Belåning, fastighetsbolag och Lundberg

Belåning kan vara ett aber. I uppgång, med belåning, ser man ofta ut som ett geni men då och då vänder utvecklingen och har man inte koll på risknivån så kan man tvingas till dåliga affärer.

Att man inte kunde förutse är ingen ursäkt för man kan mycket väl förutse att efter perioder av eufori så kommer tider av deppighet. Det händer om och om igen. Det är bara att man kan inte förutse när i tid det sker. Eller hur stora svängningarna blir. Men ATT det sker om och om igen. Det kan ingen undgå. Likväl att de ibland kan bli brutala.

Därför är det enklaste att helt enkelt hålla en risknivå och strategi som man är bekväm med genom alla olika cykler.

I närtid har Rutger Arnhult tvingats sälja Castellum-aktier till Roger Akelius p,g,a, belåning. 115 kr/aktie var prislappen. Arnhult storsålde alltså aktier till priset ca 8 gånger förvaltningsresultatet. Det var ingen frivillig affär…

På andra sidan bordet, Akelius, som även om man inte vet om priset ska gå upp eller ner nu ser att man får mycket för pengarna. Köper Castellum för ca 8 gånger förvaltningsresultatet. Köper för under halva bokförda värdena. Det ska mycket, mycket till att det på sikt inte ska bli en bra affär. Även om man naturligtvis inte kan veta huruvida aktier ska ytterligare ner i pris eller ej de närmsta månaderna.

Tyvärr fick vi en börsstuds i veckan så mina förbestämda nivå för att slänga in penga-batch nr 2 kom inte. Inte än i alla fall. Det får fortsätta att veckoköpas för det fortlöpande sparandet så länge. Det är jag glad för.

Jag vet att det lär komma tider av eurofori framöver också. Om 2025, 2027 eller 2030 kommer vara exceptionella år vet jag ej, men de kommer. Det vet jag. Då gäller det att hålla planen att minska på köpandet. Man får nämligen mindre för varje investerad krona då. Så bästa sättet då är att tajta till pengakranen då. Inte ösa in, plus belåna sig.

Korgen av fastighetsbolag består. Finns ingen belåning på den som tvingat mig sälja något. Ska till mer nedgång för att jag ska belåna värdepapper. Det gör man (eventuellt om man har den ansatsen) när risken är minst och uppgångspotentialen som störst. Inte på toppen på börscyklerna.

Under corona-kraschen köptes en blandad kompott av fastighetsbolag. En del såldes sedan efter uppgång. Under 2022 har jag köpt mer i befintliga innehav samt även tagit in Balder igen. Eftersom jag tänker i positionsstorlekar så öser jag ej heller in pengar i innehav bara för att de sjunker i pris. När jag uppnått förutbestämd storlek på ”insatsen” så köper jag inte mer.

Det har gjort att jag tidigare under året slog i taket på SBB. Man kan tänka att SBB torde vara en sur investering för portföljen och ja delvis. Naturligtvis är det alltid rätt att sälja på toppen, men å andra sidan så köptes det inte när det ansågs dyrt. Eftersom risknivån varit högre så har positionen varit liten. Det är mitt sätt att hantera risk. Positionsstorlekar efter bedömd risknivå och vara aktsam på pris.

Castellum kan jag vikta tyngre (m.a.o. risken anses lägre), men även här slås snart i taket på ”insatsen”.  Platzer har jag lite köputrymme kvar i. Mest köputrymme kvar har jag i Balder. Av naturliga skäl då det startade från noll denna vända.

