För den som är intresserad av indexfonder med låg (t.o.m. ingen) förvaltningsavgift så har nu Nordnet lanserat tre nya indexfonder. Förvaltningsavgiften är på 0%.
De har fått namnen Superfonderna och de följer den danska respektive den finska och norska börsen. Eller rättare sagt de mest omsatta aktierna.
För den danska fondens del så är det de 20 mest omsatta aktierna. Det bör då inkludera bolag som Maersk, Carlsberg, Danske Bank, Novo Nordisk m.fl.
Den finska inkluderar de 25 mest omsatta. Bolag så som Fortum, Kone, Nokian Tyres, Sampo m.fl. bör du finnas med där.
Den norska inkluderar de 25 mest omsatta i Oslo. Här finner vi då troligen bolag som Aker, Orkla, Statoil, Telenor m.fl.
Låter dessa fonder som någonting för dig?
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
Visar inlägg med etikett Norge. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Norge. Visa alla inlägg
tisdag 27 maj 2014
lördag 4 augusti 2012
Köp av Kongsberg och Yara
Jag har tittat närmre på försvarsindustrin generellt, främst
den amerikanska (USA står för drygt halva världens försvarskostnader), Saab,
BAE och framförallt Kongsberg mer specifikt. Resultatet blev att jag köpte på
mig en liten inledande post i Kongsberg. Tänket är inte så olikt det tänk jag
använde mig av då jag t.ex. först köpte en post i norska möbelföretaget
Ekornes. Finansiellt starkt bolag som handlas till just nu låga multiplar och
som sysslar med en verksamhet som det troligen kommer finnas fortsatt
efterfrågan efter i många, många år till.
Skillnaden dem i mellan investeringsmässigt är att Ekornes
inte uppvisar någon egentlig tillväxt men har en hög direktavkastning istället och
delar ut i princip allt de tjänar medan Kongsberg har tillväxten både sett till
utvecklingen av eget kapital, vinster och utdelningar men nöjer sig med en lägre
utdelningsandel.
Mina slutsatser kring försvarsindustrin mer generellt
förtjänar ett eget inlägg, men kortfattat så befaras ju den sektorns lönsamhet
sjunka kraftigt i och med Västvärldens förväntade budgetneddragningar. Istället
för de mer historiskt brukliga ca PE 15 värderas därför många bolag mer i linje
med PE 10. Några undantag finns då de antingen har även en stor civilandel i
sin verksamhet alternativt sysslar med saker mer inriktade mot t.ex. cybersäkerhet.
De värderas fortfarande mer runt de historiska multiplarna.
Historiskt sett har PE multipeln för försvarsindustrin
pendlat mellan 10-20 beroende på hur framtidsförutsättningarna ansetts vara.
Kongsberg får man just nu för ca PE 9,5 och då tillhör
Kongsberg INTE de bolag som bara förlitar sig på försvarsprodukter, tvärtom.
Nästan halva omsättningen kommer från den civila sidan. Det är det som jag
tycker gör Kongsberg extra intressant. Nu är PE naturligtvis inte allt, men
värderingen är även acceptabelt sett till t.ex. P/S.
Planen är att som brukligt utvärdera om ca två år huruvida
detta verkar vara en vettig investering eller inte. I första hand väntar jag nu
på Q2 rapporten. Eventuellt kan jag tänka mig köpa mer om värderingen blir än mer
attraktiv men man ska inte ha för bråttom heller. Försvarsindustrin generellt
har varit värderad till låga multiplar i drygt två år nu. Det är ingen brådska.
Utdelningen på (för 2011 3,75 nok/aktie)
bör i alla fall komma oavsett, vilket i dagsläget motsvarar vad man kan få på
ett hyfsat sparkonto utan bindningstid.
Det norska bolaget Yara tog jag en närmre titt på tidigare i år. Jag tyckte mig se många finna kvaliteer men jag var ändå avvaktande. Det är ju det här med vilket pris man ska betala. Det går inte förneka att konstgödselproducenter täljt guld den senaste tiden. Den stora frågan är hur det ser ut framöver. Långsiktigt bedömer jag det ser bra ut för Yara. Min tvekan har berott på en förhoppning på att vi skulle få se sjunkande värderingar, med torkan i USA så blev det tvärtom denna sommar.
Kursen har gått upp till runt 280 nok/aktie. Jag blev därför
ganska förvånad när en köporder på 263,30 nok gick igenom den sista minuten
innan börsen stängde en dag i veckan som var. Dagen efter var kursen ”normal”
igen. Jag kan för lite om själva börshandeln för att kunna spekulera i varför
sådant händer. Ibland går kurser upp, ibland går de ner…
När det gäller kväveproduktion så är det naturgaspriset som
står för den stora kostnadsposten. Naturgas finns lite varstans även om
produktionen gärna hamnar på ställen där det finns gott om det, och därmed är
billigast där.
Den andra stora kostnaden är transporterna. Det är därför
branschen är så fragmenterad med många små lokala och regionala aktörer. Gödsel
är gödsel och man köper den där det är billigast och det är, pga av
transportkostnaderna, ofta allt annat
lika den lokalt eller regionalt producerade. Man kan på så sätt få lokala eller
regionala monopolliknande marknadssituationer.
Det är en förklaring till Yaras marknadsledande position här i Norden.
Det är också en förklaring till varför Yaras tillväxtsstrategi ser ut som den
gör, att med sitt genererade kassaflöde köpa upp mindre lokala och regionala
aktörer. Det finns helt enkelt gott om dem och ofta har de ganska starka
ställning på sina respektive marknader.
Sen är det det här med vinster och marginaler. De kommer med
all säkerhet fluktuera ganska kraftigt i framtiden för Yara. Yara är dock
finansiellt mycket starkt och sitter på en rejäl kassa. Pengarna går till
förvärv, återköp och utdelningar. Lån är i stort sett obefintliga. Återköpen
motsvarar årligen ca 2% av de utstående aktierna. Direktavkastningen är i dagsläget ca 2,5%. I
min tankevärld kommer kombinationen av återköp och förvärv, gjorda inte med
hjälp av belåning som många andra bolag väljer för att växa , utan med sitt
eget genererade kassaflöde, leda till en god långsiktig avkastning även om vinstmarginalerna
kan komma gå upp och ned på vägen.
Än en gång, ett finansiellt starkt bolag som över tid
uppvisat en imponerande tillväxt samt som har en måttlig värdering ( TTM PE = 6,2
eller som den kanske mer lämpliga måttstocken PE5 = 10,4 och t.ex. ett P/S tal
under sitt historiska genomsnitt). Yara verkar också inom en bransch som
antagligen kommer finnas efterfrågan efter i många, många år till. Redan idag
beräknas hälften av all livsmedelsproduktion vara beroende av konstgödsel.
Noteras bör att P/S tal som omnämns ovan är användbart då bolagen är konjunkturkänsliga och/eller
deras resultat varierar kraftigt. PE talen kan i sådana bolag vara väldigt
missledande om man enbart tittar på enskilda år.
Jag vill också nämna att jag efter min, lite mer noggrann
granskning av Yara nedgraderat bolaget från AAA till AA. (Även Höganäs nedgraderades p.g.a. stark
konjunkturkänslighet) Anledningen var att jag reviderade min syn på hur kraftig
påverkan råvarupriserna hade på intjäningsförmågan. Visserligen har inte Yara
gjort några förluster när priset går emot dem utan kan behålla hyffsade
marginaler men det får ändå en ganska stor påverkan på vinsterna. Man ser det inte
minst nu då allt ”går deras väg”.
lördag 21 juli 2012
Analys av Kongsberg
Jag har fördjupat mig lite i norska bolaget Kongsberg (Kongsberg Gruppen). Analysen sker utifrån mina ratingkriterier.
Norska Kongsberg är Norges största leverantör av försvarsmateriell, men man är också inriktad mot civil maritim verksamhet. Lite mer än hälften av omsättningen kommer från försvarssidan och drygt 80% av den totala försäljningen sker utanför Norge.
