Idag sålde jag mitt innehav i Björn Borg (69 kr). Björn Borg sitter med en fin kassa och Placera.nu har "spått" en utdelning på 5-5,50 kr. Själv har jag varit mer försiktig och prognosticerat 2-4 kr.
En potentiell fin utdelning som synes. Vi får se vad bokslutsrapporten säger.
Anledningen till försäljningen fast jag ser fortsatt potential till goda utdelningar har att göra med H&Ms nuvarande värdering. Medan Björn Borgs utdelningar kan fortsätta så är den potentiella tillväxten troligen begränsad. H&M framtid ter sig helt enkelt ljusare. Tyvärr brukar man dock få betala en hel del för den ljusare bilden, men nu erbjuder H&M både bättre tillväxt som bra direktavkastning till bra pris. Det är inte ofta, så när det sker är det dags att kraftsamla.
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
måndag 31 januari 2011
Ökat i H&M
Jag ökade innehavet i H&M redan idag. Köpkursen blev 210 kr. Går kursen ner ytterligare så blir det troligtvis ännu en påfyllning runt 205, 200 o.s.v.
Det är svårt att sia om botten, men helt klart finner jag H&M vara bland de mest köpvärda på börsen just nu. Ligger priset kvar så blir det troligtvis köp längre fram på nuvarande nivå också.
Jag har fått stuva om och sälja en del innehav, men mer om detta och mina tankar kring det senare.
Det är svårt att sia om botten, men helt klart finner jag H&M vara bland de mest köpvärda på börsen just nu. Ligger priset kvar så blir det troligtvis köp längre fram på nuvarande nivå också.
Jag har fått stuva om och sälja en del innehav, men mer om detta och mina tankar kring det senare.
söndag 30 januari 2011
SGR
Tidigare slog jag ett slag för akronymen KISS (Keep It Simple Stupid!). Idag ska jag gå in på SGR.
Sustainable Growth Rate.
Visst är det härligt att jag ena dagen slår ett slag för att inte sätta för stor tilltro till analysverktyg och andra dagen slänger upp en beskrivning på en!
Ett aktiebolags vinster kan antingen delas ut till aktieägare alternativt överföras till balanserat resultat och behållas i företaget för att öka på det egna kapitalet. Det vanliga bland s.k. utdelningsbolag är att man gör både och. En del delas ut och en del behålls.
När man tittar på s.k. utdelningsbolag som man bedömt håller måttet så är två faktorer av hög vikt; utdelningen och utdelningstillväxten. Man vill gärna ha både höga utdelningar liksom hög utdelningstillväxt.
De vinster som bolaget delar ut är för bolaget "förlorade". De tillhör nu aktieägarna att förvalta bäst de kan och vill. De vinster som bolaget behåller kan bolaget använda för investeringar et.c. för att höja tillväxten och vinsten med. Om man förmodar att utdelningsandelen är relativt konstant (titta på utdelningspolicy och historiska siffror) så leder tillväxt till högre utdelningar d.v.s. utdelningstillväxt.
Det mått man brukar använda för att mäta hur effektivt företaget hanterar det egna kapitalet kallas ROE (Return on Equity). Givet att ROE är relativt konstant över tid (se historiska siffror) så kan man med en formel räkna ut SGR, Sustainable Growth Rate d.v.s. vilken hållbar tillväxt vi kan förvänta oss.
(1 - utdelningsandel) x ROE = SGR
Exempel.
Spartacus AB har en bedömd genomsnittlig utdelningsandel av 53,5% och ROE på 11%.
(1-0,535) x 11 = 5,115% SGR
Utdelningstillväxten bedöms därför över tid vara 5,115%
Sustainable Growth Rate.
Visst är det härligt att jag ena dagen slår ett slag för att inte sätta för stor tilltro till analysverktyg och andra dagen slänger upp en beskrivning på en!
Ett aktiebolags vinster kan antingen delas ut till aktieägare alternativt överföras till balanserat resultat och behållas i företaget för att öka på det egna kapitalet. Det vanliga bland s.k. utdelningsbolag är att man gör både och. En del delas ut och en del behålls.
När man tittar på s.k. utdelningsbolag som man bedömt håller måttet så är två faktorer av hög vikt; utdelningen och utdelningstillväxten. Man vill gärna ha både höga utdelningar liksom hög utdelningstillväxt.
De vinster som bolaget delar ut är för bolaget "förlorade". De tillhör nu aktieägarna att förvalta bäst de kan och vill. De vinster som bolaget behåller kan bolaget använda för investeringar et.c. för att höja tillväxten och vinsten med. Om man förmodar att utdelningsandelen är relativt konstant (titta på utdelningspolicy och historiska siffror) så leder tillväxt till högre utdelningar d.v.s. utdelningstillväxt.
Det mått man brukar använda för att mäta hur effektivt företaget hanterar det egna kapitalet kallas ROE (Return on Equity). Givet att ROE är relativt konstant över tid (se historiska siffror) så kan man med en formel räkna ut SGR, Sustainable Growth Rate d.v.s. vilken hållbar tillväxt vi kan förvänta oss.
(1 - utdelningsandel) x ROE = SGR
Exempel.
Spartacus AB har en bedömd genomsnittlig utdelningsandel av 53,5% och ROE på 11%.
(1-0,535) x 11 = 5,115% SGR
Utdelningstillväxten bedöms därför över tid vara 5,115%
SCA Bokslutsrapport
Här kommer en minnesnotering angående SCAs Bokslutsrapport Q4 2010
Nettoomsättningen 109 142 (110 857) MSEK
Resultat före skatt 8 492 (8 004) MSEK
Resultat per aktie, inklusive omstruktureringskostnader, 7,90 (6,78) SEK
Styrelsen föreslår en höjning av utdelningen med 8 procent till 4,00 (3,70) SEK per aktie
Utdrag från koncernchefens kommentar:
"SCA har under året ökat volymerna inom samtliga verksamhetsområden och ökat marknadsandelarna för de globala varumärkena Tena för inkontinensskydd och Tork för mjukpapper för storförbrukare. Tillsammans med högre priser inom Mjukpapper och Förpackningar samt kostnadsbesparingar har detta kompenserat för negativa valutakurseffekter och 5,2 miljarder SEK i ökade råvarukostnader."
Senaste kurs är 112,80 kr.
För den som är intresserad har jag noterat på medlemsdelen i Spartacus Invest Forum vid vilken kurs jag anser SCA är köpvärd, baserat på några enkla värderingsprinciper anpassade till utdelningsinvestering.
Nettoomsättningen 109 142 (110 857) MSEK
Resultat före skatt 8 492 (8 004) MSEK
Resultat per aktie, inklusive omstruktureringskostnader, 7,90 (6,78) SEK
Styrelsen föreslår en höjning av utdelningen med 8 procent till 4,00 (3,70) SEK per aktie
Utdrag från koncernchefens kommentar:
"SCA har under året ökat volymerna inom samtliga verksamhetsområden och ökat marknadsandelarna för de globala varumärkena Tena för inkontinensskydd och Tork för mjukpapper för storförbrukare. Tillsammans med högre priser inom Mjukpapper och Förpackningar samt kostnadsbesparingar har detta kompenserat för negativa valutakurseffekter och 5,2 miljarder SEK i ökade råvarukostnader."
Senaste kurs är 112,80 kr.
För den som är intresserad har jag noterat på medlemsdelen i Spartacus Invest Forum vid vilken kurs jag anser SCA är köpvärd, baserat på några enkla värderingsprinciper anpassade till utdelningsinvestering.
lördag 29 januari 2011
KISS
Vi lever i en komplex värld. En komplex värld med en oförutsägbar framtid. En del försöker bättre förstå sig på den genom att skriva en 200-sidig rapport som inkluderar ett flertal avancerade grafer, trettiotvå cirkeldiagram och en och annan grekisk bokstav...
Faktum är att två rader poesi om världens beskaffenhet troligen kan ge en lika stor, om inte större förståelse.
Varför nämner jag detta? Jo för i den värld av finanser, börser, aktier, företagsekonomi et.c. som många av oss finner fascinerande kan vi använda oss av allehanda komplicerade analysverktyg. Det finns dussintalet TA-program, avancerade räknemodeller att räkna på framtida kassaflöde, diskonteringsräntor, dittan hit och dittan dit.
De s.k. avancerade analysverktygen säger sällan mer än vad de enklare verktygen gör. Världen är för komplex för det. I bästa fall så förstärker den ökande mängden "information" enbart våra redan antagna uppfattningar. De får inte fram "sanningen" mer för det och framförallt inte framtidens.
Så hur ska man då som investerare agera? För all del, använd de verktyg du finner intressanta, men var medveten om att du antagligen inte får andra resultat än vad sunt förnuft i kombination med enklare verktyg ger dig. Det är detta som gör aktiemarknaden så fantastiskt. Man måste inte ha doktorerat i företagsekonomi för att bygga upp en mindre förmögenhet med aktier. Och framförallt, om dina mer avancerade analysverktyg visar någonting annat än vad ditt sunda förnuft säger. Se upp. Risken är stor att det är dina eventuella diskonteringsräntor det är fel på inte ditt förnuft.
Många aktieintresserade är intresserade av siffror, att räkna et.c.. Detta leder till att man sätter större tilltro till någonting som presenteras med avancerade räknemodeller då det är det man själv tycker om eller intresseras av. Det är troligen färre aktieintresserade som läser poesi eller prosa...
Ska vi byta ut kvartalsrapporter mot poesiafton?
Nej, men jag vill slå ett slag för att, gör det inte mer komplicerat än vad det är. För man får inte mer rätt för det. Som talesättet lyder, och som är värt att upprepa för sig själv, Keep It Simple Stupid! (KISS).
Faktum är att två rader poesi om världens beskaffenhet troligen kan ge en lika stor, om inte större förståelse.
Varför nämner jag detta? Jo för i den värld av finanser, börser, aktier, företagsekonomi et.c. som många av oss finner fascinerande kan vi använda oss av allehanda komplicerade analysverktyg. Det finns dussintalet TA-program, avancerade räknemodeller att räkna på framtida kassaflöde, diskonteringsräntor, dittan hit och dittan dit.
De s.k. avancerade analysverktygen säger sällan mer än vad de enklare verktygen gör. Världen är för komplex för det. I bästa fall så förstärker den ökande mängden "information" enbart våra redan antagna uppfattningar. De får inte fram "sanningen" mer för det och framförallt inte framtidens.
Så hur ska man då som investerare agera? För all del, använd de verktyg du finner intressanta, men var medveten om att du antagligen inte får andra resultat än vad sunt förnuft i kombination med enklare verktyg ger dig. Det är detta som gör aktiemarknaden så fantastiskt. Man måste inte ha doktorerat i företagsekonomi för att bygga upp en mindre förmögenhet med aktier. Och framförallt, om dina mer avancerade analysverktyg visar någonting annat än vad ditt sunda förnuft säger. Se upp. Risken är stor att det är dina eventuella diskonteringsräntor det är fel på inte ditt förnuft.
Många aktieintresserade är intresserade av siffror, att räkna et.c.. Detta leder till att man sätter större tilltro till någonting som presenteras med avancerade räknemodeller då det är det man själv tycker om eller intresseras av. Det är troligen färre aktieintresserade som läser poesi eller prosa...
Ska vi byta ut kvartalsrapporter mot poesiafton?
Nej, men jag vill slå ett slag för att, gör det inte mer komplicerat än vad det är. För man får inte mer rätt för det. Som talesättet lyder, och som är värt att upprepa för sig själv, Keep It Simple Stupid! (KISS).
fredag 28 januari 2011
Gör tvärtom
Du som läsare av bloggen kanske minns när jag lyfte fram att populära aktier sällan ger mycket för där är en positiv utveckling redan inräknad. En positiv utveckling ger enbart en smärre justering. En oväntad negativ däremot får kursen att falla kraftigt. Motsvarande förhållande gäller opopulära aktier. En negativ utveckling är redan inprisad av alla så fallhöjden är begränsad. Om det däremot kommer positiva nyheter så blir alla plötsligt överaskade och värderingen gör ett glädjeskutt.
Nu har VA.se uppmärksammat analytikernas roll i en artikel med namnet "Aktierna analytiker hatar går bäst".
Uttdrag från artikeln:
"Kollar vi snittavkastningen 2010 för de 10 mest köprekommenderade aktierna på OMX30 i januari ifjol så slutade den på 23 procent.
Snittavkastningen 2010 för de 10 mest oälskade aktierna i januari förra året blev 38 procent, alltså 15 procentenheter bättre än de mest älskade och analytikerrosade.
Tittar vi tillbaka till 2009 får vi samma utfall. De 10 minst älskade avkastade i snitt 95 procent under året. De 10 mest älskade avkastade i snitt 47 procent."
Det finns tre säkra sätt att bli rik på sikt genom att äga enskilda aktier och man behöver varken vara nationalekonom, matematikprofessor eller kunna klassisk-grekiska.
Det ena är utdelningsinvestering och låta ränta på ränta effekten arbeta för dig. Det andra är värdeinvestering och enbart köpa klart undervärderade företag då tillfälle beger sig. Det tredje är vad som beskrivs ovan, s.k. contrarian investing. Dessa tre sätt fungerar för ALLA.
Var med och diskutera mer på Spartacus Invest Forum
Nu har VA.se uppmärksammat analytikernas roll i en artikel med namnet "Aktierna analytiker hatar går bäst".
Uttdrag från artikeln:
"Kollar vi snittavkastningen 2010 för de 10 mest köprekommenderade aktierna på OMX30 i januari ifjol så slutade den på 23 procent.
Snittavkastningen 2010 för de 10 mest oälskade aktierna i januari förra året blev 38 procent, alltså 15 procentenheter bättre än de mest älskade och analytikerrosade.
Tittar vi tillbaka till 2009 får vi samma utfall. De 10 minst älskade avkastade i snitt 95 procent under året. De 10 mest älskade avkastade i snitt 47 procent."
Det finns tre säkra sätt att bli rik på sikt genom att äga enskilda aktier och man behöver varken vara nationalekonom, matematikprofessor eller kunna klassisk-grekiska.
Det ena är utdelningsinvestering och låta ränta på ränta effekten arbeta för dig. Det andra är värdeinvestering och enbart köpa klart undervärderade företag då tillfälle beger sig. Det tredje är vad som beskrivs ovan, s.k. contrarian investing. Dessa tre sätt fungerar för ALLA.
Var med och diskutera mer på Spartacus Invest Forum
torsdag 27 januari 2011
Ökat i H&M
Köpkursen blev 214,80.
Med lite tur så kommer sälj-rek som får kursen att sjunka ännu mer (Placera.nu gav nyligen en neutral rekommendation: Oron kring H&M lär bestå). Att det kommer delas ut 9,50 kr/aktie är heller inget jag tackar nej till.
onsdag 26 januari 2011
Spartacus Invest Forum
Jag bytte nyligen blogg-tjänst till denna (blogger). Det ångrar jag inte en sekund. Jag är ju inte gammal inom bloggandets konst heller och lär mig ständigt mer. Vilket för mig personligen varit väldigt utvecklande.
Full av fortsatt experimentlusta har jag nu också provat att sätta upp ett enklare forum. Ta det för vad det är - jag som utforskar och experimenterar med internets möjligheter.
Tycker du att det vore kul så är du välkommen att titta in!
Du finner en länk dit uppe till höger på bloggen, eller så kan du klicka här: Spartacus Invest Forum
Full av fortsatt experimentlusta har jag nu också provat att sätta upp ett enklare forum. Ta det för vad det är - jag som utforskar och experimenterar med internets möjligheter.
Tycker du att det vore kul så är du välkommen att titta in!
Du finner en länk dit uppe till höger på bloggen, eller så kan du klicka här: Spartacus Invest Forum
Fattig får betala dyrt och rik får rabatt
Det är många som köper en ny bil med någorlunda regelbundna intervaller. Det gör de säkerligen rätt i. Ibland behöver man byta.
Det jag vill illustrera med mitt nedanstående exempel är hur olika mycket man kan få lägga på samma sak beroende på hur förutseende man är.
Om du nu ska köpa en bil för, låt oss säga 200.000 kr.
I ena fallet får du låna till hela beloppet. Om vi räknar med en avbetalningstid på 7 år så kommer sluträkningen bli ca 241.000 kr (genomsnittlig ränta på 5% dvs inte alls oskäligt högt).
Om du däremot investerat 100.000 kr 7 år innan ditt tilltänkta nybilsinköp samt räknar med en genomsnittlig avkastning på 10%/år ( dvs något under den nominella medel-avkastningen på börsen) så har du ca 200.000 kr efter de sju åren och kan köpa bilen kontant.
Ja, det finns fler faktorer man kan räkna på, men poängen kvarstår.
Oavsett vad du vill eller behöver köpa i framtiden så "tjänar" du rimligtvis rejält på att ha investerat en slant och låtit det växa framför att låna när det väl beger sig. I ovanstående exemplet får du lägga mer än dubbelt så mycket (ej inflationsjusterat) om du lånar än om du från början lagt undan en del och investerat.
Den som är "fattig" får m.a.o. betala dyrt för samma vara, som den "rika" får till rabatt.
Vad vill du betala? 100.000 kr eller 241.000 kr?
Det jag vill illustrera med mitt nedanstående exempel är hur olika mycket man kan få lägga på samma sak beroende på hur förutseende man är.
Om du nu ska köpa en bil för, låt oss säga 200.000 kr.
I ena fallet får du låna till hela beloppet. Om vi räknar med en avbetalningstid på 7 år så kommer sluträkningen bli ca 241.000 kr (genomsnittlig ränta på 5% dvs inte alls oskäligt högt).
Om du däremot investerat 100.000 kr 7 år innan ditt tilltänkta nybilsinköp samt räknar med en genomsnittlig avkastning på 10%/år ( dvs något under den nominella medel-avkastningen på börsen) så har du ca 200.000 kr efter de sju åren och kan köpa bilen kontant.
Ja, det finns fler faktorer man kan räkna på, men poängen kvarstår.
Oavsett vad du vill eller behöver köpa i framtiden så "tjänar" du rimligtvis rejält på att ha investerat en slant och låtit det växa framför att låna när det väl beger sig. I ovanstående exemplet får du lägga mer än dubbelt så mycket (ej inflationsjusterat) om du lånar än om du från början lagt undan en del och investerat.
Den som är "fattig" får m.a.o. betala dyrt för samma vara, som den "rika" får till rabatt.
