onsdag 27 mars 2013

Mina norska innehav

I skrivande stund har jag fyra stycken innehav, noterade i Oslo. Jag ska inte försöka måla upp en ljus framtid för någon av dem. Nej uppsidan brukar ta hand om sig själv utan att man behöver räkna på det. Om man som amatör och aktieintresserad ska försöka ägna tid till analyser och eftertanke så är min personliga uppfattning, att när man väl ska försöka fördjupa sig, att den tiden bäst används till att identifiera risker.

Har man X antal timmar till sitt förfogande så bör det räcka att använda en mindre del av den tiden för att försöka lista ut om bolaget eventuellt har en hyfsad framtid. Resten, merparten, bör fokuseras på att hitta brister.

Låt mig börja med mitt största norska innehav som är Yara. Som jag ser det så är man ganska prisberoende. De mycket goda vinsterna som t.ex. de amerikanska branschkollegorna gör/gjort kommer sig t.ex. av kombinationen av mycket låga naturgaspriser och höga matpriser. Yara är inte riktigt lika "drabbad" eftersom hemmamarknaden är Europa. I Europa och Nordafrika/Mellersta östern har inte gaspriserna gått ned på samma sätt. Det går dock inte undgå att märka att Yara ändock gjort väldigt goda vinster de senaste åren, 30-40 nok/aktie. Risken med för starkt beroende av priser man inte kan påverka är som bekant marginalpress. Om man hamnar i en situation där kostnaden för gas stiger och matpriserna (samt därmed priset på gödsel) sjunker så sitter man i en mindre gynnsam situation.

En annan risk är om man i Kina släpper på exportrestriktioner och därmed "dumpar" sin urea på den globala marknaden (på samma sätt som man gör med stål). Det är svårt att bedöma hur troligt ett sådant här scenario är. I Kina vill man ju knappast ha dyrt gödsel heller och därmed håller man nere kostnaderna för sin egen jordbrukande befolkning. En annan mot-aspekt är att gödsel främst produceras och konsumeras lokalt/regionalt p.g.a. relativt dyra transporter. Det är dock svårt att sia huruvida detta kommer gälla i framtiden eller inte.

Den tredje risken är mer och fler oroligheter i Nordafrika och Mellersta östern. Inte minst så är Qatar ett viktigt land för Yara. Oroligheterna i Libyen kostade bolaget en del. Om något liknande händer i Qatar så lär det slå mot Yaras produktion.

Vänder jag blicken mot mitt näst största norska innehav, Ekornes, så är en av riskerna en utdragen lågkonjunktur. En marknadssituation där bolaget troligen får svårt att sälja sina möbler. Visserligen är bolagets finansiella ställningen stark och man har visat sig kunna "övervintra" liknande situationer historiskt, men framtiden är som alltid oviss.

En annan risk är att man förlorar marknadsandelar till lågprisalternativ. Ekornes möbler är inte de billigaste och förlorar man sin status som "premium-märke" så lär man få det svårt att täcka upp för sina kostnader. Samma sak på kvalitetssidan. Kostnadsbesparingar är bra, men om det i sin tur leder till möbler av sämre kvalitet så kan det slå tillbaka. En affärsmodell som bygger på att vara billigast är i många fall enklare än en affärsmodell som bygger på att vara bäst. Det är så mycket mer som kan gå fel då.

Kongsberg är mitt tredje "största" innehav. Bolaget är ju en slags norsk-maritim version av Boeing d.v.s. ungefär hälften av bolaget handlar om försvarsindustri och andra hälften handlar om produktion till det civila samhället. I Kongsbergs fall är inte flyg den stora grejen utan maritim utrustning.

Som en aktör inom vapenindustrin så är man naturligtvis utsatt för eventuella neddragningar i försvarsbudgetar i västvärlden. Det verkar vara den trend som råder här just nu. Man behöver möta det genom ökad försäljning till de delar av världen där man istället ökar på försvarsanlagen. Här är man i händerna på saker man har svårt att rå på. Försäljning av försvarsmaterial sker egentligen inte på normala marknadsmässiga grunder även om det ibland ska se ut så via anbudsförfarande et.c. Det är politiskt stöd, utrikespolitiska överväganden, motköpserbjudanden m.m. som avgör.

Sist, och även minst, Wilh. Wilhelmsen. Detta norska rederi står för en stor del av alla fordonstransporter till sjöss. Detta gör bolaget konjunkturkänsligt. En lågkonjunktur innebär färre bilar/fordon sålda vilket innebär att mindre transportkapacitet behövs.

Bolaget är också starkt exponerad mot Ostasien inte minst Sydkorea som är en av världens största bilproducenter. Minskar tillväxten och välståndsökningarna i Kina lär detta synas i bilförsäljningen där som numera är den viktigaste marknaden för nyproducerade bilar.

En annan risk är krig på koreanska halvön mellan Nord- och Sydkorea. Detta lär naturligtvis få långt större följder än enbart resultatminskning för Wilh. Wilhelmsen, inte minst i mänskligt lidande, men bolaget är extra känsligt för produktionsstörningar i just Sydkorea.

Jag tar även tillfället i akt och gör en notering kring nuvarande P/E värdering och direktavkastning.

Yara PE TTM 7,1, 4,9% direktavkastning
Ekornes PE TTM 13,5, 5,9% direktavkastning
Kongsberg PE TTM 10,5, 3,2% direktavkastning
Wilh. Wilhelmsen B PE TTM 4,3, 4,8% direktavkastning

Vad för fler risker kan du komma att tänka på avseende de fyra ovannämnda bolagen?

söndag 24 mars 2013

Förändring av hushållens utgifter under 40 år


Vet inte om ni läst eller sett "Pojken med guldbyxorna". Boken skrevs 1967 av Max Lundgren.men filmatiserades på 70-talet. Lundgren är även författare till Åshöjdens BK som kanske också är bekant för många.


Ibland kommer jag att tänka på den berättelsen. Den handlade om en pojke som hade ett par magiska byxor. Varje gång han stoppade ner handen i fickan fann han en sedel där. Snacka om att man kan spendera med sådana byxorna...

