Kina, USA och olika krigs påverkan på börsen

Utvecklingen i Kina är intressant att följa. Flera bolag där har gått från att vara populära till att vara opopulära. Det intressanta är att det är inte utvecklingen i bolagen själva, eller att det varit massvis av bokföringsskandaler eller något annat bransch eller bolagsspecifikt. Utan att det är regimen självt som tvingat fram utflöden av utländsk kapital och ägande från många bolag. T.o.m. stängt ned en hel bransch som i exemplet utbildningsbolag.

Alibaba, det stora undret i öst, har nu förlorat 50 % av sitt börsvärde från toppen. Trots att man parerade väl, t.o.m. tjänade på corona-pandemin.  Regimens jakt här har verkligen fått utländska investerare att fly med sitt kapital. Är tanken att öka kontrollen över sektorn eller att få undan utländskt ägande, eller både och? Vet ej.

Det är en hel del aggressiva uttalanden där borta i öst. Inte minst vad det gäller vem som äger kontroll över sydkinesiska havet. I dag annonserade även Australien att man bryter sitt kontrakt med Frankrike gällande nya konventionella ubåtar. Istället ska man med USA och Storbritannien ta fram nya atomdrivna ubåtar. Enligt Kina innebär det en klar upptrappning av det militära läget. Rustat upp har dock Kina gjort länge och i takt med att de militära musklerna svält har tongångarna också blivit mer självsäkra.  

 

 Är en militär konflikt i öst en potentiell svart svan? Behöver inte gå till total krigföring. Kan ju räcka att ett fartyg ramas eller prejas med flertal dödsoffer som följd för att det snabbt ska eskalera till rejäl oro. Då även på börsen.

Historiskt sett så sänker ett krigsutbrott börsen. I alla fall om krigsutbrotten kommer som en överraskning. Nordkoreas attack på Sydkorea 1950 resulterade med -13 % för S&P 500 över en tre veckors period. Iraks invasion av Kuwait 1990 gav -17 % över en 2 ½ månaders period. Den plötsliga terrorattacken i USA 11 September 2001 med – 11 % på en vecka.

Ser man på större konflikter. Som exempelvis andra världskriget så är utgången av börsen helt beroende av utgången av kriget. Tyska börsen gick som tåget fram till 1943. Sedan var det tvärstopp. På andra sidan Atlanten. I USA gick börsen sämre ju bättre kriget gick för Tyskland. Tyska landvinningar i Europa, Pearl Harbour m.m. agerade sänken. Sedan vände det vid sommaren 1942 efter slaget vid Midway och allt pekade uppåt. En rejäl börshausse vid slutet av kriget då segern var ett faktum och det efterföljande året då stimulanser sprutades ut. Därefter vankades en lugnare, sidledes gående, period ett tag innan Korea-kriget gav lite svallvågor och det sedan var dags för det glada 50-talet.

Nu är det ingen som önskar krig. Vare sig stort eller smått. Ett sätt att mentalt förbereda sig för olika framtidsscenarion är att läsa lite historia och tyvärr är mänsklighetens historia ganska blodig och konfliktfylld.

 

Kapitalallokeringens grunder

Läste någonstans om kapitalallokeringens grunder på engelska och tänkte att det var bra och enkelt förklarat och varför inte göra ett liknande inlägg i försvenskad form, med egna kommentarer.

Här kommer hur som helst en väldigt basal förklaring av företags möjligheter vad det gäller kapitalallokering.

Företag tjänar som bekant pengar genom att bedriva sin verksamhet t.ex. så säljer H&M kläder, Embracer säljer dataspel.

Kapitalallokering är sedan vad som görs med de pengar som blir till vinst. Vad gör ledningen med pengarna? Vad investerar de i? Ger de pengarna till aktieägarna eller använder de dem själva? Hur en ledning hanterar dessa pengar kan göra en stor skillnad för vilket aktieägarvärde som byggs upp i företaget.

 

Det finns i grunden fem sätt som man kan nyttja intjänade medel.

