Jag är ingen fantast av att redovisa köp och sälj i realtid. Jag tycker att det skapar fel fokus, men jag brukar heller inte undvika direkta frågor.
Telia har varit uppe till diskussion. Det är också ett bolag som många verkar ha köpt. Har jag köpt en liten post? Ja. Skulle jag rekommendera någon att köpa Telia-aktier? Nej.
Om jag tjänar pengar på den här manövern så kommer jag lägga utvärderingen av detsamma i lådan för tursamma utfall. Om jag förlorar pengar så kommer jag lägga det i lådan för dumt agerande. Inte tvärt om.
Telia är ett bolag som visat sig tjäna mindre och mindre pengar, det egna kapitalet har minskat år för år och de har inte klarat av någon egentlig utdelningshöjning. Dessutom finns det en del oegentligeheter i bagaget. Vissa menar på att det finns mer. Man vill avveckla delar av sin verksamhet. Den verksamheten som står för ca 2 av 3 mobiltelefonkunder och som fram till ganska nyligen varit den delen som skulle skapa tillväxt. Det sätt som bolaget kan tänkas växa nu är via köpa sig större kostym via förvärv för några andra naturliga tillväxtsmöjligheter verkar inte finnas. Man köpte nyligen 1% i Spotify till enligt mig en hutlös summa för att man ville få lite "hipp-stämpel". Spotify som jag i alla fall menar på snart kan vara en på dussinet om ett tag av strömningstjänster. "Content is King" inom mediabranschen inte distributörertjänster.
Ja Telia-aktien har gått från 54 kr till 40 kr, men det betyder inte att den är billig. 54 kr var tvärtemot hutlöst dyrt för ett bolag av Telias kaliber. Det mesta är dyrt på börsen, större delen av tiden. Det är därför jag blir så glad när det äntligen börjar ändras.
Det är inte riktigt rimligt att betala mer än dubbla det egna kapitalet för en verksamhet som förräntar det med ca 15% samt verkar krympa, i bästa fall stagnera, och dessutom kanske har lite annat mindre trevligt i kappsäcken.
Telia är, enligt mig, helt enkelt rimligt värderat utifrån de förutsättningar som gäller för bolaget. Denna bedömning gör att jag vet när jag ska undvika och köpa bolag (då de är hutlöst dyra). Det är en av få styrkor jag kanske har. En av mina svagheter är då aktier kommer i nivå med vad jag bedömt kan vara en rimlig köpkurs. Då vill jag gärna trycka på köpknappen.
Bara för att någon i bloggosfären köper någonting betyder det inte att det är ett rationellt gjord, långsiktigt bra investering baserad på kalla hårda fakta.
Det kan lika gärna vara lockelsen av att kanske, kanske göra några snabba pengar som man fallit förr.
Gör alltid din egen analys, din egen handlingsplan. I förväg.
Hur kommer du agera om bolaget måste reservera pengar och sänker utdelningen till 2 kr? Hur kommer du agera om bolaget vill köpa en kroatisk telekomoperatör och därför ställer in utdelningen för att göra detta förvärv istället? Vad är dina bevekelsegrunder för köp i nuläget?
Jag tror att man gör sig själv en bättre tjänst om man lägger mer tid på att gå igenom så många scenarion som möjligt med möjliga utfall och handlingsvägar för sina innehav och mindre tid på att följa andras portföljer.
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
Visar inlägg med etikett TeliaSonera. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett TeliaSonera. Visa alla inlägg
söndag 10 januari 2016
lördag 9 januari 2016
Muddy Waters och Telia
Muddy Waters är fonden som tjänar pengar på att blanka. De försöker gräva fram oegentligheter, blankar och sedan går ut med vad de tycker är fel med bolaget de blankar.
Ett av de nuvarande objekten är telekomoperatören TeliaSonera. Det öppna brevet och analysen som Muddy Waters gått ut med finns här.
Det öppna brevet säger bl.a.
"To the Directos of TeliaSonera AB:
We are short the securities of TeliaSonera because we believe information that is being withheld from investors, along with the current board and managements (in)action will significantly impact the companys shares and credit profile."
Samt
"Depending on how the bad the aforementioned issues become, we can see the stock selling for SEK 27 to 29."
Där i mellan radas anledningarna upp.
Förenklat så menar Muddy Waters på att Telias Euroasiska verksamhet är de facto värdelös. Då den står för ca 1/3 av bolagets intjäning så innebär ju det ju att 1/3 av bolagsvärdet bör försvinna.
Är det rimligt? Orimligt? Det får ju var och en ta ställning till. En del menar på att på samma sätt som en aktivivistinvestare som köpt färdigt vill prata upp en aktie, så vill en blankningsfond prata ned.
Jag kan tycka det är rimligt att en fond som Muddy Waters främst letar blankningskandidater där det finns saker som kan finnas trovärdigt. Det måste finnas möjlighet att slå gnistor eller få till friktion för att få upp en eld.
Tar man och tittar på Muddy Waters "track record" så är det kort, men de har bl.a. gjort sig kända för att hitta oegentligheter bland kinesiska småbolag som listades i USA . Första, av mig veterligen caset för Muddy Waters, var Orient Paper 2010.
Orient Paper tillverkade papper i Hebie, men listades i New York (Ett tag var det jättepopulärt att lista kinesiska bolag utanför Kina och investerare sprang efter dem. För det vet ju alla att små kinesiska bolag som listas i utlandet hundratals mil från sin verksamhetsbas bara MÅSTE bli succeer...). Muddy Waters gick ut med en rapport om att vinsterna var överdrivna och tillgångarna var långt ifrån värda det som de bokfördes till. Aktierna värderade till 8 usd föll snart till 2 usd.
Fler kinesiska småbolag följde och man blankade dem med stor framgång.
Muddy Waters inriktar sig i sak på tre typer av blankningspositioner.
Företagsbedrägerier - då mycket med bolaget helt enkelt är bluff och båg.
Bokföringsbedrägerier - ett egentligt företag men där det finns poster i bokföringen som inte är rätt och riktigt.
Fundamentala problem - ett fungerande företag men där det finns fundamentala problem som Mr Market ännu inte prisat in.
Muddy Waters har gjort riktigt bra i från sig då det handlat om de första två kategorierna, men inte när man kikar på den sista.
Muddy Waters tidiga historia handlade mycket om företags- och bokföringsbedrägerier. Fokus på mindre och mer obskyra bolag där man haft näsa för att leta fram oegentligheter. Jag gissar på att dess framgång dragit till sig kapital.Så pass mycket att man varit tvungen att hitta fler och större blankningskandidater därav att man under den senaste tiden försökt hitta fundamentala problem också.
Huruvida de kommer lyckas med att blanka även p.g.a. sådana anledningar återstår att se, men att göra fundamentala analyser är inte lätt. Vare sig om man letar efter det som ska gå upp eller efter det som ska gå ned. Oavsett, så måste var och en som vill direktäga aktier försöka göra sin egen analys och agera därefter.
Ett av de nuvarande objekten är telekomoperatören TeliaSonera. Det öppna brevet och analysen som Muddy Waters gått ut med finns här.
Det öppna brevet säger bl.a.
"To the Directos of TeliaSonera AB:
We are short the securities of TeliaSonera because we believe information that is being withheld from investors, along with the current board and managements (in)action will significantly impact the companys shares and credit profile."
Samt
"Depending on how the bad the aforementioned issues become, we can see the stock selling for SEK 27 to 29."
Där i mellan radas anledningarna upp.
Förenklat så menar Muddy Waters på att Telias Euroasiska verksamhet är de facto värdelös. Då den står för ca 1/3 av bolagets intjäning så innebär ju det ju att 1/3 av bolagsvärdet bör försvinna.
Är det rimligt? Orimligt? Det får ju var och en ta ställning till. En del menar på att på samma sätt som en aktivivistinvestare som köpt färdigt vill prata upp en aktie, så vill en blankningsfond prata ned.
Jag kan tycka det är rimligt att en fond som Muddy Waters främst letar blankningskandidater där det finns saker som kan finnas trovärdigt. Det måste finnas möjlighet att slå gnistor eller få till friktion för att få upp en eld.
Tar man och tittar på Muddy Waters "track record" så är det kort, men de har bl.a. gjort sig kända för att hitta oegentligheter bland kinesiska småbolag som listades i USA . Första, av mig veterligen caset för Muddy Waters, var Orient Paper 2010.
Orient Paper tillverkade papper i Hebie, men listades i New York (Ett tag var det jättepopulärt att lista kinesiska bolag utanför Kina och investerare sprang efter dem. För det vet ju alla att små kinesiska bolag som listas i utlandet hundratals mil från sin verksamhetsbas bara MÅSTE bli succeer...). Muddy Waters gick ut med en rapport om att vinsterna var överdrivna och tillgångarna var långt ifrån värda det som de bokfördes till. Aktierna värderade till 8 usd föll snart till 2 usd.
Fler kinesiska småbolag följde och man blankade dem med stor framgång.
Muddy Waters inriktar sig i sak på tre typer av blankningspositioner.
Företagsbedrägerier - då mycket med bolaget helt enkelt är bluff och båg.
Bokföringsbedrägerier - ett egentligt företag men där det finns poster i bokföringen som inte är rätt och riktigt.
Fundamentala problem - ett fungerande företag men där det finns fundamentala problem som Mr Market ännu inte prisat in.
Muddy Waters har gjort riktigt bra i från sig då det handlat om de första två kategorierna, men inte när man kikar på den sista.
Muddy Waters tidiga historia handlade mycket om företags- och bokföringsbedrägerier. Fokus på mindre och mer obskyra bolag där man haft näsa för att leta fram oegentligheter. Jag gissar på att dess framgång dragit till sig kapital.Så pass mycket att man varit tvungen att hitta fler och större blankningskandidater därav att man under den senaste tiden försökt hitta fundamentala problem också.
Huruvida de kommer lyckas med att blanka även p.g.a. sådana anledningar återstår att se, men att göra fundamentala analyser är inte lätt. Vare sig om man letar efter det som ska gå upp eller efter det som ska gå ned. Oavsett, så måste var och en som vill direktäga aktier försöka göra sin egen analys och agera därefter.
lördag 3 oktober 2015
Uppdatering
Här kommer en kortare uppdatering. Jag har inte varit ointresserad av aktier de senaste dagarna, tvärtom.Andelen räntespar har minskat och köp har gjorts i en liten blandad kompott av för mig ok prissatta aktier enligt devisen lägg mest pengar på det med högst kvalitet.
Det är en kombination av arbete och andra åtaganden som gjort inläggsfrekvensen lägre. Det är ju dock det som är så härligt med aktier. Det krävs inte daglig skötsel för att ändå bli lönande.