I gråzonen har vi även Lundberg som har en stor mängd fastigheter. Hufvudstaden samt den noterade delen utgör ca 1/3 av Lundbergs innehav. Sedan har du 17 % Industrivärden (gjorde nyligen inlägg om Industrivärden) 16 % erkänt dukiga Indutrade samt därtill skog m.m. via Holmen 22 %. Lundberg är liksom Investor en no-brainer att köpa så fort innehaven är rimligt värderade och man får en del rabatt på det hela. Det får man nu. Risknivån på Lundberg anser jag som låg. Vilket ger att positionsstorleken kan vara hög. Inga 10 dubblingar lär ske på kort tid, men låg risknivå och tiden får ha sin gång.

För noterings skull får man Lundberg nu till ca 7 % rabatt och Balder till ca 7 gånger förvaltningsresultatet. 

 

Hagelbössa, osthyvel, olja och ekipering

Det har skjutits med hagelbössan (metaforiskt). Inköp i diverse innehav med hjälp av en inpytsad klumpsumma. Blandad kompott. Inget nytt innehav även om en del nya hålls under bevakning. Oftast är det enklast att fylla på i innehav man redan känner till och är bekväm med när priset är det rätta.

En mästare på det är t.ex. Lundberg. Är aldrig någon skräll vad han köper. Han köper i det han känner till och adderar bara. År efter år efter år. Ibland mer. Ibland mindre. Det är kanske inte så att man maximerar avkastningen genom att bara köpa i bekanta bolag, men det är en ganska riskminimerande strategi som ”compoundar” över tid. Med kunskap om innehav minskar risken för göra större misstag.

En hyvling med osthyveln har skett och det är nyligen i BMW. Idiotiskt kanske någon tycker. Men jag är mest förtjust i bilbranchen när den inte tjänar massa pengar. På samma sätt som jag kan tänka mig oljebranschen när oljan inte står högt. Det är nämligen ganska stor skillnad vad man får betala för aktierna då.

Apropå olja.

I måndags kom besked om vad nya  sanktioner mot Ryssland skulle bli. Det var oljeimport-stopp på rysk olja fr.o.m. årsskiftet. Dock ej olja som flödar genom Druzhba-pipelinen. Druzbha-pipelinen är en av världen största. Den går från Ryssland in i södra Vitryssland där den delar sig. En del går sedan in i Polen och sedan vidare in i östra Tyskland. Sedan sovjet-tiden försåg den Polen och DDR med leveranser. Den andra delen går från Vitryssland ned genom västra Ukraina. Där en förgrening går in i Ungern och en förgrening in i Slovakien, Tjeckien och även till södra Tyskland.  Sedan gammalt försåg den ledningen Ungern och Tjeckoslovakien med energi.

Undantaget för oljeimport-stoppet blir alltså olja till Ungern, Slovakien och Tjeckien. Sammanlagt kommer ca två tredjedelar av oljeimporten från Ryssland stoppas. Naturligtvis kommer Ryssland sälja sin olja och tjänar pengar ändå. Någon annanstans, men just de inkomsterna kommer inte komma från 24 av EUs 27 medlemsländer.

Tittar vi på WTI-Crude priset så ligger den just nu på 118 usd/fatet. På botten av corona-kraschen låg den på ca 20 usd/fatet. Saker och ting svänger. Exxon ägde jag en period. Kan tänka mig äga dylikt bolag igen, men inte nu.

Har jag Berkshire i portföljen och det är en hel del energi-exponering där. Warren och Co får sköta det där åt mig. Känns säkrare än att jag i nuvarande marknadsklimat ska peta i vilket energislag och aktie som ger bäst över tid. Annat är när allt kraschar. Då har man oddsen med sig nästan oavsett vad man väljer.

Vi får se vad som händer framöver. Sommaren brukar vara lite lugnare. Kanske får vi likt 2011 se en urblåsning när hösten närmar sig. Kanske inte. Det kan gå upp. Det kan gå ned.

En hektisk period har nu förbytts till några veckor där det ska vara lugnare och man kan unna sig lite annat.  Både för egen del och med familjen. Ska bli skönt.