Hur såg "spenderarbyxorna" ut i början av 70-talet när du eller kanske dina föräldrar var unga? Hur har hushållens konsumtion förändrats sedan dess? En del av detta kan man få svar på i Swedbanks rapport: Hushållens ekonomi under 40 år

Den visar på att våra konsumtionsvanor har förändrats. Idag lägger vi en större andel på boende, telekommunikation och fritid., men mindre på mat, kläder, möbler, husgeråd och tobak.

Spontant kan jag känna att, ja det stämmer ju faktiskt. Då fanns det en fast telefon i hushållet. Idag har ju nästan varje familjemedlem var sin... Själv är jag uppfostrad med att aldrig slänga mat. Det skulle inte förslösas. Idag kan man sluta äta när man tycker det känns bra. Kläder, ja inte känns det som det generellt är dyrt i dagens läge (såvida man inte går in för att köpa dyrt och moderiktigt). Ett par jeans kostar väl knappt mer nu än då och det utan att justera för inflationen.

Tittar vi specifikt på livsmedel så har den utgiftsposten gått från att utgöra 26% av hushållens utgifter till 18%. Bilen tar dock ungefär lika mycket utrymme, ungefär 10%.

Generellt har priserna i nominella termer ökat 6 gånger men det skiljer sig mycket åt mellan olika saker. Justerar man för inflation så visar det sig extra tydligt. Ett frisörbesök t.ex. är nästan 3 gånger dyrare nu än då. Priset på kyckling har mer än halverats. Det är lite intressant att beakta. Speciellt som en "modern sanning" är att man kommer tjäna mycket pengar om man investerar i jordbruk och livsmedels-sektorn eftersom "alla vet" att dess produkter kommer stiga i pris framöver. Ja hittills har det ju inte stämt i alla fall...

Bensinpriset är en annan intressant sak. Innan Oljekrisen kostade en liter bensin ungefär 1 kr. Nu får man i alla fall räkna med 14 kr.


Det låter som en ganska stor ökning, men beakta inflationen och i reala termer är det bara drygt en fördubbling. Man kan sedan också beakta att moms införts på bensin och punktskatter har förändrats, men i jämförelse med t.ex. prisutvecklingen för att klippa håret så är inte bensinprisets utveckling särdeles uppseendeväckande kan jag tycka. Som sagt, bilen och dess driftkostnader utgör fortfarande ca 10% av hushållens utgifter.

Några prisexempel.


Har du några minnen från 70-talet? Hur tror du prisutvecklingen kommer se ut framöver? Varför har en livsviktig produkt som mat bara blivit billigare och billigare medan en tämligen vardagslyx inriktad tjänst så som frisörbesök bara blivit dyrare och dyrare? Borde det inte vara tvärtom, eller?

fredag 22 mars 2013

Sammanställning av konsumentgiganterna

Efter att ha tittat utifrån ratingkriterierna på några amerikanska konsumentgiganter så kan det vara passande att göra en förenklad sammanställning. I alla fall kring några av de aspekter som togs upp. En hel del var lika för dem. Alla är ju noterade i NYSE och alla bedömdes ha någon form av marknadsmakt. Därtill har jag inga etiska eller moraliska problem med någon av affärsverksamheter. Ej heller funnit anledning att misstro någon av ledningarna. De bedömdes alla vara stabila genom hög- som lågkonjunktur och ej beroende av någon form av innovativ teknikutveckling.

Så vad skiljer då?


Ägare

Ser man till ägandet så är det vanligaste att det inte finns någon tydlig huvudägare så som man oftare kan hitta här i Sverige.

Kellogg utmärker sig på denna punkt genom att vara det enda bolag med en någorlunda stort ägande av W.K. Kellog Foundation (26%). De andra domineras av institutionella ägare även om Coca Cola har en något bättre ställning då störste ägaren där, Berkshire Hathaway, når upp till lite mer betydande andelar (9%).

Vinnare: Kellogg och Coca Cola


Tillväxt

Alla bolag uppvisar en stor stabilitet i sina affärer. Utdelningar har också fortsatt växa över tid. I många fall med är utdelningstillväxten per aktie 10% eller mer över tid. Ungefär hälften av vinsterna delas ut i alla bolagen.

Det intressanta i sammanhanget, enligt mig, är dock den egentliga underliggande tillväxten. Utdelningstillväxt kan fås på många olika sätt. Inte minst genom aktieåterköp vilket alla bolagen ägnar sig åt. Dock tycker jag det är intressant att justera för detta och istället lyfta fram själva affärerna som sådana och lämna marknadsoperationer som aktieåterköp därhän. Aktieåterköp är ju ett tveeggat svärd. Bra om det sker till låga priser, dåligt investerade pengar om det är dyrt. Tyvärr visar historik att det gärna sker som mest då det är "dyrt". Det är ju då bolagen i regel har mest pengar att spendera d.v.s. när ekonomin snurrar för fullt och aktiekurserna är höga.

Så vad uppvisar bolagen här då?

Kellogg och Procter & Gamble har växt i stort sett enbart i takt med inflationen. (ca 3%). Man har lagt en hel del på aktieåterköp så denna utveckling har inte synts när man enbart tittar utifrån per aktie. Båda bolagen hoppas också mycket på framtiden. Kellogg har bl.a. köpt Pringles av Procter & Gamble. Procter & Gamble genomför just nu stora kostnadsbesparingar och hoppas på att en satsning på "kärnverksamheten" ska ge resultat.

General Mills och PepsiCo ser lite bättre ut (ca 5%). Här finns en real underliggande tillväxt. Omsättningen växer t.o.m. mer men p.g.a. marginalpress så vill inte vinsterna riktigt följa med upp. Även McDonalds vill jag placera i detta facket (ca 5%). Här har dock marginalerna över tid blivit bättre och vinsten har historiskt ökat mer än omsättningen. Dock gör jag bedömningen att toppen är nådd. I alla fall om den ska kunna bibehållas en längre tid. De beräknas inte kunna höjas mer. Jag tror heller inte att de andra (K; GIS, PEP) kan höja sina marginaler tillbaka till de historiska nivåerna. Prispressen är troligen för stark. I alla fall är det inte en förhoppning jag vill betala för. MCD får i alla fall ett övertag över de andra likvärdiga här eftersom man i lyckats höja sina marginaler över tid. Något de andra inte klarat av att göra, tvärtom.

Nu visar dock Coca Cola upp sig som bäst i klassen (ca 7%). Marginalerna är stabila över tid och vinsten följer omsättningsökningen. Även om man justerar bort aktieåterköp så är det tydligt att detta redan världsomspännande bolag fortsätter växa.