Man delar in sin verksamhet i fyra segment varav Kongsberg Maritime är det enskilt största med ca 44% av omsättningen. Därefter följer Kongsberg Defence System och Kongsberg Protech Systems med ca en fjärdedel var av omsättningen. Det minsta segmentet är Kongsberg Oil & Gas Technologies som tidigare ingick i Kongsberg Maritime.
Maritime och Oil & Gas är riktade mot den civila sidan. Varvs, rederi och off-shore industrin är kunder. Defence Systems och Protech Systems är den militära. Defence Systems sysslar bl.a. med missiler. Inte minst är man med i utvecklandet av JSM (Joint Strike Missile) som ska användas i F-35 som är det stridsflygplan som sägs ersätta F-16. Inom Protech Systems verkar man vara ganska ledande inom RWS (Remote Weapon System). Vapensystem som kan manövreras utan att skytten behöver sitta t.ex. på toppen av ett pansarfordon och göra det manuellt. Tydligen säljs systemet inte bara norska försvaret utan även amerikanska och svenska. Det finns tydligen ett amerikansk program med syfte att införa en hel del dylika system på en mängd militära fordon. De kallar införandet "the CROWS program" och i fas 2 av det programmet så var det bl.a. Kongsberg som tog hem ordern 2009. Jag tror ordern nu är totalt värd ca 2 miljarder dollar och så vitt jag vet håller man på och levererar för fullt.
Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.
Ja finns på Oslo-börsen.
Ägare
Norska staten är största ägaren med ca 50% av aktierna.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja bolaget ger utdelningar. Ser man längre tillbaka så slopades de år 2000 och 2001, men förutom det så har utdelningar getts och de har varit stigande hela tiden de senare åren.
Utdelningen 2011 var 3,75 nok/aktie. 5-års medel ligger på 2,43 nok/aktie samtidigt som vinsten som medel under samma period ligger ca 8 nok/aktie. Man har mer än fördubblat utdelningarna under den senaste femårsperioden.
Min förmodan är att man kommer fortsätta med utdelningar. En utdelningssänking är inte troligen man har både vinster som kassaflöde att backa upp utdelningarna med. Just kassaflödet är starkt i bolaget och tittar man enbart på de tre senaste åren är min bedömning att det fria kassaflödet legat på ca 12 nok/aktie i medel d.v.s. väl i linje, t.o.m. lite över, med redovisade vinster då medelvinsten under samma period låg på ca 10,50 nok/aktie.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Man är, liksom vapenindustrin i övrigt, i händerna på politiska beslut. Visserligen verkar politiker påfallande ofta i samma intresseriktning som vapenindustrin men det går inte undkomma att just politiska beslut kan få stor påverkan på affärerna.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Ja. Produktutveckling är en viktig del. Jag har inte Kongsbergs siffror, men jag vet från tidigare studier på andra vapentillverkare att det är inte ovanligt att ca 20% av försäljningsintäkterna går till R&D.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Exkluderar man IT-krisen så får svaret bli ja. Jag brukar i regel enbart titta ca 7-8 år tillbaka så jag får göra samma sak här för rättvisans skull.Man har haft en mycket fin omsättnings, marginal och vinsttillväxt.
Vapenindustrin har haft ett par mycket goda år allt sedan 2001. Detta kan man se bland flera aktörer. Det som sticker ut är dock att de flesta vapentillverkare så som BAE, Saab, LMT, RTN, NOC och GD har de senaste åren haft en stagnerande försäljningstillväxt. I de amerikanska jättarnas fall så har vinsten per aktie kunnat öka tack vare återköp av aktier, men i Kongsbergs fall så har man faktiskt även de senare åren fortsatt kunnat öka sin försäljning i ungefär samma takt som sitt 10-års medel (8-10%). En närmare titt visar att det är på den militära sidan och export marknaden som stått för den största försäljningstillväxten.
Kongsberg. liksom vapenindustrin i övrigt, brukar kunna leverera genom låg- som högkonjunktur.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Räntebärande skulder är på 900 milj nok att jämföra med eget kapital på 5484 milj nok. Netto sett så är det negativt vid bokslutet för verksamhetsåret 2011 då Kongsberg satt med en kassa motsvarande ca 25 nok/aktie. Totalt sett är Debt/Equity på 1,85 (2011).
Avkastnings- och tillväxtskrav
ROE 5-års medel ligger på 25,6% Eget kapital är på 45,70 nok/aktie (2011)
Imponerande vinst- och utdelningstillväxt. Bolaget har visat upp en stabil omsättningsökning samtidigt som marginalerna över tid kraftigt förbättrats. Min bedömning är att man inte kan fortsätta att höja marginalerna. De bör ha nått sin topp. Eventuellt finns risk för att de går tillbaka något. Omsättningen är svår att förutsäga. Ur ett historiskt perspektiv bör den kunna fortsätta växa, men samtidigt så har den stagnerat för alla andra inom branschen. Det är troligt att så även sker för Kongsberg, men som sagt den som lever får se.
Direktavkastningen är på 3,2% och utdelningarna har som sagt stadigt bibehållts eller ökat under den senaste sjuårsperioden.
Min sammantagna bedömning är att Kongsberg klarar avkastnings- och tillväxtskravet. Det finns förutsättningar, men man ska nog inte luras att tro att vinsttillväxten kommer fortsätta så som den gjort hittills. I alla fall inte räkna med det.
Ledningen
Finn Jebsen är styrelseordförande sedan 2005 och Walter Qvam är VD sedan 2007.
Jag har ej funnit någon anledning att misstro ledningen.
Information tillgängligt
Ja.
Marknadsmakt och marknadssituation
Man har en imponerande historiskt utveckling bakom sig, men det går inte förneka att man verkar i en konkurrensutsatt bransch. Visserligen var min bedömning för drygt ett år sedan, då jag granskade försvarsindustrin lite närmare, att konkurrensen var mindre än man kunde förledas tro. De flesta aktörer samverkar på ett eller annat sätt, samt historiskt sett får de det politiska stöd de behöver. Det går ändå inte helt bortse från konkurrenssituationen.
Även om Kongsberg, som Norges största försvarskoncern, har politiskt stöd samt säkerligen för sin andel ordrar, så är det ändå risker i att verka på en sådan marknad.
Branschen kan även ses som lite "exotisk". som sådan. Beställningar av vapensystem vare sig det gäller till Gripen eller F-35 brukar det ju skrivas en hel del om. Branshcen har lite av "spänning" i sig vilket kan, med eventuellt mediabrus surrandes kring olika situationer, förleda en.
Jag har svårt att säga vilken "edge" man eventuellt har (förutom politiskt stöd från norska staten). Behovet av bolagets produkter överlag får dock anses finnas där även 10-20 år in i framtiden (under förutsättning att produktutveckling sker).
Tills jag finner skäl att revidera min bedömning, så finner jag att Kongsberg inte klarar kriteriet.
Etiska aspekter
Ja.Jag har inga etiska bekymmer med vapen vare sig de är avsedda för jakt, polisiärt eller militärt bruk. Kongsbergs civil-sida är jag också ok med..
Kongsberg får godkänt på 9 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: B.
Slutsats
Med ratingen B så är min syn på Kongsberg neutral. Kongsberg är ett välskött bolag som har visat upp en mycket imponerande tillväxt. Förutsättnignarna för att det ska gå fortsatt bra för Kongsberg tycker jag mig också se finnas där. Dock finns det vissa kvalitativa aspekter jag ställer mig mer frågande till. Sammantaget så tycker jag dock att det finns anledning att gräva vidare och fortsätta ha bolaget på bevakningslistan.
Min bedömning av s.k. Back-log orders tyder på att resultatet för 2012 kommer bli ca 12 nok/aktie.
