Skatteåterbäring

Många förväntas få sin skatteåterbäring nu i veckan.

För en del kanske pengarna kan förgylla vardagen, för andra kanske det fyller upp ett annars tomt hål.

Liksom förra gången det var dags för skatteåterbäring så vill jag slå ett slag för att se till att det finns en sparbuffert. Vad som är en lämplig storlek på sparbuffert skiljer sig från person till person, beroende på situation, men oavsett så vill man säkert ha en så bra ränta som möjligt. Därtill så ska en sparbuffert (om den ska både vara säker samt kunna användas vid oförutsägbara behov) ha både statlig insättningsgaranti som vara obunden. I alla fall anser jag det. Ett exempel på ett sådant sparkonto har HoistSpar. Sparkontot Flex ger där nu ca 2,05% i ränta. En bra ränta i jämförelse med många andra men bara 2/3 av vad som gavs för drygt ett år sedan.  Räntan har alltså sjunkit under denna period. Något som både märkts på sparkonton som aktiekurser. Med sådana låga räntor är det inte konstigt att mycket kapital sökt sig till mer högavkastande tillgångar. Gott så. Se bara till att bufferten finns på plats innan du laborerar allt för friskt med andra tillgångsslag.

Jag vill också passa på och slå ett slag för att skapa incitament för att öka sparandet. För den som vill låna finns redan gott om incitament, låga räntor samt ränteavdrag, men för den som vill skaffa sig en sparbuffert då?

Varför kan man inte få avdrag för sådant?

Jag tror att ett schablonavdrag på kapitalintäkter skulle befrämja sparandet. Låt oss säga på ca 5000 kr. Låt personer få tjäna de första 5000 kr i kapitalinkomst skattefritt.

Ett sådant avdrag fungerar oavsett sparform. Ett sådant avdrag skänker en tydlig signal. Ett sådant avdrag sänker förhoppningsvis beroendet av korta, dyra, småkrediter. Jag förstår dock att det inte ligger i bankers och kreditgivares intressen som hellre vill premiera lånande, men jag vill ändå slå ett slag för ett ökat sparande istället för ökat kreditgivande.

Skatteåterbäring

Nu i dagarna vankas det skatteåterbäring. Den har inte materialiserats än på bankkontot, men enligt saldot på skattekontot så är den på väg.

När man får ett tillskott så kan det kanske vara dags att tänka över sin sparbuffert. I media uppmärksammas ju varsel nästan dagligen. Det pratas om lönesänkningar o.s.v. En buffert kan kanske komma väl till hands. Vad som är en lämplig sparbuffert skiljer sig från person till person beroende på situation, men oavsett så vill man säkert ha en så bra ränta som möjligt. Två exempel på sparkonton som också erbjuder statlig insättningsgaranti och fria uttag är HoistSpar och SevenDay. HoistSpar har just nu en något högre ränta (3,15%) medan SevenDay (2,9%) betalar ut räntan månadsvis vilket ger en viss ränta på ränta-effekt som väger upp en del på ett år.

Det finns naturligtvis andra sparkonton med högre ränta, men min personliga åsikt är att en sparbuffert ska vara så pass säker och lättillgänglig som möjlig därav går sådana utan insättningsgaranti och där man tvingas binda pengarna bort.

Det är tämligen enkelt att öppna ett nytt sparkonto också. Det görs ofta med några klick och något enstaka pappersskickande. Passa på och titta runt, välj ett sparkonto med säker och högre avkastning. Några minuters arbete kan löna sig väldigt bra i längden.

Jag vill också passa på och slå ett slag för att skapa incitament för att öka sparandet.  Jag tänker mig inget krångligt upplägg med speciella sparkonton, ej heller att kapitalvinstskatten ska behöva toksänkas rätt över. Nej, jag tror att ett schablonavdrag på kapitalintäkter på, säg 5000 kr, skulle vara ett enkelt men tillika effektiv åtgärd. Låt personer få tjäna de första 5000 kr i kapitalinkomst skattefritt. I HoistSpars ränteexempel motsvarar det att ha nästan 160.000 i sparbuffert och få räntan på det skattefritt. Väljer man istället att ha en del av sitt sparande i aktier så blir ju effekten detsamma även där för t.ex. utdelningar, att de första kronorna fås skattefritt. Då får vi någonting som uppmuntrar att ha ett visst sparande.

Tycker du att man ska premiera sparande och i så fall hur då?