 

Investera för organisk tillväxt

Förvärva andra bolag

Bygga kassa

Återköpa egna aktier

Ge utdelning

 

Investera för organisk tillväxt betyder att ledningen återinvesterar i den egna verksamheten t.ex. kan H&M lägga pengar på att öppna nya butiker på ny marknader och Embracer utveckla nya spel.

I många fall så kan en del ge ganska förutsägbar tillväxt. Exempelvis var H&Ms öppnade av nya butiker länge det. Innan marknaden förändrades. De visste hur mycket en butik kostade att öppna och hur mycket den ungefär skulle dra in. Utvecklandet av spel är mer svårprognosticerad.  Huruvida spelet ska bli en succe eller ej.

 

Förvärva andra bolag är den andra vägen. Då köper ledningen en befintlig verksamhet. Den klassiska tesen är att det ofta är ett äventyrligt tilltag där det är svårt att avgöra på förhand huruvida det ska bli bra eller ej. Banker och rådgivare uppmuntrar gärna till företagsköp då de har avgifter att tjäna på det, ledningen ser sitt bolag växa till ledningens glädje och man blir helt enkelt en större anka i ankdammen. I Sverige har vi dock en lång rad exempel på företag vars affärside varit förvärv inom någon nisch och sedan låta det hela skötas väldigt decentraliserat. Dessa har visat sig vara väldigt framgångsrika. I alla fall under de senaste decennierna. Avgörande vid förvärv är som vid vanliga aktieköp; kvaliten på verksamheten och prislappen man betalar.

Vid förvärv kan man prata om horisontella eller vertikala. Ett horisontelt företagsförvärv är helt enkelt ett förvärv som sker av ett bolag i samma bransch, ett företag likt det egna. Exempelvis om H&M köper ett klädbutiksmärke eller Embracer köper en spelsstudio.

Ett vertikalt förvärv är när man köper före eller efter i den s.k. affärskedjan för att få mer kontroll av densamma. Exempelvis om H&M skulle köpa klädfabriker.

Den allmänna uppfattningen mig veterligen är att horisontella förvärv är något enklare att lyckas med och beräkna, medan vertikala medför högre risker. Dock kan vertikala medföra högre lönsamhet än horisontella om de görs och faller ut rätt. De svenska serieförvärvarna gör i regel horisontella förvärv.

 

Bygga kassa är också alltid ett alternativ. Nackdelen är att den inte förräntar sig mycket där. Fördelen är att det ger framtida möjligheter. Om man sitter med kassa overksam för länge kan det straffa sig. Särskilt i goda tider. Om man sitter med för lite ”reserver” kan det också straffa sig. Särskilt i dåliga tider.

 

Återköp av egna aktier är ett fjärde alternativ. Huruvida det är rätt eller fel sätt att använda pengarna beror mycket på priset man betalar. I regel ska två förhållanden råda. Det finns inga andra bra sätt att allokera pengarna (d.v.s. man återinvesterar redan det man kan till god avkastning, förvärv är för dyrt och kassan är redan på max vad man vill ha)  och aktiekursen är ”billig”.

Berkshire Hathaway är ett gott exempel på vad jag tror är i ovanstående situation. Investeringar pågår redan för fullt i t.ex. amerikanskt elnät, förvärv är för dyrt och kassan med råge full samtidigt så är Berkshires egna aktie inte för dyr så de återköper för allt de tjänar i nuläget.

Det klassiska exempel annars är att många bolag köper för fullt då deras aktiekurs är ”dyr” och mindre då den är ”billig”. Det har att göra med att de har som mest pengar när hjulen snurrar på för fullt och börsen tuffar på i hög fart. Företagsledningar agerar helt enkelt som aktiesparare i övrigt. Köper som mest då det är ”dyrast”.

 

Utdelningar är det femte alternativet och ska rent teoretiskt helst först ges när de andra möjligheterna är uttömda. Om bolaget kan investera pengarna till hög avkastning själv, alternativt behöver det i kassan eller kan fyndköpa sina egna aktier så är det i många fall bättre än dela ut kapitalet till ägarna. I många fall så beskattas ju pengarna ytterligare en gång då.