Noteringar kring nuvarande värdering
Kongsbergs kurs 20/7 2012: 114 nok (Topp 3 år ca 160 nok, botten ca 75 nok)
PE 9,6
PE3 11
Direktavkastning 3,3%
Jämförelse med branschkollegor samma datum
Lockheed Martin PE 11,1 PE3 11,2, Direktavkastning 4,6%
General Dynamics PE 9,4 PE3 9,8 Direktavkastning 3,1%
Raytheon PE 9,5 PE3 10,4 Direktavkastning 3,6%
Jämförelse med andra bolag samma datum
Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%
Vad är din syn på Kongsberg?
Norska Kongsberg är Norges största leverantör av försvarsmateriell, men man är också inriktad mot civil maritim verksamhet. Lite mer än hälften av omsättningen kommer från försvarssidan och drygt 80% av den totala försäljningen sker utanför Norge.
Man delar in sin verksamhet i fyra segment varav Kongsberg Maritime är det enskilt största med ca 44% av omsättningen. Därefter följer Kongsberg Defence System och Kongsberg Protech Systems med ca en fjärdedel var av omsättningen. Det minsta segmentet är Kongsberg Oil & Gas Technologies som tidigare ingick i Kongsberg Maritime.
Maritime och Oil & Gas är riktade mot den civila sidan. Varvs, rederi och off-shore industrin är kunder. Defence Systems och Protech Systems är den militära. Defence Systems sysslar bl.a. med missiler. Inte minst är man med i utvecklandet av JSM (Joint Strike Missile) som ska användas i F-35 som är det stridsflygplan som sägs ersätta F-16. Inom Protech Systems verkar man vara ganska ledande inom RWS (Remote Weapon System). Vapensystem som kan manövreras utan att skytten behöver sitta t.ex. på toppen av ett pansarfordon och göra det manuellt. Tydligen säljs systemet inte bara norska försvaret utan även amerikanska och svenska. Det finns tydligen ett amerikansk program med syfte att införa en hel del dylika system på en mängd militära fordon. De kallar införandet "the CROWS program" och i fas 2 av det programmet så var det bl.a. Kongsberg som tog hem ordern 2009. Jag tror ordern nu är totalt värd ca 2 miljarder dollar och så vitt jag vet håller man på och levererar för fullt.
Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.
Ja finns på Oslo-börsen.
Ägare
Norska staten är största ägaren med ca 50% av aktierna.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja bolaget ger utdelningar. Ser man längre tillbaka så slopades de år 2000 och 2001, men förutom det så har utdelningar getts och de har varit stigande hela tiden de senare åren.
Utdelningen 2011 var 3,75 nok/aktie. 5-års medel ligger på 2,43 nok/aktie samtidigt som vinsten som medel under samma period ligger ca 8 nok/aktie. Man har mer än fördubblat utdelningarna under den senaste femårsperioden.
Min förmodan är att man kommer fortsätta med utdelningar. En utdelningssänking är inte troligen man har både vinster som kassaflöde att backa upp utdelningarna med. Just kassaflödet är starkt i bolaget och tittar man enbart på de tre senaste åren är min bedömning att det fria kassaflödet legat på ca 12 nok/aktie i medel d.v.s. väl i linje, t.o.m. lite över, med redovisade vinster då medelvinsten under samma period låg på ca 10,50 nok/aktie.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Man är, liksom vapenindustrin i övrigt, i händerna på politiska beslut. Visserligen verkar politiker påfallande ofta i samma intresseriktning som vapenindustrin men det går inte undkomma att just politiska beslut kan få stor påverkan på affärerna.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Ja. Produktutveckling är en viktig del. Jag har inte Kongsbergs siffror, men jag vet från tidigare studier på andra vapentillverkare att det är inte ovanligt att ca 20% av försäljningsintäkterna går till R&D.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Exkluderar man IT-krisen så får svaret bli ja. Jag brukar i regel enbart titta ca 7-8 år tillbaka så jag får göra samma sak här för rättvisans skull.Man har haft en mycket fin omsättnings, marginal och vinsttillväxt.
Vapenindustrin har haft ett par mycket goda år allt sedan 2001. Detta kan man se bland flera aktörer. Det som sticker ut är dock att de flesta vapentillverkare så som BAE, Saab, LMT, RTN, NOC och GD har de senaste åren haft en stagnerande försäljningstillväxt. I de amerikanska jättarnas fall så har vinsten per aktie kunnat öka tack vare återköp av aktier, men i Kongsbergs fall så har man faktiskt även de senare åren fortsatt kunnat öka sin försäljning i ungefär samma takt som sitt 10-års medel (8-10%). En närmare titt visar att det är på den militära sidan och export marknaden som stått för den största försäljningstillväxten.
Kongsberg. liksom vapenindustrin i övrigt, brukar kunna leverera genom låg- som högkonjunktur.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Räntebärande skulder är på 900 milj nok att jämföra med eget kapital på 5484 milj nok. Netto sett så är det negativt vid bokslutet för verksamhetsåret 2011 då Kongsberg satt med en kassa motsvarande ca 25 nok/aktie. Totalt sett är Debt/Equity på 1,85 (2011).
Avkastnings- och tillväxtskrav
ROE 5-års medel ligger på 25,6% Eget kapital är på 45,70 nok/aktie (2011)
Imponerande vinst- och utdelningstillväxt. Bolaget har visat upp en stabil omsättningsökning samtidigt som marginalerna över tid kraftigt förbättrats. Min bedömning är att man inte kan fortsätta att höja marginalerna. De bör ha nått sin topp. Eventuellt finns risk för att de går tillbaka något. Omsättningen är svår att förutsäga. Ur ett historiskt perspektiv bör den kunna fortsätta växa, men samtidigt så har den stagnerat för alla andra inom branschen. Det är troligt att så även sker för Kongsberg, men som sagt den som lever får se.
Direktavkastningen är på 3,2% och utdelningarna har som sagt stadigt bibehållts eller ökat under den senaste sjuårsperioden.
Min sammantagna bedömning är att Kongsberg klarar avkastnings- och tillväxtskravet. Det finns förutsättningar, men man ska nog inte luras att tro att vinsttillväxten kommer fortsätta så som den gjort hittills. I alla fall inte räkna med det.
Ledningen
Finn Jebsen är styrelseordförande sedan 2005 och Walter Qvam är VD sedan 2007.
Jag har ej funnit någon anledning att misstro ledningen.
Information tillgängligt
Ja.
Marknadsmakt och marknadssituation
Man har en imponerande historiskt utveckling bakom sig, men det går inte förneka att man verkar i en konkurrensutsatt bransch. Visserligen var min bedömning för drygt ett år sedan, då jag granskade försvarsindustrin lite närmare, att konkurrensen var mindre än man kunde förledas tro. De flesta aktörer samverkar på ett eller annat sätt, samt historiskt sett får de det politiska stöd de behöver. Det går ändå inte helt bortse från konkurrenssituationen.
Även om Kongsberg, som Norges största försvarskoncern, har politiskt stöd samt säkerligen för sin andel ordrar, så är det ändå risker i att verka på en sådan marknad.
Branschen kan även ses som lite "exotisk". som sådan. Beställningar av vapensystem vare sig det gäller till Gripen eller F-35 brukar det ju skrivas en hel del om. Branshcen har lite av "spänning" i sig vilket kan, med eventuellt mediabrus surrandes kring olika situationer, förleda en.
Jag har svårt att säga vilken "edge" man eventuellt har (förutom politiskt stöd från norska staten). Behovet av bolagets produkter överlag får dock anses finnas där även 10-20 år in i framtiden (under förutsättning att produktutveckling sker).
Tills jag finner skäl att revidera min bedömning, så finner jag att Kongsberg inte klarar kriteriet.
Etiska aspekter
Ja.Jag har inga etiska bekymmer med vapen vare sig de är avsedda för jakt, polisiärt eller militärt bruk. Kongsbergs civil-sida är jag också ok med..
Kongsberg får godkänt på 9 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: B.
Slutsats
Med ratingen B så är min syn på Kongsberg neutral. Kongsberg är ett välskött bolag som har visat upp en mycket imponerande tillväxt. Förutsättnignarna för att det ska gå fortsatt bra för Kongsberg tycker jag mig också se finnas där. Dock finns det vissa kvalitativa aspekter jag ställer mig mer frågande till. Sammantaget så tycker jag dock att det finns anledning att gräva vidare och fortsätta ha bolaget på bevakningslistan.
Min bedömning av s.k. Back-log orders tyder på att resultatet för 2012 kommer bli ca 12 nok/aktie.
Noteringar kring nuvarande värdering
Kongsbergs kurs 20/7 2012: 114 nok (Topp 3 år ca 160 nok, botten ca 75 nok)
PE 9,6
PE3 11
Direktavkastning 3,3%
Jämförelse med branschkollegor samma datum
Lockheed Martin PE 11,1 PE3 11,2, Direktavkastning 4,6%
General Dynamics PE 9,4 PE3 9,8 Direktavkastning 3,1%
Raytheon PE 9,5 PE3 10,4 Direktavkastning 3,6%
Jämförelse med andra bolag samma datum
Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%
Vad är din syn på Kongsberg?
lördag 5 maj 2012
Analys av Yara
Jag fortsätter med norska bolag, baserat på en tidigare titt. Turen har nu kommit till Yara som bedömts utifrån mina ratingkriterier.
Yara är en norsk industrikoncern med inriktning jordbrukskemikalier och gödningsmedel. Yara bildades som en avknoppning från Norsk Hydro 2004 därav är logotypen med vikingaskeppet densamma fastän Yaras är blå istället för röd samt med texten Yara istället för Hydro.
Yara är en av världens största aktörer inom sitt gebit och ledande vad det gäller ammoniak, nitrater, och NPK (en typ av handelsgödsel bestående av kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). Yara har produktion i 17 länder och en världsomspännande försäljning. Nedan en jämförelse med andra aktörer.
Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.
Ja. Noterad på Oslo börsen.
Ägare
Ja Yara uppnår kriteriet med en stark ägare om minst 20%. Största ägaren är norska staten som, om man förutom direktägandet även räknar dit sitt indirekta ägande, kontrollerar nästan 43%.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Yaras utdelningspolicy är att dela ut minst 30% av nettovinsten över tid. Yara har alltsedan avknoppningen 2004 gett utdelningar samt stigande sådana Från 2,25 nok/aktie till dagens 7 nok/aktie. Direktavkastningen just nu är därmed ca 2,5% baserat på en kurs om 275 nok.
Utdelningen har varit 5,10 nok/aktie sett till ett 5-årsmedel att jämföra med den redovisade vinsten på 26,80 nok/aktie under samma period samt det bedömda fria kassaflödet under samma period om ca 7,20 nok/aktie i medel. Kassaflödet slår väldigt olika olika år under den senaste 5-års perioden men som synes så har det som bedöms vara det fria kassaflödet ha täckt utdelningarna. Utdelningarna har tredubblats på 7 år, d.v.s. haft en stark utdelningstillväxt, och Yara har även haft vinstutvecklingen att backa upp det med.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Yara påverkas, både i produktionsledet. Råvaru- och energikostnader samt frakter är den absolut största kostnadsbiten för Yara (90% av rörelsens kostnader kan hänvisas till detta), men också då konstgödselpriser är kopplade till matprisernas utveckling. Majs och vete är bland de grödor som kräver mest kvävebaserad gödsel. Yaras vinstutveckling följer priset på .t.ex. majs ganska väl. Höjda priser har lett till ökade vinster och tvärtom.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Nej inte i den mån som avses. Yara hänvisar till sig själv istället till att vara en låg-kostnadsproducent och ha det som en av sina främsta konkurrensfördelar.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja. Visserligen sjönk den redovisade vinsten 2009 men utdelningen bibehölls. 2011 har dessutom varit ett rekordår för Yara. Den redovisade vinsten per aktie för 2011 var 41,99 nok/aktie, EBIT 53,66 nok/aktie och utdelningen höjdes till 7 nok/aktie.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Yara har en stark balansräkning. Debt/Equity är 0,65 (2011). Det verkar som om den del av det fria kassaflödet som ej gått till utdelningar under åren främst gått till att sänka belåningen. Yara´s Debt/Equity var te.x. 1,70 2008. Långfristiga och räntebärandeskulder är ca 17,6 miljarder nok att jämföra med eget kapital på 44,8 miljarder nok d.v.s. ca 155 nok/aktie (ÅR 2011). Balansräkningens största tillgångar är anläggningstillgångar och lager. Kassan var på 20, 40 nok/aktie vid utgången av 2011.
Avkastnings- och tillväxtskrav
Den hittills uppvisade tillväxten är svår att klaga på. ROE 5-årsmedel är på 24,2% (2007-2011). Direktavkastningen på nuvarande 2,5% är något i underkant vad jag själv brukar vilja se, men med tanke på vad Yara hittills levererat i form av utdelningstillväxt så är det inte konstigt och är därmed ok.
Ledningen
CEO sedan 2008 är Jörgen Ole Haslestad. Haslestad har tidigare varit verksam i styrelsen (2004-2008) samt har tidigare erfarenheter från bl.a. Siemens. Styrelseordförande sedan 2004 Öivind Lund. Lund har tidigare erfarenheter från ABB.
Information tillgängligt
Ja det finns information i massor bl.a. via Yaras webbsida. Lantmännen säljer deras produkter om man nu vill inspektera produkterna själv.
Marknadsmakt och marknadssituation
Enligt min bedömning så kommer bolaget kunna fortsätta med sin affärsmodell och kunna fortsätta producera och sälja jordbrukskemikalier och gödningsmedel på liknande sätt även 10-20 år in i framtiden. Det beräknas att mellan 40-60% av all matproduktion i världen är beroende av att insatser görs i form av konstgödsel m.m. Utan det faller halva produktionen, globalt sett. På sina håll i världen antagligen mer än så. Det talar för att efterfrågan på Yaras produkter kommer fortsätta vara hög.
Det kan dock vara lurigt det här med att försöka förutspå makrotrender och deras inverkan på enskilda bolag. Det kan tänkas att högre produktions- och transportkostnader kommer slå negativt mot Yara i framtiden.
I Sverige har också Yara en ledande ställning inom sina affärssegment. Europa är Yaras viktigaste geografiska marknad och står för nästan halva omsättningen och även här har Yara en stark ställning. Yara har också försäljning i de andra världsdelarna och påverkas direkt och indirekt av faktorer som man inte kan råda över t.ex. priset på energi, utbud i andra delar av världen o.s.v.
Yara har ingen prissättningsmakt då man i princip förädlar en råvara för att sälja den vidare. Bolaget är därför känsligt för diverse makrotrender.
Etiska aspekter
Inga problem med de etiska aspekterna från min sida här.
Yara får då slutgiltligen godkänt på 10 kriterier av 12. Detta leder då till rating: A.
Slutsats
Med ratingen A så är Yara en kandidat till portföljen, ur ett kvalitativt perspektiv.
Det ska dock tilläggas att det är svårt att sia om framtiden. Huruvida Yara, med sin förhållandevis korta historik, kan fortsätta som förut återstår naturligtvis se. Q1 2012 rapporten som lämnades nyligen verkar i alla fall indikera att Yara även i år kommer tjäna bra med pengar. Vinsten blev nämligen 10,58 nok/aktie (10,02).
Beroendet av råvarupriser är också ett frågetecken. Värderingen är en annan knäckefråga. Vad är en andel i bolaget värt? I nuläget har jag inget färdigt svar på det även om jag lutar åt att det på nuvarande kursnivå inte finns någon s.k. "margin of safety" att tala om. Det är dock helt klart värt att ha bolaget på bevakningslistan och fortsätta följa dess utveckling.
Vad är din syn på Yara?
Yara är en norsk industrikoncern med inriktning jordbrukskemikalier och gödningsmedel. Yara bildades som en avknoppning från Norsk Hydro 2004 därav är logotypen med vikingaskeppet densamma fastän Yaras är blå istället för röd samt med texten Yara istället för Hydro.
Yara är en av världens största aktörer inom sitt gebit och ledande vad det gäller ammoniak, nitrater, och NPK (en typ av handelsgödsel bestående av kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). Yara har produktion i 17 länder och en världsomspännande försäljning. Nedan en jämförelse med andra aktörer.
Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.
Ja. Noterad på Oslo börsen.
Ägare
Ja Yara uppnår kriteriet med en stark ägare om minst 20%. Största ägaren är norska staten som, om man förutom direktägandet även räknar dit sitt indirekta ägande, kontrollerar nästan 43%.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Yaras utdelningspolicy är att dela ut minst 30% av nettovinsten över tid. Yara har alltsedan avknoppningen 2004 gett utdelningar samt stigande sådana Från 2,25 nok/aktie till dagens 7 nok/aktie. Direktavkastningen just nu är därmed ca 2,5% baserat på en kurs om 275 nok.
Utdelningen har varit 5,10 nok/aktie sett till ett 5-årsmedel att jämföra med den redovisade vinsten på 26,80 nok/aktie under samma period samt det bedömda fria kassaflödet under samma period om ca 7,20 nok/aktie i medel. Kassaflödet slår väldigt olika olika år under den senaste 5-års perioden men som synes så har det som bedöms vara det fria kassaflödet ha täckt utdelningarna. Utdelningarna har tredubblats på 7 år, d.v.s. haft en stark utdelningstillväxt, och Yara har även haft vinstutvecklingen att backa upp det med.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Yara påverkas, både i produktionsledet. Råvaru- och energikostnader samt frakter är den absolut största kostnadsbiten för Yara (90% av rörelsens kostnader kan hänvisas till detta), men också då konstgödselpriser är kopplade till matprisernas utveckling. Majs och vete är bland de grödor som kräver mest kvävebaserad gödsel. Yaras vinstutveckling följer priset på .t.ex. majs ganska väl. Höjda priser har lett till ökade vinster och tvärtom.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Nej inte i den mån som avses. Yara hänvisar till sig själv istället till att vara en låg-kostnadsproducent och ha det som en av sina främsta konkurrensfördelar.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja. Visserligen sjönk den redovisade vinsten 2009 men utdelningen bibehölls. 2011 har dessutom varit ett rekordår för Yara. Den redovisade vinsten per aktie för 2011 var 41,99 nok/aktie, EBIT 53,66 nok/aktie och utdelningen höjdes till 7 nok/aktie.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Yara har en stark balansräkning. Debt/Equity är 0,65 (2011). Det verkar som om den del av det fria kassaflödet som ej gått till utdelningar under åren främst gått till att sänka belåningen. Yara´s Debt/Equity var te.x. 1,70 2008. Långfristiga och räntebärandeskulder är ca 17,6 miljarder nok att jämföra med eget kapital på 44,8 miljarder nok d.v.s. ca 155 nok/aktie (ÅR 2011). Balansräkningens största tillgångar är anläggningstillgångar och lager. Kassan var på 20, 40 nok/aktie vid utgången av 2011.
Avkastnings- och tillväxtskrav
Den hittills uppvisade tillväxten är svår att klaga på. ROE 5-årsmedel är på 24,2% (2007-2011). Direktavkastningen på nuvarande 2,5% är något i underkant vad jag själv brukar vilja se, men med tanke på vad Yara hittills levererat i form av utdelningstillväxt så är det inte konstigt och är därmed ok.
Ledningen
CEO sedan 2008 är Jörgen Ole Haslestad. Haslestad har tidigare varit verksam i styrelsen (2004-2008) samt har tidigare erfarenheter från bl.a. Siemens. Styrelseordförande sedan 2004 Öivind Lund. Lund har tidigare erfarenheter från ABB.
Jag har inte funnit någonting som gör att jag inte skulle ha förtroende för ledningspersonerna. Posterna verkar vara besatta av diverse näringslivstoppar, så som det brukar vara. Jag tycker det i alla fall är ett styrketecken att nyckelpersonerna har varit med ända sedan Yara´s avknoppning från Norsk Hydro.
Information tillgängligt
Ja det finns information i massor bl.a. via Yaras webbsida. Lantmännen säljer deras produkter om man nu vill inspektera produkterna själv.
Marknadsmakt och marknadssituation
Enligt min bedömning så kommer bolaget kunna fortsätta med sin affärsmodell och kunna fortsätta producera och sälja jordbrukskemikalier och gödningsmedel på liknande sätt även 10-20 år in i framtiden. Det beräknas att mellan 40-60% av all matproduktion i världen är beroende av att insatser görs i form av konstgödsel m.m. Utan det faller halva produktionen, globalt sett. På sina håll i världen antagligen mer än så. Det talar för att efterfrågan på Yaras produkter kommer fortsätta vara hög.
Det kan dock vara lurigt det här med att försöka förutspå makrotrender och deras inverkan på enskilda bolag. Det kan tänkas att högre produktions- och transportkostnader kommer slå negativt mot Yara i framtiden.
I Sverige har också Yara en ledande ställning inom sina affärssegment. Europa är Yaras viktigaste geografiska marknad och står för nästan halva omsättningen och även här har Yara en stark ställning. Yara har också försäljning i de andra världsdelarna och påverkas direkt och indirekt av faktorer som man inte kan råda över t.ex. priset på energi, utbud i andra delar av världen o.s.v.
Yara har ingen prissättningsmakt då man i princip förädlar en råvara för att sälja den vidare. Bolaget är därför känsligt för diverse makrotrender.
Etiska aspekter
Inga problem med de etiska aspekterna från min sida här.
Yara får då slutgiltligen godkänt på 10 kriterier av 12. Detta leder då till rating: A.
Slutsats
Med ratingen A så är Yara en kandidat till portföljen, ur ett kvalitativt perspektiv.
Det ska dock tilläggas att det är svårt att sia om framtiden. Huruvida Yara, med sin förhållandevis korta historik, kan fortsätta som förut återstår naturligtvis se. Q1 2012 rapporten som lämnades nyligen verkar i alla fall indikera att Yara även i år kommer tjäna bra med pengar. Vinsten blev nämligen 10,58 nok/aktie (10,02).
Beroendet av råvarupriser är också ett frågetecken. Värderingen är en annan knäckefråga. Vad är en andel i bolaget värt? I nuläget har jag inget färdigt svar på det även om jag lutar åt att det på nuvarande kursnivå inte finns någon s.k. "margin of safety" att tala om. Det är dock helt klart värt att ha bolaget på bevakningslistan och fortsätta följa dess utveckling.
Vad är din syn på Yara?
fredag 30 mars 2012
Analys av Ekornes
En titt på Ekornes utifrån mina nya ratingkriterier.
Ekornes är en norsk möbelproducent som är mest känt för varumärkena Stressless (fåtöljer och soffmöbler) och Svane (madrasser). Ekornes historia går tilllbaka till 1934 då J.E. Ekornes Fjaerfabrikk grundades. Man producerade fjädrar till stoppningen av madrasser och olika möbler. Året efter började man dock producera egna madrasser, Svane madrasser och 1947 började man även med annan möbelproduktion. Varumärket Stressless, som idag är den viktigaste produktkategorin, kom i produktion i början av 70-talet.
En liten rolig detalj är att Ekornes tidigare haft varumärket Sacco. Minns ni sacco-säckarna? Detta såldes dock senare till Sacco of Norway.
Den största andelen av intäkterna kommer från fåtölj- och sofftillverkningen som står för ca 80% av omsättningen. Madrasstillverkningen står därnäst för ca 10%.
Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.
Ja. Noterad på norska OB Match.
