"If you cant beat the market, be the market" bygger på investeringsstrategin att en bred och billig exponering mot marknaden i stort är det säkraste sättet att på lång sikt få goda avkastning på sitt ihopsparade kapital.
Förra inlägget behandlade exponering mot aktier. Då specifikt aktier i Norden, Europa, globalt och USA.
Detta inlägget kommer handla om ränteplaceringar. Aktier har en väldigt viktig roll, men en minst lika viktig roll enligt s.k. bogleheads (följare av John "Jack" Bogles investeringsråd) är att alltid ha en andel ränteplaceringar.
Hur mycket varierar beroende på ålder, tidshorisont på sparandet, livssituation och riskvilja men tumregeln är att ju närmre man kommer till att man ska börja spendera sitt kapital ju högre andel räntor.
Bland bogleheads i USA är ETF:erna BND och AGG två populära ränte ETF:er. Båda är breda, lågkostnads ETF:er med 0,07% förvaltningsavgift. Innehaven har en ungefärlig genomsnittlig löptid på ca 5-6 år.
Går vi till våra inhemska räntefonder med exponering mot främst SEK så brukar man främst prata om tre sorter, korta, långa och företagsobligations-fonder.
Korta är de som placerar i räntebärande värdepapper med kortare löptid än ett år. Korta räntefonder kan nästan jämställas med att ha pengar på ett sparkonto avkastningsmässigt och riskmässigt.
Långa placerar i räntebärande värdepapper med längre löptid än ett år och påverkas därför mer märkbart av hur marknadsräntorna går upp och ned men deras längre löptider ger också chans till lite högre avkastning.
Företagsobligationer placerar i obligationer utgivna av företag. Dessa påverkas också av det allmänna ränteläget men också i vilken typ av företag som utgett obligationerna. Företag med sämre finanser får t.ex. betala högre räntor = högre avkastning och risk för investeraren.
Exempel på korta räntefonder är:
Spiltan Räntefond Sverige, med 0,10% förvaltningsavgift.
AMF Räntefond Kort, med 0,10% förvaltningsavgift.
Öhman Penningmarknadsfond, med 0,10% förvaltningsavgift.
Folksam Penningmarknadsfond, med 0,10% förvaltningsavgift.
Exempel på långa räntefonder är:
AMF Räntefond Lång, med 0,10% förvaltningsavgift.
Öhman Obligationsfond, med 0,12% förvaltningsavgift
Nordnet Räntefond Sverige, med 0,15% förvaltningsavgift.
SPP Obligationsfond, med 0,20% förvaltningsavgift.
Exempel på företagsobligationsfonder är:
SPP Företagsobligationsfond, med 0,40% förvaltningsavgift.
Spiltan Högräntefond, med 0,75% förvaltningsavgift.
Simplicity Företagsobligationer, med 0,80% förvaltningsavgift
Lannebo Corporate Bond, med 0,90% förvaltningsavgift.
Som synes hamnar företagsobligationsfonder i en helt annan "klass". Inte minst avgiftsmässigt. Då är dessa ändå bland de billigare.
Har du fler tips på billiga räntefonder?
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
Visar inlägg med etikett Börshandlade fonder. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Börshandlade fonder. Visa alla inlägg
tisdag 30 juni 2015
måndag 6 januari 2014
QuantShares US Market Neutral Anti-Beta Fund
Jag var bara tvungen att prova att få det tungvrickande QuantShares US Market Neutral Anti-Beta Fund i skrift.
Jag är inte helt säker på vad förvaltarna på QuantShares US Market Neutral Anti-Beta Fund (Ticker: BTAL) gör, men vad det än är så tar de ca 1% i förvaltningsavgift och fonden har gått ungefär lika mycket ned under de två år den funnits som S&P 500 har gått upp.
Själva skriver de "Anti-Beta investing entails investing in securities that have below-average betas and shorting securities that have above-average betas."
Med tanke på historiken så borde de väl snart lansera en Anti-Anti-Beta fond för om Anti-Beta gått dåligt borde ju Anti-Anti-Beta gå bra, eller?
Huruvida månadsspara i en indexfond med låga avgifter eller investera direkt i aktier när dess priser bedöms vara attraktiva är bäst på lång sikt kan debatteras. Båda sätten lär fungera och det handlar kanske mer om kynne och sinnelag, tid och intresse för varje person än vad som är det optimala för alla.
Det som kommer i åtanke dock är Charlie Munger. Munger lär ha uttryckt orden "Tell me where Im going to die, that is, so I dont go there".
Jag är inte helt säker på vad förvaltarna på QuantShares US Market Neutral Anti-Beta Fund (Ticker: BTAL) gör, men vad det än är så tar de ca 1% i förvaltningsavgift och fonden har gått ungefär lika mycket ned under de två år den funnits som S&P 500 har gått upp.
Själva skriver de "Anti-Beta investing entails investing in securities that have below-average betas and shorting securities that have above-average betas."
