När man väl blivit av med dyra smålån och påbörjat ett sparande (se nedan) så är det dags att bygga upp ett buffertsparande. Buffertsparandets primära funktion är att se till att man kan täcka oförutsedda utgifter och göra sig fri från användningen av kreditkort när sådant uppstår. Bilen kan behöva repareras, tvättmaskin behöva köpas in et.c. Då är det bra att ha den summan tillgänglig.
Enligt en undersökning gjord av Swedbank så har 1/3 av alla vuxna svenskar inget eller mindre än 10.000 kr sparat. Ett råd är alltså att se till att bli en av de 2/3 som har ett buffertsparande med minst 10.000 kr. Dessa ska placeras i ett säkert bankkonto där man kan få tillgång till dem när/om de behövs för att täcka oförutsedda utgifter. Märk väl, dessa pengar är inte till för att köpa en ny platt-tv bara för att man vill ha det. Buffertsparandet är till för nödvändiga, men oförutsägbara utgifter som man inte riktigt kan förutspå när de inträffar, men som i vanligtvis inträffar förr eller senare.
Det är önskvärt att spara i alla fall 10% av sin nettoinkomst per månad. 20% om man räknar amortering på t.ex. bostad till sparande. Är detta svårt så är ett litet sparande mer än inget och man kan ju succesivt vänja sig vid en allt större andel sparande över tid. Som en jämförelse så, av de 2/3 av den vuxna befolkningen som sparar, så sparar ungefär hälften 750 kr eller mer varje månad. Hälften sparar under denna summa.
Förutom att ett 10% sparande av sin nettoinkomst bygger upp ett sparkapital över tid, så gör det också en mindre sårbar för händelser så som t.ex. arbetslöshet. Lever man på 100%, eller som vissa på 105-110%, av sina inkomster så blir det en svår omställning om man sedermera blir arbetslös, sjukskriven en period et.c. och inkomsten sänks rejält. Lever man på 90% av sina tillgångar så blir omställningen ej lika stor och man undviker att hamna i svårare skuldsituationer under en sådan här omställningsperiod bara för att man har svårt att bryta ett visst konsumtionsmönster eller bundit upp sig på dyra fortlöpande kostnader.
När 10.000 kr är uppnått i buffertsparande så fortsätt att utöka det sparbeloppet, men förslagsvis kan du nu också börja lägga en del av sparandet (ca hälften av det månatliga sparandet) i indexfonder.
Indexfonder är fonder som inte sköts aktivt av förvaltare utan följer det. s.k. index, d.v.s. hur de största bolagen går överlag. Förslagsvis så bör man börja med en Sverige indexfond eller en global indexfond. Bland de viktigaste faktorerna när man väljer är fondavgiften. Hitta en med en så låg avgift som möjligt. Ett bra tips för den som vill börja är Avanza Zero, med 0% avgift och som placerar i de svenska storbolagen.
Som kuriosa och jämförelse så kan nämnas att Swedbanks undersökning (undersökningen inkluderade även eget pensionsparande) visade att:
21% av alla vuxna i Sverige har 0 kr i sparade medel.
14% har 1-10.000 kr
16% 10.000 - 50.000 kr
D.v.s. ca hälften av alla vuxna i Sverige har under 50.000 kr sparat. Mitt råd är att fortsätta med månadssparande till buffertsparande och i indexfonder tills man i alla fall kommit halvvägs till dessa 50.000 kr och inte riskera dessa på mer riskfyllda placeringar som aktier och vissa andra fonder kan utgöra. M.a.o. tänk enbart på att bygga ditt buffertsparande tills du har ca 20.000 på bankkonto och en del ca 10.000 kr i indexfonder.
Sugen på fler jämförelser?
13% av alla vuxna i Sverige har (inkl. eget pensionssparande) 50.000 - 100.000 kr sparat
17% 100.000 - 250.000 kr
9% 250.000 - 500.000 kr
6% 500.000 - 1 milj kr
5% Mer än 1 milj kr.