Vad vill du betala? 100.000 kr eller 241.000 kr?
måndag 24 januari 2011
Havsfruns substansrabatt håller i sig
Havsfruns substansvärde per den 31 december 2010 uppgick till 29:60 kronor per aktie. Senaste kurs 18,20 kr. Rabatten är därmed fortsatt väldigt hög.
Resultatet i år har inte varit något vidare, men med ca 8 kr i kassa så förmodar jag fortfarande att utdelningen kommer bli minst 1,50 kr/aktie som det varit tidigare. Det finns som synes utrymme för höjning också. 8,2% blir direktavkastningen baserat på dagens kurs och förra årets utdelning. Om vi vågar hoppas på en modest höjning till 2 kr för oss trogna aktieägare som följt med Havsfrun på resan under det förlustbringande 2009 samt 2010 som inte bjudit på några större värdeökningar fastän börsen i övrigt "rusat". Ja då hamnar vi på 11,2%, men nu är det ju tyvärr inte jag som bestämmer det så vi får vänta och se tills bokslutsrapporten presenteras den 21 Februari.
Ja, jag vet att Havsfrun inte är analytikers favorit. Hög "förvaltningskostnad och att det är tämligen låg likviditet på handeln samt att den höga substansrabbatten är berättigad. Men.
Havsfrun har alltid levererat goda utdelningar till mig (syftet med mitt innehav) och på så sätt varit en, om än liten, kugge i maskineriet. .
Resultatet i år har inte varit något vidare, men med ca 8 kr i kassa så förmodar jag fortfarande att utdelningen kommer bli minst 1,50 kr/aktie som det varit tidigare. Det finns som synes utrymme för höjning också. 8,2% blir direktavkastningen baserat på dagens kurs och förra årets utdelning. Om vi vågar hoppas på en modest höjning till 2 kr för oss trogna aktieägare som följt med Havsfrun på resan under det förlustbringande 2009 samt 2010 som inte bjudit på några större värdeökningar fastän börsen i övrigt "rusat". Ja då hamnar vi på 11,2%, men nu är det ju tyvärr inte jag som bestämmer det så vi får vänta och se tills bokslutsrapporten presenteras den 21 Februari.
Ja, jag vet att Havsfrun inte är analytikers favorit. Hög "förvaltningskostnad och att det är tämligen låg likviditet på handeln samt att den höga substansrabbatten är berättigad. Men.
Havsfrun har alltid levererat goda utdelningar till mig (syftet med mitt innehav) och på så sätt varit en, om än liten, kugge i maskineriet. .
Sänkta rek på Skanska
Jag har noterat att det kommit sänkta rek på Skanska de senaste dagarna.
"ABG Sundal Collier sänker rekommendationen för Skanska till behåll från tidigare köp. Riktkursen om 147 kronor upprepas."
och
"Swedbank Markets sänker rekommendationen för Skanska till neutral från tidigare köp. Riktkursen sänks till 135 kronor"
Från senaste rapporten i November 2010:
Niomånadersrapport, januari-september 2010
Intäkterna uppgick till 89,0 (100,6) miljarder kronor.
Rörelseresultatet för koncernen uppgick till 4 070 (3 624) Mkr
Rörelseresultatet i byggverksamheten uppgick till 3 100 (3 678) Mkr.
Rörelsemarginalen uppgick till 3,8 (3,7) procent.
Resultatet per aktie uppgick till 6,69 (8,08) enligt IFRS.
Orderingången uppgick till 101,3 (94,6) miljarder kronor.
Justerat för valutaeffekter ökade orderingången med 12 procent.
Orderstocken om 147,9 (131,8) miljarder kronor motsvarar 17 (12) månaders produktion.
Slutkursen idag blev 131,20 kr.
Min bedömning är att en ordinarie utdelning på 5,25 kr kommer ges. Vilket motsvarar en direktavkastning på 4%.
Har vi tur får vi se kursen pressas nedåt.
Skanska är i gott skick, men åtstramningar och neddragningar i offentlig sektor i flertalet länder kommer antagligen påverka något negativt framöver. Trots det så anser jag att Skanska har en given plats i en långsiktig utdelningsportfölj. Det handlar bara om på vilka nivåer man känner sig bekväm med att öka.
Vad är din syn på Skanska?
"ABG Sundal Collier sänker rekommendationen för Skanska till behåll från tidigare köp. Riktkursen om 147 kronor upprepas."
och
"Swedbank Markets sänker rekommendationen för Skanska till neutral från tidigare köp. Riktkursen sänks till 135 kronor"
Från senaste rapporten i November 2010:
Niomånadersrapport, januari-september 2010
Intäkterna uppgick till 89,0 (100,6) miljarder kronor.
Rörelseresultatet för koncernen uppgick till 4 070 (3 624) Mkr
Rörelseresultatet i byggverksamheten uppgick till 3 100 (3 678) Mkr.
Rörelsemarginalen uppgick till 3,8 (3,7) procent.
Resultatet per aktie uppgick till 6,69 (8,08) enligt IFRS.
Orderingången uppgick till 101,3 (94,6) miljarder kronor.
Justerat för valutaeffekter ökade orderingången med 12 procent.
Orderstocken om 147,9 (131,8) miljarder kronor motsvarar 17 (12) månaders produktion.
Slutkursen idag blev 131,20 kr.
Min bedömning är att en ordinarie utdelning på 5,25 kr kommer ges. Vilket motsvarar en direktavkastning på 4%.
Har vi tur får vi se kursen pressas nedåt.
Skanska är i gott skick, men åtstramningar och neddragningar i offentlig sektor i flertalet länder kommer antagligen påverka något negativt framöver. Trots det så anser jag att Skanska har en given plats i en långsiktig utdelningsportfölj. Det handlar bara om på vilka nivåer man känner sig bekväm med att öka.
Vad är din syn på Skanska?
söndag 23 januari 2011
Olika syn på saken
En skofirma skickade en representant till vardera Indien och Centralafrika för att undersöka marknaden. Båda skickade rapporter hem. En skrev: "Hopplöst att sälja skor här, alla går ju barfota." Den andre skrev: "Här väntar en jättemarknad, alla går ju barfota!"
Hur kan man när man betraktar samma sak komma fram till så olika slutsater? Varför kan de som läser igenom samma årsredovisningar och tar del av samma nyhetsutskick ändå komma fram till olika slutsatser angående ett bolags framtid. Har några läst mer än andra? Har några kunskap som andra inte har? Varför ser vi så olika på vad som egentligen borde vara samma sak?
Hur kan man när man betraktar samma sak komma fram till så olika slutsater? Varför kan de som läser igenom samma årsredovisningar och tar del av samma nyhetsutskick ändå komma fram till olika slutsatser angående ett bolags framtid. Har några läst mer än andra? Har några kunskap som andra inte har? Varför ser vi så olika på vad som egentligen borde vara samma sak?
fredag 21 januari 2011
Köpt AstraZeneca
Ökade idag i AstraZeneca. Allt sedan FDA begärt in mer uppgifter angående Brillianta och ett flertal sälj-rek kommit så har kursen varit pressad. Det är drygt en månad sedan sist jag ökade. Det är svårt att pricka bottnar, men idag valde jag att öka något.
Den 27 januari presenteras bokslutet. Det är möjligt att man kan öka mer efter den till än lägre kurs. Februari kan därför erbjuda köptillfälle också. Eller så reagerar marknaden positivt. Vi får se.
FDAs Brillianta-besked väntas om, allt i mellan 2 till 6 månader.
Jag förväntar mig utdelningar på ca 16,50 kr under 2011.
Den 27 januari presenteras bokslutet. Det är möjligt att man kan öka mer efter den till än lägre kurs. Februari kan därför erbjuda köptillfälle också. Eller så reagerar marknaden positivt. Vi får se.
FDAs Brillianta-besked väntas om, allt i mellan 2 till 6 månader.
Jag förväntar mig utdelningar på ca 16,50 kr under 2011.
torsdag 20 januari 2011
Verktygslåda
Verktygslåda för bedömning av bolag.
Analyser
Checklistor
Analyser i bokstavsordning
Ratingkriterier
Hur avslöjar man en s.k. Value Trap?
Magic Sixes, F-Score och mer
Geoff Gannon om Value Traps
Säljkriterier
Värdebyrån om F-score
Värdebyrån om Z-score
Spin-Offs
Min riskhantering
Utvärdering av de sk ratingkriterierna
Strategi för björnmarknader
Andra värdefulla tips:
What is your Edge
Patterns of failure
Thoughts on Value and Growth
What I plan to do then the market crashes
How I think about cash
How to Manage Your Dividend Portfolio
Portfolio Performance
Munger och Buffets parametrar för en lyckad investering
Om bubblor
Quality stocks risk return tradeoff
Selling great stocks
Michael Mauboussin Research Papers
Ben Graham Stock Screener
Not everything that counts can be counted
Värdebyråns bokhylla
ROE PB backtest av Värdebyrån
How to find undervalued stocks
Börsens årliga avkastning
Aktiekunskap
Asset allocation
Value Investing Resources
Aktiespararna - Portföljskolan
PB-talets påverkan på avkastning
Spartacus Invest Bokhylla
Årsstämmor
Investeringstips
Andra verktyg:
Räkna ut roten ur ett tal
Andras investeringskriterier:
Aktieingenjören
Investerarfysikern
Analyser
Checklistor
Analyser i bokstavsordning
Ratingkriterier
Hur avslöjar man en s.k. Value Trap?
Magic Sixes, F-Score och mer
Geoff Gannon om Value Traps
Säljkriterier
Värdebyrån om F-score
Värdebyrån om Z-score
Spin-Offs
Min riskhantering
Utvärdering av de sk ratingkriterierna
Strategi för björnmarknader
Andra värdefulla tips:
What is your Edge
Patterns of failure
Thoughts on Value and Growth
What I plan to do then the market crashes
How I think about cash
How to Manage Your Dividend Portfolio
Portfolio Performance
Munger och Buffets parametrar för en lyckad investering
Om bubblor
Quality stocks risk return tradeoff
Selling great stocks
Michael Mauboussin Research Papers
Ben Graham Stock Screener
Not everything that counts can be counted
Värdebyråns bokhylla
ROE PB backtest av Värdebyrån
How to find undervalued stocks
Börsens årliga avkastning
Aktiekunskap
Asset allocation
Value Investing Resources
Aktiespararna - Portföljskolan
PB-talets påverkan på avkastning
Spartacus Invest Bokhylla
Årsstämmor
Investeringstips
Andra verktyg:
Räkna ut roten ur ett tal
Andras investeringskriterier:
Aktieingenjören
Investerarfysikern
onsdag 19 januari 2011
Investera lagom - Investera i Investmentbolag
Jag har nu gått igenom de grundläggande investeringsmodellerna. De flesta investerare brukar en blandning av olika modeller.
Avslutningsvis vill jag enbart säga något om en strategi som är en mix av flertalet av de redan beskrivna grundläggande investeringsmodellerna. Nämligen att köpa aktier i investmentbolag.
Strategin skulle jag vilja kalla en svensk bland-modell. Anledningen till att jag kallar den svensk är för att jag ej funnit den beskriven utanför Sverige (Om någon vet om utländska källor/undersökningar gällande investmentbolags utveckling i jämförelse med andra index får ni gärna meddela detta).
Föreningen Aktiespararna och Tobias Schildfat är några som beskrivit vad jag här kallar investmentbolags-strategin samt som har tagit upp fördelarna med den. Till sin karraktär så utgör den som sagt en mix av olika investeringsmodeller.
Tanken är att genom att investera i ett antal investmentbolag så får man per automatik en bred diversifikation på sitt aktieinnehav. Genom att blanda maktbolag, tillväxtsorienterade investmentbolag, riskkapitalistbolag et.c. så får man också innehav som inte är direkt korrealiterade tll varandra (jämför med Modern Portfölj Teori).
Som jämföresleindex till investmentbolag så används ofta Sverigefonder. Vid en sådan jämförelse kan man med investmentbolag få en "billigare" portfölj om man ser till förvaltningskostnad över tid än vad man får i många Sverigefonder. En annan noterad fördel är att en mix av olika investmentbolag historiskt avkastat bättre än många Sverigefonder.
En annan anledning som lyfts fram är substansrabatten. Investmentbolag handlas ofta med substansrabatt, d.v.s. det underliggande värdet av deras innehav är högre än vad investmentbolaget själv är värderat till. Man menar då att man får de underliggande innehaven till "rabatt" (jämför värdeinvestering) Substansrabatten kan dock ändras över tid och alla handlas inte till rabatt.
Utdelningarna är ännu en orsak. Investmentbolag kan i regel erbjuda goda utdelningar då de får utdelningar från sina innehav som de, med "rabatt", slussar vidare (jämför utdelningsinvestering).
Att investera i några investmentbolag erbjuder alltså en bred diversifikation inklusive riskspridning. Samtidigt som man får en portfölj med låg förvaltningskostnad men med god chans att avkasta bättre än många Sverigefonder. Så vill du investera det svensk-typiska lagom i varje; investera i investmentbolag!
Hur ser du på investmentbolag?
Avslutningsvis vill jag enbart säga något om en strategi som är en mix av flertalet av de redan beskrivna grundläggande investeringsmodellerna. Nämligen att köpa aktier i investmentbolag.
Strategin skulle jag vilja kalla en svensk bland-modell. Anledningen till att jag kallar den svensk är för att jag ej funnit den beskriven utanför Sverige (Om någon vet om utländska källor/undersökningar gällande investmentbolags utveckling i jämförelse med andra index får ni gärna meddela detta).
Föreningen Aktiespararna och Tobias Schildfat är några som beskrivit vad jag här kallar investmentbolags-strategin samt som har tagit upp fördelarna med den. Till sin karraktär så utgör den som sagt en mix av olika investeringsmodeller.
Tanken är att genom att investera i ett antal investmentbolag så får man per automatik en bred diversifikation på sitt aktieinnehav. Genom att blanda maktbolag, tillväxtsorienterade investmentbolag, riskkapitalistbolag et.c. så får man också innehav som inte är direkt korrealiterade tll varandra (jämför med Modern Portfölj Teori).
Som jämföresleindex till investmentbolag så används ofta Sverigefonder. Vid en sådan jämförelse kan man med investmentbolag få en "billigare" portfölj om man ser till förvaltningskostnad över tid än vad man får i många Sverigefonder. En annan noterad fördel är att en mix av olika investmentbolag historiskt avkastat bättre än många Sverigefonder.
En annan anledning som lyfts fram är substansrabatten. Investmentbolag handlas ofta med substansrabatt, d.v.s. det underliggande värdet av deras innehav är högre än vad investmentbolaget själv är värderat till. Man menar då att man får de underliggande innehaven till "rabatt" (jämför värdeinvestering) Substansrabatten kan dock ändras över tid och alla handlas inte till rabatt.
Utdelningarna är ännu en orsak. Investmentbolag kan i regel erbjuda goda utdelningar då de får utdelningar från sina innehav som de, med "rabatt", slussar vidare (jämför utdelningsinvestering).
Att investera i några investmentbolag erbjuder alltså en bred diversifikation inklusive riskspridning. Samtidigt som man får en portfölj med låg förvaltningskostnad men med god chans att avkasta bättre än många Sverigefonder. Så vill du investera det svensk-typiska lagom i varje; investera i investmentbolag!
Hur ser du på investmentbolag?
tisdag 18 januari 2011
Utdelningsinvestering
Utdelningsinvestering (eng: dividend investing) kan enkelt förklaras som att "köpa sig inkomst". Kapital placeras i bolag där det förväntas ge bäst direktavkastning över tid.
En utdelningsinvesterare letar efter stabila bolag som förväntas ge goda, samt över tid stigande utdelningar. För att hitta dessa används ofta någon form av fundamentalanalys och man tittar mycket på bolagets historik. En köpkandidat ska ofta ha en lång historia av stabila, inklusive höjda utdelningar.
Ofta letar man efter bolag vars verksamhet är förhållandevis förutsägbar så att vinster och utdelningar kan bibehållas genom låg- som högkonjunktur. Ett riktmärke är att bolag ska kunna uppvisa en utdelning liksom utdelningstillväxt som är 4% eller mer. Utdelningarnas andel av vinsten är också viktig. För att säkerställa att bolaget kan fortsätta betala ut utdelningar i perioder av eventuellt minskad vinster ska den helst inte vara för hög, 50% anses ofta som ett riktmärke för att ha en del fallhöjd.
En utdelningsinvesterare säljer i regel inte av innehav såvida inte utdelningarna anses i fara. Sänkta utdelningar eller sänkt utdelningstillväxt utgör varningstecken. Mao är en utdelningsinvesterare inte intresserad av att "tima" marknaden genom att frekvent köpa och sälja. Det räcker att köpa "billigt" i förhållande till förväntad direktavkastning och sedan behålla "pengamaskinen" så länge den genererar förväntad avkastning.
Ränta på ränta (eng: compuonding) effekten är ett viktigt begrepp inom utdelningsinvestering. Om man återinvesterar utdelningarna så får man på sikt en väldigt hög avkastning på initialt satsat kapital.
Om du är intresserad av utdelningsinvestering, så ta gärna en titt på vad Lowell Miller publicerat.
Är du influerad av utdelningsinvestering?
En utdelningsinvesterare letar efter stabila bolag som förväntas ge goda, samt över tid stigande utdelningar. För att hitta dessa används ofta någon form av fundamentalanalys och man tittar mycket på bolagets historik. En köpkandidat ska ofta ha en lång historia av stabila, inklusive höjda utdelningar.
Ofta letar man efter bolag vars verksamhet är förhållandevis förutsägbar så att vinster och utdelningar kan bibehållas genom låg- som högkonjunktur. Ett riktmärke är att bolag ska kunna uppvisa en utdelning liksom utdelningstillväxt som är 4% eller mer. Utdelningarnas andel av vinsten är också viktig. För att säkerställa att bolaget kan fortsätta betala ut utdelningar i perioder av eventuellt minskad vinster ska den helst inte vara för hög, 50% anses ofta som ett riktmärke för att ha en del fallhöjd.
En utdelningsinvesterare säljer i regel inte av innehav såvida inte utdelningarna anses i fara. Sänkta utdelningar eller sänkt utdelningstillväxt utgör varningstecken. Mao är en utdelningsinvesterare inte intresserad av att "tima" marknaden genom att frekvent köpa och sälja. Det räcker att köpa "billigt" i förhållande till förväntad direktavkastning och sedan behålla "pengamaskinen" så länge den genererar förväntad avkastning.
