Jag fortsätter "jobba ikapp" i rapportfloden.
Gällande Archelon Mineral så angav rapporten:
Resultatet för perioden januari till december 2010 uppgick före skatt till 6 440 Tkr (-2 698 Tkr). Det positiva resultatet härrör från försäljning av aktier i värdepappersportföljen, som visade ett överskott på 11 777 Tkr (1 057 Tkr). Kostnader i samband med prospektering aktiveras ej.
Resultatet för fjärde kvartalet, oktober-december 2010, uppgick före skatt till -4 483 Tkr (318 Tkr). Förlusten beror till stor del på en oplanerad försäljning av intressebolaget Trollhättan Mineral AB. Belopp inom parentes anger resultatet för motsvarande period föregående år.
Per sista december 2010 hade investeringsportföljen ett bokfört värde om cirka 5,3 Mkr. Största innehavet ägarmässigt är Nordic Iron Ore AB, där Archelon äger 25 procent av aktiekapitalet. Bolagets viktigaste tillgångar är strategiskt belägna undersökningstillstånd över gamla gruvområden i Bergslagen. Investeringen i Mineral Invest International MII AB har under året till stora delar avvecklats med positivt ekonomiskt utfall. Övriga portföljbolag per bokslutsdagen är Geotermica AB, Amur Gold LLC, Merrit Resources Inc. och Älvfrakt Trollhättan AB.
Vad det gäller NIO, som är anledningen Archelon enligt mig är av stort intresse, så sägs:
Archelon Minerals intressebolag Nordic Iron Ore AB (NIO) har genom två emissioner tillförts totalt 26 Mkr, varav 22,5 Mkr efter periodens utgång. Kapitaltillskottet kommer att möjliggöra genomförandet av en prefeasibility-studie, organisationsuppbyggnad samt kompletterande prospektering. NIO har efter emissionen i storleksordningen 33 aktieägare, varav de tre största kontrollerar sammanlagt 73 %, fördelat på Kopparberg Mineral AB 28 %, Archelon Mineral AB 25 % och Bengtssons Tidnings AB 20 %. Archelon har efter periodens utgång ställt ut en köpoption till Bengtsons Tidnings AB om 2 800 aktier, motsvarande cirka 3,5 % i NIO.
Målsättningen är att under fjärde kvartalet 2011 marknadsnotera NIO-aktien och i anslutning till detta genomföra en nyemission riktad till institutionella parter och allmänheten omfattande även Archelons aktieägare. NIO kommer att behöva tillföras ytterligare eget kapital och lånekapital innan planerad produktionsstart.
Bolaget förfogar över ett historiskt beräknat tonnage (ej enligt NI 43-101) av kända, indikerade och antagna mineraltillgångar på mer än 100 Mton. Mineraltillgångarna är fördelade på tre olika malmfält inom Ludvika kommun. Under oktober 2010 ansökte NIO om bearbetningskoncession för Blötbergsgruvan, belägen cirka 8 km sydväst om centralorten Ludvika. Produktionsstart planeras till 2014/2015. Kapaciteten vid full drift beräknas till 5,0 Mton malm per år, motsvarande cirka 2,5 Mton förädlade malmprodukter.
Bedömningen är att Archelons innehav i Nordic Iron Ore representerar ett marknadsvärde långt överstigande det nu bokförda värdet.
Vidare så nämndes att ingen vinstutdelning lämnas för räkenskapsåret 2010.
Jag gjorde ju en rövare för ett litet tag sedan och avvyttrade mina Archelon Mineral aktier för att istället placera pengarna i G5 Entertainment. Så här i retrospektiv så kan det kursmässigt ha kunnat kvitta då båda aktierna stigit ca 10-15%.
Skillnaden som jag ser den dock är att Archelons potential ligger i NIO och dess framtid, medan G5 tjänar pengar på sin verksamhet här och nu. Samtidigt riskerar jag nu att missa "malmtåget" om jag inte kliver på igen, men från ett psykologiskt perspektiv så är det naturligtvis svårare att kliva på igen på samma eller högre nivå än vad jag nyss sålde då jag lösgjorde kapital för att gå in tyngre i G5 Entertainment.
Exponering mot järnmalm har jag också redan i det redan i Northland Resources, men ändå, potentialen är onekligen stor i NIO. Jag sitter i ett dilemma. Det hade antagligen varit enklare om man satt med NIO-aktier direkt. Nu finns ju frågetecken kring Archelons "förvaltning" av dem också att ta hänsyn till. Jag är rådvill...
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
Visar inlägg med etikett Nordic Iron Ore. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Nordic Iron Ore. Visa alla inlägg
söndag 27 februari 2011
måndag 17 januari 2011
Nordic Iron Ore genomför kapitalisering
Pressmeddelande från idag.
"Nordic Iron Ore AB förbereder en planerad återstart av järnmalmsgruvorna i Håksberg och Blötberget som tidigare drevs av SSAB. Bolaget avser dessutom undersöka förutsättningarna för att bryta den mellanliggande Väsmanfyndigheten. Förekomsterna, som ligger med Ludvika i centrum, kan följas från södra delen av Blötbergsfältet till norra delen av Håksbergsfältet, en sträcka på 25 km. Alla förekomsterna ligger i omedelbar närhet till järnväg med förbindelser till hamnarna i Gävle och Oxelösund, från vilka utfrakt av malmprodukter kan ske.
Nordic Iron Ore förfogar över ett historiskt beräknat tonnage av kända och indikerade mineral-tillgångar* på ca 69 Mton samt antagna mineraltillgångar* på ca 46 Mton. Bolaget bedömer förutsättningarna för att genom fortsatt prospektering öka dessa tillgångar är betydande.
Produktionsstart planeras till årsskiftet 2014/2015, med full gruvproduktion under 2016. Kapaciteten vid full drift beräknas till 5,0 Mton malm per år, motsvarande c:a 2,5 Mton förädlade malmprodukter. Till detta kommer en sannolikt betydande expansionspotential från Väsmanförekomsten. Projektet beräknas vid full drift generera i storleksordning 200 direkta arbetstillfällen i Ludvika kommun. Till detta kommer stora indirekta sysselsättningseffekter.
Nordic Iron Ore tillförs genom emissionen 22,5 MSEK, motsvarande 34 % ägarandel, vilket ger ett bolagsvärde efter emissionen på 66,2 MSEK. Emissionen möjliggör genomförandet av en pre-feasibilitystudie, organisationsuppbyggnad samt kompletterande prospektering. Kapital tillförs från i huvudsak parter med stark lokal förankring. Nordic Iron Ore har efter emissionen i storleksordningen 35 ägare, varav de tre största kontrollerar sammanlagt 73 %, fördelat på Kopparberg Mineral 28 %, Archelon Mineral 25 % och Bengtssons Tidnings AB 20 %.
Målsättningen är att under 2011 marknadsnotera Nordic Iron Ore -aktien och i anslutning till detta genomföra en nyemission riktad till institutionella parter och allmänheten. Nordic Iron Ore kommer senare att behöva tillföras ytterligare eget kapital tillsammans med lånekapital fram till den planerade produktionsstarten vid årsskiftet 2014/2015."
Nuvarande bolagsvärderingen innebär att Archelons andel av NIO är värderad till ca 0,23 kr/aktie.
Idag skedde största omsättningen till kursen 0,32 kr.
"Nordic Iron Ore AB förbereder en planerad återstart av järnmalmsgruvorna i Håksberg och Blötberget som tidigare drevs av SSAB. Bolaget avser dessutom undersöka förutsättningarna för att bryta den mellanliggande Väsmanfyndigheten. Förekomsterna, som ligger med Ludvika i centrum, kan följas från södra delen av Blötbergsfältet till norra delen av Håksbergsfältet, en sträcka på 25 km. Alla förekomsterna ligger i omedelbar närhet till järnväg med förbindelser till hamnarna i Gävle och Oxelösund, från vilka utfrakt av malmprodukter kan ske.
Nordic Iron Ore förfogar över ett historiskt beräknat tonnage av kända och indikerade mineral-tillgångar* på ca 69 Mton samt antagna mineraltillgångar* på ca 46 Mton. Bolaget bedömer förutsättningarna för att genom fortsatt prospektering öka dessa tillgångar är betydande.
Produktionsstart planeras till årsskiftet 2014/2015, med full gruvproduktion under 2016. Kapaciteten vid full drift beräknas till 5,0 Mton malm per år, motsvarande c:a 2,5 Mton förädlade malmprodukter. Till detta kommer en sannolikt betydande expansionspotential från Väsmanförekomsten. Projektet beräknas vid full drift generera i storleksordning 200 direkta arbetstillfällen i Ludvika kommun. Till detta kommer stora indirekta sysselsättningseffekter.
Nordic Iron Ore tillförs genom emissionen 22,5 MSEK, motsvarande 34 % ägarandel, vilket ger ett bolagsvärde efter emissionen på 66,2 MSEK. Emissionen möjliggör genomförandet av en pre-feasibilitystudie, organisationsuppbyggnad samt kompletterande prospektering. Kapital tillförs från i huvudsak parter med stark lokal förankring. Nordic Iron Ore har efter emissionen i storleksordningen 35 ägare, varav de tre största kontrollerar sammanlagt 73 %, fördelat på Kopparberg Mineral 28 %, Archelon Mineral 25 % och Bengtssons Tidnings AB 20 %.
Målsättningen är att under 2011 marknadsnotera Nordic Iron Ore -aktien och i anslutning till detta genomföra en nyemission riktad till institutionella parter och allmänheten. Nordic Iron Ore kommer senare att behöva tillföras ytterligare eget kapital tillsammans med lånekapital fram till den planerade produktionsstarten vid årsskiftet 2014/2015."
Nuvarande bolagsvärderingen innebär att Archelons andel av NIO är värderad till ca 0,23 kr/aktie.
Idag skedde största omsättningen till kursen 0,32 kr.
söndag 16 januari 2011
Potentialen i Nordic Iron Ore uppmärksammas
Potentialen i Nordic Iron Ore uppmärksammas av Axier. De förutspår kursexplosion i en av delägarna till Nordic Iron Ore, Kopparberg Mineral, som Axier följer.
"I dagens marknadsklimat med blomstrande råvarupriser går Kopparberg Mineral och Nordic Iron Ore mot en ljus framtid med många års lönsam gruvdrivt. Många analytiker spår fortsatt växande järnmalm- och kopparpriser framöver i takt med att utvecklingsländerna går mot en allt högre levnadsstandard. Såtillvida tillväxten inte dämpas av andra världsekonomiska faktorer lär dessa länder fortsätta satsningarna på ökad modernisering, med hög efterfrågan på råvaror som följd.
Axier ser stora likheter mellan Nordic Iron Ore och Dannemora Mineral och en kort titt på historiken i Dannemora pekar på att Nordic Iron Ore kan tillskrivas en betydande pre-money värdering när bolaget sedan noteras separat på under andra halvan av 2011."
Nuvarande kurs i de två största delägarna av Nordic Iron Ore: Kopparberg 8 kr, Archelon Mineral 0,22 kr.
"I dagens marknadsklimat med blomstrande råvarupriser går Kopparberg Mineral och Nordic Iron Ore mot en ljus framtid med många års lönsam gruvdrivt. Många analytiker spår fortsatt växande järnmalm- och kopparpriser framöver i takt med att utvecklingsländerna går mot en allt högre levnadsstandard. Såtillvida tillväxten inte dämpas av andra världsekonomiska faktorer lär dessa länder fortsätta satsningarna på ökad modernisering, med hög efterfrågan på råvaror som följd.
Axier ser stora likheter mellan Nordic Iron Ore och Dannemora Mineral och en kort titt på historiken i Dannemora pekar på att Nordic Iron Ore kan tillskrivas en betydande pre-money värdering när bolaget sedan noteras separat på under andra halvan av 2011."
Nuvarande kurs i de två största delägarna av Nordic Iron Ore: Kopparberg 8 kr, Archelon Mineral 0,22 kr.
Allt om järn
Visserligen inte ALLT om järn ,men här kommer ett inlägg angående järnmalm och järnmalmspriser som förhoppningsvis gör "branchen" lite mer överskådligt.
Produkten som stålverk i regel köper in kallas järnpellets. Det är ett slags koncentrat som innehåller ca 62% järn. Det är denna produkt som utgör "råvaran" för stålverken. Järnpellets kan dock innehålla något mer än 62%. Då betalar stålverk även något mer, bl.a. indisk och svensk järnpellets håller ofta en något högre halt än genomsnittet.
Förenklat förklarat så bryter man järnmalmen vid gruvor samt anrikar till järnpellets. Om malmen från början håller hög järnhalt så blir anrikningen enklare och billigare.
Järn är en ganska vanlig metall, men det finns i olika koncentrationer på olika ställen på vår runda glob. Priset är helt avgörande för om det är lönsamt eller inte att bryta och anrika den. Exempelvis så har järnmalmen i Kirunavaarahållt en halt på ca 60-68%. Malmberget mellan 51-61 %, enligt SGU. Dessa halter har varit lönsamma tidigare när priset legat runt 25-30 usd och nu gör nuvarande priser LKAB till en kassako för staten.
Angående priset på järnpellets så styrs det från Kina som är den största inköparen. MBIO är ett index man kan följa som visar det pris man är redo att betala i Kina för järnpelletsen (inkl sjöfrakten till Kina). Kina har importerat mest från Australien, Indien och Brasilien. Australien har en klar fördel då sjötransporter därifrån enbart kostar ca 10 usd/ton. Detta gör att gruvnäringen i Australien är mycket lönsam. Det är inte för intet som det har varit uppe på agendan i Australien att beskatta gruvnäringen hårdare. Från Brasilien kostar sjötransporten ca 22 usd/ton. Varför är transportkostnaden viktig? Jo, för kineserna betalar inte mer än de behöver. Marginalerna får tas i andra änden.
Priset på järn har varit i stigande trend sedan 2004 (undantaget en dipp under 2009). Det är Kinas ökade efterfrågan som drivit trenden. Nu befarar en del att tillväxten där kommer mattas, men betänk då att Indien som tidigare varit en exportör av järmalm nu börjat få importera istället för att täcka sina behov. Det ger anledning att tro att priset kommer hållas uppe (förutom eventuellt tillfälliga dippar). MBIO ligger nu på ca 170 usd/ton oc har varit uppe och snuddat på ca 200 usd.
Det höga priset gör att det är lönsamt att utvinna järn när halten ligger på ca 30%. Det är därför det kommit upp ett flertal järngruvsprojekt på senare tid. Tidigare när priset låg på ca 25-30 usd gick det inte runt eftersom själva brytningen och anrikning av 30% malm skulle kosta ungefär detsamma. Malmen var då ej lönande. Även om malmen var tänkt till intilliggande svenska stålverk och man inte var utsatt för höga transportkostnader så var marginalerna helt enkelt för dåliga för att bryta och anrika 30% järnmalm.
Nu skeppas mycket av järnet till Kina. Från Europa kostar sådana sjötransporter ca 30 usd/ton. Det kostar ungefär lika mycket att bryta och anrika 30% järnmalm till järnpellets. Dessutom, med lite marginal, så kostar transporterna till en lämplig utskeppningshamn ungefär detsamma. Mao de totala transportkostnader utgör en stor del av "kostnaden" för stålverken. Goda och effektiva transporter är en akilleshäl för all järnhantering. Därför har Australien en stor fördel framför andra. LKAB har sin konkurrensfördel i sin höga kvalitet på järnet då stålverk betalar lite premium för detta.
Vad betyder då detta? Jo att man tjänar pengar på 30%-ig malm så länge järnpriset håller sig över 100 usd. Det betyder att man tjänar mycket pengar om det går upp och över 200 usd/ton.
Finanskrisen orsakade en tillfällig dipp (ned till 85 usd) vilket skulle innebära att det är knappt break-even om en dylik krasch skulle inträffa igen. Så t.o.m. när man räknar med järnpriset i det något lägre prisspektrat så är järnprojekt väldigt intressanta ur en risk/reward synpunkt.
Slutgiltligen, som med allt annat så kan det bli pannkaka av allt ändå eftersom saker man inte visste kunde hända kan hända, så oavsett risk/reward sätt inte allt på en häst.
Produkten som stålverk i regel köper in kallas järnpellets. Det är ett slags koncentrat som innehåller ca 62% järn. Det är denna produkt som utgör "råvaran" för stålverken. Järnpellets kan dock innehålla något mer än 62%. Då betalar stålverk även något mer, bl.a. indisk och svensk järnpellets håller ofta en något högre halt än genomsnittet.
Förenklat förklarat så bryter man järnmalmen vid gruvor samt anrikar till järnpellets. Om malmen från början håller hög järnhalt så blir anrikningen enklare och billigare.
Järn är en ganska vanlig metall, men det finns i olika koncentrationer på olika ställen på vår runda glob. Priset är helt avgörande för om det är lönsamt eller inte att bryta och anrika den. Exempelvis så har järnmalmen i Kirunavaarahållt en halt på ca 60-68%. Malmberget mellan 51-61 %, enligt SGU. Dessa halter har varit lönsamma tidigare när priset legat runt 25-30 usd och nu gör nuvarande priser LKAB till en kassako för staten.
