EDF, TotalEnergies, CAC 40, Ubisoft

Har egentligen inte lynchat aktier i Frankrike, men ca två veckors vistelse där blev det för ett tag sedan och då kanske det passar att sammanfatta några aktieinvesterings-möjligheter.

Frankrike som land ska väl inte behöva presenteras något närmre. Med en yta som är ca 1 ½ gånger Sverige och ca 70 miljoner så är det en av Europas ledande näringsnationer. Även om det finns en del ganska stora regionala skillnader på hur det ser ut. I de delar vi främst besökta var jordbruket betydande. Sett till helheten dock så är Frankrike Europas näst, efter Tyskland, största ekonomi. Man har en hel del globalt stora bolag.

Något annat som man har mycket av så är det kärnkraft. Ca 4/5 av landets elproduktion genereras av kärnkraft. Det har lett till att man är det land som släpper ut minst koldioxid av G7-länderna. Trots att ekonomin är större än några av de andras. Ytterliga 1/10 av elproduktionen täcks av vattenkraft.

Frankrikes största elproducent är EDF. Som sattes på börsen 2004 och fortfarande har franska staten som majoritetsägare. Med nuvarande energikris så har det dock på sista tiden pratats om att franska staten ska ta över 100 % kontroll igen. Detta med anledning av att man vill säkra elproduktionen med bl.a. nya reaktorer. 

Än så länge går det dock köpa aktier i EDF (Electricité de France) på börsen. Franska staten äger dock 84 % och det återstår att se vad man kan tänkas ge för resterande 16 %. Värderingsmultipeln just nu på kursen 10 eur är ca PE 9 och EDF ger en direktavkastning på ca 5,9 %.

Ett annat energibolag är TotalEnergies. Ett integrerat olje- och gasbolag. Eller som man säger ett multi-energi-bolag. Total har ett flertal strängar på sin lyra. Exempelvis 16.000 tankställen och över 25.000 EV-laddställen. Bolaget är i mångt och mycket ett utdelningsbolag med en snitt-direktavkastning på ca 5,9 % över en 10-års period. Idag handlas bolaget på PE 7. Vilket förklaras av goda vinster. Direktavkastningen i skrivande stund ca 5,6 % så hyfsat på och runt snittet. Man betalar i dagsläget ut fyra gånger per år och så länge jag tittat (till 2006) så har man inte missat eller sänkt.

Av de två ovanstående så är det bara Total som är med i stora franska indexet, CAC 40. Det är de 40 största och mest betydande börsbolagen i landet. Det kanske enklaste sättet att få exponering mot franska börsen vore en indexfond, men någon sådan har jag ej funnit. Däremot finns tex en ETF, Lyxor CAC 40 (DR) UCITS ETF, med 0,25 % avgift. Eller en tracker, Xtrackers CAC 40 UCITS, med 0,20 % avgift.

Ett till franskt bolag som inte finns på CAC 40, men som troligen är välbekant för många investerare i Sverige är dataspelbolaget Ubisoft. Titlar som Ubisoft har är t.ex. Assasins Creed, Just Dance, Far Cry och Tom Clancys. I likhet med en del annat har aktiekursen halverats sedan årsskiftet. Det kan vara en del svajig intjäning på den här typen av bolag, men rullande PE är i skrivande stund PE 65 medan man som Forward PE har siffran 26. Som sagt. Vinster och PE står skrivet i stjärnorna. Ibland är försäljning jämnare och Ubisoft är faktiskt det bolag som har lite lägre multiplar på just försäljningen. P/S 2,5.

Jämför t.ex. med TTWO:s P/S 4,2, Embracers  P/S 5,5, eller Activisions P/S 7,4. Där har TTWO och Activision samma framåtsyftande PE som Ubisoft. Vem som kommer göra mest pengar på sina spel framåt är svårt att förutsäga. Activision har lyckats bättre med sina marginaler över tid än Ubisoft och TTWO och eftersom det är en uppköpskandidat av Microsoft (samt Buffett o Co köpt in sig i det i) så får man väl förmoda att det finns fler som ser deras framtid som ljus.

Dessa notiser får avsluta detta inlägget. Fler notiser om franska bolag kommer.

If you cant beat the market, be the market - Ränteplaceringar

"If you cant beat the market, be the market" bygger på investeringsstrategin att en bred och billig exponering mot marknaden i stort är det säkraste sättet att på lång sikt få goda avkastning på sitt  ihopsparade kapital.

Förra inlägget behandlade exponering mot aktier. Då specifikt aktier i Norden, Europa, globalt och USA.