Vinnare: Coca Cola och McDonalds


Skuldsättningen

En annan viktig aspekt som jag själv tittar på är balansräkningen. Hur mycket "hävstång" använder sig bolagen av?  Debt/Equity är ett sådant mått. Jag tittar också gärna på räntebärande och/eller långfristiga skulder i relation till det egna kapitalet.

Kellogg faller utanför kartan med en D/E på 5,08 och med en rejäl dos långfristiga skulder.

General Mills ligger på D/E 2,3. PepsiCo på D/E 2,33. Båda med ganska stor andel långfristiga skulder.

Coca Cola uppvisar en D/E på 1,6. Procter & Gamble D/E 1,05 och McDonalds på D/E 1,31 Alla tre med en modest nivå på de långfristiga skulderna.

Vinnare: Procter & Gamble och McDonalds


Goodwill

En sidoaspekt är hur stor andel goodwill man bär på balansräkningen. Goodwill fås genom förvärv. Det behöver ej vara av ondo, men en stor andel goodwill indikerar att man har en förvärvsdriven tillväxtsstrategi d.v.s. man "köper sig" tillväxt. Optimalt, enligt mig, är om man kan växa på "egna meriter" d.v.s organiskt.

Procter & Gambles balansräkning består av ca 40% av goodwill. Kelloggs och General Mills till ca 33%. PepsiCo ca 20%, Coca Cola ca 15% och McDonalds ca 10%

Vinnare: Coca Cola och McDonalds, som även uppvisat en relativt imponerande tillväxt, har alltså lyckats bäst utan en massa förvärv. Kanske är det också en förklaring. Man har kanske använt pengarna klokare då förvärv ofta kostar.


ROE/avkastning på eget kapital

Undantar man de med högst "hävstång" och tittar på avkastningen på eget kapital (jag gillar det nyckeltalet eftersom det är en indikation på hur man förvaltar vinsterna. Vinster som bolaget behåller hamnar ju i fritt eget kapital) så får man för de finansiellt starkaste bolagen att ROE för Coca Cola ligger på 30%, Procter & Gamble på 20% och McDonalds på 35%.

Vinnare: McDonalds och Coca Cola


Utifrån ovanstående punkter finner jag därför att Coca Cola och McDonalds är intressantast utifrån kvalitativa aspekter. I valet och kvalet av de två sätter jag t.o.m. Coca Cola lite högre. Anledningen är att bl.a. att tillväxten  inte varit lika beroende på förbättrade marginaler. Coca Cola har en något större global räckvidd och behöver inte kämpa sig in på nya geografiska marknader för att växa på samma sätt. Jag bedömer att det kan vara vara enklare att sälja fler drycker om man redan har ett utbyggt logistiknätverk än att sälja fler måltider om man behöver etablera nya restauranger.

Sedan kommer ju det här med priset. Det är den delen som jag nästan finner mest fascinerande. Alla (K, GIS, PEP, KO, PG, MCD) värdesätts ungefär lika d.v.s ca 20 gånger vinsten eller med ca 3% direktavkastning.

Om marknaden är effektiv måste det ju betyda att de alla är ungefär lika bra, bär lika lite risk, förväntas växa med samma takt, eller?

För att poängtera. Risken att förlora pengar med någon av dessa stora konsumentgiganter är troligen, mycket, mycket liten. De är alla bra bolag. Vilket av dem man föredrar beror troligen mest på personliga preferenser. Det som är viktigt för någon att se hos ett bolag kan vara av mindre vikt för en annan. 

Analys av McDonalds

Restaurangkedjan McDonalds är antagligen känd av de flesta. Via sina över 33.500 restauranger serverar man nästan 70 miljoner kunder dagligen. Framförallt hamburgar- och kycklingrätter, pommes frites, kaffe och milk-shakes men även wraps, sallader och smoothies.   Ungefär 20% av restaurangerna är ägda av bolaget medan ca 80% är franchisare 



Man förknippar ofta McDonalds med USA och Nordamerika, men bolaget största marknad är faktiskt Europa som står för 40% av försäljningen. Kina är just nu ett land där man satsar stort på att etablera sig. 




Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE.

McDonalds är noterat på New York börsen.



Ägare

Institutionellt ägande, Vanguard 5%, State Street 5% m.fl.



Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?


Ja bolaget ger utdelningar, fyra gånger om året och de förväntas fortsätta komma. Utdelningstillväxten har varit väldigt stark sett på 7-10 års tid, över 20% årligen. Utdelningarna för 2012 landade på 2,87 usd/aktie.



En imponerande tillväxt med andra ord. Även den underliggande vinsttillväxten har varit stark, om än något lägre. Ca 10% sett till själva vinsten men högre om man ser till vinst per aktie p.g.a. återköp. En titt på omsättningen visar dock att omsättningsökningen inte varit lika stark. Den ligger närmare 5% över tid. Den relativt starka vinsttillväxten har berott på förbättrade marginaler. McDonalds har under de senaste åren uppnått för restaurangbranschen en avundsvärda rörelsemarginal på ca 30%. Närmsta konkurrenten Yum ligger t.ex. på häften så bra marginaler.

Strax över hälften av vinsten delas i regel ut i utdelningar.



Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Nej det finns inget som tyder på det. Man kan spekulera i om ändrade matvanor skulle kunna vara en sådan faktor, men McDonalds har allt sedan starten på 40-talet lyckats anpassa sig till nya mattrender allt efter att de dyker upp. Man har också varit duktiga på att tjäna pengar på nytänkande så som t.ex. drive-in , marknadsföra sig som barnvänligt m.m.  



Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Nej.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder


Ja. 5-års medel ligger på 4,62 usd/aktie. Vinsten 2012 landade på 5,36 usd/aktie. Den underliggande vVinsttillväxten har på senare år inte längre varit 10% utan närmare 5% d.v.s. lika stor som omsättningstillväxten nu när marginalerna ej verkar kunna höjas mer. Vinsttillväxten per aktie blir dock högre p.g.a återköp av aktier.  



Rörelsemarginalerna ligger som sagt nu på ca 30%.



Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Debt/Equity ligger på 1,31 (2012) Eget kapital är på ca 15,3 miljarder usd. Long Term Debt på ca 13,6 miljarder usd.

Man klarar alltså kriteriet. Goodwill-posten är också tämligen liten och utgör mindre än 1/10 av de totala tillgångarna. Man har m.a.o. ingen förvärvsdriven tillväxt utan den genereras ändå. Skuldsättningen har heller inte växt nämnvärt över tid utan håller en relativt konstant nivå.






Avkastnings- och tillväxtskrav


ROE som 5-års medel ligger på 34,4%.

Direktavkastning har historiskt legat på ca 3,2% och man har uppvisat en mycket imponerande vinst- och utdelningstillväxt. Mycket drivet av förbättrade marginaler.

Det egna kapitalet har varit mer stillastående vilket är samma tendens som många av de andra konsumentgiganterna uppvisar. 

McDonalds bedöms klara kriteriet.





Ledningen

Inget att anmärka.




Information tillgängligt

Ja, helt ok. Det finns därtill möjlighet att besöka någon av de många restaurangerna även här I Sverige. 



Marknadsmakt och marknadssituation

Har man blivit världens största restaurangkedja så gör man bevisligen något rätt. Visserligen kan jag tycka mig känna av att McDonalds mat omnämns som "skräpmat" i vissa sammanhang och det inte riktigt är så "fint" att gå och äta där, samtidigt så finns det ju en hel del på menyn att välja utav. Valet mellan sallad och hamburgare står man ju ytterst själv för. Dock med reservation att man troligen påverkas av marknadsföring. Marknadsföring är dessutom något som bolaget, enligt mig, lyckats ganska bra med.

McDonalds har också lyckat bredda sig över tid. Drive-in beställningar, frukostmenyer m.m. Man har över tid därmed inte bara lyckas växa geografiskt utan också genom "merförsäljning" via diverse uppfinningsrika metoder.

För att göra en liten jämförelse, ibland sägs det att hemmafixarkedjornas saker är "skräp" t.ex. Jula, Clas Ohlson m.fl. Professionella användare köper inte sina saker där. Sant, men de säljer sina varor ändå och gör vinst eftersom för många så är det billigt och ändamålsdugliga saker till det lilla hobbyfixandet man håller på med då och då. Lite samma sak är det med McDonalds. Det är inte en "riktig" restaurang, men för många så erbjuder det en form av billig vardagslyx.   

Denna form av billig vardagslyx tror jag även kommer finnas behov av långt in i framtiden.

Bolaget bedöms klara kriteriet.



Etiska aspekter

Ok med mig.





McDonalds får godkänt på 11 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: AA.


Slutsats

Med ratingen AA så är min syn på McDonalds positiv. 

Kriterium-mässigt så är frågetecknen av mindre art. Den stora funderingen gäller istället den framtida tillväxten. Som synes har den imponerande tillväxten berott på förbättrade marginaler. Jag tror det blir svårt att förbättra dem mycket mer nu. I absolut värsta fall kommer vi t.o.m. få se marginalförsämring. Redan nu har man väldigt goda marginaler på sin försäljning, men det kan naturligtvis vara så att man kan fortsätta ha dem på nuvarande nivå.

McDonalds är m.a.o. inget bolag som man bör förvänta sig en lika kraftig vinst- och utdelningstillväxt av i framtiden. Framtida tillväxt bör ligga mer i linje med omsättningstillväxten (ca 5%). Under förutsättning att marginalerna bibehålls på nuvarande nivå. Får vi se sjunkande marginaler kommer vinsterna stagnera. Som vanligt kan man dock även addera en viss tillväxt p.g.a. aktieåterköp. 

Under förutsättning att man har realistiska förväntningar på tillväxten så anser jag att McDonalds ser väldigt intressant ut. Affärsmodellen är välbeprövad och man har en relativt stark finansiell ställning. Därtill är man till synes opåverkad av konjunkturer och det verkar finns utrymme att växa i många delar av världen. 






Noteringar kring nuvarande värdering

McDonalds kurs 22/3 2013: 99,60 usd (Topp 3 år ca 100 usd, botten ca 65usd)


PE TTM 18,6
PE (2012) 18,6
PE3 19,6

Direktavkastning 3,1% 




Vad är din syn på McDonalds?

onsdag 20 mars 2013

Händelseutvecklingen på Cypern


Nyligen har en skatt på insatta medel hos bankerna på Cypern röstats ned av Cyperns parlament.  Förslaget löd på 6,75% skatt på medel under 100 000 euro (vilket är detsamma som deras insättningsgarantin) och 9,9% på de över 100 000 euro.

EU (främst Tyskland, Finland, Nederländerna) vill tydligen se att Cypern kan bidra med 5,8 miljarder euro och att dessa skulle tas från cypriotiska bankmedel för att bevilja mer lån. Antagligen för att sätta dit vad man anser är en stor pengatvättsektor inom euro-området.

Cyperns president Nicos Anastasiades har enligt tidningen Cyprus Mail varit lika bestämd på att undvika att allt för mycket av en eventuell dylik skatt ska landa på de med mer än 100 000 euro. Förslaget som gavs blev därför det ovan nämnda. Att alla med pengar på bankerna ska vara med och betala.

Ser man till storleken så beräknas det finnas ca 30 miljarder euro på cypriotiska bankkonton som hör till de med under 100 000 euro. Cypern har ca 1,1 miljon invånare. Lägger man till de pengar som finns utöver insättningsgarantin så blir det ytterligare ca 38 miljarder euro. Mycket av det tydligen ägt av icke-cyprioter. En skatt på ca 15% på dessa medel skulle därför motsvara vad Cypern behövde skjuta till själva för att få låna mer pengar. Jag misstänker det var något sådan som vissa EU-länder hade tänkt sig. Nu blev dock inte förslaget så.



Man kan ju spekulera i om folkopinionen mot skatten skulle bli lika stark om förslaget istället t.ex. gällt skatt på medel ägd av icke-cyprioter? Jag vet inte, men själva grundproblemet är, som jag ser det, att man ens överväger att beslagta/beskatta insatta bankmedel. Att ens föra upp något sådant på agendan verkar för mig helt verklighetsfrämmande. Liknar ju gammal medeltida brandskattning om något, oavsett vem som drabbas.

Det verkar i alla fall att man från ett visst EU håll vill sätta dit Cyperns relativt stora banksektor samtidigt som man vill visa för sin hemmaopinion att man inte enbart "löser ut" länder i södra Europa gång på gång utan visad motprestation.

Från cypriotisk håll försöker man navigera mellan att vara kvar i euro-samarbetet, hålla sig väl med väljare och klappa utländska (ryska) placerare medhårs. Samt undvika statsbankrutt. Det ska bli intressant att se hur det lyckas framöver.

Priset på aktier i intressanta bolag har i alla fall inte verkar blivit billigare p.g.a den senaste händelseutvecklingen på Cypern. I alla fall inte än så det verkar inte bli en upprepning av Greklands-krisen.  Vi får se om kanske något annat kan sätta börsen i gungning snart.

Lite siffror för att sätta de ovan nämnda i relation:

Cyperns BNP ligger på ca 20 miljarder euro.
Statsskulden uppgår till ca 15 miljarder euro (Q3 2012).
I senast redovisade statsbudget (2011) så hade man ett underskott på ca 1,1 miljarder
Landets exportintäkter är på ca 1,6 miljarder euro
Landets import är på ca 6,4 miljarder.
Cypern har EUs lägsta skatter för företag (10%)

Vart ska pengarna som behövs komma ifrån?

Det är lätt att se att man lockats att ta från bankkonton. Omräknat så finns det på Cypern ca 62 000 euro/capita på bankkontona (drygt hälften ägs dock troligen av utländska ägare).




onsdag 13 mars 2013

Analys av Procter & Gamble

Konsumentjätten Procter & Gamble har liksom de andra amerikanska konsumentjättarna en lång historik. I PGs fall går den tillbaka till 1837. Under det amerikanska inbördeskriget var två storsäljare till nordstatsarmeén bl.a. tvål och ljusstakar. Man har i mångt och mycket fortsatt med dylika produkter. De viktigaste affärssegmenten för bolaget är "Household Care" och "Beauty & Grooming". Det förstnämnda innehåller varumärken så som Ariel, Yes, Pampers, Duracell och Vicks. Det andra, varumärken så som Head & ShoulderWella, Gillette, Braun, Always m.fl. 

Man har som synes tämligen välkända varumärken i sin produktportfölj.






Geografiskt sett så står Nordamerika för 39% av försäljningen, Västeuropa 19%, Asien 18% Övriga Europa samt Afrika och Mellersta östern 14% och Latinamerika 10%.




Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE.

Procter & Gamble är noterat på New York börsen.



Ägare

Institutionellt ägande, Vanguard 5%, State Street 5% m.fl. Berkshire Hathaway finns med bland de större med ca 2% ett resultat av att Procter & Gamble förvärvade Gillette 2005.



Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?


Ja Procter & Gamble ger utdelningar, fyra gånger om året och de förväntas fortsätta komma. Utdelningstillväxten har legat på ca 10% årligen. Utdelningarna för 2012 landade på 2,14 usd/aktie.





Den underliggande vinsttillväxten uppvisar dock inte samma trend som utdelningstillväxten eller vinst/aktie. Den är mer stillastående, men då Procter & Gamble återköper mycket av sina aktier visar det sig inte sett till per aktie. De senaste tre åren har man t.ex. använt 17,4 miljarder usd till utdelningar och 17 miljarder usd till återköp av egna aktier.



Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Nej det ser stabilt ut, genom hög som lågkonjunktur. Man har dock inte lyckats få vinsten, eller rörelsevinsten växa de senaste 5 åren. Omsättningen har vuxit i takt med inflationen.   



Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Nej.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder


Ja. 5-års medel ligger på 3,92 usd/aktie. Vinsten 2012 landade på 3,66usd/aktie (diluted eps). Vinsttillväxten per aktie har den senaste 5-årsperioden legat still. Vinsten som helhet något avtagande men återköp av aktier har hjälpt upp det. Nedan staplar som visar på den total vinsten som jämförelse med stapeln ovan. 2012 var inget riktigt bra år för bolaget. 




Rörelsemarginalerna ligger på ca 20% över tid.



Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Debt/Equity ligger på 1,05 (2012) Eget kapital är på ca 64,4 miljarder usd. Long Term Debt på ca 21,1 miljarder usd.



Man klarar alltså kriteriet. Goodwill-posten är ganska stor och utgör ca 4/10 av de totala tillgångarna. Min tolkning är att man över tid gjort en hel del förvärv.






Avkastnings- och tillväxtskrav


ROE ligger på ca 20% i medel.

Direktavkastning har historiskt legat på ca 3,2% och även om vinsttillväxten varit modest så har utdelningstillväxten varit närmare 10% sett till per aktie (tack vare återköp av aktier).

Det egna kapitalet har varit stillastående vilket är samma som de andra konsumentgiganterna uppvisat (K, GIS, PEP), förutom KO.

Under sedvanligt antagande att köp sker vid ett ok pris så bedöms Procter & Gamble klara kriteriet.





Ledningen

Ok.




Information tillgängligt

Ok. Varumärkena är också tämligen välkända här i Sverige och kan provas vid intresse.



Marknadsmakt och marknadssituation

Mjällschampo är kanske ingen "snackis" på fester, men behovet av det bör finnas kvar även i framtiden. Procter & Gamble har också en väldigt fin produktkorg med många starka varumärken. För att fortsätta på spåret med mjällschampo så är t.ex. Head & Shoulder det enda mjällschampo jag ens kan komma på...

Med så pass starka varumärken så har jag svårt att göra en annan bedömning än att man har en viss form av marknadsmakt.

Bolaget anses klarar kriteriet.



Etiska aspekter

Ok.


Brask-lapp

Funderingar kring den underliggande tillväxten samt hur den, som ändå har varit, uppkommit gör att jag bifogar en brasklapp. Hur ska bolaget agera i framtiden?



Procter & Gamble får godkänt på 11 kriterier av 12, men med en brasklapp. Detta leder då till ratingen: A.


Slutsats

Med ratingen A så är min syn på Procter & Gamble lätt positiv. 

Det främsta frågetecken som uppkom men som ej slog igenom på ratingen var främst den underliggande tillväxten. Var är den? Det ser ut som om all tillväxt (justerat för inflation) kommer från återköp av aktier.

Sett till den senaste 5-års perioden så verkar man ha haft svårt för att växa. Man verkar inte ha förlorat marknadsandelar, men ej heller växt. Försäljningen av bl.a. Pringles kanske syftar till att skapa större fokus på vissa produktgrupper? Vi får se om det kommer ge utslag.

Goodwillposten är också bland de största hos konsumentjättarna. Något som kan indikera att den tillväxt som man ändå fått till över tiden, har genererats av förvärv, ej av egen kraft.




Noteringar kring nuvarande värdering

Procter & Gambles kurs 13/3 2013: 76,90 usd (Topp 3 år ca 75 usd, botten ca 62 usd)


PE TTM 17,5
PE (2012) 21
PE3 19,7

Direktavkastning 2,9% 




Vad är din syn på Procter & Gamble?

tisdag 12 mars 2013

The American Dream

Kanske lite off-topic mot det sedvanliga innehållet på bloggen, men jag tyckte videon var tankeväckande.

Jag vet inte själv vad den optimala fördelningen bör se ut i ett samhälle, men jag misstänker starkt att när det börjar bli allt för stora skillnader så kan det lätt kan leda till oroligheter i förlängningen. I alla fall om det kombineras med någon form av krissituation; matbrist, energibrist eller dylikt som kan verka som katalysator.

Det kanske låter udda att man i USA skulle kunna få interna oroligheter, men jag tror inte någon nation egentligen kan säga att man inte kan få utstå detta. Visserligen tror jag demokratiskt styrda nationer har en fördel i och med att demokrati kan verka som en "pysventil". Missnöjesyttringar kan mildras och ske under kontrollerade former, men immuna är de inte. En del oroligheter har vi t.ex. redan sett i södra Europa i spåren av krisen. Kommer vi få se mer?

Jag tror inte att fördelningen är mer "jämlik" här i Sverige/Europa men har ej sett några siffror. Någon som vet?

torsdag 7 mars 2013

Analys av Coca Cola

Turen har kommit till Coca Cola att ställas gentemot mina s.k. ratingkriterier. Jag har i ganska snabb fart screenat av diverse konsumentgiganter mot dem nu. Inte för att någon ser jätte prisvärd ut i nuläget utan för det kan vara bra att skapa sig en, i alla fall basal, uppfattning om bolagen.

Coca Cola behöver kanske ingen närmre presentation. Man producerar och säljer drycker, inte minst olika former av Coca Cola, men också Fanta, Sprite, Powerade, Bonaqua m.fl.



Man har en ganska god diversifiering, rent geografiskt, i sin försäljning. Det är långt ifrån bara i Nordamerika och Europa som man köper bolagets produkter. Man har en världsomfattande distributionsnätverk och når ut i stort sett överallt med sina produkter.




Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt NYSE.

Coca Cola är noterat på New York börsen.



Ägare

Berkshire Hathaway är störste ägaren (9%) följt av institutionella ägare så som Vanguard, State Street, BlackRock m.fl. Även om Berkshire Hathaway får anses som en långsiktig ägare så når bolaget inte upp till "tröskeln" som jag har på minst 20% ägande.



Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?


Ja Coca Cola ger utdelningar, fyra gånger om året och de förväntas fortsätta komma. Utdelningstillväxten har legat på ca 10% årligen sedan en ganska lång tid tillbaka. Vinsten per aktie har vuxit i samma takt. Utdelningarna för 2012 landade på 1,02 usd/aktie.




Den underliggande vinsttillväxten ligger dock något lägre än utdelningstillväxten per aktie. Bolaget har dock för vana att även återköpa aktier för en del av vinsterna, som så många andra amerikanska bolag. Därmed hänger vinstutvecklingen med utdelningsutvecklingen sett till per aktie. Nedan hur många miljarder usd som lagts på utdelningar respektive aktieåterköp de senaste 5 åren.





Utdelningarnas andel av vinsten (dividend pay out ratio) ligger och har legat ungefär strax över 50%.Summera ihop 4,5 miljarder och 4,5 miljarder usd så blir det 9 miljarder usd d.v.s detsamma som vinsten 2012. Ofta så går det mesta av vinsten till utdelningar och aktieåterköp. Bolaget klarar dock av att växa ändå. Detta är ett oerhört styrketecken.


Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Nej. Coca Cola uppvisar en extraordinär stabilitet genom "vått och torrt". Bolaget har, i alla fall hittills, växt med drygt 10% oavsett konjunkturläge.  



Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Nej.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder


Ja. 5-års medel ligger på 1,81 usd/aktie. Vinsten 2012 landade på 1,97usd/aktie (diluted eps). Vinsttillväxten per aktie har legat på ca 10% över tid. Vinsten 2010 var något "dopad" p.g.a engångseffekter.



Rörelsemarginalerna ligger på en högre nivå hos Coca Cola, ca 20-25%, än en del andra, tidigare analyserade, konsumentgiganter där de mer ligger på runt 15%



Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Debt/Equity ligger på 1,60 (2012) Eget kapital är på ca 33,2 miljarder usd. Long Term Debt på ca 14,7 miljarder usd.


Man klarar m.a.o. kriteriet. Goodwill-posten är också mindre än hos de andra konsumentgigantern och utgör ca 1/7 av de totala tillgångarna. Min tolkning är att man inte gjort lika många förvärv. Tillväxten har m.a.o. inte varit lika förvärvsinriktad utan mer organisk till sin natur än hos de andra som har mycket större goodwill-poster. 






Avkastnings- och tillväxtskrav


Coca Colas ROE ligger på ca 30% i medel d.v.s. på ungefär samma nivå som PepsiCo. Dock nyttjar PepsiCo en större hävstång för att uppnå detta.

Direktavkastning har historiskt legat på ca 3% och med en historisk vinst- och utdelningstillväxt på ca 10% sett till er aktie. 

Även det egna kapitalet har växt med ca 10% årligen. Här skiljer sig Coca Cola ganska markant gentemot de andra tre (K, GIS, PEP) där tillväxt visserligen kan uppvisas i utdelningar och i vinster, men där värdet på det egna kapitalet varit mer stillastående.






Ledningen

Jag har inget att anmärka.




Information tillgängligt

Ja helt ok.



Marknadsmakt och marknadssituation

Branschen och behovet av dricka bedöms finnas kvar i många, många år än. Det som varit utmärkande på senare tid är den ökade konkurrensen från varuhusens egna varumärken. Bl.a. cola finns ju numera i många olika varianter. Dock har det inte (ännu) märkts i bolagets försäljning, vinster eller marginaler. Man tycks klara sig ganska bra i konkurrensen.


Min uppfattning är att Coca Cola åtnjuter någon form av marknadsmakt över konsumenterna. De har i sin produktportfölj flera starka varumärken. Marknadsföring är ju också något man satsar en hel del på. Bolaget självt lyfter också fram sitt distributionsnät och stark produktförankring bland konsumenterna som några av sina konkurrensfördelar.

Bolaget anses klarar kriteriet.



Etiska aspekter

Ja det är ok.




Coca Cola får godkänt på 11 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: AA.


Slutsats

Med ratingen AA så är min syn på Coca Cola positiv. Frågetecknen som uppkom är egentligen kriteriemässigt av mindre betydelse. Bolagets historik och finansiella ställning imponerar.

I en jämförelse så står sig Coca Cola som något mer kvalitativt intressant bolaget av de fyra nyss genomgånga bolagen (K, GIS, PEP, KO). Inte bara för dess stabila natur men också för den mest imponerande uppvisningen av tillväxt (vinst, utdelnignar, eget kapital) av de konsumentgiganter jag som sagt hittills tittat på.




Noteringar kring nuvarande värdering

CocaCola kurs 7/3 2013: 39,20 usd (Topp 3 år ca 39 usd, botten ca 26 usd)

PE TTM 19,9
PE (2012) 19,9
PE3 18,5

Direktavkastning 2,9% 




Vad är din syn på Coca Cola?

onsdag 6 mars 2013

Analys av PepsiCo


PepsiCo förknippas ofta med det största varumärke, drycken Pepsi, och jämförs också ofta med Coca Cola. Detta med mycket rätta, men mindre känt är kanske att största delen av försäljningen inte kommer från drycker. Över hälften av omsättningen kommer från chips och dylikt (snacks), en tredjedel från drycker så som kolsyredrycker, juicer, vatten, te m.m. och ungefär en tiondel från ris, veteprodukter, flingor m.m.


Pepsi är kanske det mest kända varumärket inom kolsyrade drycker och Gatorade inom juicer. Lipton inom te. Frito-Lay är världens mest sålda chipsmärke och Quaker är ett av bolagets tämligen välkända frukostfling-märke.

I den geografiska fördelningen  så står Nordamerika för ca 70% och resten av världen de övriga 30%. USA är den enskilt störta marknaden (50%) följt av Ryssland och Mexico (7% vardera). I Ryssland har man en ganska tydlig expansionssträvan bl.a. genom nyligen gjort förvärv.




Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE.

PepsiCo är noterat på New York börsen.



Ägare

Ingen tydlig huvudägare. Institutionellt ägande av Vanguard, State Street, BlackRock m.fl.




Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?


Ja utdelningar ges fyra gånger om året och de förväntas fortsätta komma. Utdelningstillväxten har legat på ca 10% årligen sett till den senaste 7-års perioden. PepsiCo har på senare tid återköpt aktier för ungefär lika mycket som man gett i utdelning eller om man ser på lite längre sikt ca 1% av sina utstående aktier per år.






Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Nej man uppvisar stabilitet och saker som t.ex. finanskrisen har ej satt några spår i omsättnings- eller resultatutvecklingen. 



Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Nej inte på det sätt som avses med kriteriet. Man behöver inte utveckla en ny succe-produkt var eller vartannat år för att bibehålla sin försäljning.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder


Ja man går med vinst år efter år. 5-års medel ligger på 3,77 usd/aktie. Vinsten 2012 landade på 3,92 usd/aktie (diluted eps). Vinstutvecklingen har de senare åren avstannat något. Den har tidigare varit i nivå med utdelningstillväxten. Vinsttillväxten per aktie har legat på ca 5% de senaste åren. Skillnaden mellan utdelningstillväxten och vinsttillväxten har då naturligtvis skickat upp hur stor andel av vinsten som delas ut(dividend payout ratio) som nu ligger på 50% eller strax över. Även rörelsemarginalerna har sjunkit från ca 20% till ca 15% i dagsläget.



Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Debt/Equity ligger på 2,33 (2012) Eget kapital är på ca 22,4 miljarder usd. Long Term Debt på ca 23,5 miljarder usd.

Man klarar m.a.o. inte kriteriet p.g.a. av en något för hög belåning. Goodwill-posten är inte lika stor som i t.ex. Kelloggs och General Mills fall. I PepsiCo utgörs ca 1/5 av tillgångarna av goodwill.

Balansräkning var om man ser till andelen långfristiga skulder kontra eget kapital mycket starkare 2009. Dock låg Debt/Equity även då på strax över 2. Man har genomfört en del förvärv sedan dess vilket ökat andelen långfristiga skulder.





Avkastnings- och tillväxtskrav


PepsiCos ROE ligger på ca 30% i medel de senaste åren.

Direktavkastning har historiskt legat på ca 3% och med en historisk utdelningstillväxt på ca 10%. Det bör dock p.g.a. den lägre takten i vinsttillväxten på senare år beaktas att utdelningstillväxten kan bli något lägre framöver. 

PepsiCo anses dock att klara kriteriet.



Ledningen

Jag friar hellre än fäller om jag inte har något konkret att anmärka på. Jag har ej funnit anledning att misstro ledningen.




Information tillgängligt

Ja det är tillfredsställande. Liksom i fallen med andra konsumentgiganter så kan man ju prova produkterna själv också.



Marknadsmakt och marknadssituation

USA är helt klart huvudmarknaden. Huruvida Coca Cola eller Pepsi smakar bäst låter jag vara osagt men tittar jag istället på "snacks" marknaden så har PepsiCo där en dominerande ställning på sin hemmamarknad med ca 40% av marknaden. Tidigare låg t.ex. bolaget Kraft Foods som tvåa med ca 10% av marknaden. Jag vet i nuläget inte riktigt hur mycket Mondelez, Kraft Foods och nu även Kelloggs via Pringles förvärvet har i nuläget men en gissning är att de ligger och tävlar om andra platsen. Överlag verkar PepsiCo vara antingen nummer ett eller två på sina marknader. Det är också detta man har som mål att vara. 

Branschen bedöms som tämligen "evig". Även i framtiden förväntas vi dricka och äta. 