Angående priset på järnpellets så styrs det från Kina som är den största inköparen. MBIO är ett index man kan följa som visar det pris man är redo att betala i Kina för järnpelletsen (inkl sjöfrakten till Kina). Kina har importerat mest från Australien, Indien och Brasilien. Australien har en klar fördel då sjötransporter därifrån enbart kostar ca 10 usd/ton. Detta gör att gruvnäringen i Australien är mycket lönsam. Det är inte för intet som det har varit uppe på agendan i Australien att beskatta gruvnäringen hårdare. Från Brasilien kostar sjötransporten ca 22 usd/ton. Varför är transportkostnaden viktig? Jo, för kineserna betalar inte mer än de behöver. Marginalerna får tas i andra änden.
Priset på järn har varit i stigande trend sedan 2004 (undantaget en dipp under 2009). Det är Kinas ökade efterfrågan som drivit trenden. Nu befarar en del att tillväxten där kommer mattas, men betänk då att Indien som tidigare varit en exportör av järmalm nu börjat få importera istället för att täcka sina behov. Det ger anledning att tro att priset kommer hållas uppe (förutom eventuellt tillfälliga dippar). MBIO ligger nu på ca 170 usd/ton oc har varit uppe och snuddat på ca 200 usd.
Det höga priset gör att det är lönsamt att utvinna järn när halten ligger på ca 30%. Det är därför det kommit upp ett flertal järngruvsprojekt på senare tid. Tidigare när priset låg på ca 25-30 usd gick det inte runt eftersom själva brytningen och anrikning av 30% malm skulle kosta ungefär detsamma. Malmen var då ej lönande. Även om malmen var tänkt till intilliggande svenska stålverk och man inte var utsatt för höga transportkostnader så var marginalerna helt enkelt för dåliga för att bryta och anrika 30% järnmalm.
Nu skeppas mycket av järnet till Kina. Från Europa kostar sådana sjötransporter ca 30 usd/ton. Det kostar ungefär lika mycket att bryta och anrika 30% järnmalm till järnpellets. Dessutom, med lite marginal, så kostar transporterna till en lämplig utskeppningshamn ungefär detsamma. Mao de totala transportkostnader utgör en stor del av "kostnaden" för stålverken. Goda och effektiva transporter är en akilleshäl för all järnhantering. Därför har Australien en stor fördel framför andra. LKAB har sin konkurrensfördel i sin höga kvalitet på järnet då stålverk betalar lite premium för detta.
Vad betyder då detta? Jo att man tjänar pengar på 30%-ig malm så länge järnpriset håller sig över 100 usd. Det betyder att man tjänar mycket pengar om det går upp och över 200 usd/ton.
Finanskrisen orsakade en tillfällig dipp (ned till 85 usd) vilket skulle innebära att det är knappt break-even om en dylik krasch skulle inträffa igen. Så t.o.m. när man räknar med järnpriset i det något lägre prisspektrat så är järnprojekt väldigt intressanta ur en risk/reward synpunkt.
Slutgiltligen, som med allt annat så kan det bli pannkaka av allt ändå eftersom saker man inte visste kunde hända kan hända, så oavsett risk/reward sätt inte allt på en häst.
Nordic Iron Ore
Jag nämnde i ett tidigare inlägg att jag skulle nämna något om ytterligare ett järnmalms-case.
Bolaget är Nordic Iron Ore.
Bolaget har en del likheter med Northland Resources, men istället för i Pajala så finns fyndigheterna som ligger som underlag för NIO:s kommande produktion i Ludvika. Den genomsnittliga Fe-halten är något högre för NIOs koncession, men fyndigheten är mindre. Beräknad produktion är 2,5 milj ton järnpellets istället för NAURs 5 milj ton. NOI ansöker just nu om bearbetningskoncession. Medan akilleshälen för NAUR är transporterna så är de redan i stort sett ordnade för NOI:s del. Den springande punkten för NIO är finansieringen och järnpriset.