För drygt ett år sedan så kom Bokus in i portföljen eftersom Volati delade ut dem. De såldes sedan. Även Zalando delades ut. Då av Kinnevik. De gjorde jag ingenting med därav ligger de kvar, tyvärr.

Zalando har ”slaktats” och har nu ett börsvärde på ca 9 miljarder eur. Hade sin peak på ca 100 eur/aktie för drygt ett år sedan. Nu kostar aktien ca 35 eur/aktie.

2021 hade man 48,5 miljoner kunder (38) och sålde för ca 10,5 miljarder eur (8) med en justerad EBIT på ca 4,5 % (5,3). Resultatet blev att den justerade rörelseresultatet växte bara med ca 10 %. Prognosen för 2022 är att försäljningen ska växa ytterligare men rörelseresultatet kommer landa på runt nuvarande. Så någon större ketchupeffekt i vinsten väntas ej. Nuvarande värdering är ca P/S 0,9.

Jämför med H&M vars värdering just nu är ca P/S 1,1. För 2021 landade H&Ms rörelsemarginal på 7,7 % och försäljningstillväxten i lokala valutor var 12 %.

Under Q1 2022 var försäljningstillväxten i lokala valutor 18 %. Rullande 12-månaders marginal 8,1 %.  Sedan invaderade Ryssland Ukraina och H&M har 185 butiker i Ryssland, Vitryssland och Ukraina som påverkas.

Faktum är att H&M är ett av de bolag som faktiskt ser intressant ut och att man börjat få ordning på saker och ting igen. Försäljningen i butik ökade rejält samtidigt som man håller uppe sin online-försäljning trots att man kan befarat att den var ”corona-dopad”. Håller tummarna för att VD Helena Helmersson kan fortsätta leverera.

Blandade noteringar - Kinnevik, Zalando, Hufvudstaden och Lundberg

Rapporterna och nyheterna väller in. Hinner ögna igenom en del och gör här några smärre noteringar.

Kinnevik

Kinnevik avser dela ut Zalando. Jag äger en hel del Kinnevik sedan länge. De ligger naturligtvis på en gammal hederlig depå. Det bedömda värdet på utskiftningen vid nyhetssläppet var 200 kr per Kinnevik-aktie.  

Hufvudstaden

Fastighetsbolaget med de centrumnära fastigheterna i Stockholm och Göteborg är väl den aktie i ”fastighetskorgen” som presterat sämst än så länge. Det var ju Castellum, Balder, Platzer, SBB och Hufvudstaden som köptes in då det föll som bäst. Balder har som sagt redan avyttrats då euforin började ta fart där igen.

Tittar vi rent verksamhetsmässigt på Hufvudstaden så kan man i bokslutsrapporten utläsa att förvaltningsresultatet sjönk för 2020. Centrumnära butiker och restauranger har ju varit dött under året p.g.a. pandemin. Man får väl lugnt säga att bolaget är en av pandemins förlorare.

Jag ser ingen ljusning kring detta förrän pandemin går mot sitt slut och samhället öppnar upp igen. Förvaltningsresultatet landade på 4,80 kr/aktie (5,49) och efter en del nedskrivningar av fastighetsvärden så är substansvärdet på dem 173 kr/aktie (185). Hyresvakansen (exkl projekt) ligger på 6,7 % (1,7). Balansräkningen är som vanligt stark med en belåning på 19 % men utdelningen sänktes ändå till 2,50 kr/aktie (3,90).

Som jag nämnt förut så är jag inte orolig över bolaget i sig. Jag kan tycka att en del saker i rapporten är lite väl drakoniska. Min gnagande känsla är att största risken är att Lundberg passar på att snappa upp hela bolaget. Lundberg är långsiktig och köper gärna tillgångar till rabatt och kan man sedan själv styra över hur den tillgången ska värderas så...

Som jag antyder så lutar jag åt att helt sonika byta ut Hufuvudstaden mot Lundbergöretagen och exponera mig på det sättet istället. Dels eliminerar jag mig mot ovanstående  risk. Dels så blir det rabatt på rabatten  inkl. exponering mot lite annat ”tillgångsbaserat”.Istället för att oroas över att Lundberg köper ut Hufvudstaden så kan jag ju hoppas. Vare sig eller så vinner man vid en vändning. Får se om jag hinner räkna lite mer på det idag.

Eftersom tillväxt värderas högt i dessa dagar så är Lundbergföretagen inte populära. Det är arketypen av en ”gubbaktie”.

Några tankar om Kinneviks utskiftning av Zalando eller Hufvudstaden/Lundberg?

Fredrik Lundberg

Bloggaren defensiven plockade nyligen in förvaltningsbolaget Lundbergs i portföljen. Om bolaget i sig skriver defensiven i inlägget Analys av Lundbergs - Sveriges Berkshire?

Själv ska jag inte skriva mycket mer om bolaget i sig. Jag blev nämligen först och främst intresserad av Fredrik Lundberg och hans investeringsfilosofi. Bevisligen har det gått bra för Lundberg. Hur har han gjort? Först lite bakgrund.

Fredriks far Lars Erik Lundberg startade 1944 ett byggföretag och lyckades väl under de kommande åren som byggmästare. Tidigt började Lars Erik också bygga upp ett eget fastighetsbestånd. Under 50,60 och 70-talet byggdes fastighetsinnehavet successivt upp. Mot slutet av 70-talet kom också intresset av andra investeringar i nya branscher och man började köpa upp innehav i ett flertal olika bolag, Holmen, Alfa Laval, Siab, Östgöta Enskilda Bank m.fl. 1983 börsnoterades Lundbergs med Fredrik Lundberg som VD.

Den svenska finanskrisen i början av 90-talet drabbade Lundbergs hårt. Man var tvungen att rädda Östgöta Enskilda Bank med stora kapitalinsatser. Senare avyttrades banken till Danske Bank. Under 1990- och 2000-talet har Lundbergs fortsatt göra investeringar i utvalda börsnoterade företag. Främst inom Handelsbankssfären.

På mindre än 100 år (två generationer) har Lundbergs vuxit till en av Sveriges mest inflytelserika familjer och gjort Fredrik Lundberg till Sveriges 10:e rikaste.

Fredrik Lundberg verkar inte vilja vara i rampljuset allt för mycket. Han gör framträdanden främst på årsstämmor och liknande evangemang. Intervjuerna är förhållandevis få. Dock har jag lyckats hitta några. Den äldsta från 1999.

Lundbergs innehav framstår som ganska "tråkiga". Sett till tillväxten i de enskilda innehaven så är det knappt att de slår index. Ändå har Lundberg lyckats överavkasta index år efter år.

Som person (utifrån vad jag kan få fram från olika intervjuer) framstår Lundberg som tålmodig. Han verkar också vara något av ett kontroll-freak, teknik, sport- och friluftsintresserad. "Mitt främsta fritidsintresse, om man får kalla det så, är familjen. Sen kommer skidåkning, jakt och lite golf. På vintrarna åker jag skidor nedför. Och nu i sommar vill jag dit (Alperna) och vandra - inte klättra. Det har jag inte kompetens för."

Lundbergs är noga med att välja medarbetare samt med ett stort intresse för att bygga upp saker. Pengar i sig verkar inte längre vara drivkraften utan tjusningen i att få bygga upp något från grunden eller vidareutveckla. Dessutom verkar han inte tänka alltför mycket i termer av kvartalsrapporter, börssvängningar eller dylikt.

"Sju av tio VD:ar tycker att finansanalytiker och journalister är för kortsiktiga. Hela tiden är det fokus på åtgärder för att göra aktien populär eller skifta ut pengar till aktieägarna,lösa in, komma med skojfriska uttalanden om vad man ska göra.Dessutom är det så att kortsiktigt åstadkomna resultat inte bygger ett företag på lång sikt. Kortsiktighet är nonsens i dessa sammanhang. Men många ägare faller efter för det här,stämmer in i kören, och gör dumheter som skadar företagen på lång sikt.