För att ändå lyfta några ämnen och göra några minnesnoteringar så låt mig notera att Telia beslutat tacka för sig i österled. Man gör m.a.o. en Skanska. Skanska beslutade redan för ett par år sedan att lämna t.ex. Ryssland för korruptionen där gjorde det svårt att göra affärer. Telia har "upptäckt" detsamma i andra f.d. sovjetrepubliker.
Om jag minns rätt så utgör väl den utpekade verksamheten ca 1/3 av Telias redovisade vinster. Ändock tycker jag de gör långsiktigt rätt även om det på kort sikt kan straffa aktiekursen.
Fortum är ett annat bolag med verksamhet i österled. Dock har den verksamheten enligt mig redan varit inprisad sedan länge samt så utgör det en mycket mindre del.
Volkswagen har fuskat. Där ser man. Bilindustrin är ingen lätt bransch. Inte bara kan man utsättas för fusk den är också oerhört svängig. Väldigt konkurrens utsatt samt utsatt för än den ena och än den andra regleringen. Som en sidonotis så är jag också i behov av att köpa en nyare bil. En gammal trotjänare har börjat göra sitt. Det påminner mig om att en av mina mest kapitalförstörande åtgärder nånsin var att en gång köpa en splitterny bil. Jag kan fortfarande gräma mig över hur mycket pengar som jag gick miste om där. Tänk om jag lagt dem på att köpa t.ex. H&M aktier istället och nöjt mig med en bättre begagnad bil... Ja se på vansinnesaffärer. Alla gör vi dem någon gång.
I brist på intressanta saker att läsa om på denna bloggen så vill jag istället tipsa om några andra inlägg:
Preferensaktier och rädslan för räntehöjning
Min egen kommentar till det inlägget är att jag inte är särskilt förtjust i preferensaktier utan äger hellre stamaktier.
Om Sandvik
Min egen kommentar till det inlägget är att Sandvik är rimligt prissatt vid ca 70 kr, men Sandvik är ett mediokert bolag, inte ett fantastiskt, så det har inte högsta prioritet att tillförskansa sig ägarandelar i det. Inte när det finns bättre bolag som också är rimligt prissatta.
Är börsen högt värderad enligt Graham?
Här drar jag samma slutsats som bloggaren. Det är de enskilda bolagen som är intressanta, inte den allmänna nivån. Chansen är dock större att enskilda bolag blir intressanta i tider av allmänt fallande kurser.
Ska jag sedan kommentera några världshändelser så vore det väl på plats att nämna att någon världsfred inte verkar vara i sikte på länge, ränteavdrag fortsätts göra i mångmiljardklassen fast vi har rekordlåga räntor, hösten har slagit till på riktigt här i Sverige och Lars Gyllenhaal har föreläst i Piteå om allierade hemliga baser i svenska fjällen under Andra världskriget.
Ha det gott i höstrusket.
Det är en kombination av arbete och andra åtaganden som gjort inläggsfrekvensen lägre. Det är ju dock det som är så härligt med aktier. Det krävs inte daglig skötsel för att ändå bli lönande.
För att ändå lyfta några ämnen och göra några minnesnoteringar så låt mig notera att Telia beslutat tacka för sig i österled. Man gör m.a.o. en Skanska. Skanska beslutade redan för ett par år sedan att lämna t.ex. Ryssland för korruptionen där gjorde det svårt att göra affärer. Telia har "upptäckt" detsamma i andra f.d. sovjetrepubliker.
Om jag minns rätt så utgör väl den utpekade verksamheten ca 1/3 av Telias redovisade vinster. Ändock tycker jag de gör långsiktigt rätt även om det på kort sikt kan straffa aktiekursen.
Fortum är ett annat bolag med verksamhet i österled. Dock har den verksamheten enligt mig redan varit inprisad sedan länge samt så utgör det en mycket mindre del.
Volkswagen har fuskat. Där ser man. Bilindustrin är ingen lätt bransch. Inte bara kan man utsättas för fusk den är också oerhört svängig. Väldigt konkurrens utsatt samt utsatt för än den ena och än den andra regleringen. Som en sidonotis så är jag också i behov av att köpa en nyare bil. En gammal trotjänare har börjat göra sitt. Det påminner mig om att en av mina mest kapitalförstörande åtgärder nånsin var att en gång köpa en splitterny bil. Jag kan fortfarande gräma mig över hur mycket pengar som jag gick miste om där. Tänk om jag lagt dem på att köpa t.ex. H&M aktier istället och nöjt mig med en bättre begagnad bil... Ja se på vansinnesaffärer. Alla gör vi dem någon gång.
I brist på intressanta saker att läsa om på denna bloggen så vill jag istället tipsa om några andra inlägg:
Preferensaktier och rädslan för räntehöjning
Min egen kommentar till det inlägget är att jag inte är särskilt förtjust i preferensaktier utan äger hellre stamaktier.
Om Sandvik
Min egen kommentar till det inlägget är att Sandvik är rimligt prissatt vid ca 70 kr, men Sandvik är ett mediokert bolag, inte ett fantastiskt, så det har inte högsta prioritet att tillförskansa sig ägarandelar i det. Inte när det finns bättre bolag som också är rimligt prissatta.
Är börsen högt värderad enligt Graham?
Här drar jag samma slutsats som bloggaren. Det är de enskilda bolagen som är intressanta, inte den allmänna nivån. Chansen är dock större att enskilda bolag blir intressanta i tider av allmänt fallande kurser.
Ska jag sedan kommentera några världshändelser så vore det väl på plats att nämna att någon världsfred inte verkar vara i sikte på länge, ränteavdrag fortsätts göra i mångmiljardklassen fast vi har rekordlåga räntor, hösten har slagit till på riktigt här i Sverige och Lars Gyllenhaal har föreläst i Piteå om allierade hemliga baser i svenska fjällen under Andra världskriget.
Ha det gott i höstrusket.
tisdag 16 juni 2015
Spotify, Telia och framtiden
Spotify är en musikstreaming-tjänst som antagligen de flesta svenskar är bekanta med. Än så länge har man inte lyckats gå med vinst även om omsättningen vuxit med stormsteg. Spotify ska ha ca 40 miljoner användare varav ca 1/4 är betalande användare. Spotify tjänar även pengar via reklamintäkter.
Grundarna är entreprenörerna Daniel Ek och Martin Lorentzon men man har även de stora musikbolagen som mindre delägare; Universal Music, EMI Music, Warner Music och Sony. Inte minst för att deras musik ska kunna erbjudas på Spotify. Spotify betalar ersättning för de låtar som spelas. I genomsnitt ca 4-5 öre per spelad låt. Dock skiljer sig ersättningarna markant mellan olika artister.
Nu i dagarna kom även besked att TeliaSonera gått in som ägare i Spotify. För en pengasumma av 952 miljoner kr (115 milj usd) blev TeliaSonera delägare till 1,4% av bolaget. Detta ger en värdering på ca 70 miljarder kr (8,5 miljarder usd). 2013 omsatte Spotify 5,2 miljarder kr och gjorde en förlust på ca 900 milj kr. Spotify har tagit in nya pengar ett otaliga gånger. Notering på NASDAQ har också varit på gång och det senaste budet är att det kommer ske under 2016.
952 miljoner kr motsvarar ca 0,22 kr/Telia-aktie. Ingen jättesumma, men ändock tillräckligt stor för att skapa en lite sur eftersmak i munnen. Inköp av en liten post i ett förlustbolag är kanske inte riktigt det jag hade tänkt man skulle använt sina pengar till. Å andra sidan en eloge för att man ändå spenderar pengarna på hemmaplan istället för på mutor till utländska diktatorer och deras familjemedlemmar...
Skämt å sido. Kanske leder detta ägande på något sätt till ökad försäljning. Vem vet.
Sedan tidigare har ju Telia lanserat strömmande tv-tjänster. Jag är tveksam till hur pass lönsamt det kan vara. Efter att ha gjort en närmare granskning av mediabranschen kan jag konstatera att de stora drakarna tjänar grova pengar på sitt utbud men de små distributörerna som t.ex. Viasat, Telia m.f.l. pressas mellan att behöva betala bra för "content" och tävla om att få kunder. Ta Telias tv-paket lagom 198 kr/månaden. De kanalerna behöver Telia betala för att få visa. Man har också meddelat om en avgiftshöjning från augusti till 229 kr/mån. Gissningsvis är det inte för att man redan tjänar bra med pengar. Det är för att det är svårt att tjäna pengar på att distribuera kanaler. Mestadelen går till de som äger innehållen.
Jämför det priset med Netflix eller HBO:s 79 kr/mån (7,99 usd/mån i USA). Mycket av innehållet i de strömmande tjänsterna äger ju också dessa bolag (Netflix, Time Warner). Amazon har också en streaming-tjänst liksom det även finns det av Disney, Fox och Comcast gemensamt ägda Hulu för liknande peng.
Konkurrensen är med andra ord stor och då har konkurrensen ändå inte riktigt kommit till Sverige än. Vi har ju enbart våra inhemska aktörer och ett fåtal nykomlingar. Situationen kan bli än tuffare framöver.
Strömmande musik-tjänster har inte riktigt kommit lika långt, men gissningsvis kommer den följa tv- och film branschen i spåren med fler och fler distributörer. Musik-branschen liknar ju TV- och filmbranschen på så sätt att det är ett fåtal stora drakar som sitter med "content". Ett slags oligopol. Detta "content" kan de sedan sälja till de distributörer som erbjuder bäst betalt (eller med dagens teknik sälja direkt till konsument utan mellanhänder) medan de fristående distributörerna måste slåss om kunderna dels mellan sig, dels med detsamma bolag som de köpt rättigheterna från.
Om musikbranschen kommer följa samma mönster så blir min slutsats alltså att TeliaSoneras pengar hade kunnat finna bättre avkastning någon annanstans. Jag hoppas jag får fel.
Grundarna är entreprenörerna Daniel Ek och Martin Lorentzon men man har även de stora musikbolagen som mindre delägare; Universal Music, EMI Music, Warner Music och Sony. Inte minst för att deras musik ska kunna erbjudas på Spotify. Spotify betalar ersättning för de låtar som spelas. I genomsnitt ca 4-5 öre per spelad låt. Dock skiljer sig ersättningarna markant mellan olika artister.
Nu i dagarna kom även besked att TeliaSonera gått in som ägare i Spotify. För en pengasumma av 952 miljoner kr (115 milj usd) blev TeliaSonera delägare till 1,4% av bolaget. Detta ger en värdering på ca 70 miljarder kr (8,5 miljarder usd). 2013 omsatte Spotify 5,2 miljarder kr och gjorde en förlust på ca 900 milj kr. Spotify har tagit in nya pengar ett otaliga gånger. Notering på NASDAQ har också varit på gång och det senaste budet är att det kommer ske under 2016.
952 miljoner kr motsvarar ca 0,22 kr/Telia-aktie. Ingen jättesumma, men ändock tillräckligt stor för att skapa en lite sur eftersmak i munnen. Inköp av en liten post i ett förlustbolag är kanske inte riktigt det jag hade tänkt man skulle använt sina pengar till. Å andra sidan en eloge för att man ändå spenderar pengarna på hemmaplan istället för på mutor till utländska diktatorer och deras familjemedlemmar...
Skämt å sido. Kanske leder detta ägande på något sätt till ökad försäljning. Vem vet.
Sedan tidigare har ju Telia lanserat strömmande tv-tjänster. Jag är tveksam till hur pass lönsamt det kan vara. Efter att ha gjort en närmare granskning av mediabranschen kan jag konstatera att de stora drakarna tjänar grova pengar på sitt utbud men de små distributörerna som t.ex. Viasat, Telia m.f.l. pressas mellan att behöva betala bra för "content" och tävla om att få kunder. Ta Telias tv-paket lagom 198 kr/månaden. De kanalerna behöver Telia betala för att få visa. Man har också meddelat om en avgiftshöjning från augusti till 229 kr/mån. Gissningsvis är det inte för att man redan tjänar bra med pengar. Det är för att det är svårt att tjäna pengar på att distribuera kanaler. Mestadelen går till de som äger innehållen.
Jämför det priset med Netflix eller HBO:s 79 kr/mån (7,99 usd/mån i USA). Mycket av innehållet i de strömmande tjänsterna äger ju också dessa bolag (Netflix, Time Warner). Amazon har också en streaming-tjänst liksom det även finns det av Disney, Fox och Comcast gemensamt ägda Hulu för liknande peng.
Konkurrensen är med andra ord stor och då har konkurrensen ändå inte riktigt kommit till Sverige än. Vi har ju enbart våra inhemska aktörer och ett fåtal nykomlingar. Situationen kan bli än tuffare framöver.
Strömmande musik-tjänster har inte riktigt kommit lika långt, men gissningsvis kommer den följa tv- och film branschen i spåren med fler och fler distributörer. Musik-branschen liknar ju TV- och filmbranschen på så sätt att det är ett fåtal stora drakar som sitter med "content". Ett slags oligopol. Detta "content" kan de sedan sälja till de distributörer som erbjuder bäst betalt (eller med dagens teknik sälja direkt till konsument utan mellanhänder) medan de fristående distributörerna måste slåss om kunderna dels mellan sig, dels med detsamma bolag som de köpt rättigheterna från.
Om musikbranschen kommer följa samma mönster så blir min slutsats alltså att TeliaSoneras pengar hade kunnat finna bättre avkastning någon annanstans. Jag hoppas jag får fel.
söndag 1 februari 2015
Bokslutsrapporter Tele2, Telia och Sandvik
Tele2 har ännu inte fått godkänt på försäljningen av Tele2 Norge av norska konkurrensverket. Nytt förslag är på gång.
Tele2 ser fortsatt ökning av mobiltelefontjänster. Den totala omsättningen ligger på ca 26 miljarder kr (25,8). Vinsten landade på 5,86 kr/aktie (2,15) och utdelningen föreslås bli 4,85 kr/aktie (4,40), Utdelningspolicyn ska vara progressiv med en ökning av 10% per år de närmsta åren.
Man bygger ut de mobila näten i Sverige, Kazakstan och Nederländerna vilket kostar en del men det ligger ändå under 2013 års nivå. Capex-kostnaderna är generellt höga. I stort sett i nivå med rörelseresultatet. Kassaflödet efter capex motsvarar då strax under 1 kr/aktie. Det är ju en av nackdelarna med telekom-bolag. De står inte allt för sällan inför kostsamma investeringar vid teknikskiften som även om det inte direkt belastar resultatet drabbar kassaflödet. I en konkurrensutsatt situation är det också svårt att veta om man kan få tillräckligt betalt för satsningarna. De som eventuellt slås ut får det ju inte.
Balansräkningen är helt ok. Debt/Equity 0,72 (O,84) men jämfört med för ett år sedan så är kassan nu i princip tom. En genomförd försäljning av Tele2 Norge skulle ge en vinst om ca 2 miljarder kr och komma väl till pass för Tele2.
Tele2 kostar just nu ca 94 kr vilket motsvarar en PE TTM om 16 och en förväntad direktavkastning på 5,2%.
TeliaSonera fick för helåret 2014 se en något minskad omsättning. Likaså sjönk vinsten till 3,35 kr/aktie (3,46). Utdelningen föreslås till 3 kr/aktie och om jag inte minns fel så är målet att bibehålla den även för kommande verksamhetsår. 3 kr/aktie är i princip detsamma som det fria kassaflödet bedöms vara efter capex investeringar. Capex för 2015 förväntas ligga ungefär i nivå med 2014, 17 miljarder sek (16,2).
Debt/equity ligger på 1,34. Man sitter på en kassa om ca 6 kr/aktie.
Telias aktie kostar nu ca 51 kr vilket motsvarar PE TTM 15,2 och en förväntad direktavkastning på 5,9%.
Sandviks orderingång och försäljningen låg ungefär på samma nivå som förra året. Ändå växte vinsten markant. Anledningen är besparingar. Fem av elva planerade nedläggningar har genomförts. Ett starkt kassaflöde fick man också via minskade lagernivåer. Besparingarna förväntas öka inför 2015.
Vinsten landade på 4,79 kr/aktie (4). Utdelningen föreslås till 3,50 kr/aktie (3,50). Rörelsemarginalen landade på 11,4% (9,9). Debt/Equity 1,9 (1,79). Skuldsättningsgraden har ökat. Inte minst de långfristiga räntebärande skulderna som ökat med 46%! De överstiger nu summan för eget kapital, 41 miljarder vs 37 miljarder kr.
Kassaflödet från verksamheten var ju starkare än förra året då man nu gjorde sig av med 1/4 av lagret men varför denna stigande låneandel? Jag hittar kostnader för förvärv. Förvärvet av Varel International Energy Service som 2013 omsatte 340 milj usd. Prislappen var 740 milj usd (ca 6 miljarder kr). Varel tillverkar borrkronor till olje- och gasindustrin. Är det ett vältajmat köp eller påminner det hela om SSABs köp av Ipsco? Det får framtiden utvisa.
Sandviks aktie kostar i alla fall 87 kr vilket motsvarar PE TTM 18,2 och en direktavkastning om 4%.
Tele2 ser fortsatt ökning av mobiltelefontjänster. Den totala omsättningen ligger på ca 26 miljarder kr (25,8). Vinsten landade på 5,86 kr/aktie (2,15) och utdelningen föreslås bli 4,85 kr/aktie (4,40), Utdelningspolicyn ska vara progressiv med en ökning av 10% per år de närmsta åren.
Man bygger ut de mobila näten i Sverige, Kazakstan och Nederländerna vilket kostar en del men det ligger ändå under 2013 års nivå. Capex-kostnaderna är generellt höga. I stort sett i nivå med rörelseresultatet. Kassaflödet efter capex motsvarar då strax under 1 kr/aktie. Det är ju en av nackdelarna med telekom-bolag. De står inte allt för sällan inför kostsamma investeringar vid teknikskiften som även om det inte direkt belastar resultatet drabbar kassaflödet. I en konkurrensutsatt situation är det också svårt att veta om man kan få tillräckligt betalt för satsningarna. De som eventuellt slås ut får det ju inte.
Balansräkningen är helt ok. Debt/Equity 0,72 (O,84) men jämfört med för ett år sedan så är kassan nu i princip tom. En genomförd försäljning av Tele2 Norge skulle ge en vinst om ca 2 miljarder kr och komma väl till pass för Tele2.
Tele2 kostar just nu ca 94 kr vilket motsvarar en PE TTM om 16 och en förväntad direktavkastning på 5,2%.
TeliaSonera fick för helåret 2014 se en något minskad omsättning. Likaså sjönk vinsten till 3,35 kr/aktie (3,46). Utdelningen föreslås till 3 kr/aktie och om jag inte minns fel så är målet att bibehålla den även för kommande verksamhetsår. 3 kr/aktie är i princip detsamma som det fria kassaflödet bedöms vara efter capex investeringar. Capex för 2015 förväntas ligga ungefär i nivå med 2014, 17 miljarder sek (16,2).
Debt/equity ligger på 1,34. Man sitter på en kassa om ca 6 kr/aktie.
Telias aktie kostar nu ca 51 kr vilket motsvarar PE TTM 15,2 och en förväntad direktavkastning på 5,9%.
Sandviks orderingång och försäljningen låg ungefär på samma nivå som förra året. Ändå växte vinsten markant. Anledningen är besparingar. Fem av elva planerade nedläggningar har genomförts. Ett starkt kassaflöde fick man också via minskade lagernivåer. Besparingarna förväntas öka inför 2015.
Vinsten landade på 4,79 kr/aktie (4). Utdelningen föreslås till 3,50 kr/aktie (3,50). Rörelsemarginalen landade på 11,4% (9,9). Debt/Equity 1,9 (1,79). Skuldsättningsgraden har ökat. Inte minst de långfristiga räntebärande skulderna som ökat med 46%! De överstiger nu summan för eget kapital, 41 miljarder vs 37 miljarder kr.
Kassaflödet från verksamheten var ju starkare än förra året då man nu gjorde sig av med 1/4 av lagret men varför denna stigande låneandel? Jag hittar kostnader för förvärv. Förvärvet av Varel International Energy Service som 2013 omsatte 340 milj usd. Prislappen var 740 milj usd (ca 6 miljarder kr). Varel tillverkar borrkronor till olje- och gasindustrin. Är det ett vältajmat köp eller påminner det hela om SSABs köp av Ipsco? Det får framtiden utvisa.
Sandviks aktie kostar i alla fall 87 kr vilket motsvarar PE TTM 18,2 och en direktavkastning om 4%.
torsdag 23 oktober 2014
Höstrapporter
Mitt inne i en rapportperiod kan det vara svårt att hänga med i alla rapporter. Här kommer i alla fall lite korta notiser om några.
Telias Q3 rapport finns här: Telia Q3 2014
Sjunkande rörelse- och nettoresultat för tredje kvartalet.
Man fortsätter rusta för ökat dataanvändande. Investeringar i detta proklameras för 2014-15 samtidigt som verksamhetsförändringar under 2015-16 ska ge kostnadsbesparingar. Man räknar med att dela ut minst 3 kr i utdelning för 2014 och 2015, men den som är luttrad vet att VD ord väger lätt om det sker saker i verksamheten som omöjliggör detta. Jag misstänker dock att många kommer tänka på Telia som ett alternativ till en högränteplacering efter de orden.
Vinsten som 12 månaders rullande ligger på 3,18 kr/aktie. Det motsvarar med dagens kurs på 48 kr PE TTM 15 och en direktavkastning på 6,25%.
Jag läser inget som får mig att ändra hållning kring Telia "TeliaSonera är hyfsad stabil men utan egentlig tillväxt. Då är det extra viktigt att få ett bra pris."
Axfood lämnade en kanonrapport: Axfood Q3 2014 bl.a. på grund av rekordrörelsemarginaler (4,5%).
Rullande 12-månadersvinst ligger nu på 19,85 kr. Det bör inte bli något problem att dela ut 15 kr till våren. Det här har också satt sitt pris i aktiekursen. Värderingen ligger nu när kursen är 415 kr på PE TTM 21 och direktavkastningen 3,6%. Som så ofta så har dyr blivit dyrare.
Tele2´s rapport finns här: Tele2 Q3 2014
Tele2´s planhalva är ju främst mobiltjänster. Vilket bl.a. syns på omsättnings "tårtan" nedan.
Man är också inblandad i en del strukturaffärer så som försäljning av sin norska verksamhet till Telia Framtida tillväxt har man tidigare sagt kommer främst komma i Nederländerna och Kazakstan. Detta verkar också stämma. I alla fall enligt Q3-rapporten Tillväxt kommer dock inte av sig själv i telefonbranschen utan det kräver ju både investeringar i teknik som marknadsföring.
Hittills i år (Jan-Sep) har man tjänat 4,76 kr/aktie. Runt 7,50 kr/aktie för helåret kanske inte är helt omöjligt att uppnå vilket gör att 2013 års utdelning på 4,40 kr kan anses rimlig att upprepas. Huruvida det blir så står dock i stjärnorna. Huvudägarna Kinnevik brukar i alla fall vara måna om att få ut så mycket pengar som möjligt. Kurs just nu är 91 kr.
Telias Q3 rapport finns här: Telia Q3 2014
Sjunkande rörelse- och nettoresultat för tredje kvartalet.
Man fortsätter rusta för ökat dataanvändande. Investeringar i detta proklameras för 2014-15 samtidigt som verksamhetsförändringar under 2015-16 ska ge kostnadsbesparingar. Man räknar med att dela ut minst 3 kr i utdelning för 2014 och 2015, men den som är luttrad vet att VD ord väger lätt om det sker saker i verksamheten som omöjliggör detta. Jag misstänker dock att många kommer tänka på Telia som ett alternativ till en högränteplacering efter de orden.
Vinsten som 12 månaders rullande ligger på 3,18 kr/aktie. Det motsvarar med dagens kurs på 48 kr PE TTM 15 och en direktavkastning på 6,25%.
Jag läser inget som får mig att ändra hållning kring Telia "TeliaSonera är hyfsad stabil men utan egentlig tillväxt. Då är det extra viktigt att få ett bra pris."
Axfood lämnade en kanonrapport: Axfood Q3 2014 bl.a. på grund av rekordrörelsemarginaler (4,5%).
Rullande 12-månadersvinst ligger nu på 19,85 kr. Det bör inte bli något problem att dela ut 15 kr till våren. Det här har också satt sitt pris i aktiekursen. Värderingen ligger nu när kursen är 415 kr på PE TTM 21 och direktavkastningen 3,6%. Som så ofta så har dyr blivit dyrare.
Tele2´s rapport finns här: Tele2 Q3 2014
Tele2´s planhalva är ju främst mobiltjänster. Vilket bl.a. syns på omsättnings "tårtan" nedan.
Man är också inblandad i en del strukturaffärer så som försäljning av sin norska verksamhet till Telia Framtida tillväxt har man tidigare sagt kommer främst komma i Nederländerna och Kazakstan. Detta verkar också stämma. I alla fall enligt Q3-rapporten Tillväxt kommer dock inte av sig själv i telefonbranschen utan det kräver ju både investeringar i teknik som marknadsföring.
Hittills i år (Jan-Sep) har man tjänat 4,76 kr/aktie. Runt 7,50 kr/aktie för helåret kanske inte är helt omöjligt att uppnå vilket gör att 2013 års utdelning på 4,40 kr kan anses rimlig att upprepas. Huruvida det blir så står dock i stjärnorna. Huvudägarna Kinnevik brukar i alla fall vara måna om att få ut så mycket pengar som möjligt. Kurs just nu är 91 kr.
måndag 18 augusti 2014
Månadens MIILF
Dags för månadens MIILF (Mature Investors I´d Like to Follow).
En bevakningslista som syftar till att lära sig mer om vad framgångsrika investerare letar efter vid köp samt för att se om det finns något som kan fånga det egna intresset.
Skagen
Juli
Volvo ca 87 kr
Isuzu Motors ca 67 usd (Om via OTC)
CNHI ca 9,50 usd
TeliaSonera ca 50 kr
Didner & Gerge
Q2
Swedish Match ca 225 kr
Elekta ca 85 kr
Indutrade ca 290 kr
Getinge ca 180 kr
Swedbank ca 175 kr
Handelsbanken ca 325 kr
Husqvarna ca 52 kr
Nokian Tyres ca 27 eur
Fresenius Medical Care ca 32 usd
Aflac ca 62 usd
Qualcomm ca 78 usd
Warren Buffett
Q2
Charter Communications ca 138 usd
IBM ca 188 usd
Verizon Communications ca 48 usd
Suncor Energy ca 39 usd
Mohnish Pabrai
Q2
Posco ca 72 usd (Om via NYSE)
Kommentarer
Skagen gillar Volvo. Hoppas troligen på marginalförbättringar liksom alla andra som investerat i Volvo. Skagen har också köpt Deere´s branschkollega CNHI. Angående TeliaSonera så förväntar man sig några "triggers". Exempelvis så uppgår Megafon och Turkcell 1/3 av marknadsvärdet och kan kunna säljas för att få pengar över till att konsolidera på den nordiska marknaden.
Didner & Gerge har hittat en blandad kompott av i deras ögon lågt värderade bolag och Warren Buffett har troligen inte handlat själv utan det är någon av hans adepter. Buffett sägs enbart hantera den stora "kanonen" och små förändringarna i portföljen sköts av andra.
Pabrai har köpt in en gammal bekant: Världens bästa stålbolag
En bevakningslista som syftar till att lära sig mer om vad framgångsrika investerare letar efter vid köp samt för att se om det finns något som kan fånga det egna intresset.
Skagen
Juli
Volvo ca 87 kr
Isuzu Motors ca 67 usd (Om via OTC)
CNHI ca 9,50 usd
TeliaSonera ca 50 kr
Didner & Gerge
Q2
Swedish Match ca 225 kr
Elekta ca 85 kr
Indutrade ca 290 kr
Getinge ca 180 kr
Swedbank ca 175 kr
Handelsbanken ca 325 kr
Husqvarna ca 52 kr
Nokian Tyres ca 27 eur
Fresenius Medical Care ca 32 usd
Aflac ca 62 usd
Qualcomm ca 78 usd
Warren Buffett
Q2
Charter Communications ca 138 usd
IBM ca 188 usd
Verizon Communications ca 48 usd
Suncor Energy ca 39 usd
Mohnish Pabrai
Q2
Posco ca 72 usd (Om via NYSE)
Posco - koreanskt stål
Kommentarer
Skagen gillar Volvo. Hoppas troligen på marginalförbättringar liksom alla andra som investerat i Volvo. Skagen har också köpt Deere´s branschkollega CNHI. Angående TeliaSonera så förväntar man sig några "triggers". Exempelvis så uppgår Megafon och Turkcell 1/3 av marknadsvärdet och kan kunna säljas för att få pengar över till att konsolidera på den nordiska marknaden.
Didner & Gerge har hittat en blandad kompott av i deras ögon lågt värderade bolag och Warren Buffett har troligen inte handlat själv utan det är någon av hans adepter. Buffett sägs enbart hantera den stora "kanonen" och små förändringarna i portföljen sköts av andra.
Pabrai har köpt in en gammal bekant: Världens bästa stålbolag
onsdag 16 juli 2014
Månadens MIILF
En månad passerar fort. Det är redan mitten av Juli nu. Sålunda dags att ta en titt på MIILF-listan (Mature Investors I´d Like to Follow).
Bakgrunden till bevakningen är att om det går att hitta någonting lämpligt att själv kika närmare på. Kursnoteringen är på vilken ungefärlig nivå förvaltarna kan ha tänkts köpt på.
Skagen
Juni
Gap ca 41 usd
Lenovo ca 27 usd (om via OTC)
Hitachi ca 72 usd (om via OTC)
Massmart ca 25 usd (om via Pink-sheet)
Golar LNG ca 53 usd
Telia ca 49 kr
Bang & Olufsen ca 63 dkk
Simon Blecher
Juli
Volvo ca 93 kr
Sandvik ca 92 kr
Odin
Juni
Kone ca 31 euro
Tikkurila ca 20 euro
Sanitec ca 87 kr
Donald Yacktman
Q2
Samsung ca 1088000 won
Twenty-First Century Fox ca 33 usd
Procter & Gamble ca 81 usd
Avon Products ca 14,40 usd
Bakgrunden till bevakningen är att om det går att hitta någonting lämpligt att själv kika närmare på. Kursnoteringen är på vilken ungefärlig nivå förvaltarna kan ha tänkts köpt på.
Skagen
Juni
Gap ca 41 usd
Lenovo ca 27 usd (om via OTC)
Hitachi ca 72 usd (om via OTC)
Massmart ca 25 usd (om via Pink-sheet)
Golar LNG ca 53 usd
Telia ca 49 kr
Bang & Olufsen ca 63 dkk
Simon Blecher
Juli
Volvo ca 93 kr
Sandvik ca 92 kr
Odin
Juni
Kone ca 31 euro
Tikkurila ca 20 euro
Sanitec ca 87 kr
Donald Yacktman
Q2
Samsung ca 1088000 won
Twenty-First Century Fox ca 33 usd
Procter & Gamble ca 81 usd
Avon Products ca 14,40 usd
fredag 31 januari 2014
Blandade bokslutsrapporter
Några minnesnoteringar.
SCAs Bokslutsrapport där bolaget redovisar en vinst på 7,90 kr/aktie (7,06)
Utdelningen föreslås höjas till 4,75 kr/aktie (4,50). Det jag noterar är främst att marginalerna numera är bättre än de var tidigare. Årets rörelsemarginal hamnade på ca 11% att jämföra med de brukliga 7-8%. SCA har omvandlat sig, i enlighet med sin nya klassificering, till ett mer renodlat hygienbolag. Dock har omvandlingen inte slagit ut i mycket högre vinster än.
Balansräkningen ser ut som innan. Inga dramatiska förändringar där. Goodwill utgör ca 20% av det egna kapitalet som i år landade på ca 85 kr/aktie. ROE är således ca 9%.
Kursen i skrivande stund är 182 kr vilket då motsvarar PE TTM om 23 och en direktavkastning på 2,6%.
Det är ju inte precis som om jag dregglar över möjligheten att köpa nu. SCA har mycket mer att bevisa för att växa in i den nuvarande värderingen.
Telias Bokslutsrapport kan sammanfattas med minskad omsättning och vinst men förslag på ökad utdelning.
Vinsten landade på 3,46 kr/aktie (4,59) och utdelningen föreslogs med 3 kr/aktie (2,85). Trots investeringar så växer inte bolaget. Jag har tidigare varit inne på det telekombolagens dilemma här: Telekombolag
"Vilka behov finns det för investeringar framöver och kommer man klara av att ta ut de kostnaderna mot konsumenterna när prispressen eventuellt ökar, inte bara mellan operatörer men också med nya bolag och applikationer som blandar sig i konkurrensen?"
Trots detta passade jag på att köpa några TeliaSonera aktier när Uzbekistan-skandalen var på tapeten. Det är också vid sådana tillfällen jag tror det är lämpligt att eventuellt fylla på med fler. TeliaSonera är hyfsad stabil men utan egentlig tillväxt. Då är det extra viktigt att få ett bra pris.
Lastbilstillverkaren Scania kan också vara intressant att nämna. Vinsten sjönk till 7,75 kr/aktie (8,31) och utdelningen föreslogs sänkas till 4 kr/aktie (4,74).
Här har utdelningssänkningen lett till ett ramaskri bland t.ex. Aktiespararna.
Ägaruppror mot Scanias sänkning
"Aktiespararna ser utdelningssänkningen som ett klassiskt sätt att svälta ut minoriteten."
"Detta kommer som ett brev på posten efter allt annat. Det finns ingen finansiell bakgrund till att sänka utdelningen", säger Carl Rosén.
Scanias ledning och Aktiespararna har ju legat i luven på varandra ett tag nu. Visst finns det ett dilemma när någon sitter på röststarka aktier och styr bolaget medan någon annan sitter med relativt mer kapital satsat. Intressekonflikter kan uppstå. Det räcker ju inte att ett bolag anses som välskött. Man ska ju helst ha samma syn på hur vinster ska användas som ledningen också. Alternativt i alla fall ha förtroende för att vinsterna används på bästa sätt. Här har det nog uppstått en konflikt mellan intresseorganisationen Aktiespararna och Scanias huvudägare. De delar inte syn.
Billigaste aktieslaget är A-aktierna. De kostar just nu 124 kr styck. Vilket motsvarar en direktavkastning på 3,2%. PE TTM 16 och PE5 15,3.
Låt oss även ta en titt på Investors flaggskepp. Atlas Copco. Rubriken på deras bokslut kan sägas vara Stabil efterfrågan från industrin, gruvutrustning fortsatt svag.
Man redovisar minskade orderingångar (-10%), intäkter (-7%) och rörelseresultat (-11%) i jämförelse med förra året. Rörelsemarginalerna faller dock inte så pass som man kan befara. Ibland kan ju minskad omsättning slå väldigt starkt mot rörelsemarginalerna i konjunkturkänsliga bolag. Här har vi dock Atlas Copcos styrka som använder sig av underleverantörer i väldigt hög grad istället för att själva sköta allt. Man får då en helt annat förmåga att anpassa sig i nedgångstider. Till skillnad från t.ex. Sandvikens affärsmodell. Om Sandviken vill ta efter Atlas Copcos affärsmodell (vilket inte är säkert ) så är det ett gediget förändringsarbete som krävs.
Vinsten per aktie landade på 9,95 kr (11,45). Utdelningen föreslås bibehållas på 5,50 kr/aktie (5,50).
Det motsvarar med dagens kurs på ca 161 kr en direktavkastning på 3,4%. PE TTM 16,2 och PE5 17,8.
Atlas Copco är i mitt tycke intressant som bolag men värderingen lockar inte direkt till köp i nuläget. Mr Market är fullt medveten om bolagets kvaliteer.
Tankar och synpunkter på SCA, Telia, Scania och Atlas Copco?
SCAs Bokslutsrapport där bolaget redovisar en vinst på 7,90 kr/aktie (7,06)
Utdelningen föreslås höjas till 4,75 kr/aktie (4,50). Det jag noterar är främst att marginalerna numera är bättre än de var tidigare. Årets rörelsemarginal hamnade på ca 11% att jämföra med de brukliga 7-8%. SCA har omvandlat sig, i enlighet med sin nya klassificering, till ett mer renodlat hygienbolag. Dock har omvandlingen inte slagit ut i mycket högre vinster än.
Balansräkningen ser ut som innan. Inga dramatiska förändringar där. Goodwill utgör ca 20% av det egna kapitalet som i år landade på ca 85 kr/aktie. ROE är således ca 9%.
Kursen i skrivande stund är 182 kr vilket då motsvarar PE TTM om 23 och en direktavkastning på 2,6%.
Det är ju inte precis som om jag dregglar över möjligheten att köpa nu. SCA har mycket mer att bevisa för att växa in i den nuvarande värderingen.
Telias Bokslutsrapport kan sammanfattas med minskad omsättning och vinst men förslag på ökad utdelning.
Vinsten landade på 3,46 kr/aktie (4,59) och utdelningen föreslogs med 3 kr/aktie (2,85). Trots investeringar så växer inte bolaget. Jag har tidigare varit inne på det telekombolagens dilemma här: Telekombolag
"Vilka behov finns det för investeringar framöver och kommer man klara av att ta ut de kostnaderna mot konsumenterna när prispressen eventuellt ökar, inte bara mellan operatörer men också med nya bolag och applikationer som blandar sig i konkurrensen?"
Trots detta passade jag på att köpa några TeliaSonera aktier när Uzbekistan-skandalen var på tapeten. Det är också vid sådana tillfällen jag tror det är lämpligt att eventuellt fylla på med fler. TeliaSonera är hyfsad stabil men utan egentlig tillväxt. Då är det extra viktigt att få ett bra pris.
Lastbilstillverkaren Scania kan också vara intressant att nämna. Vinsten sjönk till 7,75 kr/aktie (8,31) och utdelningen föreslogs sänkas till 4 kr/aktie (4,74).
Här har utdelningssänkningen lett till ett ramaskri bland t.ex. Aktiespararna.
Ägaruppror mot Scanias sänkning
"Aktiespararna ser utdelningssänkningen som ett klassiskt sätt att svälta ut minoriteten."
"Detta kommer som ett brev på posten efter allt annat. Det finns ingen finansiell bakgrund till att sänka utdelningen", säger Carl Rosén.
Scanias ledning och Aktiespararna har ju legat i luven på varandra ett tag nu. Visst finns det ett dilemma när någon sitter på röststarka aktier och styr bolaget medan någon annan sitter med relativt mer kapital satsat. Intressekonflikter kan uppstå. Det räcker ju inte att ett bolag anses som välskött. Man ska ju helst ha samma syn på hur vinster ska användas som ledningen också. Alternativt i alla fall ha förtroende för att vinsterna används på bästa sätt. Här har det nog uppstått en konflikt mellan intresseorganisationen Aktiespararna och Scanias huvudägare. De delar inte syn.
Billigaste aktieslaget är A-aktierna. De kostar just nu 124 kr styck. Vilket motsvarar en direktavkastning på 3,2%. PE TTM 16 och PE5 15,3.
Låt oss även ta en titt på Investors flaggskepp. Atlas Copco. Rubriken på deras bokslut kan sägas vara Stabil efterfrågan från industrin, gruvutrustning fortsatt svag.
Man redovisar minskade orderingångar (-10%), intäkter (-7%) och rörelseresultat (-11%) i jämförelse med förra året. Rörelsemarginalerna faller dock inte så pass som man kan befara. Ibland kan ju minskad omsättning slå väldigt starkt mot rörelsemarginalerna i konjunkturkänsliga bolag. Här har vi dock Atlas Copcos styrka som använder sig av underleverantörer i väldigt hög grad istället för att själva sköta allt. Man får då en helt annat förmåga att anpassa sig i nedgångstider. Till skillnad från t.ex. Sandvikens affärsmodell. Om Sandviken vill ta efter Atlas Copcos affärsmodell (vilket inte är säkert ) så är det ett gediget förändringsarbete som krävs.
Vinsten per aktie landade på 9,95 kr (11,45). Utdelningen föreslås bibehållas på 5,50 kr/aktie (5,50).
Det motsvarar med dagens kurs på ca 161 kr en direktavkastning på 3,4%. PE TTM 16,2 och PE5 17,8.
Atlas Copco är i mitt tycke intressant som bolag men värderingen lockar inte direkt till köp i nuläget. Mr Market är fullt medveten om bolagets kvaliteer.
Tankar och synpunkter på SCA, Telia, Scania och Atlas Copco?
fredag 18 oktober 2013
TeliaSonera Q3 2013
TeliaSonera släppte nyligen sin Q3 2013 rapport. Jag köpte på mig en del aktier när Uzbekistan skandalen var på agendan och gör därför en minnesnotering kring rapporten och utvecklingen samt aktuell värdering.
Omsättningen sjönk något för Q3 2013 jämfört med förra årets Q3, men resultatet förbättrades kraftigt. Av allt att döma p.g.a. neddragningar i personalen. Folk har sagts upp och fler ska det bli. Totalt ska 2000 anställda sägas upp och till dags datum har 1460 fått gå.
Tittar man på 9 månaders perioden var omsättningen i princip stillastående och resultatförbättringen för Q3 var inte så märkbar. Rörelseresultatet steg t.ex. med bara nästan 2%.
Telias andel i ryska Megafon ( ca 1/4) har också bidragit till att ha givit resultatet en skjuts uppåt då de uppvisar bättre siffror där i år än förra året.
Johan Dennelind utsågs till ny VD i juni (tillträdde i september) efter Lars Nyberg. Det brukar lyftas fram att han har s.k. operatörserfarenhet m.a.o. mer handfast branscherfarenhet.Med ca 20 års erfarenhet från bl.a. Telenor och Vodacom anses han av många vara den som ska sätta fart på tillväxten hos bolaget. Vi får se vad som händer framöver.