Varför ens börja med indexfonder? Jo, dels för att indexfonder över tid har historiskt visat sig vara en bra placering men också för att indexfonderna kommer börja vänja dig vid att marknaden och börsen är volatil och förhoppningsvis skapa ett intresse hos dig att börja fundera på hur börsen och bolagen där fungerar.
Enligt en undersökning gjord av Swedbank så har 1/3 av alla vuxna svenskar inget eller mindre än 10.000 kr sparat. Ett råd är alltså att se till att bli en av de 2/3 som har ett buffertsparande med minst 10.000 kr. Dessa ska placeras i ett säkert bankkonto där man kan få tillgång till dem när/om de behövs för att täcka oförutsedda utgifter. Märk väl, dessa pengar är inte till för att köpa en ny platt-tv bara för att man vill ha det. Buffertsparandet är till för nödvändiga, men oförutsägbara utgifter som man inte riktigt kan förutspå när de inträffar, men som i vanligtvis inträffar förr eller senare.
Det är önskvärt att spara i alla fall 10% av sin nettoinkomst per månad. 20% om man räknar amortering på t.ex. bostad till sparande. Är detta svårt så är ett litet sparande mer än inget och man kan ju succesivt vänja sig vid en allt större andel sparande över tid. Som en jämförelse så, av de 2/3 av den vuxna befolkningen som sparar, så sparar ungefär hälften 750 kr eller mer varje månad. Hälften sparar under denna summa.
Förutom att ett 10% sparande av sin nettoinkomst bygger upp ett sparkapital över tid, så gör det också en mindre sårbar för händelser så som t.ex. arbetslöshet. Lever man på 100%, eller som vissa på 105-110%, av sina inkomster så blir det en svår omställning om man sedermera blir arbetslös, sjukskriven en period et.c. och inkomsten sänks rejält. Lever man på 90% av sina tillgångar så blir omställningen ej lika stor och man undviker att hamna i svårare skuldsituationer under en sådan här omställningsperiod bara för att man har svårt att bryta ett visst konsumtionsmönster eller bundit upp sig på dyra fortlöpande kostnader.
När 10.000 kr är uppnått i buffertsparande så fortsätt att utöka det sparbeloppet, men förslagsvis kan du nu också börja lägga en del av sparandet (ca hälften av det månatliga sparandet) i indexfonder.
Indexfonder är fonder som inte sköts aktivt av förvaltare utan följer det. s.k. index, d.v.s. hur de största bolagen går överlag. Förslagsvis så bör man börja med en Sverige indexfond eller en global indexfond. Bland de viktigaste faktorerna när man väljer är fondavgiften. Hitta en med en så låg avgift som möjligt. Ett bra tips för den som vill börja är Avanza Zero, med 0% avgift och som placerar i de svenska storbolagen.
Som kuriosa och jämförelse så kan nämnas att Swedbanks undersökning (undersökningen inkluderade även eget pensionsparande) visade att:
21% av alla vuxna i Sverige har 0 kr i sparade medel.
14% har 1-10.000 kr
16% 10.000 - 50.000 kr
D.v.s. ca hälften av alla vuxna i Sverige har under 50.000 kr sparat. Mitt råd är att fortsätta med månadssparande till buffertsparande och i indexfonder tills man i alla fall kommit halvvägs till dessa 50.000 kr och inte riskera dessa på mer riskfyllda placeringar som aktier och vissa andra fonder kan utgöra. M.a.o. tänk enbart på att bygga ditt buffertsparande tills du har ca 20.000 på bankkonto och en del ca 10.000 kr i indexfonder.
Sugen på fler jämförelser?
13% av alla vuxna i Sverige har (inkl. eget pensionssparande) 50.000 - 100.000 kr sparat
17% 100.000 - 250.000 kr
9% 250.000 - 500.000 kr
6% 500.000 - 1 milj kr
5% Mer än 1 milj kr.
Varför ens börja med indexfonder? Jo, dels för att indexfonder över tid har historiskt visat sig vara en bra placering men också för att indexfonderna kommer börja vänja dig vid att marknaden och börsen är volatil och förhoppningsvis skapa ett intresse hos dig att börja fundera på hur börsen och bolagen där fungerar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar