Amerikanska banker, överlag positiv, fortsatta utmaningar

De amerikanska storbankerna brukar alltid tilldra sig intresset vid starten av en rapportperiod. JP Morgan, Bank of America, Citigroup och Wells Fargo kom nyligen med sina Q4-rapporter.

Högre ränta har gynnat delar av verksamheten som förväntat, medan den missgynnar investment banking-sidan. Lånevolymerna i sig var i mångt och mycket upp för dem. Överlag verkar rapporterna kommit in bättre än förväntat. Det som verkar modelleras som troligast av bankerna också är inte ett ättestup-konjunktur-scenario utan en tämligen mild konjunktursvacka.

Det är heller ingen krisvärdering på amerikanska banker. De ligger, som sig bör. På ca PE 11 och erbjuder en direktavkastning på mellan 3-4 %. Det tuffar på.

Jag tänker mig samma scenario även för våra banker här hemma. Det kommer tuffa på. Man vet aldrig, men min uppfattning är att de generellt har varit bättre denna gång på att inte trassla in sig i knepig kreditgivning. Istället har det skötts på annat håll denna eufori-fas. Jag tror därmed inte kreditförlusterna blir nämnvärda framöver. Tvärt om så kommer de gynnas av ett mer normalt ränteklimat.

Såvida inte politiker klåpar sig så bör de kunna vara goda utdelare framöver. För den sakens skull anser jag inte det är köpläge. Nej, jag köper bara dylik verksamhet då alla skriker sälj.

För att exemplifiera den senaste tidens kursuppgångar kan jag notera ned P/B-värderingen igen på våra banker, samt höstens inom parentes.

Handelsbanken 1,1 (1)

Swedbank 1,3 (1)

Nordea 1,3 (1,1)

SEB 1,4 (1,2)

Direktavkastningarna ligger på 5-6 %.

Äger man inte bank så kan man ändå glädjas att en hel del utdelningar kommer troligen sippra in i diverse investmentbolag. Bankerna själva kan inte omsätta vinsterna till meningsfulla investeringar. Därav saftiga utdelningar. Meningsfulla investeringar  kan dock förhoppningsvis ägarna göra.

Den udda fågeln i ”korgen” är nederländska ING. Värdering P/B 0,9.

Summa summarum. Vi är alltså tillbaka på värderingarna som gällde innan årsskiftet 21/22 vad det gäller bank.

Jag har inte köpt på mig bank den här nedgången i höstas-somras. De blev aldrig så billiga denna gång som jag ville ha dem. Det var annat som blev.

När jag ändå är inne på nedgångar, uppgångar och marknadsprat så kan även noteras att de här de första dagarna i januari har varit ganska kraftiga kursrörelser uppåt.

På bevakningslistan är nu 4 av 10 ”grönt”.

Allokeringsmässigt så innebär ”dyrare” att lite mindre reserveras till aktiesparande. D.v.s. summan som sipprar in veckovis minskas. Är alltid nettoköpare men man minskar risken för att göra massiva fel om man stryper åt sakta när det blir dyrare och så ökar man sparandet när det blir billigare (samt eventuellt kastar in extrapengar). Det är när det är som billigast man får mest för pengarna och vice versa.

Sedan är det naturligtvis bolagens utveckling som styr den långsiktiga avkastningen, men det lilla man kan påverka själv vill man ju gärna göra det bästa av.

Hur som helst. Jag är överlag positiv. Det är en mycket sundare miljö vi är i nu. Värderingsmässigt och förutsättningsmässigt. Mer lagom och sunda värderingar, i en mer normal räntemiljö, med en ekonomi som taktar på (inte gasar för fullt på steroider). Det borgar för långsiktighet på annat sätt. 2023 var kanske lite av ett uppvaknande för vissa på många sätt. Men det behövs ibland en klapp på kinden för att folk ska vakna till.

Det enda som oroar mig egentligen är det politiska. Att man fortsätter med meningslösa stimulanser. Saker som bara botar symptom och skapar tillfälliga glädjeyttringar hos hushåll och företag istället för att använda tid och resurser på att göra långsiktiga förändringar.

Det ska inte behövas skickas ut en massa bidrag. Ett samhälle ska inte ha hög arbetslöshet samtidigt som det skriks efter arbetskraft. Det behövs ett långsiktigt förändrat sätt att tänka kring hur man bygger en resilient ekonomi bland hushållen. Där sparande gynnas. Inte leva till max genom maximal belåning. Ja, det finns saker att jobba med. Men som sagt. Överlag är jag ändå positiv över att ett litet uppvaknande skett i alla fall.

