Positiva Q3-rapporter från bank och fastighet

Då har en del bolag rapporterat däribland fastighetsbolag så som Castellum, Platzer, Fastpartner m.fl.

På andra sidan ”räntegungan” så har även flera banker rapporterat så som Handelsbanken och Nordea.

Gjort noteringar, men utan att kopiera siffror här i ett inlägg så kan konstateras att någon fastighets/bank-kris inte verkar inträffa detta halvåret. Istället så har fokus flyttats till 2023 då konjunkturen förväntas vika.

Har man varit med lite fler månader än vad som kan räknas på fingrar och tår så vet man att konjunkturer kommer och går.

Lite klassiska sedelärande historia har vi fått höra. Så som fastighetsmagnaten som belånat sina aktier i uppåtgående marknad och nu fått sälja av stora innehav på botten. Tänka sig att den historien återkommer gång efter gång efter gång.

Återgår vi till lite bolagsprat så ser det helt ok ut för fastighetsbolagen trots stigande ränta. Även bankerna trivs bra i detta klimatet och verkar av allt att se välkapitaliserade. Det är viktigt speciellt om obligationsmarknaden är ljum.

Sven-Olof Johansson bjöd dessutom i sitt VD-ord på en framtidsscenario som verkar minst lika trovärdig som något annat. Dels ser han fortsatt stigande räntor, men också en indexuppräkning på ca 10 % på hyresintäkter. En inbromsning av konjunkturen 2023 som innebär snabbt fallande inflation och därmed t.o.m. sänkta räntor igen.

Det är för mig ett väldigt positivt scenario för lägg därtill om det kommer stor-investeras i Europa för att bygga och se till att man är mindre beroende av både rysk energi som kinesisk produktion. Får man dessutom ett scenario där seger uppnås för Ukraina gentemot deras aggressiva granne och återuppbyggnad kan påbörjas. Eventuellt delvis finansierad av USA så pratar vi en ekonomisk injektion liknande den efterkrigsboom på 50-60-talet. Då fick vi i och för sig  tillgång till billig energi. Olja. Vilket fick ett bakslag på 70-talet, men kan man bara denna gång se till att lära av historien och bygga energiproducerande tillgångar som man internt producerar, ej behöver importera, så kan det här bli riktigt, riktigt bra.

Sedan kommer det alltid komma kriser. Utvecklingen är aldrig sprikrak. Den tar och ska ta lite omvägar, men att inte våga investera i dessa tider när det finns så mycket möjligt positivt framöver. Ja enligt hur jag agerar och ser på det så missar man verkligen en chans till god avkastning framöver.

Ser fram emot rapportperioden

Ser fram emot rapportperioden som börjar snart. Fallande aktiekurser under H1 har enligt konsensus berott på att det ska komma sämre tider under H2.  Det ska som sagt bli intressant att se utfallet nu när H2 pågått ett tag och Q3 rapporterna ska redovisas.

Börsen är framåtblickande, men man ska också komma ihåg att det sällan blir så bra som man prisar in i goda tider. Ej heller så mörkt som man prisar in i dåliga. Priser svänger mycket mer än affärsverksamheter. Sedan kan man aldrig gissa toppar och bottnar. Hur ofta man än kan läsa om det att man gör bäst affärer i dåliga tider och vice versa så klarar väldigt få av att just köpa i dåliga tider och avvakta köp i bra.

Typiskt för dåliga tider är förväntan om än sämre tider och därav följande lägre kurser. Det är som ett mantra. Man förväntar sig alltid lägre kurser i den nära framtiden i en sjunkande marknad. Än en gång. Det går inte pricka botten. Det går säga i efterhand var botten var men inte under själva rörelsen.

Jag själv har heller ingen aning. Dock är jag tämligen övertygad om att varje krona investerad nu har goda chanser att vara mer värda på några års sikt. Jag lägger med större lust och iver in pengar i aktier nu. I välkända bolag. Än vad jag gjorde för något år sedan då jag dessutom fick leta efter intressanta investeringscase och därmed, medvetet eller omedvetet, gick ut på riskskalan.

2022 är ett köpeår. Se det som att det är tid att så. Sedan kan man inte veta på kort sikt hur vädret blir, men att jordmånen är lämplig nu. Det står klart. Jordmånen kanske fortsätter vara lämplig in på 2023. Ingen aning, men då är det bara att som nettosparare fortsätta så i myllan.

Över till lite makro.

Inflationen ligger tydligen på 9,7 % och i USA 8,2 %. Det mesta tyder på ytterligare räntehöjningar både här och i USA. Amerikansk dollar stärks på den förväntan och i Sverige där vi har tämligen skuldsatta hushåll är kanske Mr Market mer osäker på hur svensk ekonomi kan hantera det.  

Själv ser jag gärna att vi återgår till en mer normal ränta i Sverige för att få bort felaktiga incitament i systemet. Normal enligt mig är när räntan ligger i nivå med vad man har som mål för inflationen. Tidigare har vi pumpat ut pengar och stimulanser, men istället för att bygga nödvändig infrastruktur och få folk i arbete så har de pengarna istället gått till att skapa en tillgångsinflation. Svensk medelklass har känt sig rikare, men egentligen har ekonomin inte blivit starkare. Köpkraften har bara urholkats år efter år efter år.  Tämligen osunt i en ekonomi.

Billiga pengar skapar helt enkelt felaktiga incitament.

Den egna tolkningen är också att det som driver inflationen här är just energipriserna och det urholkade värdet på kronan då allt blir dyrare och dyrare att importera. Vi lever trots allt i en väldigt importberoende-ekonomi.  Lycka till att odla eller transportera mat till våra städer utan diesel…

Det är frågor som på sikt kan lösas med hjälp av nödvändiga politiska beslut. Gällande det så får vi se om det blir någon regeringsbildning den närmaste veckan eller ej.

Åter till börsen. Det har väl varit en tämligen sidåtgående rörelse ända sedan februari-raset om man bortser från tre ”gupp” mars, maj och augusti. Sedan har olika sektorer gått lite olika i relation till det.Så vi har haft aptitligare priser under ca 9 månader nu. Jag väntar fortfarande på ”signalen” där 7 av 10 på bevakningslistan är ”gröna” vilket indikerar att ytterligare en påse extra pengar ska sättas i arbete. Kanske kommer den. Kanske inte. Vi får se. 18 månaders nedåtgående börstrend är inte ovanligt så det finns fortfarande hopp om att fler dysterheter ska prisas in innan Mr Market börjar se ljusare på saker och ting.

Blandade betraktelser

Som alltid lever vi i intressanta tider. Det gjorde man förr, det gör man nu. Världen fortsätter snurra och mycket av det som händer rimmar på ett eller annat sätt.

Lite blandade betraktelser kan komma till sin rätt nu. Alltid intressant att gå tillbaka till efter några år.

Inflations-siffrorna som kom in i augusti pekade på 9 %. Det mesta pekar på att vi har haft peaken och den ska börja komma ned nu, men vi får se.

Riksbanker världen över är i räntehöjartagen. USAs fed har gått före Europa och Sverige och ligger på 2,5 %.

Utflödet av kapital från Sverige har varit ganska så massivt. Svenska börsen har relativt mycket utländskt ägande och har tagit en del stryk och det märks även på svenska kronan. I skrivande stund ligger väl USD/SEK på ca 10,70. Förtroendet för svensk ekonomi är inte den största om man tittar på hur utländska kapitalförvaltare agerar. I Sverige har många konsumenter belånat sig en hel del. Det gäller inte bara fastighetsköpare utan tydligen är det ganska vanligt att låna till vanliga konsumtionsköp också.

Eftersom Europa byggde in sig i ett beroende av rysk gas så har energi-priserna skenat detta året. På sikt ska det väl lösa sig. Det vill säga, om man kan tänka sig att bygga för den energiproduktion som behövs och sluta göra om tabben att då det gäller energi vara beroende av andra bara för att det ska ”ge bra siffror” på hemmaplan. Bygger man upp i det egna landet utifrån de egna förutsättningar landet har så bygger man också upp starkast resiliens. På samma sätt som om man bör producerar den mat som det egna landet har störst förutsättningar att producera.  Inte leva på importerad kiwi och rata betesmarker bara för sakens skull.

Rysslands invasion av Ukraina har stött på ordentlig patrull. Ukraina har vad det ser ut som lyckats med en del återtagande av ockuperad mark. Fortfarande är stora delar ockuperat, men ett trendskifte har i alla fall skett.

Drottningen av Storbritannien (och 14 andra samväldesriken) har avlidit efter 69 år på tronen. 

Även om det inte ger några direkta ekonomiska konsekvenser så är det ändock en särskild händelse. Europas kungasläkten går lätt ihop. Elisabeth II var barnbarn barnbarns till t.ex. drottning Victoria av Storbritannien. Likaså är vår egen svenska kung Carl XVI Gustaf det.

Från monarkistiska händelser till svenska valet. Ser ut som om det blir ett regeringsskifte baserat på det valresultat som blev. Inget färdigt än, men förhoppningsvis blir det inte en lika stökig regeringsbildning som sist det begav sig. Här kan det bli en del ekonomiska konsekvenser. Förhoppningsvis skattesänkningar. På utgiftssidan så kommer a-kassan troligtvis vara svår att röra, medan bidragstak möjligtvis kan införas.

A-kassan finansieras dels av den avgift man betalar in, men också som en del av arbetsgivaravgiften. 2,64 % ligger den s.k. arbetsmarknadsavgiften på. I goda år så drar staten in mer pengar här än man betalar ut. Vid kriser, tex 2009, räcker inte pengarna.

Min personliga uppfattning är att flertalet bidrag bör kunna sänkas eller tas bort. För att komma ifrån bidragsberoende. Sverige har en av Europas högsta arbetslöshetssiffror samtidigt som vi har en välfärdsmodell som ger ut rikligt med bidrag. Som jag ser det så bidrag hjälper inte att ställa om till arbete. Det skapar inaktivitet. Den här trenden måste vändas. Flerbarnstillägg är exempel på bidrag som jag ser kan dras ned.

På samma sätt anser jag att sparande ska uppmuntras, inte lån. Skattefritt sparande upp till ett visst belopp vore uppmuntrande för folk att skaffa sig en buffert och skulle gärna se att ränteavdrag fasas ut. Det har varit ett mantra länge här på bloggen.

I USA är det på gång med val snart. Det mesta pekar på att republikanerna går framåt. I alla fall är det brukligt då vi har en demokrat till president.

Kina ska troligen välja om Xi för en tredje period. Han har jobbat för att stärka sin maktbas och det mesta tyder på att Ryssland över tid kommer förvandlas till en satellit-stat till Kina då man gjort sig persona non grata i Väst. En marknad för kineserna att avsätta sina produkter på samtidigt som man kan säkra leveranser av råvaror till sin industri.

En risk i alla diktaturer är att man sitter för länge. I en demokrati ska saker ha sin gilla gång och när någonting drar för långt åt ena hållet så uppstår oftast ett motstånd till det som gör att makten, fredligt, övergår till en annan part. Maktskifte är med andra ord naturligt i en demokrati och gör att samhället tar lite ”mjukare” svängar än om en och samma part sitter på makten hela tiden. I en despotisk diktatur kan samma part sitta i 20 år eller mer och även om besluten börjar urarta är det ingen annan som vågar säga emot. Det hela kan få katastrofala följder och dra ned hela samhällen i avgrunden.

I princip har Ryssland med sitt agerande troligen spelat ut sin roll på världsarenan och gjort sig till en mindre aktör än de tidigare var. De två stora samhällsmodellerna som återstår kommer troligen vara Västs och Kinas.

Vi kommer fortsätta leva i spännande tider.