Konkurrens finns naturligtvis. Man uppvisar liksom andra konsumentgiganter sjunkande marginaler, men min bedömning är trots allt att man har en särskild ställning i många konsumenters medvetande. 

Bolaget anses klarar kriteriet.



Etiska aspekter

Ok.



PepsiCo får godkänt på 10 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: A.


Slutsats

Med ratingen B så är min syn på PepsiCo lätt positiv. En del frågetecken är lättare att leva med, men en stark balansräkning är en av de punkter jag sätter stort värde på. I PepsiCo´s fall föll den mig inte riktigt i smaken. I alla fall inte enligt hur mina kriterier är utformade i nuläget.

Hade en kontroll gentemot ratingkriterierna gjorts 2011 eller 2010 så hade man med nöd och näppe klarat av skuldkriteriet. Det kan vara värt att fortsätta bevaka bolaget och se hur det utvecklar sig framöver. Som alltid måste man ju beakta priset också.





Noteringar kring nuvarande värdering

PepsiCo kurs 5/3 2013: 76,90 usd (Topp 3 år ca 75 usd, botten ca 60 usd)



PE TTM 19,6
PE (2012) 19,6
PE3 19,4

Direktavkastning 2,8%



Vad är din syn på PepsiCo?

måndag 4 mars 2013

Analys av General Mills

General Mills härleder sitt ursprung till 1856. Dagens General Mills säljer allt möjligt från frukostflingor, yoghurt, snacks till half-fabrikat.



Bolaget producerar och saluför varumärken så som Cheerios, Yoplait och Old El Paso mf.l. Yoghhurt-märket Yoplait förvärvades för övrigt 2011 vilket har ökat på goodwill- liksom låneposterna något.



Bolagets viktigaste geografiska marknad är Nordamerika, som står upskattningsvis för ca 75% av försäljningen.Näst störst är Europa med ca 10%. Man växer just nu främst utanför de marknaderna.



Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt NYSE.

General Mills är noterat på New York börsen.



Ägare

Institutionellt ägande. Ingen tydlig stor huvudägare. Bolaget klarar därmed inte kriteriet. 



Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?


Ja utdelningar ges fyra gånger om året och de förväntas fortsätta komma. Utdelningstillväxten har de senaste åren legat på ca 10% och 2012 landade utdelningen på 1,22 usd/aktie.



Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Liksom andra inom branschen så påverkar priset på insatsvaror men inte så pass avgörande grad som avses med kriteriet.



Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Nej. R&Ds andel ligger på ca 1,5% av omsättningen. Som en jämförelse så använder man mindre till marknadsföring än t.ex. Kellogg. General Mills marknadsföringskostnader ligger på ca 5% av omsätttningen.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder


Ja man går med vinst. Rörelseresultatet ligger på ca 3 miljarder usd. I medel ca 2,20 usd/aktie i vinst de senaste 5 åren. 2012 landade vinsten på 2,56 usd/aktie (2,48) (Adjusted diluted eps).




Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Debt/Equity ligger på 2,30 (2012) Eget kapital är på ca 6,4miljarder usd. Long Term Debt på ca 6,2 miljarder usd.

 I likhet med andra i branschen har man en ganska stor post goodwill (1/3 av de totala tillgångarna).

Debt/Equity är för högt.





Avkastnings- och tillväxtskrav


General Mills ROE ligger som 5-års medel på ca 25%.

Historiskt sett så har bolaget gett en direktavkastning på ca 3%. Rörelseresultatet har i medel växt ungefär 4% årligen medan utveckling sett till vinst per aktie ligger på ca 7% årligen. Utdelningstillväxten har som sagts samtidigt legat på ca 10%/år. Omsättningen har ökat med ca 6% årligen. Man kan även se att rörelsemarginalerna över tid minskat något. I likhet med andra inom branschen så har de sakta gått ned från ca 20% till ca 15%

General Mills anses klara kriteriet.



Ledningen

Jag har ej funnit anledning att misstro ledningen.




Information tillgängligt

Ja det är tillfredsställande. En del av produkterna finns även här i Sverige även om General Mills helt klart är mer inriktad på den amerikanska marknaden.



Marknadsmakt och marknadssituation

Branschen och behovet av mat i olika former lär finnas även i framtiden. Välkända varumärken har säkerligen en plats på köksbordet även då. Vi människor är ju lite av vanevarelser. 

Konkurrens finns vilket märks på marginalerna för branschen som helhet (läs t.ex. mer om detta i analysen om Kellogg). Dock lyckas General Mills växa både vinsterna som omsättningen år efter år. En hel del hänförs naturligtvis till förvärv, men man man har lyckats med dylika utan att anstränga balansräkningen allt för mycket.

General Mills verkar ha en mycket stabil ställning på den amerikanska marknaden och dess fokus ligger också mycket där. Med det i åtanken så blir min bedömning att General Mills, i alla fall på sin huvudmarknad, har en form av marknadsmakt och därmed klarar kriteriet.



Etiska aspekter

Ja det är ok.



General Mills får godkänt på 10 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: A.


Slutsats

Med ratingen A så är min syn på General Mills lätt positiv. Som konsumentgigant uppvisar man en tämligen stabil verksamhet och till synes helt ok framtidsförutsättningar. 

Man uppvisar dock en del skillnader mot t.ex. Kellogg. Om Kellogg känns mer offensivt med användandet av högre hävstång samt mer satsning på marknadsföring så känns General Mills något mer defensivt. Dock utan att det synts på tillväxten, än. Tvärtom så har General Mills uppvisat en något högre tillväxt. 

På historiska premisser och av balansräkningen att döma ser därmed General Mills kvalitativt något bättre ut. Varumärkena kan kanske vara något starkare för Kelloggs del om det kommer till en hårdnad konkurrens, eller så luras man enbart att tro det p.g.a. Kelloggs större satsning på marknadsföring. Kellogg har också fler kända varumärken sett från ett svenskt perspektiv än General Mills som har ett större amerikanskt fokus. Detta kan också göra att man som svensk förleds att tro Kellogg har starkare varumärken. Med andra ord, svårt att uppskatta.




Noteringar kring nuvarande värdering

General Mills kurs 4/3 2013: 46,40 usd (Topp 3 år ca 45 usd, botten ca 35 usd)



PE TTM 18,1
PE (2012) 18,1
PE3 18,9

Direktavkastning 2,8% 



Vad är din syn på General Mills?