I andra vågskålen så ligger att man som ägare gärna vill få en liten peng från verksamheten för att allokera själv alternativt leva upp.

 

Det var de klassiska sätten att allokera kapital och i många fall så nyttjar bolagsledningar inte bara ett av dem utan flera, samtidigt.

Mer om Addlife

Addlife äger och förvärvar bolag inom hälso- och sjukvårdssektorn s.k. life science. Allt ifrån forskning, diagnostik, sjukvård och hemvård. Addlife består utav ca 70 dotterbolag uppbyggda i en decentraliserad organisation och man saluför framförallt andra aktörers varumärken. Enbart drygt 20 % av produkterna är egna varumärken. D.v.s. man är egentligen inte ett tillverkande bolag som sådant utan mer utav en distributör.

Man verkar på en fragmenterad marknad där man försöker hitta nischade bolag att köpa och driva. Marknaden består idag utav ca 32.000 bolag varav 95 % har färre än 50 anställda. ”Marknaden” är Europa och då man verkar inom sjukvård så är det ofta höga regulatoriska krav. Dessutom så är det ju skattekronor man på direkt eller indirekt sätt får sin inkomst utav då sektorn till största del finansieras genom detta i Europa. Man kan väl kortfattat säga att det bör finnas goda tillväxtsmöjligheter för Addlife. Förvärvsobjekten är många samtidigt är megatrenden en åldrande befolkning. Det känns heller inte troligt att mindre pengar kommer läggas på sektorn i framtiden, tvärt om.

Addlife delar upp sin verksamhet i två affärsområden. Medtech och Labtech. Medtech innefattar sjukvård- och hemvårdserbjudanden medan Labtech innefattar diagnostik och forsking inom life science. Affärerna står på fyra ”ben”. Dels produkter som man säljer, dels teknisk service, rådgivning och utbildning. Man verkar gärna i segment där det krävs mycket service och support.

Covid-19 har påverkat Addlife en hel del och tillhör de s.k. ”corona-vinnarna”. Addlife har t.ex. sålt stora volymer PCR-tester samt hjälpt till med forskning för virus-forskningen med t.ex. instrument m.m. Lyfter man ut specifikt Q”-rapporten så var tillväxten (p.g.a. förvärv) helt fantastisk. Justerar vi och tittar på den organiska tillväxten så var den på +36 %. Ytterligare justering för corona och man landar på +6 %.

Den genomsnittliga tillväxten allt sedan 2004 då verksamheten startade inom Addtech är just 6-7 %. Stabilt, men ej överraskande mycket. Det är just förvärven som gjort Addlife till en sådan snabbväxare.

De finansiella mål Addlife har är en EBITA tillväxt på 15 % och en lönsamhet mätt i resultat genom rörelsekapital på 45 %. Man slår målen med råge allt sedan noteringen.

När det gäller förvärv så letar man lönsamma bolag. Man är inte intresserad av start-ups eller turn-arounds. Gärna bolag på nya marknader och segment, handelsföretag med nischade produkter och som har en etablerad stark företagsledning. Man vill helt enkelt ha bolag som kan fortsätta driva sin verksamhet precis som den är.

Under 2020-2021 har man hittills gjort 9 förvärv och plockat in en omsättning på 3,1 miljarder. Det senaste förvärvet annonserades nu i September, Bio Connect i Benelux-länderna med ca 30 anställda och en årsomsättning på ca 140 milj. Produkterna och leverantörerna var kända sedan innan, men den geografiska marknaden var ny. Ett typiskt förvärv såsom ledningen i Addlife vill ha det. Bolaget är välskött och välbekant med adderar en ytterligare dimension i affärerna. Annars var ju de stora förvärven gjorda i April tidigare i år. Det ena verksamt inom en ny nisch, ögonkirurgi, och verksamt i fyra europeiska länder med 700 milj i omsättning. Det andra ett medtech-bolag verksamt i Storbritannien och Irland som då blev nya geografiska marknader för Addlife med en omsättning på ca 1700 milj kr. Förhoppningen är även att det och ledningen i det dotterbolaget även ska ge en bra plattform för fortsatta förvärv på de brittiska öarna.

