Investera lagom - Investera i Investmentbolag

Jag har nu gått igenom de grundläggande investeringsmodellerna. De flesta investerare brukar en blandning av olika modeller.

Avslutningsvis vill jag enbart säga något om en strategi som är en mix av flertalet av de redan beskrivna grundläggande investeringsmodellerna. Nämligen att köpa aktier i investmentbolag.

Strategin skulle jag vilja kalla en svensk bland-modell. Anledningen till att jag kallar den svensk är för att jag ej funnit den beskriven utanför Sverige (Om någon vet om utländska källor/undersökningar gällande investmentbolags utveckling i jämförelse med andra index får ni gärna meddela detta).

Föreningen Aktiespararna och Tobias Schildfat är några som beskrivit vad jag här kallar investmentbolags-strategin samt som har tagit upp fördelarna med den. Till sin karraktär så utgör den som sagt en mix av olika investeringsmodeller.

Tanken är att genom att investera i ett antal investmentbolag så får man per automatik en bred diversifikation på sitt aktieinnehav. Genom att blanda maktbolag, tillväxtsorienterade investmentbolag, riskkapitalistbolag et.c. så får man också innehav som inte är direkt korrealiterade tll varandra (jämför med Modern Portfölj Teori).

Som jämföresleindex till investmentbolag så används ofta Sverigefonder. Vid en sådan jämförelse kan man med investmentbolag få en "billigare" portfölj om man ser till förvaltningskostnad över tid än vad man får i många Sverigefonder. En annan noterad fördel är att en mix av olika investmentbolag historiskt avkastat bättre än många Sverigefonder.

En annan anledning som lyfts fram är substansrabatten. Investmentbolag handlas ofta med substansrabatt, d.v.s. det underliggande värdet av deras innehav är högre än vad investmentbolaget själv är värderat till. Man menar då att man får de underliggande innehaven till "rabatt" (jämför värdeinvestering) Substansrabatten kan dock ändras över tid och alla handlas inte till rabatt.

Utdelningarna är ännu en orsak. Investmentbolag kan i regel erbjuda goda utdelningar då de får utdelningar från sina innehav som de, med "rabatt", slussar vidare (jämför utdelningsinvestering).

Att investera i några investmentbolag erbjuder alltså en bred diversifikation inklusive riskspridning. Samtidigt som man får en portfölj med låg förvaltningskostnad men med god chans att avkasta bättre än många Sverigefonder. Så vill du investera det svensk-typiska lagom i varje; investera i investmentbolag!

Hur ser du på investmentbolag?

Utdelningsinvestering

Utdelningsinvestering (eng: dividend investing) kan enkelt förklaras som att "köpa sig inkomst". Kapital placeras i bolag där det förväntas ge bäst direktavkastning över tid.

En utdelningsinvesterare letar efter stabila bolag som förväntas ge goda, samt över tid stigande utdelningar. För att hitta dessa används ofta någon form av fundamentalanalys och man tittar mycket på bolagets historik. En köpkandidat ska ofta ha en lång historia av stabila, inklusive höjda utdelningar.

Ofta letar man efter bolag vars verksamhet är förhållandevis förutsägbar så att vinster och utdelningar kan bibehållas genom låg- som högkonjunktur. Ett riktmärke är att bolag ska kunna uppvisa en utdelning liksom utdelningstillväxt som är 4% eller mer. Utdelningarnas andel av vinsten är också viktig. För att säkerställa att bolaget kan fortsätta betala ut utdelningar i perioder av eventuellt minskad vinster ska den helst inte vara för hög, 50% anses ofta som ett riktmärke för att ha en del fallhöjd.

En utdelningsinvesterare säljer i regel inte av innehav såvida inte utdelningarna anses i fara. Sänkta utdelningar eller sänkt utdelningstillväxt utgör varningstecken. Mao är en utdelningsinvesterare inte intresserad av att "tima" marknaden genom att frekvent köpa och sälja. Det räcker att köpa "billigt" i förhållande till förväntad direktavkastning och sedan behålla "pengamaskinen" så länge den genererar förväntad avkastning.