Kursen just nu är i alla fall 52,50 kr/aktie. Vinst TTM 4,54 kr/aktie. Det motsvarar PE TTM 11,6. Utdelning 2,85 kr/aktie (2012) motsvarar en direktavkastning om 5,4%.
Omsättningen sjönk något för Q3 2013 jämfört med förra årets Q3, men resultatet förbättrades kraftigt. Av allt att döma p.g.a. neddragningar i personalen. Folk har sagts upp och fler ska det bli. Totalt ska 2000 anställda sägas upp och till dags datum har 1460 fått gå.
Tittar man på 9 månaders perioden var omsättningen i princip stillastående och resultatförbättringen för Q3 var inte så märkbar. Rörelseresultatet steg t.ex. med bara nästan 2%.
Telias andel i ryska Megafon ( ca 1/4) har också bidragit till att ha givit resultatet en skjuts uppåt då de uppvisar bättre siffror där i år än förra året.
Johan Dennelind utsågs till ny VD i juni (tillträdde i september) efter Lars Nyberg. Det brukar lyftas fram att han har s.k. operatörserfarenhet m.a.o. mer handfast branscherfarenhet.Med ca 20 års erfarenhet från bl.a. Telenor och Vodacom anses han av många vara den som ska sätta fart på tillväxten hos bolaget. Vi får se vad som händer framöver.
Kursen just nu är i alla fall 52,50 kr/aktie. Vinst TTM 4,54 kr/aktie. Det motsvarar PE TTM 11,6. Utdelning 2,85 kr/aktie (2012) motsvarar en direktavkastning om 5,4%.
fredag 19 juli 2013
TeliaSoneras halvårsrapport och IT-support i Uzbekistan
TeliaSonera rapporterade i onsdags. Vinsten för första halvåret landade på 1,88 kr/aktie (2,07). Räknat på 12 månaders rullande så landar vinsten därmed på 4,40 kr/aktie.
Helt ok balansräkning. Soliditet på ca 41%. Kassan motsvarar just nu något över 4 kr/aktie. Omsättningen hade sjunkit något. På årsbasis handlar det om ca 23 kr/aktie i omsättning. Historiskt sett har ju TeliaSonera brukat handlas för P/S 2. Nuvarande kurs ligger drygt i linje med det.
Omsättningen verkar ha sjunkit något främst i Norden. Spanien däremot har den ökat med 1/5 tack vare stark datatillväxt. Verkar som spanjorerna surfar mer nu...
Man skriver i rapporten om fortsatt fiberutbyggnad samt att man nu är nr 2 på den svenska TV-marknaden. Antalet tv-kunder passerade 600.000.
Tillväxten i Euroasien fortsätter. Även där främst driven av en högre datatillväxt.Smartphone penetrationen beräknas till ca 13% i Euroasien så det finns utrymme för ännu mer tillväxt där. Själv har jag heller ingen smartphone så finns ju i.o.f.s. lite utrymme kvar här också...
Uzbekistan är ju ett kapitel för sig p.g.a. mutanklagelserna där. Hur det än ligger till så har TeliaSonera fördubblat omsättningen där detta halvåret. Kunderna har strömmat till tack vare att en konkurrent försvann från marknaden. Det är också ett kapitel för sig. MTS uzbekiska dotterbolag Ozdunrobita var Uzbekistans största mobiloperatör tills alldeles nyligen. De tvingades tydligen i konkurrs och ut ur marknaden. Inte av marknaden i sig utan, som ryktet säger, genom att de drevs ut genom fingerade skattemål. Liknande processer bedrivs väl mot regimkritiker i Ryssland så vitt jag förstått.
Det har förekommit kritik mot Uzbekistans telekommarknad för att rätt som det är så kan switchar dö och basstationerna förloras. Systemet kommer igång igen då ett belopp doneras till någon väl vald välgörenhetsorganisation. Tänk vilken vänlig IT-support som inte ber om något för sig självt utan enbart vill se pengar gå till välgörenhet...
För att återgå till spekulationerna kring Ozdunrobita. En källa menar på att: "There are suspicions that authorities brought the tax-evasion charges and forced O'zdunrobita to suspend operations – in turn, forcing its 9 million subscribers to switch to other operators – with a specific aim. Shortly after, for a one-time $5 million fee, Swedish investigative journalists believe, TeliaSonera purchased many of MTS's customers."
Lite mer om det går även att läsa här: TeliaSonera ties with Karimova
Vad som är fakta och spekulationer vet jag inte, men tydligen återstår det en del vad det gäller arbete mot korruption. Eller i alla fall synen på hur affärer ska bedrivas inom telekomsektorn. Det är ju en av dilemmena med verksamheter som el, telekom m.fl.. All reglerad verksamhet löper risk för stor politisk inblandning på gott och ont.
TeliaSoneras kurs just nu ca 46 kr. Vilket motsvarat en PE TTM 10,5 och en direktavkastning på 6,2%. Jag har ingen anledning att misstänka att utdelningen kommer sänkas för 2013. Ja åtminstone inte så länge man inte råkar ut för en skattetvist i Uzbekistan...
Helt ok balansräkning. Soliditet på ca 41%. Kassan motsvarar just nu något över 4 kr/aktie. Omsättningen hade sjunkit något. På årsbasis handlar det om ca 23 kr/aktie i omsättning. Historiskt sett har ju TeliaSonera brukat handlas för P/S 2. Nuvarande kurs ligger drygt i linje med det.
Omsättningen verkar ha sjunkit något främst i Norden. Spanien däremot har den ökat med 1/5 tack vare stark datatillväxt. Verkar som spanjorerna surfar mer nu...
Man skriver i rapporten om fortsatt fiberutbyggnad samt att man nu är nr 2 på den svenska TV-marknaden. Antalet tv-kunder passerade 600.000.
Tillväxten i Euroasien fortsätter. Även där främst driven av en högre datatillväxt.Smartphone penetrationen beräknas till ca 13% i Euroasien så det finns utrymme för ännu mer tillväxt där. Själv har jag heller ingen smartphone så finns ju i.o.f.s. lite utrymme kvar här också...
Uzbekistan är ju ett kapitel för sig p.g.a. mutanklagelserna där. Hur det än ligger till så har TeliaSonera fördubblat omsättningen där detta halvåret. Kunderna har strömmat till tack vare att en konkurrent försvann från marknaden. Det är också ett kapitel för sig. MTS uzbekiska dotterbolag Ozdunrobita var Uzbekistans största mobiloperatör tills alldeles nyligen. De tvingades tydligen i konkurrs och ut ur marknaden. Inte av marknaden i sig utan, som ryktet säger, genom att de drevs ut genom fingerade skattemål. Liknande processer bedrivs väl mot regimkritiker i Ryssland så vitt jag förstått.
Det har förekommit kritik mot Uzbekistans telekommarknad för att rätt som det är så kan switchar dö och basstationerna förloras. Systemet kommer igång igen då ett belopp doneras till någon väl vald välgörenhetsorganisation. Tänk vilken vänlig IT-support som inte ber om något för sig självt utan enbart vill se pengar gå till välgörenhet...
För att återgå till spekulationerna kring Ozdunrobita. En källa menar på att: "There are suspicions that authorities brought the tax-evasion charges and forced O'zdunrobita to suspend operations – in turn, forcing its 9 million subscribers to switch to other operators – with a specific aim. Shortly after, for a one-time $5 million fee, Swedish investigative journalists believe, TeliaSonera purchased many of MTS's customers."
Lite mer om det går även att läsa här: TeliaSonera ties with Karimova
Vad som är fakta och spekulationer vet jag inte, men tydligen återstår det en del vad det gäller arbete mot korruption. Eller i alla fall synen på hur affärer ska bedrivas inom telekomsektorn. Det är ju en av dilemmena med verksamheter som el, telekom m.fl.. All reglerad verksamhet löper risk för stor politisk inblandning på gott och ont.
TeliaSoneras kurs just nu ca 46 kr. Vilket motsvarat en PE TTM 10,5 och en direktavkastning på 6,2%. Jag har ingen anledning att misstänka att utdelningen kommer sänkas för 2013. Ja åtminstone inte så länge man inte råkar ut för en skattetvist i Uzbekistan...
söndag 10 februari 2013
Bokslutsrapporter för bevakade bolag
Kone kom upp som ett bolag med många kvaliteer enligt min analys av bolaget i juli 2012: Analys av Kone
Känns därför som passande att ta en titt på senaste bokslutsrapporten.
Kone redovisar en något lägre vinst 2012 än för 2011. Dock är rörelseresultatet bättre och omsättningen har vuxit en hel del. Omsättningen steg med ca 14%. Även orderläget ökade, med ca 23%. Bolagets största enskilda marknad är Kina vilket står för 1/4 av omsättningen det är också här som den största tillväxten har, och förväntas, ske. Bolaget har en fortsatt stark finansiell ställning. Kone är jätteintressant, men tyvärr är jag långt ifrån ensam om att tycka det. Värderingen är ganska hög.
Kurs 64 euro Vinst/aktie 2012 2,35 euro PE 27,2 Direktavkastning 2,7%
Kones bokslut
Atlas Copco är Investors flaggskepp och har en imponerande historik. Bokslutet för 2012 var också imponerande med ökade vinster, omsättning och ordergång i jämförelse med 2011.Man föreslog även att höja utdelningen till 5,50 kr/aktie (5). Atlas Copco är ganska väldiversifierade både vad det gäller fördelningen försäljning av utrustning vs eftermarknad, geografiskt, liksom segmentmässigt.
Kurs 162 kr Vinst/aktie 2012 11,45 kr PE 14,1 Direktavkastning 3,4%
Atlas Copcos bokslut
TelisaSonera har hamnat lite i blåsväder p.g.a. mutanklagelser i Uzbekistan. Ny styrelse ska tillträda och ny VD ska utses. Ny styrelseordförande blir Marie Ehrling. Ehrling har ett tidigare förflutet i TeliaSonera men har också erfarenhet från SAS, Securitas, Nordea, Oriflame och Loomis. Var tidigare gift med politikern Bengt Westerberg. Äger själv endast telekomoperatörer via mitt innehav i Kinnevik (Tele2 och Millicom), men nuvarande marknadssituation gör att TeliaSonera ser intressant ut. Många andra börsbolag har hyllats och fått se sina värderingar stiga, men TeliaSoneras start på året har varit tvärtom. Tittar man på bokslutet så var kassaflödet oerhört starkt. Det var också ett kassaflöde fylld med stora engångsposter. Nedskrivningar i Norge och kapitalvinst via börsintroduktion av bl.a. MegaFon. Varken omsättningen eller rörelseresultatet rörde sig nämnvärt. Redovisad vinst steg något och utdelningen föreslås bibehållas på 2,85 kr/aktie (2,85). TeliaSonera, liksom Fortum, ser attraktivt ut i nuläget men TeliaSonera har en fördel av allokeringsskäl. Ingen av dem är bolag som förväntas expandera något nämnvärt utan ses som s.k. stabila utdelare.