Ägare
Ekornes når inte riktigt upp till kravet på minst 20% ägarandel. Majoritetsägaren är Nordstjernan AB, ett av Johnsonssfärens två ben. Nordstjernan innehar ca 15% och är därefter följt av ett antal institutionella ägare och fonder. Jag har dock fullt förtroende för majoritetsägaren Nordstjernan även om jag önskat en starkare ägarposition.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja, Ekornes klarar kriteriet. Man har gett utdelningar en längre tid och förväntas ge utdelningar framöver. I stort sett hela det fria kassaflödet delas ut och direktavkastningen är i regel mycket god (just nu ca 7,5%). I likhet med många andra innehav i Johnsonsfären så har man en hög utdelningsandel och verkar vara måna om att bibehålla det också.
Utdelningstillväxten har dock varit obefintlig, tillika vinstillväxt och uppbyggnaden av eget kapital. Det går konstatera att man inte använder vinstmedel till förvärv, försök till att snabbt öka tillväxten eller dylikt utan man nöjer sig med att göra det man kan och sen dela ut de överflödiga pengar som ej behövs för verksamheten.
Utdelningen har varit 6,90 nok/aktie sett till ett 5-årsmedel att jämföra med ett bedömt fritt kassaflöde på ca ca 7-8 kr under samma period enligt min bedömning.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Nej inte i den mån som krävs för att inte klara kriteriet.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Nej inte i den mån som avses. De största kostnadsposterna är inte utvecklingskostnader utan hänger ihop med material och personalkostnader. Även om det naturligtvis ska lanseras nya möbelmodeller så är det ändock inte direkt avgörande i den mån som kriteriet avser.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja. Visserligen var 2011 ett dåligt år men trots låg- och högkonjunkturer uppvisar man en förhållandevis stabil intjäningsförmåga både sett till redovisade vinster som kassaflöde. Även omsättningen är förhållandevis stabil. Det är marginalerna som pressats något under t.ex. 2011.
Vinsten per aktie för 2011 var 7,44 nok/aktie och EBIT 10,50 nok/aktie att jämföra med 5-årsmedel för vinsten som är 8,89 nok/aktie och för EBIT 12,77 nok/aktie (2007-2011).
Marginalerna ligger som för branschen i övrigt. Rörelsemarginalen har pendlat mellan 14-19% och var 2011 i den nedre delen.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Ekornes har en väldigt stark balansräkning. Starkare än vad jag bedömer vara branschgenomsnittet utifrån de möbeltillverkare jag tagit en snabbtitt på. Det är nästan så jag undrar varför man inte utnyttjat detta till att göra förvärv, men det är tydligen inte så man valt att agera. Den konservativa inställningen passar dock mig. Andelen räntebärande skulder är nästan obefintlig men det finns en del långsiktiga skulder 261 milj nok att jämföra med det egna kapitalet på 1658 milj nok. Debt/Equity är 0,27 (2011).
Avkastnings- och tillväxtskrav
Nej Ekornes klarar ej kravet på tillväxt även om den befintliga avkastningen är ok. ROE var visserligen rekordlågt 2011 och låg på 16,5%. 5-årsmedel är på ca 23%. Direktavkastningen på nuvarande 7,5% är i och för sig helt ok enligt mig för ett bolag med någorlunda stabila utsikter även om det inte egentligen växer i nuläget.
Ledningen
Ledningen får grönt ljus här. Kanske inte optimalt utifrån hur jag brukar tänka kring ledningsbiten, men jag har inget specifikt negativt i sak. Jag tittade närmare på styrelseordföranden och VD:n. VD Öyvind Törlen är relativ ny i sin position. Tidigare arbetade han på Marine Harvest fram till 2006. Innan det har han ett förflutet på olika revisionsbyråer så som Arthur Andersen och KPMG. Styrelseordföranden Olav Kjell Holtan har en lång erfarenhet av bolaget, men är också något av ett styrelseproffs i Norge med i nuläget 29 st olika stolar att sitta på. Han är bl.a. ledamot i Ratos-ägda Jötul AS. Kanske inte en ledning som så att säga ger en känslan av att de brinner för just möbeltillverkning, men de verkar kompetenta i alla fall och jag har inte funnit något som gör att jag fått en negativ bild av dem.
Information tillgängligt
Ja och vill man själv uppleva någon av bolagets produkter så finns de i närmsta Mio och/eller EM-butik, som är bland de största återförsäljarna i Sverige för Ekornes.
Marknadsmakt och marknadssituation
Enligt min bedömning så kommer bolaget kunna fortsätta med sin affärsmodell och producera och sälja möbler på liknande sätt även 10-20-30 år in i framtiden. Möjligtvis kommer det komma en flytt av produktion till lågkostnadsländer alternativt nyproduktion i lågkostnadsländer. Det får tiden visa, men det är ingenting jag utesluter.
Ur ett geografiskt perspektiv så utgör Europa huvuddelen av marknaden med ca 2/3. Nordamerika utgör näst största andelen med ca 1/5 sedan har man resten i övriga delar av världen.
Affärsverksamheten som sådan är också synnerligen tråkig. Det förekommer inte mycket spännande i media kring just möbeltillverkare. Det man kan fråga sig är om bolaget har någon "edge". Mjaee, det har Ekornes kanske inte. Jag gjorde dock en jämförelse med de svenska madrasstillverkare i premiumsegmentet, Hästens och Dux. De har inte haft några bra år på sistone. Dux ser t.o.m. riktigt risigt ut om man tittar på balansräkningen. Detta kan jämföras med Ekornes som tvärt om ökat sin försäljning av madrasser i Sverige. Premiumsegment verkar i vissa fall vara synnerligen känsligt för konjunkturer i möbelindustrin. Appropå premiumsegment. I Norge ses t.ex. Stressless inte som något jättedyrt märke. Går man till Kina så är dock Stressless-fåtöljer tydligen något av ett lyxmärke.
Ekornes godkänns dock ej på kriteriet. Premiummöbler eller inte, jag finner ej att man som möbeltillverkare har någon direkt "edge" även om Ekornes verkar vara stabilare än många andra som verkar i branschen.
Etiska aspekter
Jag har inga problem med de etiska aspekterna här.
Ekornes får då slutgiltligen godkänt på 9 kriterier av 12. Detta leder då till rating: B.
Slutsats
Med ratingen B så är Ekornes min inställning neutral. Ekornes kan vara en ok kandidat till portföljen till rätt pris.
Jag har redan köpt på mig en liten inledande post tidigare i veckan. Min förhoppning är att jag kommer få tillfällen till att öka på det innehavet. Min sammantagna bedömning är nämligen att Ekornes har goda förutsättningar att fortsätta leverera resultat och utdelningar i nivå med vad de gör och har gjort. Visserligen finns risken för utdelningssänkning om resultatet dalar ytterligare, men på lite längre sikt så bedömer jag risken vara liten. Den höga, nuvarande och bedömda framtida, direktavkastningen lockar naturligtvis här.
Man kan kanske då dra paralleller till min analys om France Telecom som också lockar med hög direktavkastning men där jag inte är lika positiv. Skillnaden är att jag är väldigt svag för starka balansräkningar och det har vi här. Man står heller inte inför en stark ökad konkurrens från andra aktörer på sin hemmamarknad samtidigt som man har stora investeringsbehov och branschen som helhet har svårt att ta betalt för sina tjänster (t.ex. mobil datatrafik) och då står inför ett dilemma. Ska man ta betalt och förlora kunder till konkurrenter eller inte ta betalt och förlora pengar?
Ekornes är så klart ej heller perfekt i allt, men sammantaget till det pris man kan köpa Ekornes-aktier nu så fann jag det intressant nog för att köpa på mig en del.
Ekornes är en norsk möbelproducent som är mest känt för varumärkena Stressless (fåtöljer och soffmöbler) och Svane (madrasser). Ekornes historia går tilllbaka till 1934 då J.E. Ekornes Fjaerfabrikk grundades. Man producerade fjädrar till stoppningen av madrasser och olika möbler. Året efter började man dock producera egna madrasser, Svane madrasser och 1947 började man även med annan möbelproduktion. Varumärket Stressless, som idag är den viktigaste produktkategorin, kom i produktion i början av 70-talet.