Sammantaget så ser det ljust ut för Addlife och dess fortsatta tillväxt. Den lilla post som togs in i våras hoppas jag kunna omvandla till en större post framöver. Då såg multiplarna höga ut, men det berodde på att de förvärvade resultatet inte kommit in riktigt i värderingen. Idag ser multiplarna ännu högre ut på ca PE 56. Som med en hel del annat så får man fortsätta hoppas på en liten sättning på marknaden.

Index-mässigt så har börsen gått sidledes ett tag nu, men vissa sektorer har gått uppåt och andra nedåt. Ett av de få prisvärda bolag som finns där ute just nu är AQ Group som värderas till ca PE 15.

Som jag skrev i mitt inlägg Exponera sig mot bra bolag så är det inte svårt att hitta bra bolag. AQ Group är enligt mig ett bra bolag och när det handlas till rimligt pris så gör jag det inte mer komplicerat än så.

 Några tankar om Addlife eller AQ Group?

Beijer Alma Q2 2021 samt en kort utläggning varför 55 är det nya 20

Beijer Almas Q2-rapport visar på att man nu är på pre-corona nivåer igen.

Omsättningen upp 39 % och rörelseresultatet upp 149 %. Var väl egentligen väntat för Q2 förra året är jämförelsekvartalet. Liksom alla andra bolag så är det full fart nu för Beijer Alma och enkla jämförelsetal.

Orderboken är god. Ligger på nästan 5 miljarder vilket numera är ungefär vad man säljer för under ett år. Rörelsemarginalen landade på 14,75 %. Mycket högre än för ett år sedan, men ned något från Q1.

Förra rapporten kommenterade VD att en del av den goda marginalen var kostnadsbesparingar.

Denna gång kommenterar man, likt många andra bolag, flaskhalsen i ekonomin just nu ”Den höga aktivitetsnivån inom industrin har gjort att leverentörskedjorna varit ansträngda, både avseende råmaterial och komponenter.”

Det största förvärvet som gjort hittills, Alcomex, har jag redan noterat. En tillverkare av dörr- och industrifjädrar, som jag räknar med kommer ge BeijerAlma fortsatt god tillväxt de närmsta kvartalen. Min egenhändigt blåsta kristall-kula säger mig att både Q3 och Q4 kommer påvisa väldigt fina siffror.

Med nuvarande 12-månaders rullande vinst värderas Beijer Alma till ca PE 25. Med högtryck i ekonomin och förvärv som gjorts så kommer tillväxten, som sagt, troligen vara god de närmsta fyra kvartalen så jag tycker inte det är något överpris i nuläget, men heller inte så att jag är köpare. Jag köper ju gärna då det är ”svagare perioder” i ett bolags liv för du får man ju oftast lite mer för pengarna. Om man orkar vänta lite.

 

Som en jämförelse kan jag slänga upp några värderings-multiplar på bolag som drar nytta av konjunkturen just nu

AQ Group PE 15

VBG PE 15

 

Hexpol PE 20

Beijer Alma PE 25

Nolato PE 29

 

Indutrade PE 52

Addtech PE 62

 

Det de har i likhet är att de de facto har en försäljningstillväxtstakt som liknar varandra sett över en längre tidsperiod.

En sak som dock skiljer de tre ”grupperna” åt är börsvärdet och hur mycket pengar som är inne.

I den första gruppen har vi bolag på ett börsvärde om ca 5 miljarder. Ganska dålig likviditet och det är väl egentligen bara Vegard som hittat till tex AQ Group. Han har ju gillat AQ Group länge, även då han jobbade på Odin. 15 är fortfarande här 15.