Ränta på ränta (eng: compuonding) effekten är ett viktigt begrepp inom utdelningsinvestering. Om man återinvesterar utdelningarna så får man på sikt en väldigt hög avkastning på initialt satsat kapital.
Om du är intresserad av utdelningsinvestering, så ta gärna en titt på vad Lowell Miller publicerat.
Är du influerad av utdelningsinvestering?
Panem et cirkenses
2008 fick världen se oroligheter och kravaller. Haiti, Bangladesh och Egypten var några av flertalet utvecklingsländer som drabbades. Anledningen var de höga matpriserna.
Torkan i Ryssland och översvämningar i Queensland har än en gång drivit upp matpriserna så de nu är i nivå med rekordåret 2008 och till och med väntas passera toppnoteringarna. Jordens befolkning är stadigt växande, men skörderesultat och därtill den följande livsmedelstillgången kan variera kraftigt.
Med dagens matpriser hur kommer 2011 bli för många?
Att matpriserna kan orsaka stora oroligheter kan lättare förstås då man jämför vad ett hushåll av vanligt arbetande "medel-svenssons" i många utvecklingsländer får lägga på mat i normala fall. Ca 50% av den disponibla inkomsten går nämligen till livsmedelsinköp. Att jämföra med de uppskattningsvis ca 15% en svensk medel-svenssons familj kan få lägga (och i den budgeten ingår inte enbart nödvändiga matbasvaror).
Det är då lätt att se att en fördubbling av matpriser leder till en ganska ohållbar situation för många människor på vår glob. Vi i Sverige har lyxen att kunna omdisponera och omprioritera om så behövs utan att det kräver för mycket kompromissande med vår standard. Men den marginal finns inte för många andra.
Det är inte ett konstigt att regimer som möts av folkigt missnöje försöker blidka missnöjesyttringar genom att utlova lägre livsmedels-priser. Många idag är som synes redan pressade av höga matpriser och dylika situationer agerar ofta som katalysatorer. Senaste exemplet är från Tunisien. Redan i Romarriket var man medveten om att tillgången till bröd för folket var en av de viktigaste sakerna för personer med makt att säkra om de ville sitta kvar på sin position. Talesättet löd "Ge dem bröd och skådespel" (lat: Panem et cirkenses).
Hur kan man som investerare agera då?
Ja, jag tycker inte det är inte helt enkelt. En del tänker kanske på Black Earth Farming eller någon av de andra noterade eller onoterade jordbruksbolagen som ämnar tälja guld på en ökande livsmedelsefterfrågan. Dock tycker jag att det är mer komplicerat än så. Vi har redan sett exempel på att när det tryter så rycker regeringar in och reglerar. T.ex. Ryssland som införde export-stopp p.g.a. torkan för att säkra "billigt" livsmedel till sin egen befolkning. Indien som infört export-restriktioner på sitt socker et.c. Detta gör naturligtvis att det är svårt för dylika bolag som BEF att vinst-maximera.
Rysslands och Indiens agerande lär heller inte vara något unikt för dem om mat-priserna börjar skena. Alla regimer vill skydda, om så inte sin egen befolkning från svält, så i alla fall sig själva från att förlora kontrollen. Detta gör att investeringar i livsmedelsproduktion inte blir den enkla ekvationen högre priser = mer vinst. Livsmedel är nämligen en av de varor som först sätts under reglering när så krävs. Visst kan det finnas restriktioner och regleringar kring andra varor, men de har ändock inte den tendensen att så snabbt kunna ändra sig.
Jag är nyfiken. Hur tänker du kring matproduktion, mat-priser och investeringar i detta?
Torkan i Ryssland och översvämningar i Queensland har än en gång drivit upp matpriserna så de nu är i nivå med rekordåret 2008 och till och med väntas passera toppnoteringarna. Jordens befolkning är stadigt växande, men skörderesultat och därtill den följande livsmedelstillgången kan variera kraftigt.
Med dagens matpriser hur kommer 2011 bli för många?
Att matpriserna kan orsaka stora oroligheter kan lättare förstås då man jämför vad ett hushåll av vanligt arbetande "medel-svenssons" i många utvecklingsländer får lägga på mat i normala fall. Ca 50% av den disponibla inkomsten går nämligen till livsmedelsinköp. Att jämföra med de uppskattningsvis ca 15% en svensk medel-svenssons familj kan få lägga (och i den budgeten ingår inte enbart nödvändiga matbasvaror).
Det är då lätt att se att en fördubbling av matpriser leder till en ganska ohållbar situation för många människor på vår glob. Vi i Sverige har lyxen att kunna omdisponera och omprioritera om så behövs utan att det kräver för mycket kompromissande med vår standard. Men den marginal finns inte för många andra.
Det är inte ett konstigt att regimer som möts av folkigt missnöje försöker blidka missnöjesyttringar genom att utlova lägre livsmedels-priser. Många idag är som synes redan pressade av höga matpriser och dylika situationer agerar ofta som katalysatorer. Senaste exemplet är från Tunisien. Redan i Romarriket var man medveten om att tillgången till bröd för folket var en av de viktigaste sakerna för personer med makt att säkra om de ville sitta kvar på sin position. Talesättet löd "Ge dem bröd och skådespel" (lat: Panem et cirkenses).
Hur kan man som investerare agera då?
Ja, jag tycker inte det är inte helt enkelt. En del tänker kanske på Black Earth Farming eller någon av de andra noterade eller onoterade jordbruksbolagen som ämnar tälja guld på en ökande livsmedelsefterfrågan. Dock tycker jag att det är mer komplicerat än så. Vi har redan sett exempel på att när det tryter så rycker regeringar in och reglerar. T.ex. Ryssland som införde export-stopp p.g.a. torkan för att säkra "billigt" livsmedel till sin egen befolkning. Indien som infört export-restriktioner på sitt socker et.c. Detta gör naturligtvis att det är svårt för dylika bolag som BEF att vinst-maximera.
Rysslands och Indiens agerande lär heller inte vara något unikt för dem om mat-priserna börjar skena. Alla regimer vill skydda, om så inte sin egen befolkning från svält, så i alla fall sig själva från att förlora kontrollen. Detta gör att investeringar i livsmedelsproduktion inte blir den enkla ekvationen högre priser = mer vinst. Livsmedel är nämligen en av de varor som först sätts under reglering när så krävs. Visst kan det finnas restriktioner och regleringar kring andra varor, men de har ändock inte den tendensen att så snabbt kunna ändra sig.
Jag är nyfiken. Hur tänker du kring matproduktion, mat-priser och investeringar i detta?
måndag 17 januari 2011
Nordic Iron Ore genomför kapitalisering
Pressmeddelande från idag.
"Nordic Iron Ore AB förbereder en planerad återstart av järnmalmsgruvorna i Håksberg och Blötberget som tidigare drevs av SSAB. Bolaget avser dessutom undersöka förutsättningarna för att bryta den mellanliggande Väsmanfyndigheten. Förekomsterna, som ligger med Ludvika i centrum, kan följas från södra delen av Blötbergsfältet till norra delen av Håksbergsfältet, en sträcka på 25 km. Alla förekomsterna ligger i omedelbar närhet till järnväg med förbindelser till hamnarna i Gävle och Oxelösund, från vilka utfrakt av malmprodukter kan ske.
Nordic Iron Ore förfogar över ett historiskt beräknat tonnage av kända och indikerade mineral-tillgångar* på ca 69 Mton samt antagna mineraltillgångar* på ca 46 Mton. Bolaget bedömer förutsättningarna för att genom fortsatt prospektering öka dessa tillgångar är betydande.
Produktionsstart planeras till årsskiftet 2014/2015, med full gruvproduktion under 2016. Kapaciteten vid full drift beräknas till 5,0 Mton malm per år, motsvarande c:a 2,5 Mton förädlade malmprodukter. Till detta kommer en sannolikt betydande expansionspotential från Väsmanförekomsten. Projektet beräknas vid full drift generera i storleksordning 200 direkta arbetstillfällen i Ludvika kommun. Till detta kommer stora indirekta sysselsättningseffekter.
Nordic Iron Ore tillförs genom emissionen 22,5 MSEK, motsvarande 34 % ägarandel, vilket ger ett bolagsvärde efter emissionen på 66,2 MSEK. Emissionen möjliggör genomförandet av en pre-feasibilitystudie, organisationsuppbyggnad samt kompletterande prospektering. Kapital tillförs från i huvudsak parter med stark lokal förankring. Nordic Iron Ore har efter emissionen i storleksordningen 35 ägare, varav de tre största kontrollerar sammanlagt 73 %, fördelat på Kopparberg Mineral 28 %, Archelon Mineral 25 % och Bengtssons Tidnings AB 20 %.
Målsättningen är att under 2011 marknadsnotera Nordic Iron Ore -aktien och i anslutning till detta genomföra en nyemission riktad till institutionella parter och allmänheten. Nordic Iron Ore kommer senare att behöva tillföras ytterligare eget kapital tillsammans med lånekapital fram till den planerade produktionsstarten vid årsskiftet 2014/2015."
Nuvarande bolagsvärderingen innebär att Archelons andel av NIO är värderad till ca 0,23 kr/aktie.
Idag skedde största omsättningen till kursen 0,32 kr.
"Nordic Iron Ore AB förbereder en planerad återstart av järnmalmsgruvorna i Håksberg och Blötberget som tidigare drevs av SSAB. Bolaget avser dessutom undersöka förutsättningarna för att bryta den mellanliggande Väsmanfyndigheten. Förekomsterna, som ligger med Ludvika i centrum, kan följas från södra delen av Blötbergsfältet till norra delen av Håksbergsfältet, en sträcka på 25 km. Alla förekomsterna ligger i omedelbar närhet till järnväg med förbindelser till hamnarna i Gävle och Oxelösund, från vilka utfrakt av malmprodukter kan ske.
Nordic Iron Ore förfogar över ett historiskt beräknat tonnage av kända och indikerade mineral-tillgångar* på ca 69 Mton samt antagna mineraltillgångar* på ca 46 Mton. Bolaget bedömer förutsättningarna för att genom fortsatt prospektering öka dessa tillgångar är betydande.
Produktionsstart planeras till årsskiftet 2014/2015, med full gruvproduktion under 2016. Kapaciteten vid full drift beräknas till 5,0 Mton malm per år, motsvarande c:a 2,5 Mton förädlade malmprodukter. Till detta kommer en sannolikt betydande expansionspotential från Väsmanförekomsten. Projektet beräknas vid full drift generera i storleksordning 200 direkta arbetstillfällen i Ludvika kommun. Till detta kommer stora indirekta sysselsättningseffekter.
Nordic Iron Ore tillförs genom emissionen 22,5 MSEK, motsvarande 34 % ägarandel, vilket ger ett bolagsvärde efter emissionen på 66,2 MSEK. Emissionen möjliggör genomförandet av en pre-feasibilitystudie, organisationsuppbyggnad samt kompletterande prospektering. Kapital tillförs från i huvudsak parter med stark lokal förankring. Nordic Iron Ore har efter emissionen i storleksordningen 35 ägare, varav de tre största kontrollerar sammanlagt 73 %, fördelat på Kopparberg Mineral 28 %, Archelon Mineral 25 % och Bengtssons Tidnings AB 20 %.
Målsättningen är att under 2011 marknadsnotera Nordic Iron Ore -aktien och i anslutning till detta genomföra en nyemission riktad till institutionella parter och allmänheten. Nordic Iron Ore kommer senare att behöva tillföras ytterligare eget kapital tillsammans med lånekapital fram till den planerade produktionsstarten vid årsskiftet 2014/2015."
Nuvarande bolagsvärderingen innebär att Archelons andel av NIO är värderad till ca 0,23 kr/aktie.
Idag skedde största omsättningen till kursen 0,32 kr.
söndag 16 januari 2011
Tillväxtsinvestering
Tillväxtsinvestering (eng: growth investing) innebär att man investerar i bolag vars tillväxt förväntas vara högre än marknadens normala, eller bolagets konkurrenter.
Man identifiera lämpliga investeringar genom att t.ex. kolla på historiken; historisk tillväxt och göra en bedömning om framtiden. Ett bolag som klarat av att växa, förbättra marginalerna etc mer än sina konkurrenter under en längre period bedöms antagligen kunna fortsätta göra detta och ses därmed som en lämplig investering. Den höga, över genomsnittliga, tillväxten kommer försäkra investeraren om att placerat kapital kommer ge en god avkastning.
Man kräver inte alltid att bolaget ska säljas "billigt", utan nöjer sig med ett "fair price" då dylika bolag dels i regel inte säljs allt för billigt och dels så gör ju den höga tillväxten att det ändock kommer vara en god investering.
Utmärkande gentemot de andra hittills redovisade modellerna är alltså att man ofta är beredda att betala ett relativt högt P/E för aktien. Nuvarande värdering avskräcker inte alltid eftersom det är den framtida tillväxten och värderingen man "köper" och som kommer ge den fina avkastningen.
PEG (= P/E / Growth) är ett nyckeltal som ofta används av tillväxtsorienterade investerare. T.ex. ett bolag med P/E 20 med en förväntad tillväxt på 25% blir PEG 0,8. PEG 1 eller lägre anses vara bra. PEG passar dock inte till alla bolag, så som cykliska m.fl.
Ett annat viktigt nyckeltal är ROE (eng: Return of Equity). Ett högt och växande ROE ses som ett styrketecken.
Peter Lynch anses av många vara en viktig inspiration då det gäller tillväxtsorienterade investeringar. Hans GARP-modell är en blanding av värde- och tillväxtsinvestering.
CAN SLIM, utarbetat av William O`Neil, är också ett system som man kan använda för att hitta tillväxtsbolag. I det systemet ingår också att använda stop-loss på ca 8% under köpkursen för att minimera eventuella förluster.
Är du influerad av tillväxtsinvestering?
Man identifiera lämpliga investeringar genom att t.ex. kolla på historiken; historisk tillväxt och göra en bedömning om framtiden. Ett bolag som klarat av att växa, förbättra marginalerna etc mer än sina konkurrenter under en längre period bedöms antagligen kunna fortsätta göra detta och ses därmed som en lämplig investering. Den höga, över genomsnittliga, tillväxten kommer försäkra investeraren om att placerat kapital kommer ge en god avkastning.
Man kräver inte alltid att bolaget ska säljas "billigt", utan nöjer sig med ett "fair price" då dylika bolag dels i regel inte säljs allt för billigt och dels så gör ju den höga tillväxten att det ändock kommer vara en god investering.
Utmärkande gentemot de andra hittills redovisade modellerna är alltså att man ofta är beredda att betala ett relativt högt P/E för aktien. Nuvarande värdering avskräcker inte alltid eftersom det är den framtida tillväxten och värderingen man "köper" och som kommer ge den fina avkastningen.
PEG (= P/E / Growth) är ett nyckeltal som ofta används av tillväxtsorienterade investerare. T.ex. ett bolag med P/E 20 med en förväntad tillväxt på 25% blir PEG 0,8. PEG 1 eller lägre anses vara bra. PEG passar dock inte till alla bolag, så som cykliska m.fl.
Ett annat viktigt nyckeltal är ROE (eng: Return of Equity). Ett högt och växande ROE ses som ett styrketecken.
Peter Lynch anses av många vara en viktig inspiration då det gäller tillväxtsorienterade investeringar. Hans GARP-modell är en blanding av värde- och tillväxtsinvestering.
CAN SLIM, utarbetat av William O`Neil, är också ett system som man kan använda för att hitta tillväxtsbolag. I det systemet ingår också att använda stop-loss på ca 8% under köpkursen för att minimera eventuella förluster.
Är du influerad av tillväxtsinvestering?
Contrarian-investering
Contrarian-investering, som jag får kalla det då jag ej har hittat någon bra översättning (ge gärna förslag på vad man kan översätta "contrarian" med), är en investeringsmodell där man går emot marknaden. Genom att agera motvals och gå mot strömmen är tanken att man kan öka sin avkastning och slå index.
Enkelt sagt så köper en contrarian när andra säljer och säljer när andra köper.
Contrarian och värdeinvestering blandas ofta ihop och de har många gemensamma drag, men det finns också saker som skiljer.
Liksom värdeinvesteraren så vill en contrarian ofta hitta och köpa undervärderade, men fundamentalt goda, aktier. Detta görs ofta vid liknande omständigheter, t.ex. när det förekommer större ras på börserna världen över eller när en negativ nyhet nedvärderar en enskild aktie i sådan omfattning så nedvärderingen inte står i relation till bolagets fundamentala värde och framtidsutsikter.
Den stora skillnaden är dock att en contrarian fäster stor vikt vid, marknadens uppfattning, inte bara vad det gäller "Mr Markets" prissättning utan framförallt när det gäller riskhantering. En jackpott för en contrarian är nämligen när man hittar en aktie som inte bara är undervärderad i förhållande till dess "intristic value" och har goda framtidsutsikter utan också är impopulär bland analytiker och hos marknaden. På så sätt kan eventuell fallhöjd ofta elimineras, medan uppsidan blir så mycket större. En devis i contrarian-investering är nämligen att impopulära aktier knappt reagerar på negativa nyheter då detta redan är inprisat. Kommer det positiva så blir marknaden dock positivt överaskad vilket genast ger resultat på värderingen. Säkrast är att köpa impopulära aktier eftersom motsatsen också är detsamma. Populära aktier faller mer vid negativa nyheter men rör sig enbart måttligt vid positiva. De positiva nyheterna är ju redan förutsspådda av analytiker och marknaden. Populära aktier höjer därmed risken, utan att ge mer potential.
Denna devis gör att en contrarian i regel kan ha större omsättning i sina innehav än t.ex. en värdeinvesterare. Eftersom när en aktie är "full-värderad" så ökar risken, men ej värdestegringspotentialen. Aktien bör därför säljas för att ersättas med någon ny som har lägre risk men högre potential.
Warren Buffet brukar av vissa sägas vara en contrarian, men jag håller inte med. Det är lätt att blanda ihop contrarian och värdeinvestering då den senare ofta också innebär att man gör tvärtemot vad andra gör. Buffet bryr sig dock inte om vad analytiker och marknaden tycker, ej heller så tycker han att det är mer riskfullt att fortsätta ha en aktie som uppvärderats till dess riktiga, eller än högre, värde så länge han får avkastning från den. Han bryr sig helt enkelt inte om marknadens reaktioner såvida det inte gör att han kan köpa undervärderade bolag.
Är man intresserad av att veta mer så är istället David Dreman en av de stora gurus inom contrarian-investering.
Är du influerad av contrarian-investering?