En liten rolig detalj är att Ekornes tidigare haft varumärket Sacco. Minns ni sacco-säckarna? Detta såldes dock senare till Sacco of Norway.
Den största andelen av intäkterna kommer från fåtölj- och sofftillverkningen som står för ca 80% av omsättningen. Madrasstillverkningen står därnäst för ca 10%.
Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.
Ja. Noterad på norska OB Match.
Ägare
Ekornes når inte riktigt upp till kravet på minst 20% ägarandel. Majoritetsägaren är Nordstjernan AB, ett av Johnsonssfärens två ben. Nordstjernan innehar ca 15% och är därefter följt av ett antal institutionella ägare och fonder. Jag har dock fullt förtroende för majoritetsägaren Nordstjernan även om jag önskat en starkare ägarposition.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja, Ekornes klarar kriteriet. Man har gett utdelningar en längre tid och förväntas ge utdelningar framöver. I stort sett hela det fria kassaflödet delas ut och direktavkastningen är i regel mycket god (just nu ca 7,5%). I likhet med många andra innehav i Johnsonsfären så har man en hög utdelningsandel och verkar vara måna om att bibehålla det också.
Utdelningstillväxten har dock varit obefintlig, tillika vinstillväxt och uppbyggnaden av eget kapital. Det går konstatera att man inte använder vinstmedel till förvärv, försök till att snabbt öka tillväxten eller dylikt utan man nöjer sig med att göra det man kan och sen dela ut de överflödiga pengar som ej behövs för verksamheten.
Utdelningen har varit 6,90 nok/aktie sett till ett 5-årsmedel att jämföra med ett bedömt fritt kassaflöde på ca ca 7-8 kr under samma period enligt min bedömning.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Nej inte i den mån som krävs för att inte klara kriteriet.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Nej inte i den mån som avses. De största kostnadsposterna är inte utvecklingskostnader utan hänger ihop med material och personalkostnader. Även om det naturligtvis ska lanseras nya möbelmodeller så är det ändock inte direkt avgörande i den mån som kriteriet avser.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja. Visserligen var 2011 ett dåligt år men trots låg- och högkonjunkturer uppvisar man en förhållandevis stabil intjäningsförmåga både sett till redovisade vinster som kassaflöde. Även omsättningen är förhållandevis stabil. Det är marginalerna som pressats något under t.ex. 2011.
Vinsten per aktie för 2011 var 7,44 nok/aktie och EBIT 10,50 nok/aktie att jämföra med 5-årsmedel för vinsten som är 8,89 nok/aktie och för EBIT 12,77 nok/aktie (2007-2011).
Marginalerna ligger som för branschen i övrigt. Rörelsemarginalen har pendlat mellan 14-19% och var 2011 i den nedre delen.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Ekornes har en väldigt stark balansräkning. Starkare än vad jag bedömer vara branschgenomsnittet utifrån de möbeltillverkare jag tagit en snabbtitt på. Det är nästan så jag undrar varför man inte utnyttjat detta till att göra förvärv, men det är tydligen inte så man valt att agera. Den konservativa inställningen passar dock mig. Andelen räntebärande skulder är nästan obefintlig men det finns en del långsiktiga skulder 261 milj nok att jämföra med det egna kapitalet på 1658 milj nok. Debt/Equity är 0,27 (2011).
Avkastnings- och tillväxtskrav
Nej Ekornes klarar ej kravet på tillväxt även om den befintliga avkastningen är ok. ROE var visserligen rekordlågt 2011 och låg på 16,5%. 5-årsmedel är på ca 23%. Direktavkastningen på nuvarande 7,5% är i och för sig helt ok enligt mig för ett bolag med någorlunda stabila utsikter även om det inte egentligen växer i nuläget.
Ledningen
Ledningen får grönt ljus här. Kanske inte optimalt utifrån hur jag brukar tänka kring ledningsbiten, men jag har inget specifikt negativt i sak. Jag tittade närmare på styrelseordföranden och VD:n. VD Öyvind Törlen är relativ ny i sin position. Tidigare arbetade han på Marine Harvest fram till 2006. Innan det har han ett förflutet på olika revisionsbyråer så som Arthur Andersen och KPMG. Styrelseordföranden Olav Kjell Holtan har en lång erfarenhet av bolaget, men är också något av ett styrelseproffs i Norge med i nuläget 29 st olika stolar att sitta på. Han är bl.a. ledamot i Ratos-ägda Jötul AS. Kanske inte en ledning som så att säga ger en känslan av att de brinner för just möbeltillverkning, men de verkar kompetenta i alla fall och jag har inte funnit något som gör att jag fått en negativ bild av dem.
Information tillgängligt
Ja och vill man själv uppleva någon av bolagets produkter så finns de i närmsta Mio och/eller EM-butik, som är bland de största återförsäljarna i Sverige för Ekornes.
Marknadsmakt och marknadssituation
Enligt min bedömning så kommer bolaget kunna fortsätta med sin affärsmodell och producera och sälja möbler på liknande sätt även 10-20-30 år in i framtiden. Möjligtvis kommer det komma en flytt av produktion till lågkostnadsländer alternativt nyproduktion i lågkostnadsländer. Det får tiden visa, men det är ingenting jag utesluter.
Ur ett geografiskt perspektiv så utgör Europa huvuddelen av marknaden med ca 2/3. Nordamerika utgör näst största andelen med ca 1/5 sedan har man resten i övriga delar av världen.
Affärsverksamheten som sådan är också synnerligen tråkig. Det förekommer inte mycket spännande i media kring just möbeltillverkare. Det man kan fråga sig är om bolaget har någon "edge". Mjaee, det har Ekornes kanske inte. Jag gjorde dock en jämförelse med de svenska madrasstillverkare i premiumsegmentet, Hästens och Dux. De har inte haft några bra år på sistone. Dux ser t.o.m. riktigt risigt ut om man tittar på balansräkningen. Detta kan jämföras med Ekornes som tvärt om ökat sin försäljning av madrasser i Sverige. Premiumsegment verkar i vissa fall vara synnerligen känsligt för konjunkturer i möbelindustrin. Appropå premiumsegment. I Norge ses t.ex. Stressless inte som något jättedyrt märke. Går man till Kina så är dock Stressless-fåtöljer tydligen något av ett lyxmärke.
Ekornes godkänns dock ej på kriteriet. Premiummöbler eller inte, jag finner ej att man som möbeltillverkare har någon direkt "edge" även om Ekornes verkar vara stabilare än många andra som verkar i branschen.
Etiska aspekter
Jag har inga problem med de etiska aspekterna här.
Ekornes får då slutgiltligen godkänt på 9 kriterier av 12. Detta leder då till rating: B.
Slutsats
Med ratingen B så är Ekornes min inställning neutral. Ekornes kan vara en ok kandidat till portföljen till rätt pris.
Jag har redan köpt på mig en liten inledande post tidigare i veckan. Min förhoppning är att jag kommer få tillfällen till att öka på det innehavet. Min sammantagna bedömning är nämligen att Ekornes har goda förutsättningar att fortsätta leverera resultat och utdelningar i nivå med vad de gör och har gjort. Visserligen finns risken för utdelningssänkning om resultatet dalar ytterligare, men på lite längre sikt så bedömer jag risken vara liten. Den höga, nuvarande och bedömda framtida, direktavkastningen lockar naturligtvis här.
Man kan kanske då dra paralleller till min analys om France Telecom som också lockar med hög direktavkastning men där jag inte är lika positiv. Skillnaden är att jag är väldigt svag för starka balansräkningar och det har vi här. Man står heller inte inför en stark ökad konkurrens från andra aktörer på sin hemmamarknad samtidigt som man har stora investeringsbehov och branschen som helhet har svårt att ta betalt för sina tjänster (t.ex. mobil datatrafik) och då står inför ett dilemma. Ska man ta betalt och förlora kunder till konkurrenter eller inte ta betalt och förlora pengar?