Kurs 44 kr Vinst/aktie 2012 4,59 kr PE 9,6 Direktavkastning 6,5%
TeliaSoneras bokslut
Alfa Laval är ett annat intressant bolag och får bli inläggets sista genomgångna. Min analys av bolaget finns här: Analys av Alfa Laval. Det är helt klart ett bolag som jag gärna köper aktier i om tillfälle ges. Gällande bokslutet för 2012 så ökade både omsättningen liksom orderingången i jämförelse med 2011. Rörelseresultatet minskade dock något. Resultatet landade på 7,61 kr/aktie (7,68) och utdelningen föreslogs höjas till 3,50 kr/aktie (3,25). Man har under året utökat/organiserat om med ytterligare ett affärsområde, Marine & Diesel, så att man nu har tre affärsområden. Alfa Lavals enskilt största kund är Tetra Pak, men beroendet är inte jättestort då försäljningen dit endast utgör 3% av den totala omsättningen. De enskilt största geografiska marknaderna är USA och Kina.
Kurs 142 kr Vinst/aktie 2012 7,61 kr PE 18,7 Direktavkastning 2,5%
Alfa Lavals bokslut
Vad är din syn på ovanstående bolag?
lördag 25 augusti 2012
Telekombolag
När jag tittat på olika telekombolag så får flera av dem ganska höga betyg utifrån mina ratingkriterier. Exempel på sådana är TeliaSonera och Telenor. Millicom och Tele2 genererar också fina kassaflöden till Kinnevik som är ett av mina innehav. Själv direktägare jag dock inga telekomaktier.
Från ett historiskt perspektiv så har ju telekombolag levererat tämligen bra eftersom de levererat två saker som är attraktiva för många investerare: relativt god direktavkastning samt relativ säker direktavkastning.
Det finns dock två andra saker som gör att jag ändå är tveksam till direktägande av telekombolag.
Investeringsbehovet
Vilka behov finns det för investeringar framöver och kommer man klara av att ta ut de kostnaderna mot konsumenterna när prispressen eventuellt ökar, inte bara mellan operatörer men också med nya bolag och applikationer som blandar sig i konkurrensen? Extra fundersam är jag över de riktigt stora, f.d. helstatliga bolagen så som France Telecom och deras nät i Frankrike eller China Mobile i Kina. Vad är deras framtida investeringsbehov?
Försäljningssättet
Ett tecken på att en produkt inte särskiljer sig något särdeles eller knappt behövs brukar vara massiva försäljningsinsatser. En produkt som är bra säljer sig självt och vice versa. Jag förmodar att jag inte är ensam om att få telefonsamtal från teleoperatörer som man är kund hos och försöker sälja in fler tjänster eller stoppas i entren på varuhus av försäljare som undrar vilket abonnemang man har...
Direktavkastningen (baserat på 2011 års utdelning) som många telekombolag handlas för just nu är dock ganska attraktiva.
Telia 6,2%
Tele2 11,4%
Millicom 3%
Telenor 4,8%
Elisa 7,2%
TDC 11%
France Telecom 12,4%
Belgacom 9,3%
China Mobile 4%
Vodafone 7,3%
Verizon 4,6%
Windstream 10,3%
Frontier Communications 16,2%
AT&T 4,7%
Deutsche Telekom 7,4%
SK Telecom 6,3%
Det kan mycket väl vara att en investering i något eller några av ovanstående bolag kommer bli en mycket lönsam investering på sikt. Personligen tror jag mig inte kunna välja det enskilda bolag som kommer ge bäst avkastning på sikt. Jag kan dock antagligen sålla bort de som jag anser är högst risk i och med sämst kvaliteer, men jag kommer ändå inte undan mina två frågeställningar ovan. Även om jag skulle diversifiera mig och köpa en handfull av dem.
Hur tänker du kring telekombolag? Vilken är din favorit?
Anm: Jag har nu lagt till några bolag i listan ovan som nämnts i kommentarerna.
Från ett historiskt perspektiv så har ju telekombolag levererat tämligen bra eftersom de levererat två saker som är attraktiva för många investerare: relativt god direktavkastning samt relativ säker direktavkastning.
Det finns dock två andra saker som gör att jag ändå är tveksam till direktägande av telekombolag.
Investeringsbehovet
Vilka behov finns det för investeringar framöver och kommer man klara av att ta ut de kostnaderna mot konsumenterna när prispressen eventuellt ökar, inte bara mellan operatörer men också med nya bolag och applikationer som blandar sig i konkurrensen? Extra fundersam är jag över de riktigt stora, f.d. helstatliga bolagen så som France Telecom och deras nät i Frankrike eller China Mobile i Kina. Vad är deras framtida investeringsbehov?
Försäljningssättet
Ett tecken på att en produkt inte särskiljer sig något särdeles eller knappt behövs brukar vara massiva försäljningsinsatser. En produkt som är bra säljer sig självt och vice versa. Jag förmodar att jag inte är ensam om att få telefonsamtal från teleoperatörer som man är kund hos och försöker sälja in fler tjänster eller stoppas i entren på varuhus av försäljare som undrar vilket abonnemang man har...
Direktavkastningen (baserat på 2011 års utdelning) som många telekombolag handlas för just nu är dock ganska attraktiva.
Telia 6,2%
Tele2 11,4%
Millicom 3%
Telenor 4,8%
Elisa 7,2%
TDC 11%
France Telecom 12,4%
Belgacom 9,3%
China Mobile 4%
Vodafone 7,3%
Verizon 4,6%
Windstream 10,3%
Frontier Communications 16,2%
AT&T 4,7%
Deutsche Telekom 7,4%
SK Telecom 6,3%
Det kan mycket väl vara att en investering i något eller några av ovanstående bolag kommer bli en mycket lönsam investering på sikt. Personligen tror jag mig inte kunna välja det enskilda bolag som kommer ge bäst avkastning på sikt. Jag kan dock antagligen sålla bort de som jag anser är högst risk i och med sämst kvaliteer, men jag kommer ändå inte undan mina två frågeställningar ovan. Även om jag skulle diversifiera mig och köpa en handfull av dem.
Hur tänker du kring telekombolag? Vilken är din favorit?
Anm: Jag har nu lagt till några bolag i listan ovan som nämnts i kommentarerna.
söndag 29 januari 2012
Analys av TeliaSonera
Analys av TeliaSonera utifrån mina ratingkriterier.
TeliaSonera är ett telekombolag som erbjuder nätanslutning och telekommunikationstjänster. TeliaSonera finns i de nordiska och baltiska länderna, i Spanien, samt på tillväxtmarknaderna i Eurasien, inklusive Ryssland och Turkiet. Tjänsterna marknadsförs under varumärken som Telia, Sonera, Halebop och NetCom.
Telia börsnoterades år 2000 och blev då en av våra svenska folkaktier. Inte lång efteråt (2002) kom ihopslagningen med finska Sonera.
Large eller midcap eller motsvarande: TeliaSonera är noterat på largecap.
Tydlig ägare >20%: Svenska staten äger 37,3% och finska staten 13,7%.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja. TeliaSonera har gett utdelningar i över 10 år och förväntas fortsätta.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar och börssvängningar? Ja.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja även om tekniska förutsättningar ändras över tid så måste man inte lägga några större resurser på produktutveckling. Istället är det marknadsföring samt anbudsförfarande på licenser som i huvudsak gäller för att ta marknadsandelar. Även en del infrastrukturella investeringar tillkommer naturligtvis, men TeliaSonera är inte beroende av att ha utvecklat bästa teknologin för att kunna plocka kunder.
Konjunktur-okänslig: Ja. TeliaSonera har uppvisat en stabil intjäningsförmåga. Tittar vi bakåt så redovisades visserligen en förlust för verksamhetsåret 2002 men det påverkade inte utdelningen.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja. Ca 95 miljarder kr i räntebärande skulder jämfört med ca 122 miljarder kr i eget kapital (siffror från Q3 2011). Debt/Equity ratio vid samma tillfälle var 1,09.
Bättre än index? TeliaSonera anses generellt som en trygg hamn, en defensiv aktie. Någon raketutveckling ska man inte räkna med för aktien i sig men med åtanke på att man årligen ger relativt goda utdelningar så är min bedömning att man för rätt inköpspris mycket väl kan få en mycket bra avkastning som slår index över tid.
Förtroende för ledningen: Ja.
Övrigt: En brasklapp skjuts in. Börsens svängningar och råvarupriser påverkar inte nämnvärt, men däremot gör politiska beslut det t.ex. gällande tilldelning av tillstånd och licenser. Detta är en omvärldsfaktor som bolaget kan ha svårt att parera och som dessutom kan få en ganska kraftig betydelse på resultatet.
TeliaSonera får godkänt på 9 kriterier av 9, men med en braklapp. Detta leder då till rating: AA.
Diverse nyckeltal
ROE, 3 årsmedel (2007-2010) 15,9%
Debt/Equity (Q3 2011) 1,09
Eget kapital/aktie (Q3 2011) 28,30 kr
FCF, 5 års medel (2006-2010) 2,61 kr/aktie
Vinst, 5 års medel (2006-2010) 4,17 kr/aktie
Utdelning, 5 års medel (2006-2010) 3,42 kr/aktie
Vinst (2010) 4,73 kr/aktie
Utdelning (2010) 2,75 kr/aktie
TTM vinst (Q3 2011) 4,24 kr/aktie
Slutsats
Med ratingen AA så är TeliaSonera en värdig kandidat till portföljen. Stabil intjäningsförmåga i kombination med en sund balansräkning och goda utdelningar är ett vinnande koncept vid en snabbare titt utifrån mina s.k. ratingkriterier.
Vad är din syn på TeliaSonera?
TeliaSonera är ett telekombolag som erbjuder nätanslutning och telekommunikationstjänster. TeliaSonera finns i de nordiska och baltiska länderna, i Spanien, samt på tillväxtmarknaderna i Eurasien, inklusive Ryssland och Turkiet. Tjänsterna marknadsförs under varumärken som Telia, Sonera, Halebop och NetCom.
Telia börsnoterades år 2000 och blev då en av våra svenska folkaktier. Inte lång efteråt (2002) kom ihopslagningen med finska Sonera.