Räcker det inte med att man som huvudägare vill vara med och utveckla och driva fram ett företag som har goda förutsättningar? Jag har inget smart kort i bakfickan - nu ska jag göra den och den affären och splittra upp si och så och köpaoch sälja det och det. Om jag gör en investering som privatmänniska, gör jag det för att jag tror tillgången - just det företaget - kommer att ha en bra utveckling, så att jag fåren bra tillväxt och en bra avkastning. Detsamma gäller för Lundbergs."

Fredrik Lundberg köper in sig i ett bolag när han har pengarna och bedömer det vara ett bra bolag som långsiktigt kommer vara en god affär. Att tima marknaden verkar inte ingå i hans strategi. Samtidigt har han dock, om möjlighet ges, en förkärlek att försöka köpa då han bedömer ett bolag vara billigt. "Vi började köpa i Industrivärden när börsen var lågt värderad. Det är främst vid sådana tidpunkter man har möjlighet att göra fördelaktiga investeringar."

Däremot är han väldigt försiktig med belåningen. Aktieportföljen ska vara obelånad och fastigheterna är också väldigt lågt belånade. "Vad man måste se till är att i alla lägen ha en bra finansiell ställning så att man har råd att övervintra. Det har vi och därför känner jag ingen som helst oro. Sedan går vi in i en tid som blir mycket tuffare för varje företag och då får man anpassa sig efter det"

På frågan varför han betraktas som en person som är ovillig att ta risker svarar Fredrik Lundberg "Det är inget jag skäms för. Jag tycker det är ett positivt omdöme. Och det borde ju innebära att de som är aktieägare i Lundbergs kan sova gott om nätterna."

Onoterade innehav är ingenting för herr Lundberg. Han vill ha poster som är betydelsefulla i den meningen att han kan vara med och påverka. "Vi vill investera i marknadsnoterade, transparenta bolag, där vi kan vara med om att genomföra förändringar. Vi vill inte ha en minoritetspost i ett onoterat bolag, där huvudägarna har resten."

Vad anses Fredrik Lundberg själv om hur man ska bli en långsiktig framgångsrik investerare då? Jo han lyfter fram några enkla, men viktiga saker. "Jag vill inte spela rollen som aktieguru. Men grunden är att leta efter företag med bra produkter och bra ledning, som kan ge företaget en stärkt marknadsposition. Jag försöker hitta gedigna företag som jag tror har en bra framtid – bolag som Handelsbanken, Holmen och Sandvik. Jag ger mig inte på företag med produkter och verksamheter som jag inte förstår. Det var därför jag inte hamnade i IT-bubblan. Lundbergs hade inte en krona där. Om jag ska välja en enda faktor som den viktigaste i ett företag blir det ledningen."

Angående ersättningar till just ledande befattningsinnehavare så har Lundberg uttalat "Min inställning är att duktiga ledare ska ha bra betalt. Jag har inget emot bonusar – om de är kopplade till uppgiften. Man ska inte få bonus för att dollarkursen går upp eller för något annat man inte själv kan påverka."

Lundbergs innehav består i huvudsak av stabila och säkra investeringar där innehaven levererar ett bra kassaflöde i både goda som dåliga tider till Lundberg som kan återinvesteras. Det finns inget "sexy". Tvärtom så är innehaven ganska "gubbiga". Lundberg bygger metodiskt med liten tanke på kortsiktiga svängningar i ekonomin men med ständig fokus på att riskminimera i termer av kapitalstruktur och genom att investera i verksamheter man förstår och kan värdera. Med tid och tålamod lyckas man därmed där andra mer kortsiktiga misslyckas.