Med tanke på historiken så borde de väl snart lansera en Anti-Anti-Beta fond för om Anti-Beta gått dåligt borde ju Anti-Anti-Beta gå bra, eller?
Huruvida månadsspara i en indexfond med låga avgifter eller investera direkt i aktier när dess priser bedöms vara attraktiva är bäst på lång sikt kan debatteras. Båda sätten lär fungera och det handlar kanske mer om kynne och sinnelag, tid och intresse för varje person än vad som är det optimala för alla.
Det som kommer i åtanke dock är Charlie Munger. Munger lär ha uttryckt orden "Tell me where Im going to die, that is, so I dont go there".
söndag 5 januari 2014
Fysiska och syntetiska ETF:er
Börshandlade fonder har blivit alltmer populärt. Många av dem kan du hitta på t.ex. Avanzas ETF-torg.
När det kommer till börshandlade fonder (eng. Exchange Traded Fund eller ETF) skiljer man på fysiska och syntetiska.
Fysiska ETF:er är de enklaste att förstå. Det är börshandlade fonder som placerat direkt i värdepappren som utgör börsfondens innehav. Är det t.ex. Stockholmbörsens 10 största bolag man vill åt så är det aktier i de bolagen som börsfonden placerat sina medel i.
Syntetiska ETF:er innehar derivat så som swappar i syfte att efterlikna ett index eller tillgång. Det kan t.ex. vara i syfte att följa ett enskilt lands börsindex eller guldprisets utveckling.
I USA är de fysiska ETF:erna fortfarande vanligast, medan de syntetiska har varit på stark frammarsch i framförallt Europa. En skillnad som brukar hänföras är att det finns få oberoende kapitalförvaltare i Europa. Den finansiella marknaden domineras istället av storbankerna här (inklusive ETF-industrin). Derivatinstrument passar antagligen de med större organisation och balansräkning i ryggen. I USA är det samtidigt svårare att få syntetiska ETF:er godkända än här i Europa.
Transparensen är lägre i syntetiska ETF:er och man råkar ut för en svårdefinierad motpartsrisk då man via swappar avtalar med tredje part. Samtidigt så lyfter förespråkarna fram fördelar så som att man kan följa tillgångsklasser som det annars är svårt att "placera i" och att kostnaderna oftast är något lägre.
Själv äger jag inga ETF:er, vare sig fysiska eller syntetiska utan har valt att främst placera direkt i aktier.
Hur tänker du kring fysiska och syntetiska ETF:er?
När det kommer till börshandlade fonder (eng. Exchange Traded Fund eller ETF) skiljer man på fysiska och syntetiska.
Fysiska ETF:er är de enklaste att förstå. Det är börshandlade fonder som placerat direkt i värdepappren som utgör börsfondens innehav. Är det t.ex. Stockholmbörsens 10 största bolag man vill åt så är det aktier i de bolagen som börsfonden placerat sina medel i.
Syntetiska ETF:er innehar derivat så som swappar i syfte att efterlikna ett index eller tillgång. Det kan t.ex. vara i syfte att följa ett enskilt lands börsindex eller guldprisets utveckling.
I USA är de fysiska ETF:erna fortfarande vanligast, medan de syntetiska har varit på stark frammarsch i framförallt Europa. En skillnad som brukar hänföras är att det finns få oberoende kapitalförvaltare i Europa. Den finansiella marknaden domineras istället av storbankerna här (inklusive ETF-industrin). Derivatinstrument passar antagligen de med större organisation och balansräkning i ryggen. I USA är det samtidigt svårare att få syntetiska ETF:er godkända än här i Europa.
Transparensen är lägre i syntetiska ETF:er och man råkar ut för en svårdefinierad motpartsrisk då man via swappar avtalar med tredje part. Samtidigt så lyfter förespråkarna fram fördelar så som att man kan följa tillgångsklasser som det annars är svårt att "placera i" och att kostnaderna oftast är något lägre.
Själv äger jag inga ETF:er, vare sig fysiska eller syntetiska utan har valt att främst placera direkt i aktier.
Hur tänker du kring fysiska och syntetiska ETF:er?
lördag 4 januari 2014
Alternativ till Afrikafonder
Detta är ett fortsättningsinlägg till Afrikafonder
Utöver de vanliga fonderna så finns även Börshandlade fonder (eng. Exchange Traded Funds eller ETF).
Det finns både för- som nackdelar med dem, men de utgör i alla fall ett alternativ och många av dem går handla för ett rimligt courtage.
Market Vectors Africa Index (AFK) har en förvaltningsavgift på 0,78%. Man har en ganska diversifierat portföljinnehav mot bolag noterade i Afrika eller som har en stor andel av verksamheten där.
De fyra största innehaven är:
Commercial International Bank - Egyptisk bank.
Guaranty Trust Bank - Nigeriansk bank med filialer i flera västafrikanska länder.
OCI NV - Noterat i Amsterdam men med en stor andel av verksamheten i bl.a. Egypten.
Subsea 7 - Undervattensingenjörs- och byggbolag.
En väldigt bred ETF.
iShares MSCI South Africa Index (EZA) med en avgift på 0,61%. Som namnet antyder så är det Sydafrika som gäller.
De fyra största innehaven är:
Naspers - Globalt media och e-bolag noterat i Johannesburg.
Mtn Group - Mobil- och internetleverantör i Sydafrika.
Sasol - Olje- och energibolag med flera förgreningar.
Standard Bank Group - Sydafrikas och Afrikas största bank.
Det är m.a.o. noteringsstället Johannesburg som är i fokus här. En del av bolagen har en viktig andel av verksamheten utanför Afrika på samma sätt som en del bolag på Stockholmsbörsen har en stor andel av sin försäljning utanför Sverige.
SPDR S&P Emerging Middle East & Africa (GAF) har en avgift på 0,59%. Exponering mot både Afrika som Mellanöstern.
Fyra största innehaven är:
Naspers - Globalt media och e-bolag noterat i Johannesburg.
Mtn Group - Mobil- och internetleverantör i Sydafrika.
Sasol - Olje- och energibolag med flera förgreningar.
Standard Bank Group - Sydafrikas och Afrikas största bank.
Väldigt likt EZA med andra ord och man har då fokus på de störta bolagen på den största börsen i Afrika.
Global X Nigeria Index ETF (NGE) med en avgift på 0,68% och full fokus på Nigeria.
De största innehaven är:
Guaranty Trust Bank - Nigeriansk bank med filialer i flera västafrikanska länder.
Zenith Bank - Fjärde största banken i Nigeria
Nigeria Breweries - Största bryggeriet i Nigeria
First Bank of Nigeria - Största banken i Nigeria
Är relativ ny och liknar på detta sätt, liksom innehavsmässigt, Tundras Nigeria & Sub-Saharafond.
Utöver ETF:er så finns också alternativet att köpa aktier direkt på afrikanska börser. Man kan få en del tips från bloggaren Gustav på Gustavs aktieblogg. Eller som Gustav utryckt i en kommentar:
"Kan ju alltid slå ett slag för min egen "afrikafond" i form av Famous Brands, Discovery holdings och Truworths. Mat, försäkringar och kläder är basvaror. Även Shoprite är något jag skulle kika på. Om man föredrar enskilda aktier förstås. Nackdelen är att courtaget är såpass saftigt. Ingen av bolagen känns direkt billiga just nu heller.
Har kikat på andra afrikanska länder, men det stupar på en så enkel sak som courtage. Tror t.ex. på Red Star express i Nigeria, men typ 3000 kr (!) går vid ett köp och det är löjligt.
Just Sydafrika tror jag är säkrare än andra afrikanska länder. Det är en bra bas för att hitta bolag som är verksamma i andra afrikanska länder också."
Länkar till Gustavs inlägg om respektive bolag:
Famous Brands
Discovery Holdnings
Truworth
Vill man få ned courtage-kostnaden så finns en del bolag även listade på NYSE. Ofta kostar det inte mer än drygt en 100-lapp att handla där via en nätmäklare som t.ex. Nordnet eller Avanza.
Olje- och energibolag som Sasol (Ticker SSL) med en nuvarande PE TTM på 9,8 och direktavkastning på 4,6% kan ju vara av intresse att direktinvestera i på detta sätt.
Vänder vi slutligen tillbaka till Sverige så finns det faktiskt bolag noterade här som har en del verksamhet i Afrika.
Dels har vi de uppenbara så som Africa Oil. Oljeprospekteringsbolaget som verkar främst i Nordöstra Kenya. Dess framgång beror dock mer på dess framgång med prospekteringen och mindre på Afrikas eventuellt växande medelklass.
Det går skriva mer om Africa Oil och för några år sedan så hade jag säkerligen gjort det, men jag lämnar denna typen av bolag därhän just nu.
Dels så har vi större, mer globala aktörer. Det bolag jag funnit bland dem som har mest exponering mot Afrika är Millicom.
Millicom sticker ut mot andra här då det i princip är svårt att finna bolag som har en viktig andel av sin omsättning i Afrika, men Millicom har det.
Millicom får ca 20% av sina omsättning från Afrika. 20% sticker ut då de flesta andra börsbolag enbart på sin höjd har några få procent.
På andra plats kommer tre stora globala aktörer. ABB, Atlas Copco och Sandvik. De har nära 10% av sin försäljning i Afrika, främst Sydafrika.
Slutligen så vill jag bara tillägga att det är långt ifrån säkert att bolag noterade på afrikanska börser gynnas av en växande afrikansk medelklass. En sådan kanske hellre köper iPhones, nyttjar Millicoms nät och beställer luftkompressorer från Atlas Copco.