Large eller midcap eller motsvarande: TeliaSonera är noterat på largecap.
Tydlig ägare >20%: Svenska staten äger 37,3% och finska staten 13,7%.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja. TeliaSonera har gett utdelningar i över 10 år och förväntas fortsätta.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar och börssvängningar? Ja.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja även om tekniska förutsättningar ändras över tid så måste man inte lägga några större resurser på produktutveckling. Istället är det marknadsföring samt anbudsförfarande på licenser som i huvudsak gäller för att ta marknadsandelar. Även en del infrastrukturella investeringar tillkommer naturligtvis, men TeliaSonera är inte beroende av att ha utvecklat bästa teknologin för att kunna plocka kunder.
Konjunktur-okänslig: Ja. TeliaSonera har uppvisat en stabil intjäningsförmåga. Tittar vi bakåt så redovisades visserligen en förlust för verksamhetsåret 2002 men det påverkade inte utdelningen.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja. Ca 95 miljarder kr i räntebärande skulder jämfört med ca 122 miljarder kr i eget kapital (siffror från Q3 2011). Debt/Equity ratio vid samma tillfälle var 1,09.
Bättre än index? TeliaSonera anses generellt som en trygg hamn, en defensiv aktie. Någon raketutveckling ska man inte räkna med för aktien i sig men med åtanke på att man årligen ger relativt goda utdelningar så är min bedömning att man för rätt inköpspris mycket väl kan få en mycket bra avkastning som slår index över tid.
Förtroende för ledningen: Ja.
Övrigt: En brasklapp skjuts in. Börsens svängningar och råvarupriser påverkar inte nämnvärt, men däremot gör politiska beslut det t.ex. gällande tilldelning av tillstånd och licenser. Detta är en omvärldsfaktor som bolaget kan ha svårt att parera och som dessutom kan få en ganska kraftig betydelse på resultatet.
TeliaSonera får godkänt på 9 kriterier av 9, men med en braklapp. Detta leder då till rating: AA.
Diverse nyckeltal
ROE, 3 årsmedel (2007-2010) 15,9%
Debt/Equity (Q3 2011) 1,09
Eget kapital/aktie (Q3 2011) 28,30 kr
FCF, 5 års medel (2006-2010) 2,61 kr/aktie
Vinst, 5 års medel (2006-2010) 4,17 kr/aktie
Utdelning, 5 års medel (2006-2010) 3,42 kr/aktie
Vinst (2010) 4,73 kr/aktie
Utdelning (2010) 2,75 kr/aktie
TTM vinst (Q3 2011) 4,24 kr/aktie
Slutsats
Med ratingen AA så är TeliaSonera en värdig kandidat till portföljen. Stabil intjäningsförmåga i kombination med en sund balansräkning och goda utdelningar är ett vinnande koncept vid en snabbare titt utifrån mina s.k. ratingkriterier.
Vad är din syn på TeliaSonera?
måndag 25 april 2011
Tele2 och utdelningen på 27 kr
Tele2 kommer göra en rekordutdelning på 27 kr/aktie. En bra bit över vad de tjänat in eller har i kassa. Liksom Telia tidigare gjort extra utdelningar så gör nu Tele2 detsamma. Bloggaren defensiven har också gått igenom telias ökade skuldsättning i inlägget:
Vad beror telias försvagade finanser på
Liksom Telia belånat sig så gör nu Tele2 detsamma för att kunna ge lånade pengar vidare till sina ägare.
En av Tele2s styrkor, enligt mig, var att de kraftigt har betalat av på sina skulder och därmed har en (fram till det kommande utdelningstillfället) stark balansräkning. Det som nu sker i och med utdelningen är att i stort sett samma summa som man amorterat duktigt under 2010 och 2009 måste lånas upp igen.
Varför belånar man sig för att ge pengarna till "någon annan"?
Det finns två anledningar till att göra på detta sätt så vitt jag kan se. Antingen BEHÖVER huvudägaren få in pengar p.g.a pengabekymmer eller så VILL huvudägaren få in pengar för att man tror sig kunna använda dem på bättre sätt än att återinvestera dem i den i belånade verksamheten. Dessutom är det, får man förmoda, mindre riskfyllt att be någon annan ta lån för att få loss pengar än att göra det själv...
Tittar vi på Telias huvudägare, svenska staten, så kan man förmoda att staten gärna använt Telia som "bankomat". Att låta Telia belåna sig istället för att själv ta upp mer statsskuld får väl anses sunt. I alla fall från statens sida. Som bloggaren Defensiven nämner så belånade sig Telia tungt 2007 och 2008 för att kunna pytsa ut detta till ägarna. Smart tänkt. Belåna, ta pengarna och sälj sedan... Nu fick staten visserligen inte sälja sin andel i Telia utan man fick ju komma upp med en annan konstruktion för att få loss en del pengar även nu.
Tittar vi på Tele2 så är Kinnevik storägaren där. Första frågan man då ställer sig är om Kinnevik är i någon finansiell knipa eftersom de väljer att belåna Tele2 för att få loss pengar?
Kassan är visserligen inte stor, men inte ovanligt liten heller. Kinneviks egen utdelning höjdes till 4,50 kr/aktie men genom att ta emot någorlunda "normala" utdelningarna från sina innehav så bör man ha klarat av även det åtagandet. Skuldsättningen för Kinnevik är heller inte anmärkningsvärd så jag ser inga behov av att snabbt få ned den. Dock skulle "normal" utdelning inte skapat mycket handlingsutrymme för Kinnevik. Det hade gått runt, men man hade inte haft mycket att "handla" för.
Jag förmodar därför att Kinnevik tänker sig belåna Tele2 i syfte att använda dem till investeringar som man tror kan förränta sig bättre än investeringar i Tele2 självt. Detta kan ju slå väl ut; det får tiden utvisa.
Effekten av detta för Tele2 blir dock, att givet att verksamheten kommer fortsätta som förut och ca 6 kr i årlig utdelning så kommer det ta över 3 år av ytterligare kraftiga amorteringar för att bli av med denna skuld. Är detta verkligen det bästa för Tele2s övriga aktieägare? Jag vet inte. Jag ställer mig dock tveksam till det.
Jag är öppen för att vissa bolag används för att ge "kassaflöden" dvs att man inte förväntar sig att att de själva ska investera och växa starkt. Istället tänker man sig att den genererande vinsten kan tas till utdelningar som då kan användas till andra investeringar som ägaren har i åtanke.
Jag är dock tveksam till om man ska belåna sig kraftigt för att göra extra utdelningar. Påminner lite om som om man skulle höja hus-lånet för att kunna åka på solsemester... men i ovanstående fallet så går ju pengarna inte ens till en själv utan till någon annan. Vore det inte långsiktigt bättre att fortsätta med verksamheten och istället för att belåna sig för en stor extra utdelning nu, successivt kunna höja den över tid då inte lika mycket behöver gå åt till räntor och amorteringar? Eller är det jag som är fast i fel tänk?
Vad beror telias försvagade finanser på
Liksom Telia belånat sig så gör nu Tele2 detsamma för att kunna ge lånade pengar vidare till sina ägare.
En av Tele2s styrkor, enligt mig, var att de kraftigt har betalat av på sina skulder och därmed har en (fram till det kommande utdelningstillfället) stark balansräkning. Det som nu sker i och med utdelningen är att i stort sett samma summa som man amorterat duktigt under 2010 och 2009 måste lånas upp igen.
Varför belånar man sig för att ge pengarna till "någon annan"?
Det finns två anledningar till att göra på detta sätt så vitt jag kan se. Antingen BEHÖVER huvudägaren få in pengar p.g.a pengabekymmer eller så VILL huvudägaren få in pengar för att man tror sig kunna använda dem på bättre sätt än att återinvestera dem i den i belånade verksamheten. Dessutom är det, får man förmoda, mindre riskfyllt att be någon annan ta lån för att få loss pengar än att göra det själv...
Tittar vi på Telias huvudägare, svenska staten, så kan man förmoda att staten gärna använt Telia som "bankomat". Att låta Telia belåna sig istället för att själv ta upp mer statsskuld får väl anses sunt. I alla fall från statens sida. Som bloggaren Defensiven nämner så belånade sig Telia tungt 2007 och 2008 för att kunna pytsa ut detta till ägarna. Smart tänkt. Belåna, ta pengarna och sälj sedan... Nu fick staten visserligen inte sälja sin andel i Telia utan man fick ju komma upp med en annan konstruktion för att få loss en del pengar även nu.
Tittar vi på Tele2 så är Kinnevik storägaren där. Första frågan man då ställer sig är om Kinnevik är i någon finansiell knipa eftersom de väljer att belåna Tele2 för att få loss pengar?
Kassan är visserligen inte stor, men inte ovanligt liten heller. Kinneviks egen utdelning höjdes till 4,50 kr/aktie men genom att ta emot någorlunda "normala" utdelningarna från sina innehav så bör man ha klarat av även det åtagandet. Skuldsättningen för Kinnevik är heller inte anmärkningsvärd så jag ser inga behov av att snabbt få ned den. Dock skulle "normal" utdelning inte skapat mycket handlingsutrymme för Kinnevik. Det hade gått runt, men man hade inte haft mycket att "handla" för.
Jag förmodar därför att Kinnevik tänker sig belåna Tele2 i syfte att använda dem till investeringar som man tror kan förränta sig bättre än investeringar i Tele2 självt. Detta kan ju slå väl ut; det får tiden utvisa.
Effekten av detta för Tele2 blir dock, att givet att verksamheten kommer fortsätta som förut och ca 6 kr i årlig utdelning så kommer det ta över 3 år av ytterligare kraftiga amorteringar för att bli av med denna skuld. Är detta verkligen det bästa för Tele2s övriga aktieägare? Jag vet inte. Jag ställer mig dock tveksam till det.
Jag är öppen för att vissa bolag används för att ge "kassaflöden" dvs att man inte förväntar sig att att de själva ska investera och växa starkt. Istället tänker man sig att den genererande vinsten kan tas till utdelningar som då kan användas till andra investeringar som ägaren har i åtanke.
Jag är dock tveksam till om man ska belåna sig kraftigt för att göra extra utdelningar. Påminner lite om som om man skulle höja hus-lånet för att kunna åka på solsemester... men i ovanstående fallet så går ju pengarna inte ens till en själv utan till någon annan. Vore det inte långsiktigt bättre att fortsätta med verksamheten och istället för att belåna sig för en stor extra utdelning nu, successivt kunna höja den över tid då inte lika mycket behöver gå åt till räntor och amorteringar? Eller är det jag som är fast i fel tänk?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)