Detta inlägget kommer handla om ränteplaceringar. Aktier har en väldigt viktig roll, men en minst lika viktig roll enligt s.k. bogleheads (följare av John "Jack" Bogles investeringsråd) är att alltid ha en andel ränteplaceringar.

Hur mycket varierar beroende på ålder, tidshorisont på sparandet, livssituation och riskvilja men tumregeln är att ju närmre man kommer till att man ska börja spendera sitt kapital ju högre andel räntor.

Bland bogleheads i USA är ETF:erna BND och AGG två populära ränte ETF:er. Båda är breda, lågkostnads ETF:er med 0,07% förvaltningsavgift. Innehaven har en ungefärlig genomsnittlig löptid på ca 5-6 år.

Går vi till våra inhemska räntefonder med exponering mot främst SEK så brukar man främst prata om tre sorter, korta, långa och företagsobligations-fonder.

Korta är de som placerar i räntebärande värdepapper med kortare löptid än ett år. Korta räntefonder kan nästan jämställas med att ha pengar på ett sparkonto avkastningsmässigt och riskmässigt.

Långa placerar i räntebärande värdepapper med längre löptid än ett år och påverkas därför mer märkbart av hur marknadsräntorna går upp och ned men deras längre löptider ger också chans till lite högre avkastning.

Företagsobligationer placerar i obligationer utgivna av företag. Dessa påverkas också av det allmänna ränteläget men också i vilken typ av företag som utgett obligationerna. Företag med sämre finanser får t.ex. betala högre räntor = högre avkastning och risk för investeraren.

Exempel på korta räntefonder är:

Spiltan Räntefond Sverige, med 0,10% förvaltningsavgift.

AMF Räntefond Kort, med 0,10% förvaltningsavgift.

Öhman Penningmarknadsfond, med 0,10% förvaltningsavgift.

Folksam Penningmarknadsfond, med 0,10% förvaltningsavgift.



Exempel på långa räntefonder är:

AMF Räntefond Lång, med 0,10% förvaltningsavgift.

Öhman Obligationsfond, med 0,12% förvaltningsavgift

Nordnet Räntefond Sverige, med 0,15% förvaltningsavgift.

SPP Obligationsfond, med 0,20% förvaltningsavgift.



Exempel på företagsobligationsfonder är:

SPP Företagsobligationsfond, med 0,40% förvaltningsavgift.

Spiltan Högräntefond, med 0,75% förvaltningsavgift.

Simplicity Företagsobligationer, med 0,80% förvaltningsavgift

Lannebo Corporate Bond, med 0,90% förvaltningsavgift.


Som synes hamnar företagsobligationsfonder i en helt annan "klass". Inte minst avgiftsmässigt. Då är dessa ändå bland de billigare.


Har du fler tips på billiga räntefonder?

If you can't beat the market, be the market - Norden, Europa, Global, USA

Halva rubriken är ett citat . Om jag minns rätt, sagt av John "Jack" Bogle.

Han är en stark förespråkare av indexinvestering samt grundare av Vanguard Group och den första större indexfonden tillgänglig för den större massan, Vanguard 500.

Bogle är en stark förespråkare av att investera i billiga, breda fonder. Då enligt honom enbart 5% av förvaltarna klarar av att slå index över sin investeringskarriär så är att hålla nere sina förvaltnings- och transaktionskostnader det säkraste sättet att öka sin avkastning på.

"In the long run it's really quite certain, because the data show us that only about 5 percent of the managers will outperform the market over an investment lifetime."

Investerare kan också liknas vid apor som kastar pil. Med den skillnaden att om apor kastar bättre än genomsnittet fem gånger i rad så kallar man det tur, men om en förvaltare gör det så kallar man det skicklighet och förvaltaren applåderas.

Bogle utesluter så vitt jag vet inte att det finns exceptionella personer, men för gemena man är det bättre att satsa på att "be the market" via bred, billig exponering över en lång tid än tro att man är en av de väldigt få möjligtvis exceptionella personer som klarar av att "beat the market".

Det går skriva mycket mer om dels Bogle, dels strategin och de underliggande tankarna men detta inlägget ska istället ge exempel på vad för fonder/ETF:er som kan passa in i tänket med exponering mot Norden, Europa, globalt och USA.

ETF:er är ju börshandlade fonder som kommit mer och mer i ropet. Bogle är inte jätteförtjust i dem eftersom man måste betala courtage för att handla dem samt de enligt honom ökar transaktionsbenägenheten. De fungerar dock om inget bättre alternativ står till buds.