Själv äger jag i nuläget inga Afrikafonder, Afrika ETF:er eller bolag noterade på någon afrikansk börs. Däremot är jag intresserad av Millicoms utveckling p.g.a. mitt innehav i Kinnevik.
Utöver de vanliga fonderna så finns även Börshandlade fonder (eng. Exchange Traded Funds eller ETF).
Det finns både för- som nackdelar med dem, men de utgör i alla fall ett alternativ och många av dem går handla för ett rimligt courtage.
Market Vectors Africa Index (AFK) har en förvaltningsavgift på 0,78%. Man har en ganska diversifierat portföljinnehav mot bolag noterade i Afrika eller som har en stor andel av verksamheten där.
De fyra största innehaven är:
Commercial International Bank - Egyptisk bank.
Guaranty Trust Bank - Nigeriansk bank med filialer i flera västafrikanska länder.
OCI NV - Noterat i Amsterdam men med en stor andel av verksamheten i bl.a. Egypten.
Subsea 7 - Undervattensingenjörs- och byggbolag.
En väldigt bred ETF.
iShares MSCI South Africa Index (EZA) med en avgift på 0,61%. Som namnet antyder så är det Sydafrika som gäller.
De fyra största innehaven är:
Naspers - Globalt media och e-bolag noterat i Johannesburg.
Mtn Group - Mobil- och internetleverantör i Sydafrika.
Sasol - Olje- och energibolag med flera förgreningar.
Standard Bank Group - Sydafrikas och Afrikas största bank.
Det är m.a.o. noteringsstället Johannesburg som är i fokus här. En del av bolagen har en viktig andel av verksamheten utanför Afrika på samma sätt som en del bolag på Stockholmsbörsen har en stor andel av sin försäljning utanför Sverige.
SPDR S&P Emerging Middle East & Africa (GAF) har en avgift på 0,59%. Exponering mot både Afrika som Mellanöstern.
Fyra största innehaven är:
Naspers - Globalt media och e-bolag noterat i Johannesburg.
Mtn Group - Mobil- och internetleverantör i Sydafrika.
Sasol - Olje- och energibolag med flera förgreningar.
Standard Bank Group - Sydafrikas och Afrikas största bank.
Väldigt likt EZA med andra ord och man har då fokus på de störta bolagen på den största börsen i Afrika.
Global X Nigeria Index ETF (NGE) med en avgift på 0,68% och full fokus på Nigeria.
De största innehaven är:
Guaranty Trust Bank - Nigeriansk bank med filialer i flera västafrikanska länder.
Zenith Bank - Fjärde största banken i Nigeria
Nigeria Breweries - Största bryggeriet i Nigeria
First Bank of Nigeria - Största banken i Nigeria
Är relativ ny och liknar på detta sätt, liksom innehavsmässigt, Tundras Nigeria & Sub-Saharafond.
Utöver ETF:er så finns också alternativet att köpa aktier direkt på afrikanska börser. Man kan få en del tips från bloggaren Gustav på Gustavs aktieblogg. Eller som Gustav utryckt i en kommentar:
"Kan ju alltid slå ett slag för min egen "afrikafond" i form av Famous Brands, Discovery holdings och Truworths. Mat, försäkringar och kläder är basvaror. Även Shoprite är något jag skulle kika på. Om man föredrar enskilda aktier förstås. Nackdelen är att courtaget är såpass saftigt. Ingen av bolagen känns direkt billiga just nu heller.
Har kikat på andra afrikanska länder, men det stupar på en så enkel sak som courtage. Tror t.ex. på Red Star express i Nigeria, men typ 3000 kr (!) går vid ett köp och det är löjligt.
Just Sydafrika tror jag är säkrare än andra afrikanska länder. Det är en bra bas för att hitta bolag som är verksamma i andra afrikanska länder också."
Länkar till Gustavs inlägg om respektive bolag:
Famous Brands
Discovery Holdnings
Truworth
Vill man få ned courtage-kostnaden så finns en del bolag även listade på NYSE. Ofta kostar det inte mer än drygt en 100-lapp att handla där via en nätmäklare som t.ex. Nordnet eller Avanza.
Olje- och energibolag som Sasol (Ticker SSL) med en nuvarande PE TTM på 9,8 och direktavkastning på 4,6% kan ju vara av intresse att direktinvestera i på detta sätt.
Vänder vi slutligen tillbaka till Sverige så finns det faktiskt bolag noterade här som har en del verksamhet i Afrika.
Dels har vi de uppenbara så som Africa Oil. Oljeprospekteringsbolaget som verkar främst i Nordöstra Kenya. Dess framgång beror dock mer på dess framgång med prospekteringen och mindre på Afrikas eventuellt växande medelklass.
Det går skriva mer om Africa Oil och för några år sedan så hade jag säkerligen gjort det, men jag lämnar denna typen av bolag därhän just nu.
Dels så har vi större, mer globala aktörer. Det bolag jag funnit bland dem som har mest exponering mot Afrika är Millicom.