Järnprisets utveckling delas ju med NAUR och vad det gäller finansieringen så planeras NOI att noteras framöver. Då kommer förhoppningsvis även kapitalet strömma in som gör att projektet kan startas. Jag tror att intresset kommer vara ganska stort. Enligt mina beräkningar kan marknadsvärdet på NIO 2014 (då produktionen av 2,5 milj ton järnpellets ska vara igång) vara ca 3 miljarder kr. Då har jag på sedvanligt vis räknat med en del marginal. IIR beräknas till och med vara större i NIO:s fall än i NAUR:s.
Vad göra nu då? Vänta på noteringen? Nej. De största ägarna med ca 1/3 var i NIO är Kopparberg Mineral och Archelon Mineral. Av de två så är Archelon Mineral, enligt mig, lämpligast att gå in i då de dels tidigare visat sig ha näsa för affärer (MII), aktieägarvänlighet (delat ut) samt sitter med ordentlig kassa 0,15 kr/aktie PLUS har fler intressanta case i sin portfölj! Inberäknat en ordentlig 90% utspädning så kan Archelons kommande innehav i NIO, enligt mina beräkningar, vara värt motsvarande 1,50 kr/aktie 2014. Archelon handlas just nu i spannet 0,20 - 0,25 kr/aktie!
Blivande notering av NOI, som kommer få många analytikers intresse, samt andra framtidsprospekt gör att jag redan ökat en hel del i Archelon (ett i stort sett okänt bolag, än så länge under analytikernas radar). Då nedsidan är ytterst begränsad (innehavet i NOI värderas i stort sett till inget i dagens läge) så är risk i relation till reward väldigt aptitlig. Vore det inte för att jag då skulle strida mot mina egna placeringsregler så skulle jag gå in med än mer. Men reglerna finns där av en anledning. Det finns alltid, i alla placeringar, risken för att oförutsedda händelser händer och "svarta svanar" kommer flygandes.
Hur ser du på framtiden för Nordic Iron Ore?
Bolaget är Nordic Iron Ore.
Bolaget har en del likheter med Northland Resources, men istället för i Pajala så finns fyndigheterna som ligger som underlag för NIO:s kommande produktion i Ludvika. Den genomsnittliga Fe-halten är något högre för NIOs koncession, men fyndigheten är mindre. Beräknad produktion är 2,5 milj ton järnpellets istället för NAURs 5 milj ton. NOI ansöker just nu om bearbetningskoncession. Medan akilleshälen för NAUR är transporterna så är de redan i stort sett ordnade för NOI:s del. Den springande punkten för NIO är finansieringen och järnpriset.
Järnprisets utveckling delas ju med NAUR och vad det gäller finansieringen så planeras NOI att noteras framöver. Då kommer förhoppningsvis även kapitalet strömma in som gör att projektet kan startas. Jag tror att intresset kommer vara ganska stort. Enligt mina beräkningar kan marknadsvärdet på NIO 2014 (då produktionen av 2,5 milj ton järnpellets ska vara igång) vara ca 3 miljarder kr. Då har jag på sedvanligt vis räknat med en del marginal. IIR beräknas till och med vara större i NIO:s fall än i NAUR:s.
Vad göra nu då? Vänta på noteringen? Nej. De största ägarna med ca 1/3 var i NIO är Kopparberg Mineral och Archelon Mineral. Av de två så är Archelon Mineral, enligt mig, lämpligast att gå in i då de dels tidigare visat sig ha näsa för affärer (MII), aktieägarvänlighet (delat ut) samt sitter med ordentlig kassa 0,15 kr/aktie PLUS har fler intressanta case i sin portfölj! Inberäknat en ordentlig 90% utspädning så kan Archelons kommande innehav i NIO, enligt mina beräkningar, vara värt motsvarande 1,50 kr/aktie 2014. Archelon handlas just nu i spannet 0,20 - 0,25 kr/aktie!
Blivande notering av NOI, som kommer få många analytikers intresse, samt andra framtidsprospekt gör att jag redan ökat en hel del i Archelon (ett i stort sett okänt bolag, än så länge under analytikernas radar). Då nedsidan är ytterst begränsad (innehavet i NOI värderas i stort sett till inget i dagens läge) så är risk i relation till reward väldigt aptitlig. Vore det inte för att jag då skulle strida mot mina egna placeringsregler så skulle jag gå in med än mer. Men reglerna finns där av en anledning. Det finns alltid, i alla placeringar, risken för att oförutsedda händelser händer och "svarta svanar" kommer flygandes.
Hur ser du på framtiden för Nordic Iron Ore?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)