Om vi börjar med fonder så finns t.ex. Avanza Zero. En indexfond med 0% i förvaltningsavgift som ger exponering mot Stockholm-börsens 30 mest omsatta bolag.

Nordnet har i sin tur t.ex. Nordnet Superfonden Sverige. De 70 mest omsatta bolagen på Stockholmbörsen och med 0% förvaltningsavgift.

Fler fonder från Nordnet med 0% förvaltningsavgift är:

Nordnet Superfonden Norge, med de 25 mest omsatta aktierna på Oslo-börsen.

Nordnet Superfonden Danmark, med de 20 mest omsatta aktierna på Köpenhamn-börsen.

Nordnet Superfonden Finland, med de 25 mest omsatta aktierna på Helsingfors-börsen.


För den som vill ha en ETF med mer heltäckande nordisk (Sverige, Norge, Danmark, Finland) exponering så finns GXF med 0,50% förvaltningsavgift men också XACT Norden 30 för 0,15% med de 30 mest likvida aktierna på de nordiska börserna.


Höjer vi nu blicken till Europa så har SEB en gratis indexfond, SEB Euroland Gratis som omfattar de 50 största bolagen i Euro-länderna.

Länsförsäkringar har Länsförsäkringar Europa Index där inte bara Euroländer finns med, med 0,20% förvaltningsavgift

SPP har en liknande, SPP Aktiefond Europa, med 0,20% förvaltningsavgift.

Swedbank har Swedbank Robur Indexfond Europa, med 0,20% förvaltningsavgift.

AMF har AMF Aktiefond Europa, med 0,40% förvaltningsavgift.


På globalnivå har t.ex. Länsförsäkringar en fond Länsförsäkringar Global Index med 0,20% i förvaltningsavgift.

SPP har SPP Aktiefond Global med 0,30% förvaltningsavgift

AMF har AMF Aktiefond Global med 0,40% förvaltningsavgift.

Skandia har Skandia Global Exponering med 0,40% förvaltningsavgift.

Danske har Danske Invest Global Index med 0,44% förvaltningsavgift.

På ETF-sidan finns VT med 0,17% förvaltningsavgift. Den följer ca 7500 aktier i 47 olika länder och brukar ses som en favorit bland s.k. "bogleheads" (följare av Bogles råd).

I globalfonder står ofta USA för hälften. För den som vill diversifiera sig bort från den exponeringen finns t.ex. VXUS en ETF med globalexponering men exklusive USA-bolag med 0,14% förvaltningsavgift. Den innehåller ca 5500 aktier i 46 länder.

En liknande ETF med exponering mot large och midcap bolag i utvecklade ekonomier, exklusive USA, är SCHF med 0,09% förvaltningsavgift.


För full exponering mot USA finns ETF:n VTI som innefattar large, mid, small och microcap i USA, med 0,05% förvaltningsavgift.

Sedan finns naturligtvis även USA-fonder. Exempelvis:

Länsförsäkringar USA Index, med 0,20% förvaltningsavgift.

SPP Aktiefond USA, med 0,20% förvaltningsavgift.

Swedbank Robur Indexfond USA, med 0,20% förvaltningsavgift.

Handelsbanken MSCI USA Index, med 0,40% förvaltningsavgift.

Har du fler tips på billiga indexfonder/ETF:er med exponering mot Norden, Europa, globalt eller USA?

Fysiska och syntetiska ETF:er

Börshandlade fonder har blivit alltmer populärt. Många av dem kan du hitta på t.ex. Avanzas ETF-torg.

När det kommer till börshandlade fonder (eng. Exchange Traded Fund eller ETF) skiljer man på fysiska och syntetiska.

Fysiska ETF:er är de enklaste att förstå. Det är börshandlade fonder som placerat direkt i värdepappren som utgör börsfondens innehav. Är det t.ex. Stockholmbörsens 10 största bolag man vill åt så är det aktier i de bolagen som börsfonden placerat sina medel i.

Syntetiska ETF:er innehar derivat så som swappar i syfte att efterlikna ett index eller tillgång. Det kan t.ex. vara i syfte att följa ett enskilt lands börsindex eller guldprisets utveckling.

I USA är de fysiska ETF:erna fortfarande vanligast, medan de syntetiska har varit på stark frammarsch i framförallt Europa. En skillnad som brukar hänföras är att det finns få oberoende kapitalförvaltare i Europa. Den finansiella marknaden domineras istället av storbankerna här (inklusive ETF-industrin). Derivatinstrument passar antagligen de med större organisation och balansräkning i ryggen. I USA är det samtidigt svårare att få syntetiska ETF:er godkända än här i Europa.