Ränta på ränta (eng: compuonding) effekten är ett viktigt begrepp inom utdelningsinvestering. Om man återinvesterar utdelningarna så får man på sikt en väldigt hög avkastning på initialt satsat kapital.

Om du är intresserad av utdelningsinvestering, så ta gärna en titt på vad Lowell Miller publicerat.

Är du influerad av utdelningsinvestering?

Tillväxtsinvestering

Tillväxtsinvestering (eng: growth investing) innebär att man investerar i bolag vars tillväxt förväntas vara högre än marknadens normala, eller bolagets konkurrenter.

Man identifiera lämpliga investeringar genom att t.ex. kolla på historiken; historisk tillväxt och göra en bedömning om framtiden. Ett bolag som klarat av att växa, förbättra marginalerna etc mer än sina konkurrenter under en längre period bedöms antagligen kunna fortsätta göra detta och ses därmed som en lämplig investering. Den höga, över genomsnittliga, tillväxten kommer försäkra investeraren om att placerat kapital kommer ge en god avkastning.

Man kräver inte alltid att bolaget ska säljas "billigt", utan nöjer sig med ett "fair price" då dylika bolag dels i regel inte säljs allt för billigt och dels så gör ju den höga tillväxten att det ändock kommer vara en god investering.

Utmärkande gentemot de andra hittills redovisade modellerna är alltså att man ofta är beredda att betala ett relativt högt P/E för aktien. Nuvarande värdering avskräcker inte alltid eftersom det är den framtida tillväxten och värderingen man "köper" och som kommer ge den fina avkastningen.

PEG (= P/E / Growth) är ett nyckeltal som ofta används av tillväxtsorienterade investerare. T.ex. ett bolag med P/E 20 med en förväntad tillväxt på 25% blir PEG 0,8. PEG 1 eller lägre anses vara bra. PEG passar dock inte till alla bolag, så som cykliska m.fl.

Ett annat viktigt nyckeltal är ROE (eng: Return of Equity). Ett högt och växande ROE ses som ett styrketecken.

Peter Lynch anses av många vara en viktig inspiration då det gäller tillväxtsorienterade investeringar. Hans GARP-modell är en blanding av värde- och tillväxtsinvestering.

CAN SLIM, utarbetat av William O`Neil, är också ett system som man kan använda för att hitta tillväxtsbolag. I det systemet ingår också att använda stop-loss på ca 8% under köpkursen för att minimera eventuella förluster.

Är du influerad av tillväxtsinvestering?

Contrarian-investering

Contrarian-investering, som jag får kalla det då jag ej har hittat någon bra översättning (ge gärna förslag på vad man kan översätta "contrarian" med), är en investeringsmodell där man går emot marknaden. Genom att agera motvals och gå mot strömmen är tanken att man kan öka sin avkastning och slå index.

Enkelt sagt så köper en contrarian när andra säljer och säljer när andra köper.

Contrarian och värdeinvestering blandas ofta ihop och de har många gemensamma drag, men det finns också saker som skiljer.

Liksom värdeinvesteraren så vill en contrarian ofta hitta och köpa undervärderade, men fundamentalt goda, aktier. Detta görs ofta vid liknande omständigheter, t.ex. när det förekommer större ras på börserna världen över eller när en negativ nyhet nedvärderar en enskild aktie i sådan omfattning så nedvärderingen inte står i relation till bolagets fundamentala värde och framtidsutsikter.