I den andra gruppen har vi bolag på ett börsvärde om ca 20-40 miljarder. Hit hittar diverse fonder, indexfonder och förvaltare. Uppgång föder uppgång och ju högre börsvärde ju mer kan man stoppa in i form av pengar. 25 är det nya 15.

Den tredje gruppen har vi de stora. 50 miljarder + bolagen. När kapitalet flödar lätt så flödar det lättast in där tratten är som störst. Som sagt. Uppgång föder då uppgång. 55 är det nya 20

Alla tre grupper av bolag kan vara fantastiska investeringar över tid. Det beror på den framtida tillväxten. I ett positivt börsklimat så är det troligast att multiplarna kommer fortsätta växa på de ”dyra” bolagen. För det är där pengarna strömmar till. VBG t.ex. är ju näst omöjligt att handla för större aktörer när de får in kapital, medan det inte är några problem att köpa i t.ex. Indutrade. Något måste hända för att multiplarna ska sticka iväg i småbolagen. T.ex. att en fond trots allt börjar köpa in sig.

I ett klimat där kapitalet stramas åt och det strömmar ut så är det dock där det kan drabbas mest. Dels för att man gärna först säljer av där man har ”vinster att säkra”, dels att det är ju faktiskt där pengarna finns att ta hem ifrån om man vill bygga kassa.

Samma fenomen har man kunnat se i närtid. Tex hur pengarna forsade in till fastighetsaktier i början av 2020 då de var som dyrast sedan snabbt föll till multiplar vi inte sett sedan Finanskrisen. Samma med investmentbolag. Det har östs in pengar här nu då de varit som dyrast vilket har lett till att dyr blivit dyrare och så fort det skakar så är det där plockas ifrån.

Ovanstående utläggning tror jag beskriver mitt tänk kring varför jag köpt på mig mer i AQ Group som jag upplever som billigare i sin ”bransch” men av lika god kvalitet som något annat.

Troax Q2 2021

Svolder största innehav, Troax, som utgör ca 1/7 av Svolders portfölj har idag rapporterat. Rapporten gladde Mr Market. Man kan tycka att Troax haft väldigt höga förväntningar på sig redan innan, men tydligen var de inte tillräckliga för aktiekursen gjorde ett 15 % skutt uppåt.

Var rapporten bra då?

Ja.

En orderingång som ökade med 84 %. Stark orderingång var kanske väntad p.g.a. jämförelsetalen men ändock imponerande.

Försäljningen ökade med 88 % och 68 % om man justerar för bl.a. förvärv. Det är starkt. Vilket man även kan se rörelsemarginalen som landade på 22,8 % (17,8) och rekordresultatet som levererades.

Att hjulen snurrar för fullt, för Troax liksom för många andra, förstår man även på VD kommentaren

 

”Våra produktionsenheter har under kvartalet haft en mycket god beläggning, vilket också återspeglar sig i ett stabilt rörelseresultat för perioden. Den kraftiga ökningen av volymer under andra kvartalet har gjort att enheterna fått anstränga sig till det yttersta för att klara våra åtaganden. Glädjande nog har de klarat detta mycket förtjänstfullt även om det medfört ökade kostnader i form av övertid och inhyrning av personal.”

 

För dessa goda utsikter har man betalat, samt fortsätter betala, en hög multipel. Troax värderas just ni till ca PE 60. Att vi kommer få en vinst närmare 6 kr/aktie är väl inte omöjligt för detta bolag då 2021 om några månader kommer summeras.

Min makro-hypotes, om man nu kan kalla det sådant, är att vi är inne i en period mycket likt de åren som följde efter Andra världskriget. Full fart och stimulanser som gäller. I alla fall ett tag nu. Därför är jag heller inte särskilt orolig för konjunkturen. Många bolag kommer rapportera allt högre vinster här framöver. Det betyder dock inte att jag vill betala vad som helst för dem. Troax är ett jättefint bolag, men jag är inte köpare på dessa nivåer. Däremot har jag ingenting emot att Svolder redan äger dem. Svolder är duktiga kapitalförvaltare. Jag ökar också gärna i bolag som drivs framåt av samma konjunktur-medvind men till lägre multiplar. Så som jag uppfattar t.ex. AQ Group. Appropå Troax och AQ Group. Låt mig göra en enkel jämförelse. Båda gynnas och missgynnas av ungefär samma konjunkturfaktorer.