Enkelt sagt så köper en contrarian när andra säljer och säljer när andra köper.
Contrarian och värdeinvestering blandas ofta ihop och de har många gemensamma drag, men det finns också saker som skiljer.
Liksom värdeinvesteraren så vill en contrarian ofta hitta och köpa undervärderade, men fundamentalt goda, aktier. Detta görs ofta vid liknande omständigheter, t.ex. när det förekommer större ras på börserna världen över eller när en negativ nyhet nedvärderar en enskild aktie i sådan omfattning så nedvärderingen inte står i relation till bolagets fundamentala värde och framtidsutsikter.
Den stora skillnaden är dock att en contrarian fäster stor vikt vid, marknadens uppfattning, inte bara vad det gäller "Mr Markets" prissättning utan framförallt när det gäller riskhantering. En jackpott för en contrarian är nämligen när man hittar en aktie som inte bara är undervärderad i förhållande till dess "intristic value" och har goda framtidsutsikter utan också är impopulär bland analytiker och hos marknaden. På så sätt kan eventuell fallhöjd ofta elimineras, medan uppsidan blir så mycket större. En devis i contrarian-investering är nämligen att impopulära aktier knappt reagerar på negativa nyheter då detta redan är inprisat. Kommer det positiva så blir marknaden dock positivt överaskad vilket genast ger resultat på värderingen. Säkrast är att köpa impopulära aktier eftersom motsatsen också är detsamma. Populära aktier faller mer vid negativa nyheter men rör sig enbart måttligt vid positiva. De positiva nyheterna är ju redan förutsspådda av analytiker och marknaden. Populära aktier höjer därmed risken, utan att ge mer potential.
Denna devis gör att en contrarian i regel kan ha större omsättning i sina innehav än t.ex. en värdeinvesterare. Eftersom när en aktie är "full-värderad" så ökar risken, men ej värdestegringspotentialen. Aktien bör därför säljas för att ersättas med någon ny som har lägre risk men högre potential.
Warren Buffet brukar av vissa sägas vara en contrarian, men jag håller inte med. Det är lätt att blanda ihop contrarian och värdeinvestering då den senare ofta också innebär att man gör tvärtemot vad andra gör. Buffet bryr sig dock inte om vad analytiker och marknaden tycker, ej heller så tycker han att det är mer riskfullt att fortsätta ha en aktie som uppvärderats till dess riktiga, eller än högre, värde så länge han får avkastning från den. Han bryr sig helt enkelt inte om marknadens reaktioner såvida det inte gör att han kan köpa undervärderade bolag.
Är man intresserad av att veta mer så är istället David Dreman en av de stora gurus inom contrarian-investering.
Är du influerad av contrarian-investering?
Är det ok att investera i en diktatur?
Jag har tidigare berättat hur jag köpt in mig i en Kazakstanfond, fastän den var dyr i förvaltningsavgift.
Idag har parlamentet i Kazakstan bestämt att presidenten, som suttit på sin position sedan självständigheten 1991 ska få förlängt mandat till 2020, utan att val hålls 2012 som tidigare planerats.
DN noterar.
"USA och en liten inhemsk opposition har protesterat mot planerna, medan utländska företag som är intresserade av Kazakstans olja, uran och gas uppskattar stabiliteten under Nazarbajev."
Presidenten är idag 71 år och frågan är hur länge han kommer kunna sitta kvar? Med den åldern så känns 2020 som på "livstid". Vad händer efter hans avgång? Orsakar det oroligheter? Får Kazakstan demokrati eller i alla fall ger folket möjlighet att välja president?
Den större frågan är också vilka etiska och moraliska aspekter man ska ha på sina investeringar. Är det ok att investera i ett land där folket själva inte får möjlighet att utse sin statschef? Men, vänta det får vi ju inte göra i Sverige heller! Hur mycket demokrati ska man ha för att få kallas en demokrati, och vilken form? Var drar man gränsen?
Vad tycker du om demokratiaspekten i investeringar?
Idag har parlamentet i Kazakstan bestämt att presidenten, som suttit på sin position sedan självständigheten 1991 ska få förlängt mandat till 2020, utan att val hålls 2012 som tidigare planerats.
DN noterar.
"USA och en liten inhemsk opposition har protesterat mot planerna, medan utländska företag som är intresserade av Kazakstans olja, uran och gas uppskattar stabiliteten under Nazarbajev."
Presidenten är idag 71 år och frågan är hur länge han kommer kunna sitta kvar? Med den åldern så känns 2020 som på "livstid". Vad händer efter hans avgång? Orsakar det oroligheter? Får Kazakstan demokrati eller i alla fall ger folket möjlighet att välja president?
Den större frågan är också vilka etiska och moraliska aspekter man ska ha på sina investeringar. Är det ok att investera i ett land där folket själva inte får möjlighet att utse sin statschef? Men, vänta det får vi ju inte göra i Sverige heller! Hur mycket demokrati ska man ha för att få kallas en demokrati, och vilken form? Var drar man gränsen?
Vad tycker du om demokratiaspekten i investeringar?
Fokusinvestering
Forsätter här min serie om investeringsmodeller. Idag blir det lite kort om fokusinvestering.
Fokusinvestering handlar om att ha en portfölj med fokus på de aktier som anses ha högst trolighet att slå index över en längre tid. En av de mer kända s.k. fokusinvesterare är Warren Buffet (som också blandar andra investeringsstilar).
Som fokusinvesterare väljer man att göra en mycket grundlig undersökning av det man är intresserad av innan eventuellt köp. Enbart när i stort sett allt klaffar i bolaget så slår man till. Inte bara den fundamentala underliggande affärsverksamheten ska vara tilltalande utan även priset man får betala. Man kan alltså sitta länge och bara bevaka och invänta rätt tillfälle. Som fokusinvesterare säger man oftare nej än ja till uppkomna och undersökta affärsmöjligheter. Antalet innehav är ofta färre än 10 st, men kan över en längre tid växa.
Risk för en fokusinvesterare handlar inte om volalitet, eller om att ha för lite diversifiering. Risk är när man inte "känner" sina innehav. Man ska enbart investera i affärsområden som ingår i ens s.k. kompetenområde ( eng: cirkle of competence) eftersom det är där man har möjlighet att fatta goda och rationella investeringsbeslut. Man ska också ha tid att följa utvecklingen i sina innehav.
Att diversifiera för en fokusinvesterare ter sig tämligen dumdristigt. Destå fler aktier man har destå sämre koll på dem har man. Man ökar också risken att man sitter med ett flertal som underpresterar utan att man gör någonting åt det då effekten av det inte får lika stort utfall i en diversifierad portfölj.
En fokusinvesterare blir också allt kräsnare destå större portföljen blir. Varför köpa ytterligare en aktie såvida det inte är med stor säkerhet är bättre än någon du redan har? Och om du hittar ett sådant bolag varför då inte sälja av någon av dina gamla och sätta det kapitalet i det nya, bättre bolaget?
När man väl hittar bolag som är värda att köpa in sig i ska man göra större, betydelsefulla investeringar. Dels för att det är så det gör avtryck i avkastningen, dels så om du inte är övertygad nog om att det är en god investering, så att du kan göra det, så är det nog inte en så bra investering trots allt. Använd minst 10% av ditt portföljvärde vid köp är ett riktmärke som ofta används.
Är du influerad av fokusinvestering?
Fokusinvestering handlar om att ha en portfölj med fokus på de aktier som anses ha högst trolighet att slå index över en längre tid. En av de mer kända s.k. fokusinvesterare är Warren Buffet (som också blandar andra investeringsstilar).
Som fokusinvesterare väljer man att göra en mycket grundlig undersökning av det man är intresserad av innan eventuellt köp. Enbart när i stort sett allt klaffar i bolaget så slår man till. Inte bara den fundamentala underliggande affärsverksamheten ska vara tilltalande utan även priset man får betala. Man kan alltså sitta länge och bara bevaka och invänta rätt tillfälle. Som fokusinvesterare säger man oftare nej än ja till uppkomna och undersökta affärsmöjligheter. Antalet innehav är ofta färre än 10 st, men kan över en längre tid växa.
Risk för en fokusinvesterare handlar inte om volalitet, eller om att ha för lite diversifiering. Risk är när man inte "känner" sina innehav. Man ska enbart investera i affärsområden som ingår i ens s.k. kompetenområde ( eng: cirkle of competence) eftersom det är där man har möjlighet att fatta goda och rationella investeringsbeslut. Man ska också ha tid att följa utvecklingen i sina innehav.
Att diversifiera för en fokusinvesterare ter sig tämligen dumdristigt. Destå fler aktier man har destå sämre koll på dem har man. Man ökar också risken att man sitter med ett flertal som underpresterar utan att man gör någonting åt det då effekten av det inte får lika stort utfall i en diversifierad portfölj.
En fokusinvesterare blir också allt kräsnare destå större portföljen blir. Varför köpa ytterligare en aktie såvida det inte är med stor säkerhet är bättre än någon du redan har? Och om du hittar ett sådant bolag varför då inte sälja av någon av dina gamla och sätta det kapitalet i det nya, bättre bolaget?
När man väl hittar bolag som är värda att köpa in sig i ska man göra större, betydelsefulla investeringar. Dels för att det är så det gör avtryck i avkastningen, dels så om du inte är övertygad nog om att det är en god investering, så att du kan göra det, så är det nog inte en så bra investering trots allt. Använd minst 10% av ditt portföljvärde vid köp är ett riktmärke som ofta används.
Är du influerad av fokusinvestering?
Som befarat
Som befarat så genomför STRICT en nyemission.
"extra bolagsstämma att hållas den 14 februari där det kommer att föreslås en företrädesemission på MSEK 16,5 och en riktad emission på MSEK 1,9. Företrädesemissionen föreslås genomföras med villkoren att tre (3) gamla aktier ger rätt att teckna fem (5) nya aktier. Teckningskurs i både företrädesemissionen och den riktade emissionen föreslås till SEK 0,19."
Jag gick ur i November då STRICT visade upp en sinande kassa och allt sämre resultat. Jag tog då en viss kursförlust (vilket man måste ibland när man ser att det barkar åt fanders), men skönt i alla fall att man kom ur innan detta, som innebär en rejäl utspädning och kurspress. Förlusten som sådan grämer mig igentligen inte då jag tycker STRICT presterat tidigare år och givit mig avkastning, men här hade vi kommit till vägs ände för denna gång.
"Genom denna finansiella förstärkning av STRICT ökar vi möjligheterna för att ytterligare ta tillvara de affärsmöjligheter som finns i marknaden” säger Mats Löfgren, VD i STRICT, i en kommentar.
Detta är nog en sanning med viss modifikation. Kassan är helt enkelt slut och soliditeten rekordlåg. Man har inte något annat val.
"extra bolagsstämma att hållas den 14 februari där det kommer att föreslås en företrädesemission på MSEK 16,5 och en riktad emission på MSEK 1,9. Företrädesemissionen föreslås genomföras med villkoren att tre (3) gamla aktier ger rätt att teckna fem (5) nya aktier. Teckningskurs i både företrädesemissionen och den riktade emissionen föreslås till SEK 0,19."
Jag gick ur i November då STRICT visade upp en sinande kassa och allt sämre resultat. Jag tog då en viss kursförlust (vilket man måste ibland när man ser att det barkar åt fanders), men skönt i alla fall att man kom ur innan detta, som innebär en rejäl utspädning och kurspress. Förlusten som sådan grämer mig igentligen inte då jag tycker STRICT presterat tidigare år och givit mig avkastning, men här hade vi kommit till vägs ände för denna gång.
"Genom denna finansiella förstärkning av STRICT ökar vi möjligheterna för att ytterligare ta tillvara de affärsmöjligheter som finns i marknaden” säger Mats Löfgren, VD i STRICT, i en kommentar.
Detta är nog en sanning med viss modifikation. Kassan är helt enkelt slut och soliditeten rekordlåg. Man har inte något annat val.
PM från Shelton Petroleum
Idag på eftermiddagen kom ett PM från bolaget.
"Shelton Petroleum har startat utvinning av olja ur brunn RS#1 på Rustamovskoye-fältet i Basjkirien. Bolaget producerar därmed olja ur båda brunnarna som framgångsrikt borrades som en del av fältets prospekteringsprogram. Bolaget säljer oljan på den lokala ryska marknaden."Mao bolaget har nu börjat sälja sin olja i Ryssland samt har nu inte bara 1 brunn utan 2 i produktion i Basjkirien. Den produktionen bör uppgå till samma storlek, om inte mer, som utgör Sheltons andel och utvinns i Lelyaki (ca 200 fat/dag).
Det ena frågetecknet är därmed utrett. Kvar är frågetecknet kring tillståndet för produktion i Lelyaki där de ukrainska myndigheterna verkar "krångla". Om man utgår från att det löser sig så kommer Shelton Petroleum med stor sannolikhet uppnå positivt rörelseresultat under 2011.
Slår det in, samt om det 2011 sker en noteringen på "fin-börsen", Nasdaq OMX så kommer bolaget uppmärksammas än mer och kursen åker förhoppningsvis upp, men som vanligt finns det risker. Allt kan braka.
"Shelton Petroleum har startat utvinning av olja ur brunn RS#1 på Rustamovskoye-fältet i Basjkirien. Bolaget producerar därmed olja ur båda brunnarna som framgångsrikt borrades som en del av fältets prospekteringsprogram. Bolaget säljer oljan på den lokala ryska marknaden."Mao bolaget har nu börjat sälja sin olja i Ryssland samt har nu inte bara 1 brunn utan 2 i produktion i Basjkirien. Den produktionen bör uppgå till samma storlek, om inte mer, som utgör Sheltons andel och utvinns i Lelyaki (ca 200 fat/dag).
Det ena frågetecknet är därmed utrett. Kvar är frågetecknet kring tillståndet för produktion i Lelyaki där de ukrainska myndigheterna verkar "krångla". Om man utgår från att det löser sig så kommer Shelton Petroleum med stor sannolikhet uppnå positivt rörelseresultat under 2011.
Slår det in, samt om det 2011 sker en noteringen på "fin-börsen", Nasdaq OMX så kommer bolaget uppmärksammas än mer och kursen åker förhoppningsvis upp, men som vanligt finns det risker. Allt kan braka.
Nya prognoser för G5 Entertainment
G5 fortsätter rapportera försäljningsökningar.
"Nio dagar in januari kan ledningen rapportera att koncernens dagliga försäljning är två till tre gånger högre (beroende på om det är en vardag eller helgdag) än innan julledigheten i december 2010. Ledningen för G5 Entertainment kommer att avge en reviderad prognos för såväl helåret som Q1 2011 i den bokslutskommuniké som lämnas den 25 februari 2011."
Bolagets egna prognoser (som de kontinuerligt uppjusterat under tid) för 2011 ligger i dagsläget på VPA 1,60 kr. Det kan vara rimligt att anta att de den 25 februari kommer höja denna prognos, 1,80 kr? (Motsvarar en höjning på 0,20 vilket gjordes senast de justerade prognosen).
Om man ska spekulera kring att så blir fallet och med P/E 14 som bas bedömer jag då riktkursen bli 25 kr för 2011.
Varför enbart P/E 14? Brukar inte tillväxtsföretag värderas till ca P/E 20?
Jo, det är sant, men betänk att G5 dels inte är börsnoterad i egentlig mening. Aktien handlas på Aktietorget där det är listat. Det har en i stort sett obefintlig historik (även om det senaste året varit mycket god). Om man ändock är beredd att betala P/E 20 för ett tillväxtsföretag så finns det redan ett utbud av börsnoterade bolag med både årliga utdelningar som krydda på moset samt med en lång och god historik. Varför öka risken genom att betala lika mycket för något som man kan köpa till lägre risk?
Som synes är denna del av mitt resonerande influerat av MPT-strategier. Öka bara risken om belöningen verkar kunna uppväga det, annars är det ingen ide att anta högre risk för förmodad lika avkastning. Enda anledningen vore i så fall för att diversifiera, men det är jag inte intresserad av i nuläget.
Kom också ihåg att bokslutet för 2010 har ej skett än. Än har vi enbart bolagets egna prognoser att gå efter, inga "hårda fakta" Vad händer om det slutgiltliga bokslutet inte visar VPA 1 kr som prognosticerat utan lägre? Då kan vi se en rejäl törn i synen på och förtroendet för bolagsledningens prognoser.
Innan bokslutet är klart och verksamhetsårets resultat är "skrivet i sten" har G5 Entertainment ännu inte haft VPA 1 kr under 2010. Fast det med mycket stor sannolikhet kommer bli så, så är det ändå något man bör betänka och ha i beräkningen när man tittar på framtida prognoser.
Som ni ser, min vana trogen, så räknar jag ganska defensivt samt försöker tänka att både möjliga och omöjliga händelser kan ske. De som är mer riskvilliga än jag ser säkerligen, och räknar med, mycket större uppsida på kort sikt.
Sedan är riktkurser för mig inga definitiva köp och sälj beslut, utan ska finnas där mer för att agera som vägledare så att man inte dras iväg allt för mycket då kurser drar iväg (upp eller ned). Att sätta s.k. riktkurs gör att man måste kolla över och bedöma än en gång vad man tycker är bolagets "sanna värde". Sticker kursen i väg en bit från vad som förväntas eller beräknas. Ja då kan det vara lämpligt att se över "caset" och vad kursstegringen/tappet beror på. Finns det någon fundamenta bakom det, eller är det bara Mr Market?
Hur tänker du?
"Nio dagar in januari kan ledningen rapportera att koncernens dagliga försäljning är två till tre gånger högre (beroende på om det är en vardag eller helgdag) än innan julledigheten i december 2010. Ledningen för G5 Entertainment kommer att avge en reviderad prognos för såväl helåret som Q1 2011 i den bokslutskommuniké som lämnas den 25 februari 2011."
Bolagets egna prognoser (som de kontinuerligt uppjusterat under tid) för 2011 ligger i dagsläget på VPA 1,60 kr. Det kan vara rimligt att anta att de den 25 februari kommer höja denna prognos, 1,80 kr? (Motsvarar en höjning på 0,20 vilket gjordes senast de justerade prognosen).
Om man ska spekulera kring att så blir fallet och med P/E 14 som bas bedömer jag då riktkursen bli 25 kr för 2011.
Varför enbart P/E 14? Brukar inte tillväxtsföretag värderas till ca P/E 20?
Jo, det är sant, men betänk att G5 dels inte är börsnoterad i egentlig mening. Aktien handlas på Aktietorget där det är listat. Det har en i stort sett obefintlig historik (även om det senaste året varit mycket god). Om man ändock är beredd att betala P/E 20 för ett tillväxtsföretag så finns det redan ett utbud av börsnoterade bolag med både årliga utdelningar som krydda på moset samt med en lång och god historik. Varför öka risken genom att betala lika mycket för något som man kan köpa till lägre risk?
Som synes är denna del av mitt resonerande influerat av MPT-strategier. Öka bara risken om belöningen verkar kunna uppväga det, annars är det ingen ide att anta högre risk för förmodad lika avkastning. Enda anledningen vore i så fall för att diversifiera, men det är jag inte intresserad av i nuläget.
Kom också ihåg att bokslutet för 2010 har ej skett än. Än har vi enbart bolagets egna prognoser att gå efter, inga "hårda fakta" Vad händer om det slutgiltliga bokslutet inte visar VPA 1 kr som prognosticerat utan lägre? Då kan vi se en rejäl törn i synen på och förtroendet för bolagsledningens prognoser.
Innan bokslutet är klart och verksamhetsårets resultat är "skrivet i sten" har G5 Entertainment ännu inte haft VPA 1 kr under 2010. Fast det med mycket stor sannolikhet kommer bli så, så är det ändå något man bör betänka och ha i beräkningen när man tittar på framtida prognoser.
Som ni ser, min vana trogen, så räknar jag ganska defensivt samt försöker tänka att både möjliga och omöjliga händelser kan ske. De som är mer riskvilliga än jag ser säkerligen, och räknar med, mycket större uppsida på kort sikt.
Sedan är riktkurser för mig inga definitiva köp och sälj beslut, utan ska finnas där mer för att agera som vägledare så att man inte dras iväg allt för mycket då kurser drar iväg (upp eller ned). Att sätta s.k. riktkurs gör att man måste kolla över och bedöma än en gång vad man tycker är bolagets "sanna värde". Sticker kursen i väg en bit från vad som förväntas eller beräknas. Ja då kan det vara lämpligt att se över "caset" och vad kursstegringen/tappet beror på. Finns det någon fundamenta bakom det, eller är det bara Mr Market?
Hur tänker du?
Sålt Dignitana
Idag när Dignitana upp till 29 kr sålde jag mitt innehav. Anledningarna är följande:
Jag har som mål att under 2011 minska mitt spekulativa innehav, frågan var var det skulle skäras. Det blev Dignitana. Varför Dignitana och varför nu?
Dignitana har snabbt stigit p.g.a. förväntan av kommande positiva triggers. Mao positiva nyheter är redan inprisade i kursen. Om negativa nyheter levereras, som t.ex. förskjutning i tid tills man når break-even, så kommer aktien falla rejält. Detta är ett klassiskt signum för aktier som blir populära och snabbt stiger p.g.a. förväntan på än större kursstegringar utan att bolaget levererat något ytterligare av substans som ändrar prognoserna.
Nuvarande värderingen är också väldigt hög. Det är en värdering som jag förväntat mig ska nås 2012-2013. Än så länge har Dignitana hållt plan och utvecklats enligt sin egen kommunicerade plan. Det är just ett av problemen. De har inte skrivit upp prognoserna för att rättfärdiga denna kursrusning. Jag förväntar mig visserligen att Dignitana kommer fortsätta stiga på sikt, men just i detta läget tror jag kursen har stigit allt för brant och att risken är överhängande att vi snart får se en dipp.
Då jag fortfarande är positiv till bolaget kan jag tänka mig gå in igen, men på nuvarande nivåer är risken för stor kontra rewarden. Om min förväntade kurs för 2013 är ca 35 kr så är uppsidan från 29 till 35 liten, medan risken för ett fall är så mycket större om/när någon negativ nyhet levereras.
Dock ska tilläggas att om Smallcap.se prognos slår in så kan säkerligen ca 45 kr nås under året. Det är ca 50% uppsida. Det skulle kunna rättfärdiga ett fortsatt innehav även om nedsida finns, men jag tror mer på bolagets egna kommunicerade prognoser än Smallcap.se:s.
Vad tror du?
Jag har som mål att under 2011 minska mitt spekulativa innehav, frågan var var det skulle skäras. Det blev Dignitana. Varför Dignitana och varför nu?
Dignitana har snabbt stigit p.g.a. förväntan av kommande positiva triggers. Mao positiva nyheter är redan inprisade i kursen. Om negativa nyheter levereras, som t.ex. förskjutning i tid tills man når break-even, så kommer aktien falla rejält. Detta är ett klassiskt signum för aktier som blir populära och snabbt stiger p.g.a. förväntan på än större kursstegringar utan att bolaget levererat något ytterligare av substans som ändrar prognoserna.
Nuvarande värderingen är också väldigt hög. Det är en värdering som jag förväntat mig ska nås 2012-2013. Än så länge har Dignitana hållt plan och utvecklats enligt sin egen kommunicerade plan. Det är just ett av problemen. De har inte skrivit upp prognoserna för att rättfärdiga denna kursrusning. Jag förväntar mig visserligen att Dignitana kommer fortsätta stiga på sikt, men just i detta läget tror jag kursen har stigit allt för brant och att risken är överhängande att vi snart får se en dipp.
Då jag fortfarande är positiv till bolaget kan jag tänka mig gå in igen, men på nuvarande nivåer är risken för stor kontra rewarden. Om min förväntade kurs för 2013 är ca 35 kr så är uppsidan från 29 till 35 liten, medan risken för ett fall är så mycket större om/när någon negativ nyhet levereras.
Dock ska tilläggas att om Smallcap.se prognos slår in så kan säkerligen ca 45 kr nås under året. Det är ca 50% uppsida. Det skulle kunna rättfärdiga ett fortsatt innehav även om nedsida finns, men jag tror mer på bolagets egna kommunicerade prognoser än Smallcap.se:s.
Vad tror du?
Värdeinvestering
Jag fortsätter min serie av enklare inlägg om investeringsmodeller. Idag har turen kommit till värdeinvestering.
Värdeinvestering (eng: value investing) är en strategi vars tillämpning syftar till att generera högre avkastning samtidigt som man försöker minskar riskerna. Själva begreppet härstammar från Benjamin Graham. Strategin används och har också använts av Warren Buffett, en av världens mest kända tillika framgångsrika investerare.
Strategin går ut på att investera i undervärderade bolag. Bolag vars aktier på "felaktiga" grunder rasat i kurs. Den bygger på att man räknar ut ett bolags verkliga värde, med hjälp av någon form av fundamentalanalys av bolaget. När marknaden (ofta refferrerad till som Mr Market) sedan prissätter bolaget alldeles för lågt till vad dess egentliga värde är då är det dags att slå till.
För att minimera risken så är även begreppet säkerhetsmarginal (eng: margin of safety) viktig inom värdeinvesteringar. Det är den marginal man bör eftersträva i den händelse man räknat fel, eller något oförutsett händer. Om du t.ex. värderat ett bolag till 100 kr/aktie så väntar du med köp tills kursen sjunkit ännu något mer, för att säkerställa så gott det går att det är ett bra köp du gör. Förenklat sagt så vill värdeinvesterare handla under REA och då även med ytterligare någon form av rabatt på det.
Då börsen går i cykler infinner sig marknadsoro med jämna mellanrum. Detta är stunder då värdeinvesterare trivs i, då det i dessa stunder är enklare att hitta undervärderade bolag. Som värdeinvesterare kan man ligga likvid under långa perioder i väntan på att de bolag vars aktier som man är intresserad av ska falla i pris tills de når den nivå man bedömt är dess verkliga värde, samt med en viss säkerhetsmarginal. I värdeinvestering så är bolagets historia och dess historiska nyckeltal viktiga, då de oftast utgör grunden för de fundamentala analyserna.
Fler modeller följer.
Är du influerad av värdeinvestering?
Värdeinvestering (eng: value investing) är en strategi vars tillämpning syftar till att generera högre avkastning samtidigt som man försöker minskar riskerna. Själva begreppet härstammar från Benjamin Graham. Strategin används och har också använts av Warren Buffett, en av världens mest kända tillika framgångsrika investerare.
Strategin går ut på att investera i undervärderade bolag. Bolag vars aktier på "felaktiga" grunder rasat i kurs. Den bygger på att man räknar ut ett bolags verkliga värde, med hjälp av någon form av fundamentalanalys av bolaget. När marknaden (ofta refferrerad till som Mr Market) sedan prissätter bolaget alldeles för lågt till vad dess egentliga värde är då är det dags att slå till.
För att minimera risken så är även begreppet säkerhetsmarginal (eng: margin of safety) viktig inom värdeinvesteringar. Det är den marginal man bör eftersträva i den händelse man räknat fel, eller något oförutsett händer. Om du t.ex. värderat ett bolag till 100 kr/aktie så väntar du med köp tills kursen sjunkit ännu något mer, för att säkerställa så gott det går att det är ett bra köp du gör. Förenklat sagt så vill värdeinvesterare handla under REA och då även med ytterligare någon form av rabatt på det.
Då börsen går i cykler infinner sig marknadsoro med jämna mellanrum. Detta är stunder då värdeinvesterare trivs i, då det i dessa stunder är enklare att hitta undervärderade bolag. Som värdeinvesterare kan man ligga likvid under långa perioder i väntan på att de bolag vars aktier som man är intresserad av ska falla i pris tills de når den nivå man bedömt är dess verkliga värde, samt med en viss säkerhetsmarginal. I värdeinvestering så är bolagets historia och dess historiska nyckeltal viktiga, då de oftast utgör grunden för de fundamentala analyserna.
Fler modeller följer.
Är du influerad av värdeinvestering?
Modern Portfölj Teori
Tänkte göra några inlägg och kortfattat beskriva några olika investeringsmodeller. Kanske någon finner dem vara intressanta? Jag börjar med:
Modern Portfölj Teori (eng: modern portfolio theory), MPT, som är en investeringsmodell som beskriver hur man kan använda diversifiering för att optimera sin portfölj.
MPT utvecklades av Harry Markowitz, nobelpristagare i ekonomi och har haft och har stor påverkan på många inom finansvärlden.
En av grunderna i MPT är att investerare är riskaversa d.v.s. om man förväntas få samma avkastning från två olika investeringar så väljer man den med lägst risk. Accepterar högre risk gör men enbart mot förväntad högre avkastning. I och med detta så finns det olika optimala portföljer beroende på accepterad risknivå.
En annan viktig ingrediens i MPT är valet av tillgångar i portföljen och deras beroende av varandra. Genom att diversifiera så kan man reducera risk då olika tillgångsklasser går olika bra under olika tidsperioder. Det gäller m.a.o. inte att bara välja rätt aktie, man måste också (för att reducera risk) se hur den som portföljtillgång står i relation till de andra i portföljen. Förenklat sagt så ska man, enligt MPT, inte lägga alla ägg i samma korg.
MPT-anhängare menar ofta att det är svårt att slå marknaden. Ska man göra det måste man oftast acceptera högre risk med sina placeringar. Dock är det enbart en minoritet som lyckas med detta över någon längre tid. För den vanlige småspararen är därför det mest lämpliga istället att ha indexfonder som är det det billigaste, enklaste och effektivaste sättet att få en bred diversifikation i sina aktieinnehav som följer marknadens utveckling. Kombinera indexfonder med andra tillgångar så som räntepapper et.c.
Fler investeringsmodeller följer.
Är du influerad av Modern Portfölj Teori?
Modern Portfölj Teori (eng: modern portfolio theory), MPT, som är en investeringsmodell som beskriver hur man kan använda diversifiering för att optimera sin portfölj.
MPT utvecklades av Harry Markowitz, nobelpristagare i ekonomi och har haft och har stor påverkan på många inom finansvärlden.
En av grunderna i MPT är att investerare är riskaversa d.v.s. om man förväntas få samma avkastning från två olika investeringar så väljer man den med lägst risk. Accepterar högre risk gör men enbart mot förväntad högre avkastning. I och med detta så finns det olika optimala portföljer beroende på accepterad risknivå.
En annan viktig ingrediens i MPT är valet av tillgångar i portföljen och deras beroende av varandra. Genom att diversifiera så kan man reducera risk då olika tillgångsklasser går olika bra under olika tidsperioder. Det gäller m.a.o. inte att bara välja rätt aktie, man måste också (för att reducera risk) se hur den som portföljtillgång står i relation till de andra i portföljen. Förenklat sagt så ska man, enligt MPT, inte lägga alla ägg i samma korg.
MPT-anhängare menar ofta att det är svårt att slå marknaden. Ska man göra det måste man oftast acceptera högre risk med sina placeringar. Dock är det enbart en minoritet som lyckas med detta över någon längre tid. För den vanlige småspararen är därför det mest lämpliga istället att ha indexfonder som är det det billigaste, enklaste och effektivaste sättet att få en bred diversifikation i sina aktieinnehav som följer marknadens utveckling. Kombinera indexfonder med andra tillgångar så som räntepapper et.c.
Fler investeringsmodeller följer.
Är du influerad av Modern Portfölj Teori?
Railcare
Tänkte passa på och posta ett inlägg om en "doldis". Ett av mina mindre innehav; Railcare.
Bolaget är listat på Aktietorget och är en liten nätt koncern vars verksamhet går ut på järnväg. Transport på järnväg (timmertransporter) samt underhåll. De är ett av fåtalet Aktietorgs-bolag som går med vinst och ger utdelning. Railcares utdelningspolicy är att 1/3 av resultatet före skatt ska delas ut. Det ser därmed ut som om en utdelning på ca 0,60 kr kan vara aktuell för verksamhetsåret 2010. Detta ger en direktavkastning på ca 4% på nuvarande kurs.
Bolaget har verksamhet i Sverige, Danmark och Storbritannien (samt i Norge via andelsägande i ett norskt bolag vill jag också minnas: Grenland Rail AS).
Man tänker satsa än mer på den brittiska marknaden framöver. Den satsningen är tänkt att göras med befintliga medel.
"Företaget räknar med en investering på 21 miljoner kronor fördelat över tre års tid, på bearbetning av marknaden samt utveckling av metoder och maskiner. Den första Railvac-maskinen anpassad till den brittiska marknaden beräknas vara klar till andra halvåret 2011."
Ett av bolagets konkurrensfördelar är sin egna Railvac-maskin som rensar järnvägsspår på snö. I år har bevisligen en hel del snö fallit i Storbritannien. Tror man på mer snö på de brittiska öarna framöver så kan kanske Railcare vara betjänt av det.
VPA brukar ligga på ca 1 kr/aktie, men av Q3 rapporten att bedöma så för 2010 är det rimligt att det kan bli ca 1,33 kr/aktie.
Järnvägsunderhållet är som kanske bekant ofta sagt vara eftersatt i Sverige, liksom andra delar av Europa.Så tror man att järnvägar kommer vara något som det satsas mer på kan Railcare vara intressant av det skälet också, då de på entreprenad sidan bygger, servar och underhåller.
Deras största konkurrenter är enligt dem själva Infranord AB, Strukton Rail och Volker Weiss.
De har också, i mitt tycke, en bra IR avdelning. Där man får snabba och bra svar på ställda frågor. Tillgång till information är en hel del värt när man kikar på bolag på smålistorna då de generellt är sämre genomlystna av analytiker.
Mao Railcare ingår i min portfölj sedan en tid tilbaka. Det är ingen högutdelare (2009 delades 0,37 kr/aktie ut), men de "tuffar på".
Vad anser du om bolaget?
Bolaget är listat på Aktietorget och är en liten nätt koncern vars verksamhet går ut på järnväg. Transport på järnväg (timmertransporter) samt underhåll. De är ett av fåtalet Aktietorgs-bolag som går med vinst och ger utdelning. Railcares utdelningspolicy är att 1/3 av resultatet före skatt ska delas ut. Det ser därmed ut som om en utdelning på ca 0,60 kr kan vara aktuell för verksamhetsåret 2010. Detta ger en direktavkastning på ca 4% på nuvarande kurs.
Bolaget har verksamhet i Sverige, Danmark och Storbritannien (samt i Norge via andelsägande i ett norskt bolag vill jag också minnas: Grenland Rail AS).
Man tänker satsa än mer på den brittiska marknaden framöver. Den satsningen är tänkt att göras med befintliga medel.
"Företaget räknar med en investering på 21 miljoner kronor fördelat över tre års tid, på bearbetning av marknaden samt utveckling av metoder och maskiner. Den första Railvac-maskinen anpassad till den brittiska marknaden beräknas vara klar till andra halvåret 2011."
Ett av bolagets konkurrensfördelar är sin egna Railvac-maskin som rensar järnvägsspår på snö. I år har bevisligen en hel del snö fallit i Storbritannien. Tror man på mer snö på de brittiska öarna framöver så kan kanske Railcare vara betjänt av det.
VPA brukar ligga på ca 1 kr/aktie, men av Q3 rapporten att bedöma så för 2010 är det rimligt att det kan bli ca 1,33 kr/aktie.
Järnvägsunderhållet är som kanske bekant ofta sagt vara eftersatt i Sverige, liksom andra delar av Europa.Så tror man att järnvägar kommer vara något som det satsas mer på kan Railcare vara intressant av det skälet också, då de på entreprenad sidan bygger, servar och underhåller.
Deras största konkurrenter är enligt dem själva Infranord AB, Strukton Rail och Volker Weiss.
De har också, i mitt tycke, en bra IR avdelning. Där man får snabba och bra svar på ställda frågor. Tillgång till information är en hel del värt när man kikar på bolag på smålistorna då de generellt är sämre genomlystna av analytiker.
Mao Railcare ingår i min portfölj sedan en tid tilbaka. Det är ingen högutdelare (2009 delades 0,37 kr/aktie ut), men de "tuffar på".
Vad anser du om bolaget?
Analyser
Analyser gjorda utefter reviderade kriterier a la 2016. - Flyttade
Betyg AAA
Betyg AA
Betyg A
Betyg B
Betyg C
Analyser gjorda utefter ratingkriterierna a la 2012.
OBS! Dessa analyser inkluderar inte alla aspekter som används i dagsläget.
Betyg AAA
Betyg AA
Kone 2012-07
Clas Ohlson 2012-07
Höganäs 2012-07
Alfa Laval 2012-08
G&L Beijer 2012-07
Nolato 2012-09
Berkshire Hathaway 2013-01
Coca Cola 2013-03
McDonalds 2013-03
Wal-mart 2013-08
Atlas Copco 2013-10
Mattel 2014-02
Assa Abloy
Betyg A
Kellogg 2013-03
Industrivärden 2014-01
Yara 2012-05
Fiskars 2012-07
Kabe 2012-09
Duni 2012-08
Addtech 2012-12
Indutrade 2013-02
General Mills 2013-02
PepsiCo 2013-03
Procter & Gamble 2013-03
Walt Disney Company 2013-08
Precision Castparts
ABB
Apple
Betyg B
Konecranes 2012-07
Malmbergs Elektriska 2013-01
Kongsberg 2012-07
Wilh. Wilhelmsen 2012-11
Stolt-Nielsen 2012-10
SSAB 2013-02
Nokian Tyres 2013-07
General Dynamics 2013-04
Northrop Grumman 2013-04
Time Warner 2013-08
Deere & Co 2013-09
Caterpillar 2013-10
Joy Global 2013-10
Kinder Morgan Energy Partners 2013-11
Ekornes 2012-07
Tesco 2014-03
Loews 2014-04
Ganger Rolf
Aker
Microsoft 2015-04
Twenty-First Century Fox
United Technologies Corp 2014-08
L-3 Communications
Betyg C
Beijer Electronics 2012-07
Metso 2012-07
Wärtsilä 2012-07
Cramo 2012-08
Ramirent 2012-08
Saab 2012-08
Raytheon 2013-04
Boeing 2013-04
Lockheed Martin 2013-04
Oaktree Capital 2013-11
Ricks Cabaret 2014-01
Elbit Systems 2014-03
Alliant Techsystems 2014-11
Avensia
Äldre ratingkriterier
Analyser gjorda efter de tidigare kriterierna här...
OBS! Dessa analyser inkluderarinte alla aspekter som används i dagsläget (se ovan).
Betyg AAA
Hennes & Mauritz 2011-03
Axfood 2011-03
Betyg AA
Telenor 2012-01
TeliaSonera 2012-01
Beijer Alma 2011-11
Nibe 2011-11
Fenix Outdoor 2011-08
Mekonomen 2011-07
SCA 2011-04
Ratos 2011-04
Kinnevik 2011-03
Fortum 2011-03
Carlsberg 2012-02
Betyg A
Millicom 2012-01
Tele2 2012-01
Getinge 2011-10
Assa Abloy 2011-10
Atlas Copco 2011-09
Skanska 2011-04
Orc Software 2011-03
AstraZeneca 2011-03
Betyg B
France Telecom 2012-01
Svolder 2011-09
BAE Systems 2011-09
Sandvik 2011-08
Scania 2011-07
Betyg C
Havsfrun 2011-03
Diös Fastigheter 2011-03
TDC 2012-01
Betyg AAA
Betyg AA
Betyg A
Betyg B
Betyg C
Analyser gjorda utefter ratingkriterierna a la 2012.
OBS! Dessa analyser inkluderar inte alla aspekter som används i dagsläget.
Betyg AAA
Betyg AA
Kone 2012-07
Clas Ohlson 2012-07
Höganäs 2012-07
Alfa Laval 2012-08
G&L Beijer 2012-07
Nolato 2012-09
Berkshire Hathaway 2013-01
Coca Cola 2013-03
McDonalds 2013-03
Wal-mart 2013-08
Atlas Copco 2013-10
Mattel 2014-02
Assa Abloy
Betyg A
Kellogg 2013-03
Industrivärden 2014-01
Yara 2012-05
Fiskars 2012-07
Kabe 2012-09
Duni 2012-08
Addtech 2012-12
Indutrade 2013-02
General Mills 2013-02
PepsiCo 2013-03
Procter & Gamble 2013-03
Walt Disney Company 2013-08
Precision Castparts
ABB
Apple
Betyg B
Konecranes 2012-07
Malmbergs Elektriska 2013-01
Kongsberg 2012-07
Wilh. Wilhelmsen 2012-11
Stolt-Nielsen 2012-10
SSAB 2013-02
Nokian Tyres 2013-07
General Dynamics 2013-04
Northrop Grumman 2013-04
Time Warner 2013-08
Deere & Co 2013-09
Caterpillar 2013-10
Joy Global 2013-10
Kinder Morgan Energy Partners 2013-11
Ekornes 2012-07
Tesco 2014-03
Loews 2014-04
Ganger Rolf
Aker
Microsoft 2015-04
Twenty-First Century Fox
United Technologies Corp 2014-08
L-3 Communications
Betyg C
Beijer Electronics 2012-07
Metso 2012-07
Wärtsilä 2012-07
Cramo 2012-08
Ramirent 2012-08
Saab 2012-08
Raytheon 2013-04
Boeing 2013-04
Lockheed Martin 2013-04
Oaktree Capital 2013-11
Ricks Cabaret 2014-01
Elbit Systems 2014-03
Alliant Techsystems 2014-11
Avensia
Äldre ratingkriterier
Analyser gjorda efter de tidigare kriterierna här...
OBS! Dessa analyser inkluderarinte alla aspekter som används i dagsläget (se ovan).
Betyg AAA
Hennes & Mauritz 2011-03
Axfood 2011-03
Betyg AA
Telenor 2012-01
TeliaSonera 2012-01
Beijer Alma 2011-11
Nibe 2011-11
Fenix Outdoor 2011-08
Mekonomen 2011-07
SCA 2011-04
Ratos 2011-04
Kinnevik 2011-03
Fortum 2011-03
Carlsberg 2012-02
Betyg A
Millicom 2012-01
Tele2 2012-01
Getinge 2011-10
Assa Abloy 2011-10
Atlas Copco 2011-09
Skanska 2011-04
Orc Software 2011-03
AstraZeneca 2011-03
Betyg B
France Telecom 2012-01
Svolder 2011-09
BAE Systems 2011-09
Sandvik 2011-08
Scania 2011-07
Betyg C
Havsfrun 2011-03
Diös Fastigheter 2011-03
TDC 2012-01
Fritt fall för PA Resources
Fritt fall, eller ett ras i alla fall, för PA Resources. Kursen hade nått 8 kr nivån tidigare, men föll nu kraftigt med anledning av Q4 rapporten.
Ur e24.se
"Daniel Råvik, oljeanalytiker på Handelsbanken, konstaterar att produktionen under kvartalet är en stor besvikelse och att bolaget återigen inte klarar av att hålla sina produktionsprognoser.
"I tillägg till det här redovisar bolaget tre torrborrningar och även det är en stor besvikelse", säger han.
Att produktionen inte möter målet är inte det värsta egentligen, det som inte kommer upp i det här kvartalet kommer upp i nästa. Det som däremot är en stor besvikelse är att man inte lyckats med prospekteringen, som är väldigt viktig för ett sådant här bolag och det här har en väldigt negativ påverkan på bolaget", säger han."Angående produktionen för Q4 så anges från bolaget:
"PA Resources producerade i snitt 12.100 fat per dag.
Erhållet oljepris var i snitt 82 dollar per fat.
Produktionen var lägre än förväntat i slutet av 2010, i huvudsak relaterat till Azuritefältet i Republiken Kongo.
Vid 2010 års slut uppgick snittproduktionen till cirka 12 000 fat per dag.
Detta är lägre än förväntat och medför att PA Resources inte uppnår sin produktionsprognos på 15.000-20.000 fat per dag vid slutet av 2010."
Kortfattat så är det en lägre produktion än förväntat samt torr-borrningar som får kursen att rasa.
I skrivande stund är kursen 6,10. Vi får se hur långt ned den sjunker nu.
Ur e24.se
"Daniel Råvik, oljeanalytiker på Handelsbanken, konstaterar att produktionen under kvartalet är en stor besvikelse och att bolaget återigen inte klarar av att hålla sina produktionsprognoser.
"I tillägg till det här redovisar bolaget tre torrborrningar och även det är en stor besvikelse", säger han.
Att produktionen inte möter målet är inte det värsta egentligen, det som inte kommer upp i det här kvartalet kommer upp i nästa. Det som däremot är en stor besvikelse är att man inte lyckats med prospekteringen, som är väldigt viktig för ett sådant här bolag och det här har en väldigt negativ påverkan på bolaget", säger han."Angående produktionen för Q4 så anges från bolaget:
"PA Resources producerade i snitt 12.100 fat per dag.
Erhållet oljepris var i snitt 82 dollar per fat.
Produktionen var lägre än förväntat i slutet av 2010, i huvudsak relaterat till Azuritefältet i Republiken Kongo.
Vid 2010 års slut uppgick snittproduktionen till cirka 12 000 fat per dag.
Detta är lägre än förväntat och medför att PA Resources inte uppnår sin produktionsprognos på 15.000-20.000 fat per dag vid slutet av 2010."
Kortfattat så är det en lägre produktion än förväntat samt torr-borrningar som får kursen att rasa.
I skrivande stund är kursen 6,10. Vi får se hur långt ned den sjunker nu.
Dignitana och framtiden
Jag kom på mig själv att jag knappt nämnt något om Dignitana som jag köpte våren 2010. Närmare bestämt Dignitana BTU. En BTU omvandlades sedan till en aktie och en teckningsoption. TO sålde jag sedan för att minska exponeringen mot spekulationsaktier.
Dignitana bedriver verksamhet inom området medicinteknik och har utvecklat ett patenterat skalpkylningssystem som reducerar hårbortfall vid cellgiftsbehandling. Dignitana är vi det här laget ganska omnämnt och bekant av olika spekulanter och spås av många en lysande framtid. Smallcap.se (http://www.smallcap.se/company/22/comment/0/) följer Dignitana för den som är intresserad av att läsa vad de har att säga om bolaget. Nämnas skall att de är mer positiva till utvecklingen än bolaget självt och ställer därmed än högre prognoser.
"Prognosen på 24 miljoner i omsättning för 2011 tror vi är försiktigt satt. Det är i nuläget svårt att säga hur snabbt den kinesiska marknaden kommer att utvecklas, men vi vet att Asien är en av de mest intressanta marknaderna, UK, världens största marknad, kommer också att bli viktigt under 2011. Under 2012 tillkommer Japan och USA och det gör att en omsättning på 100 MSEK är möjlig. Vi tror att marknaden kommer till insikt om detta under nästa år och att det kan bli en riktigt fin resa i Dignitana."
Hittills så har Dignitana levererat enligt plan. Nedan är mina "riktkurser" baserat på bolagets prognostiserade VPA och en värdering på P/E 14. (Ja, det kan tyckas lågt för ett snabbväxande bolag, men ni vet att jag har för vana att alltid räkna i de lägre intervallerna)
2011 - Omsättning på 24 Mkr och ett break-even resultat
2012 - Omsättning på 61 Mkr och VPA 1,50 Kurs: 21 kr
2013 - Omsättning på 100 Mkr och VPA 2,50 Kurs: 35 kr
2014 - Omsättning på 140 Mkr och VPA 3 Kurs 42 kr
Kursen just nu på 23,90 kr dvs marknaden prisar in en hel del redan. Om Smallcaps prognos för 2012 slår in och man räknar med P/E 18, vilket iofs inte vore orimligt, så kan med andra ord 45 kr nivån nås om drygt ett år.
I detta caset ska man dock betänka att om någon form av negativ nyhet kommer så kommer det få stor effekt på kursen då så mycket förväntningar är inbyggda redan. Detta är en s.k. populär aktie, som så länge allt går enligt plan kommer fortsätta sin positiva kursutveckling men som åker på en rejäl känga om något negativt förknippas med dem.
Vad är din syn på bolaget?
Dignitana bedriver verksamhet inom området medicinteknik och har utvecklat ett patenterat skalpkylningssystem som reducerar hårbortfall vid cellgiftsbehandling. Dignitana är vi det här laget ganska omnämnt och bekant av olika spekulanter och spås av många en lysande framtid. Smallcap.se (http://www.smallcap.se/company/22/comment/0/) följer Dignitana för den som är intresserad av att läsa vad de har att säga om bolaget. Nämnas skall att de är mer positiva till utvecklingen än bolaget självt och ställer därmed än högre prognoser.
"Prognosen på 24 miljoner i omsättning för 2011 tror vi är försiktigt satt. Det är i nuläget svårt att säga hur snabbt den kinesiska marknaden kommer att utvecklas, men vi vet att Asien är en av de mest intressanta marknaderna, UK, världens största marknad, kommer också att bli viktigt under 2011. Under 2012 tillkommer Japan och USA och det gör att en omsättning på 100 MSEK är möjlig. Vi tror att marknaden kommer till insikt om detta under nästa år och att det kan bli en riktigt fin resa i Dignitana."
Hittills så har Dignitana levererat enligt plan. Nedan är mina "riktkurser" baserat på bolagets prognostiserade VPA och en värdering på P/E 14. (Ja, det kan tyckas lågt för ett snabbväxande bolag, men ni vet att jag har för vana att alltid räkna i de lägre intervallerna)
2011 - Omsättning på 24 Mkr och ett break-even resultat
2012 - Omsättning på 61 Mkr och VPA 1,50 Kurs: 21 kr
2013 - Omsättning på 100 Mkr och VPA 2,50 Kurs: 35 kr
2014 - Omsättning på 140 Mkr och VPA 3 Kurs 42 kr
Kursen just nu på 23,90 kr dvs marknaden prisar in en hel del redan. Om Smallcaps prognos för 2012 slår in och man räknar med P/E 18, vilket iofs inte vore orimligt, så kan med andra ord 45 kr nivån nås om drygt ett år.
I detta caset ska man dock betänka att om någon form av negativ nyhet kommer så kommer det få stor effekt på kursen då så mycket förväntningar är inbyggda redan. Detta är en s.k. populär aktie, som så länge allt går enligt plan kommer fortsätta sin positiva kursutveckling men som åker på en rejäl känga om något negativt förknippas med dem.
Vad är din syn på bolaget?
Potentialen i Nordic Iron Ore uppmärksammas
Potentialen i Nordic Iron Ore uppmärksammas av Axier. De förutspår kursexplosion i en av delägarna till Nordic Iron Ore, Kopparberg Mineral, som Axier följer.
"I dagens marknadsklimat med blomstrande råvarupriser går Kopparberg Mineral och Nordic Iron Ore mot en ljus framtid med många års lönsam gruvdrivt. Många analytiker spår fortsatt växande järnmalm- och kopparpriser framöver i takt med att utvecklingsländerna går mot en allt högre levnadsstandard. Såtillvida tillväxten inte dämpas av andra världsekonomiska faktorer lär dessa länder fortsätta satsningarna på ökad modernisering, med hög efterfrågan på råvaror som följd.
Axier ser stora likheter mellan Nordic Iron Ore och Dannemora Mineral och en kort titt på historiken i Dannemora pekar på att Nordic Iron Ore kan tillskrivas en betydande pre-money värdering när bolaget sedan noteras separat på under andra halvan av 2011."
Nuvarande kurs i de två största delägarna av Nordic Iron Ore: Kopparberg 8 kr, Archelon Mineral 0,22 kr.
"I dagens marknadsklimat med blomstrande råvarupriser går Kopparberg Mineral och Nordic Iron Ore mot en ljus framtid med många års lönsam gruvdrivt. Många analytiker spår fortsatt växande järnmalm- och kopparpriser framöver i takt med att utvecklingsländerna går mot en allt högre levnadsstandard. Såtillvida tillväxten inte dämpas av andra världsekonomiska faktorer lär dessa länder fortsätta satsningarna på ökad modernisering, med hög efterfrågan på råvaror som följd.
Axier ser stora likheter mellan Nordic Iron Ore och Dannemora Mineral och en kort titt på historiken i Dannemora pekar på att Nordic Iron Ore kan tillskrivas en betydande pre-money värdering när bolaget sedan noteras separat på under andra halvan av 2011."
Nuvarande kurs i de två största delägarna av Nordic Iron Ore: Kopparberg 8 kr, Archelon Mineral 0,22 kr.
Mer om G5 Entertainment
G5 Entertainment är som kanske bekant utvecklare och förläggare av nedladdningsbara spel för mobilen och pc:n samt för stationära och bärbara konsoler.
Tittar vi på kursen i backspegeln så före börsintroduktionen så kunde man teckna aktien för 3 kr 2006. En nyemission genomfördes i september 2008 för 3,9 kr. Kursen har sedan i runda slängar legat runt 5 kr för att under finanskrisen sjunka ner till ca 2-3 kr. Under 2009 visade bolaget förmåga till att göra vinster och själv gick jag in i aktien på våren 2010.
För att utveckla ett spel så lägger man först ca 6-8 månader för att skapa ett spel på/till PC, som utgör själva arbetsgrunden. Att sedan omvandla det till Iphone tar ytterligare 3-4 månader, men då man väl har den i det formatet tar ytterligare omvandling till andra format endast ca 1-2 månader i anspråk. Så mao, spelen som släpps 2011 utvecklades 2010.
Vinstmarginalerna har visat sig vara väldigt goda. Enligt VD så toppar intäkterna vid och strax efter en lansering av ett spel. Det går sedan ned för att sedan hålla en ganska jämn nivå över tid. Lägg därtill att ett populärt spel enkelt kan göras om till än fler plattformar så man på så sätt kan lansera igen samt når fler kunder med. Denna process är mycket enklare och billigare än själva utvecklingen av "originalspelet". Jag förmodar att bolaget på så sätt kan sålla en del angående vilka spel som är lönande att fortsätta att omvandla för bruk till fler plattformar.
Ja, man måste fortsätta utveckla nya spel. Liksom oljeindustrin som måste hitta nya oljefynd, liksom bilbranchen som måste komma upp med nya modeller. Man är beroende av att utveckla nya spel. Liksom konsumenterna är "beroende" av att få nya spel.
Siffrorna talar ett övertygande språk. Inga nämnvärda skulder, väldigt hög vinstmarginal. VD som fortsatt att öka sitt innehav. Ett bolag som har slagit sina tidigare prognoser.
I början av 2010 förväntade jag mig att kursen skulle landa på ca 6 kr mot slutet av 2010. Det var då min målkurs med vad jag bedömde liten nedsida och en 50% uppsida på drygt ett halvår, lite längre.
Det visade sig sedan att bolaget slog förväntningarna med god marginal, ständigt uppjusterade sina prognoser samt förverkligade dem. I november 2010 var kursen därmed ca 10,50 kr och då bolaget fortsatte utvecklas positivt och jag inte såg några skäl till att sälja behöll jag aktierna enligt principen "let the winners run".