Den stora skillnaden är dock att en contrarian fäster stor vikt vid, marknadens uppfattning, inte bara vad det gäller "Mr Markets" prissättning utan framförallt när det gäller riskhantering. En jackpott för en contrarian är nämligen när man hittar en aktie som inte bara är undervärderad i förhållande till dess "intristic value" och har goda framtidsutsikter utan också är impopulär bland analytiker och hos marknaden. På så sätt kan eventuell fallhöjd ofta elimineras, medan uppsidan blir så mycket större. En devis i contrarian-investering är nämligen att impopulära aktier knappt reagerar på negativa nyheter då detta redan är inprisat. Kommer det positiva så blir marknaden dock positivt överaskad vilket genast ger resultat på värderingen. Säkrast är att köpa impopulära aktier eftersom motsatsen också är detsamma. Populära aktier faller mer vid negativa nyheter men rör sig enbart måttligt vid positiva. De positiva nyheterna är ju redan förutsspådda av analytiker och marknaden. Populära aktier höjer därmed risken, utan att ge mer potential.

Denna devis gör att en contrarian i regel kan ha större omsättning i sina innehav än t.ex. en värdeinvesterare. Eftersom när en aktie är "full-värderad" så ökar risken, men ej värdestegringspotentialen. Aktien bör därför säljas för att ersättas med någon ny som har lägre risk men högre potential.

Warren Buffet brukar av vissa sägas vara en contrarian, men jag håller inte med. Det är lätt att blanda ihop contrarian och värdeinvestering då den senare ofta också innebär att man gör tvärtemot vad andra gör. Buffet bryr sig dock inte om vad analytiker och marknaden tycker, ej heller så tycker han att det är mer riskfullt att fortsätta ha en aktie som uppvärderats till dess riktiga, eller än högre, värde så länge han får avkastning från den. Han bryr sig helt enkelt inte om marknadens reaktioner såvida det inte gör att han kan köpa undervärderade bolag.

Är man intresserad av att veta mer så är istället David Dreman en av de stora gurus inom contrarian-investering.

Är du influerad av contrarian-investering?

Fokusinvestering

Forsätter här min serie om investeringsmodeller. Idag blir det lite kort om fokusinvestering.

Fokusinvestering handlar om att ha en portfölj med fokus på de aktier som anses ha högst trolighet att slå index över en längre tid. En av de mer kända s.k. fokusinvesterare är Warren Buffet (som också blandar andra investeringsstilar).

Som fokusinvesterare väljer man att göra en mycket grundlig undersökning av det man är intresserad av innan eventuellt köp. Enbart när i stort sett allt klaffar i bolaget så slår man till. Inte bara den fundamentala underliggande affärsverksamheten ska vara tilltalande utan även priset man får betala. Man kan alltså sitta länge och bara bevaka och invänta rätt tillfälle. Som fokusinvesterare säger man oftare nej än ja till uppkomna och undersökta affärsmöjligheter. Antalet innehav är ofta färre än 10 st, men kan över en längre tid växa.

Risk för en fokusinvesterare handlar inte om volalitet, eller om att ha för lite diversifiering. Risk är när man inte "känner" sina innehav. Man ska enbart investera i affärsområden som ingår i ens s.k. kompetenområde ( eng: cirkle of competence) eftersom det är där man har möjlighet att fatta goda och rationella investeringsbeslut. Man ska också ha tid att följa utvecklingen i sina innehav.

Att diversifiera för en fokusinvesterare ter sig tämligen dumdristigt. Destå fler aktier man har destå sämre koll på dem har man. Man ökar också risken att man sitter med ett flertal som underpresterar utan att man gör någonting åt det då effekten av det inte får lika stort utfall i en diversifierad portfölj.

En fokusinvesterare blir också allt kräsnare destå större portföljen blir. Varför köpa ytterligare en aktie såvida det inte är med stor säkerhet är bättre än någon du redan har? Och om du hittar ett sådant bolag varför då inte sälja av någon av dina gamla och sätta det kapitalet i det nya, bättre bolaget?

När man väl hittar bolag som är värda att köpa in sig i ska man göra större, betydelsefulla investeringar. Dels för att det är så det gör avtryck i avkastningen, dels så om du inte är övertygad nog om att det är en god investering, så att du kan göra det, så är det nog inte en så bra investering trots allt. Använd minst 10% av ditt portföljvärde vid köp är ett riktmärke som ofta används.