Blandade betraktelser

Som alltid lever vi i intressanta tider. Det gjorde man förr, det gör man nu. Världen fortsätter snurra och mycket av det som händer rimmar på ett eller annat sätt.

Lite blandade betraktelser kan komma till sin rätt nu. Alltid intressant att gå tillbaka till efter några år.

Inflations-siffrorna som kom in i augusti pekade på 9 %. Det mesta pekar på att vi har haft peaken och den ska börja komma ned nu, men vi får se.

Riksbanker världen över är i räntehöjartagen. USAs fed har gått före Europa och Sverige och ligger på 2,5 %.

Utflödet av kapital från Sverige har varit ganska så massivt. Svenska börsen har relativt mycket utländskt ägande och har tagit en del stryk och det märks även på svenska kronan. I skrivande stund ligger väl USD/SEK på ca 10,70. Förtroendet för svensk ekonomi är inte den största om man tittar på hur utländska kapitalförvaltare agerar. I Sverige har många konsumenter belånat sig en hel del. Det gäller inte bara fastighetsköpare utan tydligen är det ganska vanligt att låna till vanliga konsumtionsköp också.

Eftersom Europa byggde in sig i ett beroende av rysk gas så har energi-priserna skenat detta året. På sikt ska det väl lösa sig. Det vill säga, om man kan tänka sig att bygga för den energiproduktion som behövs och sluta göra om tabben att då det gäller energi vara beroende av andra bara för att det ska ”ge bra siffror” på hemmaplan. Bygger man upp i det egna landet utifrån de egna förutsättningar landet har så bygger man också upp starkast resiliens. På samma sätt som om man bör producerar den mat som det egna landet har störst förutsättningar att producera.  Inte leva på importerad kiwi och rata betesmarker bara för sakens skull.

Rysslands invasion av Ukraina har stött på ordentlig patrull. Ukraina har vad det ser ut som lyckats med en del återtagande av ockuperad mark. Fortfarande är stora delar ockuperat, men ett trendskifte har i alla fall skett.

Drottningen av Storbritannien (och 14 andra samväldesriken) har avlidit efter 69 år på tronen. 

Även om det inte ger några direkta ekonomiska konsekvenser så är det ändock en särskild händelse. Europas kungasläkten går lätt ihop. Elisabeth II var barnbarn barnbarns till t.ex. drottning Victoria av Storbritannien. Likaså är vår egen svenska kung Carl XVI Gustaf det.

Från monarkistiska händelser till svenska valet. Ser ut som om det blir ett regeringsskifte baserat på det valresultat som blev. Inget färdigt än, men förhoppningsvis blir det inte en lika stökig regeringsbildning som sist det begav sig. Här kan det bli en del ekonomiska konsekvenser. Förhoppningsvis skattesänkningar. På utgiftssidan så kommer a-kassan troligtvis vara svår att röra, medan bidragstak möjligtvis kan införas.

A-kassan finansieras dels av den avgift man betalar in, men också som en del av arbetsgivaravgiften. 2,64 % ligger den s.k. arbetsmarknadsavgiften på. I goda år så drar staten in mer pengar här än man betalar ut. Vid kriser, tex 2009, räcker inte pengarna.

Min personliga uppfattning är att flertalet bidrag bör kunna sänkas eller tas bort. För att komma ifrån bidragsberoende. Sverige har en av Europas högsta arbetslöshetssiffror samtidigt som vi har en välfärdsmodell som ger ut rikligt med bidrag. Som jag ser det så bidrag hjälper inte att ställa om till arbete. Det skapar inaktivitet. Den här trenden måste vändas. Flerbarnstillägg är exempel på bidrag som jag ser kan dras ned.

På samma sätt anser jag att sparande ska uppmuntras, inte lån. Skattefritt sparande upp till ett visst belopp vore uppmuntrande för folk att skaffa sig en buffert och skulle gärna se att ränteavdrag fasas ut. Det har varit ett mantra länge här på bloggen.

I USA är det på gång med val snart. Det mesta pekar på att republikanerna går framåt. I alla fall är det brukligt då vi har en demokrat till president.

Kina ska troligen välja om Xi för en tredje period. Han har jobbat för att stärka sin maktbas och det mesta tyder på att Ryssland över tid kommer förvandlas till en satellit-stat till Kina då man gjort sig persona non grata i Väst. En marknad för kineserna att avsätta sina produkter på samtidigt som man kan säkra leveranser av råvaror till sin industri.

En risk i alla diktaturer är att man sitter för länge. I en demokrati ska saker ha sin gilla gång och när någonting drar för långt åt ena hållet så uppstår oftast ett motstånd till det som gör att makten, fredligt, övergår till en annan part. Maktskifte är med andra ord naturligt i en demokrati och gör att samhället tar lite ”mjukare” svängar än om en och samma part sitter på makten hela tiden. I en despotisk diktatur kan samma part sitta i 20 år eller mer och även om besluten börjar urarta är det ingen annan som vågar säga emot. Det hela kan få katastrofala följder och dra ned hela samhällen i avgrunden.

I princip har Ryssland med sitt agerande troligen spelat ut sin roll på världsarenan och gjort sig till en mindre aktör än de tidigare var. De två stora samhällsmodellerna som återstår kommer troligen vara Västs och Kinas.

Vi kommer fortsätta leva i spännande tider.

Hur mycket får man tjäna när man får CSN?

Det är alltid bra att arbeta och tjäna pengar. Många som studerar och uppbringar studiemedel passar därför på att jobba. Om inte under själva studierna, så kanske i alla fall under sommarledigheten.

Då kan det vara bra att tänka på hur mycket man tjänar. Om man tjänar för mycket så riskerar man slå i det s.k. inkomsttaket och därmed få sänkt studiemedel.

CSN består av två delar. Bidrag och lån. Bidraget är en subventionerad gåva. Det behöver man ej betala tillbaka. Tänk som bidraget under gymnasietiden. Lånet däremot, även om det är otroligt gynnat, ska betalas tillbaka.

Hur mycket man kan få beror på studiefart m.m. Men i normalfallet så under 2022 så kan man få ut 3360 kr i bidrag och 7728 kr i lån för fyra veckors studier på 100 %. Med sänkt studiefart sänks också summan. Exempelvis om man studerar på 50 % så är motsvarande siffror 1660 kr och 3884 kr. Ett halvårs studier motsvarar 20 veckor.

 

Om man tjänar pengar via arbete så kan dessa siffror minska. I vanliga fallet är ”fribeloppet” 90.00 kr per halvår. Fribeloppet räknas alltså per halvår, ej år. Om du tjänar mer under ett halvår så kan du ”förlora” CSN-ersättning.

Det här taket/fribeloppet slopades under corona-åren, men är nu åter igen infört fr.o.m. 1 juli 2022.

Att tänka på också är att vinster från t.ex. bostadsförsäljning, a-kassa, aktieutdelningar via depå m.m. också räknas in som inkomst. Ha med andra ord koll på kapitalinkomsterna också. Lönen som räknas är så klart bruttolönen.

Hur beräknas då räntan på CSN-lånet?

Jo den beräknas på den genomsnittliga upplåningskostnaden för staten de senaste tre åren samt med avdrag på 30 %. Beräknat på november-räntan. Man gör inget eget ränteavdrag på CSN-lån. Det är redan medräknat.

För 2022 är räntan på CSN-lån 0 %. Det tillkommer sedan en expeditionsavgift på 150 kr och år. Oavsett ränteläge.

2021 var räntan på CSN-lån 0,05 %. 2019-2020 på 0,16 %. 2015 var senast den var på ensiffrigt d.v.s. 1 %. Då styrräntan först under 2022 gått upp från 0 eller lägre så borgar det för tämligen låg ränta på CSN-lånet ett tag till.

Sverige är ett av de länder som man har bäst möjligheter att utbilda sig, billigt. Grundskolan är avgiftsfri och man avkrävs ej bekosta material eller något annat. Gymnasieskolan likaså. Man får t.o.m. bidrag för att studera. Samma sak med högre studier. Bidrag och väldigt, väldigt gynnade lån.

Dessutom har vi en arbetsmarknad som skriker efter folk i diverse olika branscher. Branscher där egentligen ingen yrkesutbildning krävs alls. Bara att man är hyfsad i sitt beteende och kan dyka upp hel och ren på rätt plats vid rätt tidpunkt. Så alla möjligheter finns även att tjäna extra pengar för den som kan tänka sig det.

Lycka till med arbete och studier. Finns få ursäkter. Det hänger bara på dig själv.