Ekornes är så klart ej heller perfekt i allt, men sammantaget till det pris man kan köpa Ekornes-aktier nu så fann jag det intressant nog för att köpa på mig en del.
tisdag 27 mars 2012
Norska aktier
Jag har tittat lite bland norska bolag efter uppslag på bolag som det kan vara intressant att titta närmre på. Urvalsprocessen är väldigt enkel. Den består helt enkelt av att läsa lite om bolagen, att kika på om utdelning ges, vilken bransch de verkar i o.s.v.
Ett bolag som jag ur en kvalitativ aspekt tidigare ställt mig positiv till är norska telekombolaget Telenor. En tidigare analys finns att läsa här: Analys av Telenor
Andra bolag som jag nu blivit intresserad av att kika närmare på är följande:
Ekornes - Möbler.
Infratek - Infrastrukturtjänster.
Yara - Gödsel.
Hafslund - Energi.
Nordic Semiconductor - Produktion av kommunikationsinstrument.
Rieber & Son - Dagligvaruverksamhet.
Tomra Systems - Återvinning och pantautomater.
Vad är din syn på ovanstående bolag, eller har du något helt annat norskt bolag som du rekommenderar?
Ett bolag som jag ur en kvalitativ aspekt tidigare ställt mig positiv till är norska telekombolaget Telenor. En tidigare analys finns att läsa här: Analys av Telenor
Andra bolag som jag nu blivit intresserad av att kika närmare på är följande:
Ekornes - Möbler.
Infratek - Infrastrukturtjänster.
Yara - Gödsel.
Hafslund - Energi.
Nordic Semiconductor - Produktion av kommunikationsinstrument.
Rieber & Son - Dagligvaruverksamhet.
Tomra Systems - Återvinning och pantautomater.
Vad är din syn på ovanstående bolag, eller har du något helt annat norskt bolag som du rekommenderar?
tisdag 10 januari 2012
Analys av Telenor
Analys av Telenor utifrån mina ratingkriterier.
Telenor erbjuder mobiltelefoni-tjänster i 11 länder (19 totalt via delägda dotterbolag). Telenor är också Nordens ledande distributör av TV-tjänster (Norges Television och Canal Digital är några av tjänsterna). Norden står för 43% av omsättningen följt av Asien med 41%.
Telenor är en av världens största aktörer inom mobiltelefoni-tjänster med ca 203 miljoner kunder. Mycket tack vare sin satsning i länder i Asien så som Bangladesh, Thailand, Indien, Pakistan mf.l.
Telenor har sin bakgrund i det statliga Telegrafverket som bildades 1885. Liksom i övriga nordiska länder skedde en avreglering av telekombranschen i mitten av 90-talet. Ett försök gjordes bl.a. till ett samgående med svenska Telia, men det blev aldrig så. År 2000 blev Telenor noterat på Oslobörsen med norska staten som majoritetsägare.
Large eller midcap eller motsvarande: Ja. Telenor är noterat på norska OBX.
Tydlig ägare >20%: Ja. Norska staten äger 54% av aktierna..
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja. Visserligen blev det ingen utdelning 2008 men annars har Telenor levererat utdelningar 9 av de senaste 10 åren.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar och börssvängningar? Ja.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja.
Konjunktur-okänslig: Ja. Stabilt kassaflöde från verksamheten.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja. Ca 39,8 miljarder nok i räntebärande skulder jämfört med ca 93,6 miljarder nok i eget kapital (siffror från Q3 2011). Debt/Equity ratio vid samma tillfälle var 0,81. Det är den starkaste balansräkningen i Norden av de stora, börsnoterade telekomoperatörerna.
Bättre än index? Telenor ger en hyfsad utdelning ofta ca 3-4% i direktavkastning. Tillväxten har tillika varit ca 10%/årligen (5-års medel). Jag bedömer det som att Telenor har förutsättningarna för att fortsätta växa i med detta eller bättre. Det har varit en del problem med satsningen i Indien men det tycks börja lätta och att intäkterna börjar hinna ikapp kostnaderna även där.
Förtroende för ledningen: Ja
Övrigt: En brasklapp skjuts in. Börsens svängningar och råvarupriser påverkar inte nämnvärt, men däremot gör politiska beslut det t.ex. gällande tilldelning av tillstånd och licenser. Detta är en omvärldsfaktor som bolaget kan ha svårt att parera och som dessutom kan få en ganska kraftig betydelse på resultatet.
Telenor får godkänt på 9 kriterier av 9, men med en braklapp. Detta leder då till rating: AA.
Slutsats
Med ratingen AA så verkarTelenor ha en plats i portföljen. Detta märks tyvärr dock ofta i värderingen. Framtida avkastning är ju en funktion av priset man betalar. Därav är tålamod en viktig egenskap vid investeringar. Det behövs också en djupare titt i verksamheten och redovisningen, men inledningsvis ser Telenor intressant ut, mycket intressant.
Vad är din syn på Telenor?
Telenor erbjuder mobiltelefoni-tjänster i 11 länder (19 totalt via delägda dotterbolag). Telenor är också Nordens ledande distributör av TV-tjänster (Norges Television och Canal Digital är några av tjänsterna). Norden står för 43% av omsättningen följt av Asien med 41%.
Telenor är en av världens största aktörer inom mobiltelefoni-tjänster med ca 203 miljoner kunder. Mycket tack vare sin satsning i länder i Asien så som Bangladesh, Thailand, Indien, Pakistan mf.l.
Telenor har sin bakgrund i det statliga Telegrafverket som bildades 1885. Liksom i övriga nordiska länder skedde en avreglering av telekombranschen i mitten av 90-talet. Ett försök gjordes bl.a. till ett samgående med svenska Telia, men det blev aldrig så. År 2000 blev Telenor noterat på Oslobörsen med norska staten som majoritetsägare.
Large eller midcap eller motsvarande: Ja. Telenor är noterat på norska OBX.
Tydlig ägare >20%: Ja. Norska staten äger 54% av aktierna..
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja. Visserligen blev det ingen utdelning 2008 men annars har Telenor levererat utdelningar 9 av de senaste 10 åren.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar och börssvängningar? Ja.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja.
Konjunktur-okänslig: Ja. Stabilt kassaflöde från verksamheten.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja. Ca 39,8 miljarder nok i räntebärande skulder jämfört med ca 93,6 miljarder nok i eget kapital (siffror från Q3 2011). Debt/Equity ratio vid samma tillfälle var 0,81. Det är den starkaste balansräkningen i Norden av de stora, börsnoterade telekomoperatörerna.
Bättre än index? Telenor ger en hyfsad utdelning ofta ca 3-4% i direktavkastning. Tillväxten har tillika varit ca 10%/årligen (5-års medel). Jag bedömer det som att Telenor har förutsättningarna för att fortsätta växa i med detta eller bättre. Det har varit en del problem med satsningen i Indien men det tycks börja lätta och att intäkterna börjar hinna ikapp kostnaderna även där.
Förtroende för ledningen: Ja
Övrigt: En brasklapp skjuts in. Börsens svängningar och råvarupriser påverkar inte nämnvärt, men däremot gör politiska beslut det t.ex. gällande tilldelning av tillstånd och licenser. Detta är en omvärldsfaktor som bolaget kan ha svårt att parera och som dessutom kan få en ganska kraftig betydelse på resultatet.
Telenor får godkänt på 9 kriterier av 9, men med en braklapp. Detta leder då till rating: AA.
Slutsats
Med ratingen AA så verkarTelenor ha en plats i portföljen. Detta märks tyvärr dock ofta i värderingen. Framtida avkastning är ju en funktion av priset man betalar. Därav är tålamod en viktig egenskap vid investeringar. Det behövs också en djupare titt i verksamheten och redovisningen, men inledningsvis ser Telenor intressant ut, mycket intressant.
Vad är din syn på Telenor?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)