Är du influerad av fokusinvestering?

Värdeinvestering

Jag fortsätter min serie av enklare inlägg om investeringsmodeller. Idag har turen kommit till värdeinvestering.

Värdeinvestering (eng: value investing) är en strategi vars tillämpning syftar till att generera högre avkastning samtidigt som man försöker minskar riskerna. Själva begreppet härstammar från Benjamin Graham. Strategin används och har också använts av Warren Buffett, en av världens mest kända tillika framgångsrika investerare.

Strategin går ut på att investera i undervärderade bolag. Bolag vars aktier på "felaktiga" grunder rasat i kurs. Den bygger på att man räknar ut ett bolags verkliga värde, med hjälp av någon form av fundamentalanalys av bolaget. När marknaden (ofta refferrerad till som Mr Market) sedan prissätter bolaget alldeles för lågt till vad dess egentliga värde är då är det dags att slå till.

För att minimera risken så är även begreppet säkerhetsmarginal (eng: margin of safety) viktig inom värdeinvesteringar. Det är den marginal man bör eftersträva i den händelse man räknat fel, eller något oförutsett händer. Om du t.ex. värderat ett bolag till 100 kr/aktie så väntar du med köp tills kursen sjunkit ännu något mer, för att säkerställa så gott det går att det är ett bra köp du gör. Förenklat sagt så vill värdeinvesterare handla under REA och då även med ytterligare någon form av rabatt på det.

Då börsen går i cykler infinner sig marknadsoro med jämna mellanrum. Detta är stunder då värdeinvesterare trivs i, då det i dessa stunder är enklare att hitta undervärderade bolag. Som värdeinvesterare kan man ligga likvid under långa perioder i väntan på att de bolag vars aktier som man är intresserad av ska falla i pris tills de når den nivå man bedömt är dess verkliga värde, samt med en viss säkerhetsmarginal. I värdeinvestering så är bolagets historia och dess historiska nyckeltal viktiga, då de oftast utgör grunden för de fundamentala analyserna.
Fler modeller följer.

Är du influerad av värdeinvestering?

Modern Portfölj Teori

Tänkte göra några inlägg och kortfattat beskriva några olika investeringsmodeller. Kanske någon finner dem vara intressanta? Jag börjar med:

Modern Portfölj Teori (eng: modern portfolio theory), MPT, som är en investeringsmodell som beskriver hur man kan använda diversifiering för att optimera sin portfölj.

MPT utvecklades av Harry Markowitz, nobelpristagare i ekonomi och har haft och har stor påverkan på många inom finansvärlden.

En av grunderna i MPT är att investerare är riskaversa d.v.s. om man förväntas få samma avkastning från två olika investeringar så väljer man den med lägst risk. Accepterar högre risk gör men enbart mot förväntad högre avkastning. I och med detta så finns det olika optimala portföljer beroende på accepterad risknivå.

En annan viktig ingrediens i MPT är valet av tillgångar i portföljen och deras beroende av varandra. Genom att diversifiera så kan man reducera risk då olika tillgångsklasser går olika bra under olika tidsperioder. Det gäller m.a.o. inte att bara välja rätt aktie, man måste också (för att reducera risk) se hur den som portföljtillgång står i relation till de andra i portföljen. Förenklat sagt så ska man, enligt MPT, inte lägga alla ägg i samma korg.

MPT-anhängare menar ofta att det är svårt att slå marknaden. Ska man göra det måste man oftast acceptera högre risk med sina placeringar. Dock är det enbart en minoritet som lyckas med detta över någon längre tid. För den vanlige småspararen är därför det mest lämpliga istället att ha indexfonder som är det det billigaste, enklaste och effektivaste sättet att få en bred diversifikation i sina aktieinnehav som följer marknadens utveckling. Kombinera indexfonder med andra tillgångar så som räntepapper et.c.

Fler investeringsmodeller följer.

Är du influerad av Modern Portfölj Teori?