Millicom sticker ut mot andra här då det i princip är svårt att finna bolag som har en viktig andel av sin omsättning i Afrika, men Millicom har det.
Millicom får ca 20% av sina omsättning från Afrika. 20% sticker ut då de flesta andra börsbolag enbart på sin höjd har några få procent.
På andra plats kommer tre stora globala aktörer. ABB, Atlas Copco och Sandvik. De har nära 10% av sin försäljning i Afrika, främst Sydafrika.
Slutligen så vill jag bara tillägga att det är långt ifrån säkert att bolag noterade på afrikanska börser gynnas av en växande afrikansk medelklass. En sådan kanske hellre köper iPhones, nyttjar Millicoms nät och beställer luftkompressorer från Atlas Copco.
Själv äger jag i nuläget inga Afrikafonder, Afrika ETF:er eller bolag noterade på någon afrikansk börs. Däremot är jag intresserad av Millicoms utveckling p.g.a. mitt innehav i Kinnevik.
tisdag 1 oktober 2013
Köptips!
Här kommer en rad mer eller mindre seriösa uppslag. Egentligen är det inga köptips så ta dem inte för det. Jag vill hellre se att jag får så mycket negativa aspekter i kommentarsfältet som möjligt kring dem så jag kan släppa en del tankegångar och återgå till "business as usual". Hur som helst, här kommer tio stycken.
Caterpillar - Maskintillverkaren som just nu har konjunkturen emot sig. Värderas till PE TTM 13,2. Läge att köpa nu när prognoserna för den närmsta tiden är mörka? Utdelningarna har ju stadigt kommit, samt ökats, år efter år. Kurs just nu 84 usd.
Weight Watchers - Starkt kassaflöde, binder lite kapital och behovet av tjänsterna verkar ju inte minska i västvärlden. Värderas till PE TTM 9. Ingen hög direktavkastning men återköper aktier i stor mängd. Kurs just nu 38,20.
Gazprom - Ryska mastodont gasbolaget som äger alla gasledningar i Ryssland samt levererar 25% av EU-ländernas gasföbrukning. Värderingen ligger på PE TTM 3,7.Kurs just nu (ADR) 22,30 usd.
EGPT - ETF med fokus på den egyptiska börsen. Ingen lugn del av världen precis men Rotschilds talesättet lyder ju "Buy when there is blood in the street". PE TTM 7.Kurs just nu 49,40 usd.
Smith & Nephew - Medicinteknik. Bra uppvisad utdelningstillväxt. PE TTM 20,4. Kurs just nu (ADR) 62,20 usd.
Canadian National Railway - Järnvägsbolag. PE TTM 17. Kurs just nu 102,60 usd.
Trigon Agri - Jordbruksbolag som värderas till P/B 0,33, men är landtillgångarna i österled rätt värderade?. Kurs just nu 3 kr.
EPI - ETF med fokus på indiska bolag. Har det värsta passerats på den indiska marknaden? PE TTM 10. Kurs just nu 15,50 usd.
Phillips 66 - Spinoff. Raffenaderi-verksamhet som just nu täljer guld. PE TTM 7,9. Kurs 58,10 usd.
National Grid - El- och gasbolag verksamt i England, Wales och nordöstra USA. PE TTM 11,8. Kurs (ADR) 59,10 usd.
Caterpillar - Maskintillverkaren som just nu har konjunkturen emot sig. Värderas till PE TTM 13,2. Läge att köpa nu när prognoserna för den närmsta tiden är mörka? Utdelningarna har ju stadigt kommit, samt ökats, år efter år. Kurs just nu 84 usd.
Weight Watchers - Starkt kassaflöde, binder lite kapital och behovet av tjänsterna verkar ju inte minska i västvärlden. Värderas till PE TTM 9. Ingen hög direktavkastning men återköper aktier i stor mängd. Kurs just nu 38,20.
Gazprom - Ryska mastodont gasbolaget som äger alla gasledningar i Ryssland samt levererar 25% av EU-ländernas gasföbrukning. Värderingen ligger på PE TTM 3,7.Kurs just nu (ADR) 22,30 usd.
EGPT - ETF med fokus på den egyptiska börsen. Ingen lugn del av världen precis men Rotschilds talesättet lyder ju "Buy when there is blood in the street". PE TTM 7.Kurs just nu 49,40 usd.
Smith & Nephew - Medicinteknik. Bra uppvisad utdelningstillväxt. PE TTM 20,4. Kurs just nu (ADR) 62,20 usd.
Canadian National Railway - Järnvägsbolag. PE TTM 17. Kurs just nu 102,60 usd.
Trigon Agri - Jordbruksbolag som värderas till P/B 0,33, men är landtillgångarna i österled rätt värderade?. Kurs just nu 3 kr.
EPI - ETF med fokus på indiska bolag. Har det värsta passerats på den indiska marknaden? PE TTM 10. Kurs just nu 15,50 usd.