Bolaget verkar fortsätta att leverera och såvida inget fundamentalt ändrar på det så är följande riktkurser vad jag lutar mig mot nu, baserat på förmodad VPA. Jag har som synes fortfarande en del marginal då VPA prognosticeras till 1,6 kr för 2011 av bolaget självt. Jag förutsätter också att marknaden kommer ge P/E 14 fastän tillväxtsbolag brukar få än högre multiplar. Dock ska man betänka att det finns alltid en viss osäkerhet angående små bolag listade på Aktietorget som kan föranleda "rabatt". Samtidigt, om bolaget fortsätter hålla sina prognoser så bör den osäkerheten minska.
2011-12 20 kr baserat på en VPA 1,4 kr
2012-12 28 kr baserat på en VPA 2 kr
Kan alltihop rasa? Ja, man vet aldrig med aktier och framförallt små bolag som G5 Entertainment. Personligen ser jag fortsatt god uppsida. I alla mina spekulativa innehav så finns det en risk, men rewarden kontra risken är fortsatt aptitlig här.
Tilläggas kan VDs syn på framtida kursutveckling "continuous high growth which is likely to continue, that´s 20-30 Kr price range for 2011."
Tittar vi på kursen i backspegeln så före börsintroduktionen så kunde man teckna aktien för 3 kr 2006. En nyemission genomfördes i september 2008 för 3,9 kr. Kursen har sedan i runda slängar legat runt 5 kr för att under finanskrisen sjunka ner till ca 2-3 kr. Under 2009 visade bolaget förmåga till att göra vinster och själv gick jag in i aktien på våren 2010.
För att utveckla ett spel så lägger man först ca 6-8 månader för att skapa ett spel på/till PC, som utgör själva arbetsgrunden. Att sedan omvandla det till Iphone tar ytterligare 3-4 månader, men då man väl har den i det formatet tar ytterligare omvandling till andra format endast ca 1-2 månader i anspråk. Så mao, spelen som släpps 2011 utvecklades 2010.
Vinstmarginalerna har visat sig vara väldigt goda. Enligt VD så toppar intäkterna vid och strax efter en lansering av ett spel. Det går sedan ned för att sedan hålla en ganska jämn nivå över tid. Lägg därtill att ett populärt spel enkelt kan göras om till än fler plattformar så man på så sätt kan lansera igen samt når fler kunder med. Denna process är mycket enklare och billigare än själva utvecklingen av "originalspelet". Jag förmodar att bolaget på så sätt kan sålla en del angående vilka spel som är lönande att fortsätta att omvandla för bruk till fler plattformar.
Ja, man måste fortsätta utveckla nya spel. Liksom oljeindustrin som måste hitta nya oljefynd, liksom bilbranchen som måste komma upp med nya modeller. Man är beroende av att utveckla nya spel. Liksom konsumenterna är "beroende" av att få nya spel.
Siffrorna talar ett övertygande språk. Inga nämnvärda skulder, väldigt hög vinstmarginal. VD som fortsatt att öka sitt innehav. Ett bolag som har slagit sina tidigare prognoser.
I början av 2010 förväntade jag mig att kursen skulle landa på ca 6 kr mot slutet av 2010. Det var då min målkurs med vad jag bedömde liten nedsida och en 50% uppsida på drygt ett halvår, lite längre.
Det visade sig sedan att bolaget slog förväntningarna med god marginal, ständigt uppjusterade sina prognoser samt förverkligade dem. I november 2010 var kursen därmed ca 10,50 kr och då bolaget fortsatte utvecklas positivt och jag inte såg några skäl till att sälja behöll jag aktierna enligt principen "let the winners run".
Bolaget verkar fortsätta att leverera och såvida inget fundamentalt ändrar på det så är följande riktkurser vad jag lutar mig mot nu, baserat på förmodad VPA. Jag har som synes fortfarande en del marginal då VPA prognosticeras till 1,6 kr för 2011 av bolaget självt. Jag förutsätter också att marknaden kommer ge P/E 14 fastän tillväxtsbolag brukar få än högre multiplar. Dock ska man betänka att det finns alltid en viss osäkerhet angående små bolag listade på Aktietorget som kan föranleda "rabatt". Samtidigt, om bolaget fortsätter hålla sina prognoser så bör den osäkerheten minska.
2011-12 20 kr baserat på en VPA 1,4 kr
2012-12 28 kr baserat på en VPA 2 kr
Kan alltihop rasa? Ja, man vet aldrig med aktier och framförallt små bolag som G5 Entertainment. Personligen ser jag fortsatt god uppsida. I alla mina spekulativa innehav så finns det en risk, men rewarden kontra risken är fortsatt aptitlig här.
Tilläggas kan VDs syn på framtida kursutveckling "continuous high growth which is likely to continue, that´s 20-30 Kr price range for 2011."
G5 Entertainment Var det årets julklapp?
G5 Entertainment går starkt så här på årets första börsdag. Upp 20% i skrivandes stund.
Ledningen skriver upp prognoserna samt visar på att julledigheten varit framgångsrika för bolaget.
"Julledigheten i december 2010 och de följande dagarna var mycket framgångsrika för G5 Entertainment. Det råder inget tvivel om att vi gynnades av den framgång som Apple hade då detta företag sålde stora mängder iPods, iPhones och iPads före jul. I många länder var dessa produkter årets julklapp. Vår genomsnittliga dagsomsättning för spel på Apples plattformar tredubblades efter juldagen då miljontals människor packade upp sina Apple-produkter och började leta efter innehåll att ladda ned" säger Vlad Suglobov, CEO för G5 Entertainment.
På en enda dag, den 27 december 2010, laddades det ned mer än en miljon spel från G5 Entertainment, både gratis- och betalversionerna. Våra spel gick med stöd av Apples marknadsföring, direkt in på topplistorna. Vårt senaste premiumspel, "The Mystery of the Crystal Portal 2" blev en semesterhit, särskilt i Europa där iPhone spelet nådde Top 5 Grossing Game rankings i Sverige, Frankrike, Schweiz, Holland, Norge och Österrike, och Topp 100 Grossing Game rankings i 39 länder. iPad versionen av spelet blev Top 10 Grossing Game i 24 länder runt om i världen, och nådde # 4 Top Grossing Game ranking bland iPad spelen i Sverige.
Den ökade dagliga försäljningen för spel på Apple-plattformar har fortsatt in i januari. Då det är svårt att bedöma hur stor del av försäljningen som är en effekt av ett ökat underlag i form av ny plattformar och hur stor del av försäljningen som är säsongsbetonad på grund av semestrar och marknadsföring, väljer G5 Entertainment att inte revidera prognosen för 2011 innan ledningen förstår dessa trender bättre. Uppdaterade prognoser för Q1 2011 och helåret 2011 kommer att lämnas i samband med bokslutskommunikén som publiceras den 25 februari 2011."
Prognoserna för 2011 ligger nu på VPA 1,60 kr. Kurs just nu 13,70 kr.
Kan G5 Entertainment även bli detta årets raket?
Ledningen skriver upp prognoserna samt visar på att julledigheten varit framgångsrika för bolaget.
"Julledigheten i december 2010 och de följande dagarna var mycket framgångsrika för G5 Entertainment. Det råder inget tvivel om att vi gynnades av den framgång som Apple hade då detta företag sålde stora mängder iPods, iPhones och iPads före jul. I många länder var dessa produkter årets julklapp. Vår genomsnittliga dagsomsättning för spel på Apples plattformar tredubblades efter juldagen då miljontals människor packade upp sina Apple-produkter och började leta efter innehåll att ladda ned" säger Vlad Suglobov, CEO för G5 Entertainment.
På en enda dag, den 27 december 2010, laddades det ned mer än en miljon spel från G5 Entertainment, både gratis- och betalversionerna. Våra spel gick med stöd av Apples marknadsföring, direkt in på topplistorna. Vårt senaste premiumspel, "The Mystery of the Crystal Portal 2" blev en semesterhit, särskilt i Europa där iPhone spelet nådde Top 5 Grossing Game rankings i Sverige, Frankrike, Schweiz, Holland, Norge och Österrike, och Topp 100 Grossing Game rankings i 39 länder. iPad versionen av spelet blev Top 10 Grossing Game i 24 länder runt om i världen, och nådde # 4 Top Grossing Game ranking bland iPad spelen i Sverige.
Den ökade dagliga försäljningen för spel på Apple-plattformar har fortsatt in i januari. Då det är svårt att bedöma hur stor del av försäljningen som är en effekt av ett ökat underlag i form av ny plattformar och hur stor del av försäljningen som är säsongsbetonad på grund av semestrar och marknadsföring, väljer G5 Entertainment att inte revidera prognosen för 2011 innan ledningen förstår dessa trender bättre. Uppdaterade prognoser för Q1 2011 och helåret 2011 kommer att lämnas i samband med bokslutskommunikén som publiceras den 25 februari 2011."
Prognoserna för 2011 ligger nu på VPA 1,60 kr. Kurs just nu 13,70 kr.
Kan G5 Entertainment även bli detta årets raket?
Building Wealth with Dividend Stocks
Standard & Poors Building Wealth with Dividend Stocks är inte den bästa bok angående utdelningsinvestering jag läst men har en del goda sidor.
Bokens beskriver hur man väljer aktier som passar in i en utdelningsportfölj. Den viktigaste egenskapen är att bolaget visar tecken på att kunna fortsätta med och höja utdelningarna. Boken listar också bolag (amerikanska) som skulle vara lämpliga i en dylik portfölj.
Några av de mer intressanta sidorna, enligt mig, är de som beskriver hur man väljer REITs. Det är ett par faktorer man ska fästa extra uppmärksamhet på.
Är ledningen erfaren och rutinerad?
Har ledningen själv andelar?
Hur är FFO:n? Den bör vara minst 2 x räntekostnaderna.
Visar REIT:en på stabila vinster och över tid ökade utdelningar?
Boken beskriver också några olika investeringsstrategier så som Dogs of Dow, Pigs of Dow och Flying Five, som sägs ha gett god avkastning historiskt. De kanske kan passa någon i smaken så här vid ett årsskifte.
DoD innebär att man placerar i de 10 large cap bolag som beräknas direktavkasta mest i slutet av varje år. Ofta kommer dessa uppvärderas kraftigt under kommande år. Sälj dem efter drygt ett år och placera i 10 nya som passar in.
PoD innebär att man i slutet av året placerar i de 5 large cap bolag som haft sämst utveckling under året som gått. De kommer i regel uppvärderas under året som kommer. Sälj dem sedan mot slutet av det året och investera i 5 nya "pigs".
FF är en variant av DoD. Dock fokuserar man på de 5 i DoD som är lägst prissatt i förhållande till direktavkastningen.
Standard & Poors Building Wealth with Dividend Stocks är läsvärd, men antalet sidor som ger en "aha-upplevelse" är få, däremot är sidorna med bilagor destå fler.
Bokens beskriver hur man väljer aktier som passar in i en utdelningsportfölj. Den viktigaste egenskapen är att bolaget visar tecken på att kunna fortsätta med och höja utdelningarna. Boken listar också bolag (amerikanska) som skulle vara lämpliga i en dylik portfölj.
Några av de mer intressanta sidorna, enligt mig, är de som beskriver hur man väljer REITs. Det är ett par faktorer man ska fästa extra uppmärksamhet på.
Är ledningen erfaren och rutinerad?
Har ledningen själv andelar?
Hur är FFO:n? Den bör vara minst 2 x räntekostnaderna.
Visar REIT:en på stabila vinster och över tid ökade utdelningar?
Boken beskriver också några olika investeringsstrategier så som Dogs of Dow, Pigs of Dow och Flying Five, som sägs ha gett god avkastning historiskt. De kanske kan passa någon i smaken så här vid ett årsskifte.
DoD innebär att man placerar i de 10 large cap bolag som beräknas direktavkasta mest i slutet av varje år. Ofta kommer dessa uppvärderas kraftigt under kommande år. Sälj dem efter drygt ett år och placera i 10 nya som passar in.
PoD innebär att man i slutet av året placerar i de 5 large cap bolag som haft sämst utveckling under året som gått. De kommer i regel uppvärderas under året som kommer. Sälj dem sedan mot slutet av det året och investera i 5 nya "pigs".
FF är en variant av DoD. Dock fokuserar man på de 5 i DoD som är lägst prissatt i förhållande till direktavkastningen.
Standard & Poors Building Wealth with Dividend Stocks är läsvärd, men antalet sidor som ger en "aha-upplevelse" är få, däremot är sidorna med bilagor destå fler.
Allt om järn
Visserligen inte ALLT om järn ,men här kommer ett inlägg angående järnmalm och järnmalmspriser som förhoppningsvis gör "branchen" lite mer överskådligt.
Produkten som stålverk i regel köper in kallas järnpellets. Det är ett slags koncentrat som innehåller ca 62% järn. Det är denna produkt som utgör "råvaran" för stålverken. Järnpellets kan dock innehålla något mer än 62%. Då betalar stålverk även något mer, bl.a. indisk och svensk järnpellets håller ofta en något högre halt än genomsnittet.
Förenklat förklarat så bryter man järnmalmen vid gruvor samt anrikar till järnpellets. Om malmen från början håller hög järnhalt så blir anrikningen enklare och billigare.
Järn är en ganska vanlig metall, men det finns i olika koncentrationer på olika ställen på vår runda glob. Priset är helt avgörande för om det är lönsamt eller inte att bryta och anrika den. Exempelvis så har järnmalmen i Kirunavaarahållt en halt på ca 60-68%. Malmberget mellan 51-61 %, enligt SGU. Dessa halter har varit lönsamma tidigare när priset legat runt 25-30 usd och nu gör nuvarande priser LKAB till en kassako för staten.
Angående priset på järnpellets så styrs det från Kina som är den största inköparen. MBIO är ett index man kan följa som visar det pris man är redo att betala i Kina för järnpelletsen (inkl sjöfrakten till Kina). Kina har importerat mest från Australien, Indien och Brasilien. Australien har en klar fördel då sjötransporter därifrån enbart kostar ca 10 usd/ton. Detta gör att gruvnäringen i Australien är mycket lönsam. Det är inte för intet som det har varit uppe på agendan i Australien att beskatta gruvnäringen hårdare. Från Brasilien kostar sjötransporten ca 22 usd/ton. Varför är transportkostnaden viktig? Jo, för kineserna betalar inte mer än de behöver. Marginalerna får tas i andra änden.
Priset på järn har varit i stigande trend sedan 2004 (undantaget en dipp under 2009). Det är Kinas ökade efterfrågan som drivit trenden. Nu befarar en del att tillväxten där kommer mattas, men betänk då att Indien som tidigare varit en exportör av järmalm nu börjat få importera istället för att täcka sina behov. Det ger anledning att tro att priset kommer hållas uppe (förutom eventuellt tillfälliga dippar). MBIO ligger nu på ca 170 usd/ton oc har varit uppe och snuddat på ca 200 usd.
Det höga priset gör att det är lönsamt att utvinna järn när halten ligger på ca 30%. Det är därför det kommit upp ett flertal järngruvsprojekt på senare tid. Tidigare när priset låg på ca 25-30 usd gick det inte runt eftersom själva brytningen och anrikning av 30% malm skulle kosta ungefär detsamma. Malmen var då ej lönande. Även om malmen var tänkt till intilliggande svenska stålverk och man inte var utsatt för höga transportkostnader så var marginalerna helt enkelt för dåliga för att bryta och anrika 30% järnmalm.
Nu skeppas mycket av järnet till Kina. Från Europa kostar sådana sjötransporter ca 30 usd/ton. Det kostar ungefär lika mycket att bryta och anrika 30% järnmalm till järnpellets. Dessutom, med lite marginal, så kostar transporterna till en lämplig utskeppningshamn ungefär detsamma. Mao de totala transportkostnader utgör en stor del av "kostnaden" för stålverken. Goda och effektiva transporter är en akilleshäl för all järnhantering. Därför har Australien en stor fördel framför andra. LKAB har sin konkurrensfördel i sin höga kvalitet på järnet då stålverk betalar lite premium för detta.
Vad betyder då detta? Jo att man tjänar pengar på 30%-ig malm så länge järnpriset håller sig över 100 usd. Det betyder att man tjänar mycket pengar om det går upp och över 200 usd/ton.
Finanskrisen orsakade en tillfällig dipp (ned till 85 usd) vilket skulle innebära att det är knappt break-even om en dylik krasch skulle inträffa igen. Så t.o.m. när man räknar med järnpriset i det något lägre prisspektrat så är järnprojekt väldigt intressanta ur en risk/reward synpunkt.
Slutgiltligen, som med allt annat så kan det bli pannkaka av allt ändå eftersom saker man inte visste kunde hända kan hända, så oavsett risk/reward sätt inte allt på en häst.
Produkten som stålverk i regel köper in kallas järnpellets. Det är ett slags koncentrat som innehåller ca 62% järn. Det är denna produkt som utgör "råvaran" för stålverken. Järnpellets kan dock innehålla något mer än 62%. Då betalar stålverk även något mer, bl.a. indisk och svensk järnpellets håller ofta en något högre halt än genomsnittet.
Förenklat förklarat så bryter man järnmalmen vid gruvor samt anrikar till järnpellets. Om malmen från början håller hög järnhalt så blir anrikningen enklare och billigare.
Järn är en ganska vanlig metall, men det finns i olika koncentrationer på olika ställen på vår runda glob. Priset är helt avgörande för om det är lönsamt eller inte att bryta och anrika den. Exempelvis så har järnmalmen i Kirunavaarahållt en halt på ca 60-68%. Malmberget mellan 51-61 %, enligt SGU. Dessa halter har varit lönsamma tidigare när priset legat runt 25-30 usd och nu gör nuvarande priser LKAB till en kassako för staten.
Angående priset på järnpellets så styrs det från Kina som är den största inköparen. MBIO är ett index man kan följa som visar det pris man är redo att betala i Kina för järnpelletsen (inkl sjöfrakten till Kina). Kina har importerat mest från Australien, Indien och Brasilien. Australien har en klar fördel då sjötransporter därifrån enbart kostar ca 10 usd/ton. Detta gör att gruvnäringen i Australien är mycket lönsam. Det är inte för intet som det har varit uppe på agendan i Australien att beskatta gruvnäringen hårdare. Från Brasilien kostar sjötransporten ca 22 usd/ton. Varför är transportkostnaden viktig? Jo, för kineserna betalar inte mer än de behöver. Marginalerna får tas i andra änden.
Priset på järn har varit i stigande trend sedan 2004 (undantaget en dipp under 2009). Det är Kinas ökade efterfrågan som drivit trenden. Nu befarar en del att tillväxten där kommer mattas, men betänk då att Indien som tidigare varit en exportör av järmalm nu börjat få importera istället för att täcka sina behov. Det ger anledning att tro att priset kommer hållas uppe (förutom eventuellt tillfälliga dippar). MBIO ligger nu på ca 170 usd/ton oc har varit uppe och snuddat på ca 200 usd.