Troax gjorde en vinst 2020 på ca 300 milj kr. AQ Group en lite större vinst, på ca 400 milj kr

Troax är dock värderat till ca 18 miljarder kr, AQ Group till en liten del av det, ca 5 miljarder kr

Ett rejält värderingsgap, men sedan har Troax visserligen uppvisat något bättre tillväxt och tillväxt, som vi vet, driver multipel-värdering i kvadrat. På 3 år har Troax-aktien mer än tredubblats. AQ Group ”bara” dubblats. Har skillnad i tillväxten varit så otrolig? Mjae. Egentligen inte. Sedan 2018 har försäljningen per aktie stigit 48 % för Troax. Med 27 % för AQ Group. Även en liten fördel vinsttillväxtsmässigt för Troax, men skillnaden är inte enorm. Över tid kan det dock bli mumma. Om tillväxtsskillnaden håller i sig.

Därav är det ok att betala höga multiplar för tillväxt. Men man måste vara säker på att tillväxten kommer ske. För PE 60 måste bolaget typ vara av Evolution klass. Annars kan det bli ”dyrt”. Säkrare då att betala lägre multiplar för, ej inprisad, men potentiell tillväxt. I alla fall tänker jag så.

Några tankar om Troax, Svolder eller AQ Group?

 

Sensommar-ångest

Vi är i mitten av Augusti nu och närmar oss Bartolomeus-dagen som enligt tradition brukar kallas första höst-dagen. Frosten kan börja komma, flyttfåglarna börjar flyga söderut, vattnet är märkbart kallare och förhoppningsvis har man ladorna nu fyllda.

Det är mycket som ska hinnas med under Augusti.

En del börjar även gå tillbaka till arbete efter lite välförtjänt sommarledighet.

Något annat som brukar krypa på under sensommaren/hösten är lite börsångest.

Det som har varit mest märkbart de senaste dagarna är nog ändå att värderingarna på flera investmentbolag kommit ned en del. Nu är de väl värderade till ungefär samma prislapp som för en månad sedan (mitten av Juli) och kursen har därmed landat där den var för ett fåtal veckor sedan igen.

Jag skriver att värderingarna kommit ned. De är inte ”billiga”. För enligt mitt perspektiv är det fortfarande full fart där ute och börsoptimismen är fortfarande påtaglig. Jag kan inte mycket om makro, men jag ser heller ingenting där ute som får det hela att egentligen att stanna upp. Sedan ska man komma ihåg att börsen inte följer ekonomin slaviskt utan tittar framåtblickande samt är kortsiktigare i sina svängningar. Allt på samma gång. Samtidigt som den hela tiden är ”dopad”. Sjunker vinsten med 10 % sjunker kursen med 20 %. Ökar BNP med 3 % får du sätta en multipel om x 3 på börsen o.s.v. Vinsttillväxt driver mulipeltillväxt och tvärt om…

I den egna portföljen så är det i huvudsak Berkshire Hathaway som jag stadigt skalat upp i samt i AQ Group. Två ”tråkiga” bolag men som jag tycker är rättvist värderade samt med alla förutsättningar att fortsätta leverera goda vinster framöver. Berkshire Hathaway har jag redan ägnat några inlägg åt och vad det gäller AQ Group så kommenterade jag bolaget för en månad sedan.

Enligt min servettkalkyl handlas AQ Group nu på ca PE 14 framåtsyftande. Säga vad man vill, men det är inte många bolag man hittar till de mulitplarna som ändå gynnas av högkonjunktur och elekrifierings-trenden i samhället.

Har du ökat i några bolag på sista tiden?