Phillips 66 - Spinoff. Raffenaderi-verksamhet som just nu täljer guld. PE TTM 7,9. Kurs 58,10 usd.
National Grid - El- och gasbolag verksamt i England, Wales och nordöstra USA. PE TTM 11,8. Kurs (ADR) 59,10 usd.
tisdag 27 augusti 2013
Börshandlade fonder
Börshandlade fonder (eng. Exchange Traded Funds eller ETF) är fonder som handlas som aktier över en börs.
Det finns många olika varianter. De som fungerar som vanliga indexfonder till de som fungerar som hävstångsprodukter. Det finns börshandlade fonder som följer något världsindex, en bransch, eller ett land eller region.
Börshandlade fonder kan handlas på dagen, d.v.s. när börsen är öppen till det pris som säljare och köpare kommer överens. På samma sätt som med en aktie.
Kostnader förknippade med börshandlade fonder är dels courtage-avgiften för köp och sälj (på samma sätt som en aktie), dels spreaden. Spreaden är skillnaden mellan köp och sälj kurs (på samma sätt som en aktie). Samt förvaltningsavgiften (börshandlade fonder har utgifter för förvaltning på samma sätt som en fond). Dock brukar förvaltningskostnaderna vara lägre för de börshandlade indexfonderna än för storbankernas fonder.
Summerar man fördelarna, kontra vanliga fonder, så kan man påtala att en börshandlad fond är mer likvid. Den kan köpas och avyttras på dagen. Det går också komma ner i förvaltningsavgift samt få indexliknande exponering (relativt billigt) mot flertalet sektorer och regioner vilket ger en mycket stor valmöjlighet. För den som eftersöker större riskspridning kan börshandlade indexfonder vara ett alternativ till vanliga indexfonder.
Summerar man nackdelarna, kontra vanliga fonder, så kan man påtala courtage. Med vanliga fonder slipper man courtage-avgifterna (I gengäld går kanske mer av vanliga fonders medel till förvaltningsutgifter). I många fall så är inte heller månadssparande möjligt (undantag finns).I de fall man handlar börshandlade fonder utomlands (t.ex. via NYSE) så tillkommer valutaväxling och dess spread.
För den aktiefrälste så kan man också lyfta fram skillnader, kontra aktier. De är i princip detsamma som relationen mellan vanliga fonder och aktier. Man har mindre kontroll på innehaven, det är svårare att sätta sig in i fonders alla innehav (speciellt om det är i mer udda papper/tillgångar/regioner) än några börsnoterade bolag. Man styr inte ut- och inflödet av kapital. När en fond t.ex. får mer kapital behöver de ju köpa för dem även om värderingarna är höga. När folk vill ta ut pengar så måste de sälja även om värderingarna är låga. Förvaltningsavgifter tär på den långsiktiga avkastningen. Å andra sidan kan man också avsvära sig mycket arbete genom att använda sig av olika börshandlade indexfonder/indexfonder. Enligt många undersökningar ska detta över tid ge bättre avkastning än den genomsnittlige aktiespararen får ändå. Det går relativt billigt sätta ihop en "korg" mot sektorer eller tillgångar man är intresserad av. Vill du ha exponering mot rederisektorn men vet inte vilket rederi du vill ha? Köp "alla" i en ETF, o.s.v.
Den ETF frälste vänder sig kanske främst mot New York börsen för att handla, men utbudet har växt även i Sverige på sista tiden. Den största svenska leverantören är i nuläget Handelsbanken (XACT), men flertalet mäklare har börshandlade fonder från många utställare hos sig.
Exempel på en börshandlad indexfond är DB X DAX ETF. DB X betyder att Deutsche Bank är leverantör, DAX att den följer DAX-index (30 största tyska bolagen), ETF att det är en börshandlad fond. DB X DAX har en förvaltningsavgift på 0,15% att jämföra med många Europafonder som har ca 1,5%. Just DB X DAX kan man månadsspara i (courtagefritt) hos Nordnet men man står då inför dilemmat att köpen/månadsparandet alltid sker samma datum varje månad vilket kan leda till oönskade spread-effekter. Den 5:e om jag uppfattat det rätt. Hos andra aktörer kan courtaget variera.
Vad är din syn på börshandlade fonder?
Det finns många olika varianter. De som fungerar som vanliga indexfonder till de som fungerar som hävstångsprodukter. Det finns börshandlade fonder som följer något världsindex, en bransch, eller ett land eller region.
Börshandlade fonder kan handlas på dagen, d.v.s. när börsen är öppen till det pris som säljare och köpare kommer överens. På samma sätt som med en aktie.
Kostnader förknippade med börshandlade fonder är dels courtage-avgiften för köp och sälj (på samma sätt som en aktie), dels spreaden. Spreaden är skillnaden mellan köp och sälj kurs (på samma sätt som en aktie). Samt förvaltningsavgiften (börshandlade fonder har utgifter för förvaltning på samma sätt som en fond). Dock brukar förvaltningskostnaderna vara lägre för de börshandlade indexfonderna än för storbankernas fonder.