Transparensen är lägre i syntetiska ETF:er och man råkar ut för en svårdefinierad motpartsrisk då man via swappar avtalar med tredje part. Samtidigt så lyfter förespråkarna fram fördelar så som att man kan följa tillgångsklasser som det annars är svårt att "placera i" och att kostnaderna oftast är något lägre.

Själv äger jag inga ETF:er, vare sig fysiska eller syntetiska utan har valt att främst placera direkt i aktier.

Hur tänker du kring fysiska och syntetiska ETF:er?

Börshandlade fonder

Börshandlade fonder (eng. Exchange Traded Funds eller ETF) är fonder som handlas som aktier över en börs.

Det finns många olika varianter. De som fungerar som vanliga indexfonder till de som fungerar som hävstångsprodukter. Det finns börshandlade fonder som följer något världsindex, en bransch, eller ett land eller region.

Börshandlade fonder kan handlas på dagen, d.v.s. när börsen är öppen till det pris som säljare och köpare kommer överens. På samma sätt som med en aktie.

Kostnader förknippade med börshandlade fonder är dels courtage-avgiften för köp och sälj (på samma sätt som en aktie), dels spreaden. Spreaden är skillnaden mellan köp och sälj kurs (på samma sätt som en aktie). Samt förvaltningsavgiften (börshandlade fonder har utgifter för förvaltning på samma sätt som en fond). Dock brukar förvaltningskostnaderna vara lägre för de börshandlade indexfonderna än för storbankernas fonder.

Summerar man fördelarna, kontra vanliga fonder, så kan man påtala att en börshandlad fond är mer likvid. Den kan köpas och avyttras på dagen. Det går också komma ner i förvaltningsavgift samt få indexliknande exponering (relativt billigt) mot flertalet sektorer och regioner vilket ger en mycket stor valmöjlighet. För den som eftersöker större riskspridning kan börshandlade indexfonder vara ett alternativ till vanliga indexfonder.

Summerar man nackdelarna, kontra vanliga fonder, så kan man påtala courtage. Med vanliga fonder slipper man courtage-avgifterna (I gengäld går kanske mer av vanliga fonders medel till förvaltningsutgifter). I många fall så är inte heller månadssparande möjligt (undantag finns).I de fall man handlar börshandlade fonder utomlands (t.ex. via NYSE) så tillkommer valutaväxling och dess spread.

För den aktiefrälste så kan man också lyfta fram skillnader, kontra aktier. De är i princip detsamma som relationen mellan vanliga fonder och aktier. Man har mindre kontroll på innehaven, det är svårare att sätta sig in i fonders alla innehav (speciellt om det är i mer udda papper/tillgångar/regioner) än några börsnoterade bolag. Man styr inte ut- och inflödet av kapital. När en fond t.ex. får mer kapital behöver de ju köpa för dem även om värderingarna är höga. När folk vill ta ut pengar så måste de sälja även om värderingarna är låga. Förvaltningsavgifter tär på den långsiktiga avkastningen. Å andra sidan kan man också avsvära sig mycket arbete genom att använda sig av olika börshandlade indexfonder/indexfonder. Enligt många undersökningar ska detta över tid ge bättre avkastning än den genomsnittlige aktiespararen får ändå. Det går relativt billigt sätta ihop en "korg" mot sektorer eller tillgångar man är intresserad av. Vill du ha exponering mot rederisektorn men vet inte vilket rederi du vill ha? Köp "alla" i en ETF, o.s.v.

Den ETF frälste vänder sig kanske främst mot New York börsen för att handla, men utbudet har växt även i Sverige på sista tiden. Den största svenska leverantören är i nuläget Handelsbanken (XACT), men flertalet mäklare har börshandlade fonder från många utställare  hos sig.

Exempel på en börshandlad indexfond är DB X DAX ETF. DB X betyder att Deutsche Bank är leverantör, DAX att den följer DAX-index (30 största tyska bolagen), ETF att det är en börshandlad fond. DB X DAX har en förvaltningsavgift på 0,15% att jämföra med många Europafonder som har ca 1,5%. Just DB X DAX kan man månadsspara i (courtagefritt) hos Nordnet men man står då inför dilemmat att köpen/månadsparandet alltid sker samma datum varje månad vilket kan leda till oönskade spread-effekter. Den 5:e om jag uppfattat det rätt. Hos andra aktörer kan courtaget variera.

Vad är din syn på börshandlade fonder?