Det höga priset gör att det är lönsamt att utvinna järn när halten ligger på ca 30%. Det är därför det kommit upp ett flertal järngruvsprojekt på senare tid. Tidigare när priset låg på ca 25-30 usd gick det inte runt eftersom själva brytningen och anrikning av 30% malm skulle kosta ungefär detsamma. Malmen var då ej lönande. Även om malmen var tänkt till intilliggande svenska stålverk och man inte var utsatt för höga transportkostnader så var marginalerna helt enkelt för dåliga för att bryta och anrika 30% järnmalm.
Nu skeppas mycket av järnet till Kina. Från Europa kostar sådana sjötransporter ca 30 usd/ton. Det kostar ungefär lika mycket att bryta och anrika 30% järnmalm till järnpellets. Dessutom, med lite marginal, så kostar transporterna till en lämplig utskeppningshamn ungefär detsamma. Mao de totala transportkostnader utgör en stor del av "kostnaden" för stålverken. Goda och effektiva transporter är en akilleshäl för all järnhantering. Därför har Australien en stor fördel framför andra. LKAB har sin konkurrensfördel i sin höga kvalitet på järnet då stålverk betalar lite premium för detta.
Vad betyder då detta? Jo att man tjänar pengar på 30%-ig malm så länge järnpriset håller sig över 100 usd. Det betyder att man tjänar mycket pengar om det går upp och över 200 usd/ton.
Finanskrisen orsakade en tillfällig dipp (ned till 85 usd) vilket skulle innebära att det är knappt break-even om en dylik krasch skulle inträffa igen. Så t.o.m. när man räknar med järnpriset i det något lägre prisspektrat så är järnprojekt väldigt intressanta ur en risk/reward synpunkt.
Slutgiltligen, som med allt annat så kan det bli pannkaka av allt ändå eftersom saker man inte visste kunde hända kan hända, så oavsett risk/reward sätt inte allt på en häst.
Det första steget i investeringar; Indexfonder
Jag ska fortsätta min serie om privatekonomi och hur man kan göra för att ta de första stegen för att bygga upp en, om inte en stor förmögenhet, så i alla fall en liten.
Tidigare har jag berört skapandet av överskott varje månad, vikten av att betala av dyra lån (och ej överhuvudtaget egentligen ta sådana) samt skapandet av en buffert.
En lagom buffert för de flesta ska, som tidigare nämts, vara 10.000 kr upp till 3 månadslöner (netto). Jag säger det igen. Innan du har 10.000 kr på sparkonto börja inte ens fundera på aktieköp, fonder et.c. (se tidigare inlägg om varför).
När du har dessa, då kan du börja placera en del av ditt månatliga överskott i aktiemarknaden, närmare bestämt indexfonder. Varför?
Aktier är över tid den tillgångsklass som gett bäst avkasting. Oftast, redan under en ganska kort tidshorisont slår det räntesparande. Betänk att fast vi hade finanskrisen så tog det knappt 2 år för indexfonden Avanza Zero att återhämta sig. På 3 år har den varit en avsevärt bättre placering än ränteplacerande. I den värsta av alla tider, med krascher, ekonomisk turbulens och världskrig och du i någon form av anti-geni-drag gått ALL-IN när allt stod på topp, så tog det en gång 15 år för aktiemarknaden som helhet att återhämta sig. Mao för den som verkligen menar att man vill vara långsiktig 20-30 år, så är aktier det bästa alternativet. Betänk dock att det är aktiemarknaden som helhet som avses. Det finns sätt att placera i mer defensiva aktier som avkastar bättre än räntesparande även under dåliga år, men det ska jag beröra senare.
Det är skillnad på aktier och aktier. Det är svårt att veta vilka som kommer avkasta bäst i framtiden. Därav passar sig en bred indexfond. Eftersom det bevisligen är en god investering med aktier så är det det enda man behöver betänka tidshorisonten. Med allra största säkerhet kommer det vara en god investering på 3-5 års sikt.
Priset. Det kan vara svårt att veta när det är "billigt" och när det är "dyrt". Det är därför bäst att köpa andelar för ett bestämt belopp på bestämda tidpunkter. Det ger över tid automatisk en lägre kostnad då det är "dyrt" kommer du köpa färre andelar per automatik medan när det är "billigt" räcker pengarna till fler. En indexfond passar sig för denna typ av transaktioner.
2 av 3 aktivt förvaltade fonder underpresterar index. Varför då betala dyra avgifter för förhoppningen om ökade vinster när du bevisligen får oddsen emot dig? Indexfonder är de billigaste.
Intresse. Den som inte är intresserad av aktier et.c. kan nöja sig med indexfonder. Det kommer generera en mycket bra avkastning över tid och ditt kapital kommer växa till en mindre förmögenhet om man håller planen och hela tiden placerar en del av sitt överskott i indexfonder. Den som är intresserad av aktier kan fortsätta bejaka att man kommer få en långsiktig bra avkastning genom att ha sitt kapital i indexfonder, samt kan även börja snegla på strategier för att vara mer aktiv och försöka få en än högre avkastning.
Att välja aktier på eget bevåg ska man dock undvika initialt. Faktum är att ca 2 av 3 aktier går ganska dåligt. Många aktier är inte mycket att ha, vare sig då det gäller kursutveckling eller direktavkastning. Det är ca 1/3 av aktierna som står för den positiva utvecklingen som gör att aktier som helhet är en god investering. Mao kan man beskriva det som att chansen att du väljer en aktie som går bättre än index är 1 på 3 (ser du sambandet med aktivt förvaltade fonder och varför de flesta dylika fonder är "riggade" att misslyckas över tid?). Här kan man dock förbättra sina chanser genom olika strategier. Det är det som gör direktägande i aktier så pass intressant. Jag ska gå in på dem senare, från de minst riskfyllda till de mest riskfyllda. Indexfonder är mao det första steget. Innan man vet, eller tror sig veta, hur man hittar rätt aktier så ska man hålla sig till indexfonder. Nästa steg kommer när du byggt upp ett initialt kapital i en eller flera lämpliga indexfonder.
Disciplin. Återkommer jag till än en gång. Ett månadssparade i en eller flera indexfonder kommer visa dig om du har förmågan att hålla dig till en mer långsiktig plan. Förmågan att hålla sig till en förutbestämda plan är en viktig egenskap om man ska försöka undvika allt för mycket emotionella påverkningar. Något som kan vara väldigt negativt om man ska köpa enskilda aktier längre fram. Bevisa för dig själv att du har förmågan! Alla är vi dock människor, så vi kommer påverkas, tro inget annat men man kan göra det mer eller mindre. Alla löv rör sig i vinden, men då det gäller aktier är det bättre att vara ett alm-löv än ett asp-löv för det fladdrar hejdlöst vid minsta bris.
Nu ska jag inte vara så förmäten att jag ska säga hur mycket pengar man ska placera. Alla har vi ju olika förutsättningar och lite är mer än inget. Förmögenhet är också någonting relativt. Liksom mål här i livet. Eller, jo jag ska nog nämna en summa i alla fall för att exemplifiera och motivera. 3 månadslöner! Sträva efter att successivt få ihop ca 3 månadslöner i indexfonder. Detta för att dels är det ingen större mening med att handla aktier till för små belopp, dels använder du tiden för att bevisa för dig själv att du kan och vill, dels kan du passa på och läsa några av de böcker jag försöker boktipsa om då och då. ;) Med en sparbuffert på plats och ett motiverat sinne så tar detta steg kortare tid än många tror. Är det så att du får ihop 3 månadslöner, tänkta till indexfonderna, på relativt kort tid, bra! Öronmärk dem då för indexfonderna, men köp inte för hela slanten på en gång utan följ plan och köp andelar över tid.
Tidigare har jag berört skapandet av överskott varje månad, vikten av att betala av dyra lån (och ej överhuvudtaget egentligen ta sådana) samt skapandet av en buffert.
En lagom buffert för de flesta ska, som tidigare nämts, vara 10.000 kr upp till 3 månadslöner (netto). Jag säger det igen. Innan du har 10.000 kr på sparkonto börja inte ens fundera på aktieköp, fonder et.c. (se tidigare inlägg om varför).
När du har dessa, då kan du börja placera en del av ditt månatliga överskott i aktiemarknaden, närmare bestämt indexfonder. Varför?
Aktier är över tid den tillgångsklass som gett bäst avkasting. Oftast, redan under en ganska kort tidshorisont slår det räntesparande. Betänk att fast vi hade finanskrisen så tog det knappt 2 år för indexfonden Avanza Zero att återhämta sig. På 3 år har den varit en avsevärt bättre placering än ränteplacerande. I den värsta av alla tider, med krascher, ekonomisk turbulens och världskrig och du i någon form av anti-geni-drag gått ALL-IN när allt stod på topp, så tog det en gång 15 år för aktiemarknaden som helhet att återhämta sig. Mao för den som verkligen menar att man vill vara långsiktig 20-30 år, så är aktier det bästa alternativet. Betänk dock att det är aktiemarknaden som helhet som avses. Det finns sätt att placera i mer defensiva aktier som avkastar bättre än räntesparande även under dåliga år, men det ska jag beröra senare.
Det är skillnad på aktier och aktier. Det är svårt att veta vilka som kommer avkasta bäst i framtiden. Därav passar sig en bred indexfond. Eftersom det bevisligen är en god investering med aktier så är det det enda man behöver betänka tidshorisonten. Med allra största säkerhet kommer det vara en god investering på 3-5 års sikt.
Priset. Det kan vara svårt att veta när det är "billigt" och när det är "dyrt". Det är därför bäst att köpa andelar för ett bestämt belopp på bestämda tidpunkter. Det ger över tid automatisk en lägre kostnad då det är "dyrt" kommer du köpa färre andelar per automatik medan när det är "billigt" räcker pengarna till fler. En indexfond passar sig för denna typ av transaktioner.
2 av 3 aktivt förvaltade fonder underpresterar index. Varför då betala dyra avgifter för förhoppningen om ökade vinster när du bevisligen får oddsen emot dig? Indexfonder är de billigaste.
Intresse. Den som inte är intresserad av aktier et.c. kan nöja sig med indexfonder. Det kommer generera en mycket bra avkastning över tid och ditt kapital kommer växa till en mindre förmögenhet om man håller planen och hela tiden placerar en del av sitt överskott i indexfonder. Den som är intresserad av aktier kan fortsätta bejaka att man kommer få en långsiktig bra avkastning genom att ha sitt kapital i indexfonder, samt kan även börja snegla på strategier för att vara mer aktiv och försöka få en än högre avkastning.
Att välja aktier på eget bevåg ska man dock undvika initialt. Faktum är att ca 2 av 3 aktier går ganska dåligt. Många aktier är inte mycket att ha, vare sig då det gäller kursutveckling eller direktavkastning. Det är ca 1/3 av aktierna som står för den positiva utvecklingen som gör att aktier som helhet är en god investering. Mao kan man beskriva det som att chansen att du väljer en aktie som går bättre än index är 1 på 3 (ser du sambandet med aktivt förvaltade fonder och varför de flesta dylika fonder är "riggade" att misslyckas över tid?). Här kan man dock förbättra sina chanser genom olika strategier. Det är det som gör direktägande i aktier så pass intressant. Jag ska gå in på dem senare, från de minst riskfyllda till de mest riskfyllda. Indexfonder är mao det första steget. Innan man vet, eller tror sig veta, hur man hittar rätt aktier så ska man hålla sig till indexfonder. Nästa steg kommer när du byggt upp ett initialt kapital i en eller flera lämpliga indexfonder.
Disciplin. Återkommer jag till än en gång. Ett månadssparade i en eller flera indexfonder kommer visa dig om du har förmågan att hålla dig till en mer långsiktig plan. Förmågan att hålla sig till en förutbestämda plan är en viktig egenskap om man ska försöka undvika allt för mycket emotionella påverkningar. Något som kan vara väldigt negativt om man ska köpa enskilda aktier längre fram. Bevisa för dig själv att du har förmågan! Alla är vi dock människor, så vi kommer påverkas, tro inget annat men man kan göra det mer eller mindre. Alla löv rör sig i vinden, men då det gäller aktier är det bättre att vara ett alm-löv än ett asp-löv för det fladdrar hejdlöst vid minsta bris.
Nu ska jag inte vara så förmäten att jag ska säga hur mycket pengar man ska placera. Alla har vi ju olika förutsättningar och lite är mer än inget. Förmögenhet är också någonting relativt. Liksom mål här i livet. Eller, jo jag ska nog nämna en summa i alla fall för att exemplifiera och motivera. 3 månadslöner! Sträva efter att successivt få ihop ca 3 månadslöner i indexfonder. Detta för att dels är det ingen större mening med att handla aktier till för små belopp, dels använder du tiden för att bevisa för dig själv att du kan och vill, dels kan du passa på och läsa några av de böcker jag försöker boktipsa om då och då. ;) Med en sparbuffert på plats och ett motiverat sinne så tar detta steg kortare tid än många tror. Är det så att du får ihop 3 månadslöner, tänkta till indexfonderna, på relativt kort tid, bra! Öronmärk dem då för indexfonderna, men köp inte för hela slanten på en gång utan följ plan och köp andelar över tid.
Nordic Iron Ore
Jag nämnde i ett tidigare inlägg att jag skulle nämna något om ytterligare ett järnmalms-case.
Bolaget är Nordic Iron Ore.
Bolaget har en del likheter med Northland Resources, men istället för i Pajala så finns fyndigheterna som ligger som underlag för NIO:s kommande produktion i Ludvika. Den genomsnittliga Fe-halten är något högre för NIOs koncession, men fyndigheten är mindre. Beräknad produktion är 2,5 milj ton järnpellets istället för NAURs 5 milj ton. NOI ansöker just nu om bearbetningskoncession. Medan akilleshälen för NAUR är transporterna så är de redan i stort sett ordnade för NOI:s del. Den springande punkten för NIO är finansieringen och järnpriset.
Järnprisets utveckling delas ju med NAUR och vad det gäller finansieringen så planeras NOI att noteras framöver. Då kommer förhoppningsvis även kapitalet strömma in som gör att projektet kan startas. Jag tror att intresset kommer vara ganska stort. Enligt mina beräkningar kan marknadsvärdet på NIO 2014 (då produktionen av 2,5 milj ton järnpellets ska vara igång) vara ca 3 miljarder kr. Då har jag på sedvanligt vis räknat med en del marginal. IIR beräknas till och med vara större i NIO:s fall än i NAUR:s.
Vad göra nu då? Vänta på noteringen? Nej. De största ägarna med ca 1/3 var i NIO är Kopparberg Mineral och Archelon Mineral. Av de två så är Archelon Mineral, enligt mig, lämpligast att gå in i då de dels tidigare visat sig ha näsa för affärer (MII), aktieägarvänlighet (delat ut) samt sitter med ordentlig kassa 0,15 kr/aktie PLUS har fler intressanta case i sin portfölj! Inberäknat en ordentlig 90% utspädning så kan Archelons kommande innehav i NIO, enligt mina beräkningar, vara värt motsvarande 1,50 kr/aktie 2014. Archelon handlas just nu i spannet 0,20 - 0,25 kr/aktie!
Blivande notering av NOI, som kommer få många analytikers intresse, samt andra framtidsprospekt gör att jag redan ökat en hel del i Archelon (ett i stort sett okänt bolag, än så länge under analytikernas radar). Då nedsidan är ytterst begränsad (innehavet i NOI värderas i stort sett till inget i dagens läge) så är risk i relation till reward väldigt aptitlig. Vore det inte för att jag då skulle strida mot mina egna placeringsregler så skulle jag gå in med än mer. Men reglerna finns där av en anledning. Det finns alltid, i alla placeringar, risken för att oförutsedda händelser händer och "svarta svanar" kommer flygandes.
Hur ser du på framtiden för Nordic Iron Ore?
Bolaget är Nordic Iron Ore.
Bolaget har en del likheter med Northland Resources, men istället för i Pajala så finns fyndigheterna som ligger som underlag för NIO:s kommande produktion i Ludvika. Den genomsnittliga Fe-halten är något högre för NIOs koncession, men fyndigheten är mindre. Beräknad produktion är 2,5 milj ton järnpellets istället för NAURs 5 milj ton. NOI ansöker just nu om bearbetningskoncession. Medan akilleshälen för NAUR är transporterna så är de redan i stort sett ordnade för NOI:s del. Den springande punkten för NIO är finansieringen och järnpriset.
Järnprisets utveckling delas ju med NAUR och vad det gäller finansieringen så planeras NOI att noteras framöver. Då kommer förhoppningsvis även kapitalet strömma in som gör att projektet kan startas. Jag tror att intresset kommer vara ganska stort. Enligt mina beräkningar kan marknadsvärdet på NIO 2014 (då produktionen av 2,5 milj ton järnpellets ska vara igång) vara ca 3 miljarder kr. Då har jag på sedvanligt vis räknat med en del marginal. IIR beräknas till och med vara större i NIO:s fall än i NAUR:s.
Vad göra nu då? Vänta på noteringen? Nej. De största ägarna med ca 1/3 var i NIO är Kopparberg Mineral och Archelon Mineral. Av de två så är Archelon Mineral, enligt mig, lämpligast att gå in i då de dels tidigare visat sig ha näsa för affärer (MII), aktieägarvänlighet (delat ut) samt sitter med ordentlig kassa 0,15 kr/aktie PLUS har fler intressanta case i sin portfölj! Inberäknat en ordentlig 90% utspädning så kan Archelons kommande innehav i NIO, enligt mina beräkningar, vara värt motsvarande 1,50 kr/aktie 2014. Archelon handlas just nu i spannet 0,20 - 0,25 kr/aktie!
Blivande notering av NOI, som kommer få många analytikers intresse, samt andra framtidsprospekt gör att jag redan ökat en hel del i Archelon (ett i stort sett okänt bolag, än så länge under analytikernas radar). Då nedsidan är ytterst begränsad (innehavet i NOI värderas i stort sett till inget i dagens läge) så är risk i relation till reward väldigt aptitlig. Vore det inte för att jag då skulle strida mot mina egna placeringsregler så skulle jag gå in med än mer. Men reglerna finns där av en anledning. Det finns alltid, i alla placeringar, risken för att oförutsedda händelser händer och "svarta svanar" kommer flygandes.
Hur ser du på framtiden för Nordic Iron Ore?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)