Summerar man fördelarna, kontra vanliga fonder, så kan man påtala att en börshandlad fond är mer likvid. Den kan köpas och avyttras på dagen. Det går också komma ner i förvaltningsavgift samt få indexliknande exponering (relativt billigt) mot flertalet sektorer och regioner vilket ger en mycket stor valmöjlighet. För den som eftersöker större riskspridning kan börshandlade indexfonder vara ett alternativ till vanliga indexfonder.
Summerar man nackdelarna, kontra vanliga fonder, så kan man påtala courtage. Med vanliga fonder slipper man courtage-avgifterna (I gengäld går kanske mer av vanliga fonders medel till förvaltningsutgifter). I många fall så är inte heller månadssparande möjligt (undantag finns).I de fall man handlar börshandlade fonder utomlands (t.ex. via NYSE) så tillkommer valutaväxling och dess spread.
För den aktiefrälste så kan man också lyfta fram skillnader, kontra aktier. De är i princip detsamma som relationen mellan vanliga fonder och aktier. Man har mindre kontroll på innehaven, det är svårare att sätta sig in i fonders alla innehav (speciellt om det är i mer udda papper/tillgångar/regioner) än några börsnoterade bolag. Man styr inte ut- och inflödet av kapital. När en fond t.ex. får mer kapital behöver de ju köpa för dem även om värderingarna är höga. När folk vill ta ut pengar så måste de sälja även om värderingarna är låga. Förvaltningsavgifter tär på den långsiktiga avkastningen. Å andra sidan kan man också avsvära sig mycket arbete genom att använda sig av olika börshandlade indexfonder/indexfonder. Enligt många undersökningar ska detta över tid ge bättre avkastning än den genomsnittlige aktiespararen får ändå. Det går relativt billigt sätta ihop en "korg" mot sektorer eller tillgångar man är intresserad av. Vill du ha exponering mot rederisektorn men vet inte vilket rederi du vill ha? Köp "alla" i en ETF, o.s.v.
Den ETF frälste vänder sig kanske främst mot New York börsen för att handla, men utbudet har växt även i Sverige på sista tiden. Den största svenska leverantören är i nuläget Handelsbanken (XACT), men flertalet mäklare har börshandlade fonder från många utställare hos sig.
Exempel på en börshandlad indexfond är DB X DAX ETF. DB X betyder att Deutsche Bank är leverantör, DAX att den följer DAX-index (30 största tyska bolagen), ETF att det är en börshandlad fond. DB X DAX har en förvaltningsavgift på 0,15% att jämföra med många Europafonder som har ca 1,5%. Just DB X DAX kan man månadsspara i (courtagefritt) hos Nordnet men man står då inför dilemmat att köpen/månadsparandet alltid sker samma datum varje månad vilket kan leda till oönskade spread-effekter. Den 5:e om jag uppfattat det rätt. Hos andra aktörer kan courtaget variera.
Vad är din syn på börshandlade fonder?
måndag 5 augusti 2013
Stock Picking vs Index
Stock picking eller att välja enskild(a) aktie(r) kan vara lönsamt om man prickar rätt. Helt enkelt är det dock inte. I alla fall inte på kort sikt och inte heller på lång sikt. Som någon klok människa en gång formulerade sig. På sikt är vi alla döda. Eller m.a.o., på sikt så går alla bolag under.
Så till frågan Stock Picking vs Index.
Det har inte varit svårt att se att försvarsindustrin varit lågt värderad utifrån historiska parametrar. Förklaringen var ej heller svårfattlig. Det följer det historiska mönstret av att när försvarsutgifter förväntas minska så sjunker värderingen av de stora försvarsbolagen till ca 10 gånger vinsten. I tider då försvarsutgifter förväntas öka eller vara höga så höjs värderingen till ca 20 gånger vinsten. Detta "mönster" har upprepats många gånger förr. Tillbaka till Reagans tid och längre bak. Det historiska "medelmåttet" är ca PE 15. För inte så länge sedan har värderingen legat runt PE 10.
Samtidigt som värderingen ändras markant historiskt så ändras inte bolagens intjäning på samma sätt. Kort och gott verkar "Mr Market" alltid överreagera både mot det depressiva som mot det positiva hållet.
Så långt, så väl. Mitt val, min stock pick, i sektorn föll sedan på norska Kongsberg. Inte minst p.g.a. den s.k. nedsidan kändes begränsad då Kongsberg bara är ett försvarsbolag till hälften.
Hur har det då gått nu ca 12 månader efter första inköpet av Kongsbergsaktier, oaktat utdelning?
Kursmässigt ned, ca -5%.
Hur har det då gått för de amerikanska bolagen?
Uppåt! Även här oaktat utdelningar.
Nu kanske någon säger men norska börsen har försvagats medan USA gått starkt. Nåväl, men faktum kvarstår att medan S&P500 gått +21% på 1 år så har de amerikanska försvarssektorn gått ännu starkare.
Det finns två börshandlade fonder (ETFs) tillgängliga som följer dessa bolag. De kan liknas vid indexfonder med ca 0,5% i förvaltningsavgift. De har tickerna ITA och PPA.
Utvecklingen för dem, oaktat utdelningar har på ett år varit +30% respektive +34%. PE TTM ligger för dem båda nu på ca 14. 30 och 34 är en bra bit över 21.
Man kan nu tycka att det hade varit avkastningsmässigt bättre att investera i index. Man kan kanske också säga att Kongsberg är ett bolag som fortfarande är köpvärt. Någon uppvärdering (som skett för många andra bolag inom branschen) har ej skett där än. Allt beroende på vilket perspektiv man har.
En annan reflektion är också att man kan, när man identifierade branschen som sådan som historiskt lågt värderad, köpa index istället för att försöka identifiera det enskilda bolag som eventuellt lämpar sig bäst.
Motreflektionen på det kan vara att investeringen gjordes med hänsyn till att minimera risken inte med avsikt att maximera eventuell avkastning. Reflektionen kan fortsätta i termer av minimerar man risk bäst genom indexinvestering eller genom att lära sig om ett bolag? Svaren går isär.
Hur som helst så är detta en nyttig jämförelse att göra. Syftet är att bli ödmjuk.
En annan stock pick jag gjort är ju Wilh. Wilhelmsen. Det kanske visar sig snart att det på ett års sikt varit bättre att investera i index även då det gäller rederibranschen. Vi får se...
Hur ser du på Stock picking vs Index?
Så till frågan Stock Picking vs Index.
Det har inte varit svårt att se att försvarsindustrin varit lågt värderad utifrån historiska parametrar. Förklaringen var ej heller svårfattlig. Det följer det historiska mönstret av att när försvarsutgifter förväntas minska så sjunker värderingen av de stora försvarsbolagen till ca 10 gånger vinsten. I tider då försvarsutgifter förväntas öka eller vara höga så höjs värderingen till ca 20 gånger vinsten. Detta "mönster" har upprepats många gånger förr. Tillbaka till Reagans tid och längre bak. Det historiska "medelmåttet" är ca PE 15. För inte så länge sedan har värderingen legat runt PE 10.
Samtidigt som värderingen ändras markant historiskt så ändras inte bolagens intjäning på samma sätt. Kort och gott verkar "Mr Market" alltid överreagera både mot det depressiva som mot det positiva hållet.
Så långt, så väl. Mitt val, min stock pick, i sektorn föll sedan på norska Kongsberg. Inte minst p.g.a. den s.k. nedsidan kändes begränsad då Kongsberg bara är ett försvarsbolag till hälften.
Hur har det då gått nu ca 12 månader efter första inköpet av Kongsbergsaktier, oaktat utdelning?
Kursmässigt ned, ca -5%.
Hur har det då gått för de amerikanska bolagen?
Uppåt! Även här oaktat utdelningar.
Nu kanske någon säger men norska börsen har försvagats medan USA gått starkt. Nåväl, men faktum kvarstår att medan S&P500 gått +21% på 1 år så har de amerikanska försvarssektorn gått ännu starkare.
Det finns två börshandlade fonder (ETFs) tillgängliga som följer dessa bolag. De kan liknas vid indexfonder med ca 0,5% i förvaltningsavgift. De har tickerna ITA och PPA.
Utvecklingen för dem, oaktat utdelningar har på ett år varit +30% respektive +34%. PE TTM ligger för dem båda nu på ca 14. 30 och 34 är en bra bit över 21.
Man kan nu tycka att det hade varit avkastningsmässigt bättre att investera i index. Man kan kanske också säga att Kongsberg är ett bolag som fortfarande är köpvärt. Någon uppvärdering (som skett för många andra bolag inom branschen) har ej skett där än. Allt beroende på vilket perspektiv man har.
En annan reflektion är också att man kan, när man identifierade branschen som sådan som historiskt lågt värderad, köpa index istället för att försöka identifiera det enskilda bolag som eventuellt lämpar sig bäst.
Motreflektionen på det kan vara att investeringen gjordes med hänsyn till att minimera risken inte med avsikt att maximera eventuell avkastning. Reflektionen kan fortsätta i termer av minimerar man risk bäst genom indexinvestering eller genom att lära sig om ett bolag? Svaren går isär.
Hur som helst så är detta en nyttig jämförelse att göra. Syftet är att bli ödmjuk.
En annan stock pick jag gjort är ju Wilh. Wilhelmsen. Det kanske visar sig snart att det på ett års sikt varit bättre att investera i index även då det gäller rederibranschen. Vi får se...
Hur ser du på Stock picking vs Index?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)