Checklista - Balansräkningen

Jag nyttjar en checklista för att få en överblick över bolag och dess risker. Denna lista är sedan en utgångspunkt för hur mycket jag vill exponera mig mot dem, om ens något. Då ju färre ok det blir ju högre risk anser jag bolaget och dess verksamhet medför. Risk för mig är m.a.o. aldrig hur volaliteten i en portfölj är utan hur bolagens verksamheter i portföljen kan tänkas utvecklas. Vilka risker man utsätter sig för när man investerar i dem.

 

Jag gillar inte skulder.

Jag oroar mig inte nämnvärt för bolag med en hel del korta skulder. Axfood är t.ex. ett bolag med många korta leverantörsskulder. Ingen större fara då man i princip säljer mjölken innan man betalar för den. Det är främst de räntebärande skulderna jag ser som ett orosmoln och då i förhållande till det egna kapitalet – tillgångarna. Därför tycker jag ej heller räntetäckningsgrad är så relevant ven om det är bra att ha koll på. Intäktsströmmar och ränteläge förändras  ju dock oftast snabbare än redovisade skulder och tillgångar. Grahams tumregler är då det gäller räntetäckningsgrad att industribolag bör ligga över 7, handelsbolag över 5 och s.k. utilites 4.

Jag vill se några saker i balansräkningarna. Att de räntebärande skulderna är lägre än det egna kapitalet och att den totala skuldbördan inte är större än 2 gånger det egna kapitalet. Man kan då prata om Debt/Equity 2 eller på svenska skuldsättningsgrad. Eller m.a.o. en soliditet på 33%. Det man ibland kan behöva tänka på är att obeskattade reserver ibland inte räknas till eget kapital så räknar man själv kan det behöva tillföras.

Det man då får fram är hur bolaget i stort finansierar sig självt. Jag vill alltså främst ha bolag som klarar av att finansiera sig själva (via det egna kapitalet), inte via lån.

I en del fall så utgör det egna kapitalet inte av så mycket reella tillgångar. Om goodwill och immateriella tillgångar överstiget det egna kapitalet diskvalificerar sig balansräkningen, medan om posterna håller sig under 2/3 brukar vara ok. Där i mellan en bedömningsfråga. Dylika tillgångar kan ju ibland föranleda nedskrivningar som kan slå till plötsligt. Samma sak med nyemissioner.

 

Vad tittar du på i balansräkningarna?

Checklista - Utdelningshistorik

Nästa punkt i min enkla checklista handlar än en gång om utdelningar, men med fokus på historiken. Den är tvådelad. Dels vill jag se att man kunnat vidhålla utdelningar (ordinarie) utan att behöva sänka under de senaste tio åren med mer än en tredjedel.

 

Benjamin Graham förespråkade att titta på 20 års sikt för den defensive investeraren. Riktigt så länge nyttjar inte jag. Jag är inte riktigt lika defensiv.

 

Det man i alla fall vill åt när man premierar bolag som inte sänker sin utdelning är bolag som driver verksamheter som är förhållandevis stabila. Ett bolag som driver sin verksamhet på sådant sätt så de kan genom en konjunkturcykel betala  utdelningar är en kvalitetsstämpel i motsats till de som betalar ut maximalt under ett fåtal år för att sedan köra i väggen där de sedan tvingas att kraftigt dra ned på sina utdelningar.

 

En del bolag har ju medvind i affärerna och betalar ut  väldigt mycket i utdelningar och slimmar balansräkningen för att sedan vid motvind behöva dra ned drastiskt. En del branscher är "boom and bust" branscher.

 

Kriteriet försöker premiera bolag och branscher som historiskt visat inte ha detta i sig. MEN man ska vara medveten om att historiken inte är detsamma som framtiden. En bolagsledning kan när som helst avgöra att pengar gör bättre nytta någon annanstans än i händerna på ägarna, men ju längre historiken av att inte ha sänkt utdelningar ju högre bör "tröskeleffekten" till ett sådant beslut vara. 

Ett aktuellt exempel här är t.ex. Castellum som efter en lång tid av utdelningshöjningar beslutade att ställa in utdelningar helt och hållet. Vad som händer då är att bolaget inte får "kryss i den boxen" längre. Nu är fastighetsbolag redan innan riskfyllda verksamheter och inget jag i relativa termer sätter mycket pengar i, men tidigare har Castellum hållits lite högre än många fastighetsbolag p.g.a. dess historik. Nu är bolaget en i "gänget" bara.

 

Kriteriet tillåter som sagt en sänkning på 33% för att inte vara allt  för dogmatiskt.

 

Den andra delen handlar om utdelningstillväxten. Utdelningar behöver inte bara bibehållas. Utdelningarna behöver också växa med i genomsnitt 5% per år och aktie över en 10-års period.

Checklista - Innovativ produktutveckling

Nästa punkt på min lista är huruvida bolaget är starkt beroende av innovativ produktutveckling eller inte.

 

 

Innovativ produktutveckling kan betyda många saker och visst är det så att alla bedriver någon form av produkt- eller tjänsteutveckling, men i mitt sammanhang så står det för om bolaget är beroende av att hela tiden utveckla en ny produkt samt lansera den för att fortsätta lyckas med sin försäljning eller ens komma igång med en försäljning.

 

Måste man satsa mycket på R&D kan det bli kostsamt samt att det även kan slå väldigt fel. Det är inte säkert att man får betalt får all den satsning man gjort. Framgångar på kort sikt inom produktutveckling betyder inte att man når framgångar på lång sikt då man gång på gång måste bevisa sig "bäst".

 

Samtidigt så måste att man satsar mycket på R&D inte betyda att man inte klarar av denna checkpunkten. En av de avgörande sakerna är hur diversifierad man är i sitt produktutbud. Är bolaget beroende av ett fåtal produkter eller har man hundratals av olika kategorier som tillsammans suddar ut beroendet?

 

Ett bolag som har ett fåtal produkter som måste vara "top-of the art" för att leda till försäljningar och konkurrensfördelar klarar inte denna punkt. Ofta handlar det om teknikbolag (teknikrisk) eller läkemedelsbolag. En tidigare framgångsrik produkt betyder inte att den kommer sälja i längre tidsperioder utan ständig förnyelse krävs.

 

Bolag som är beroende av att hela tiden vara innovativa är enligt min definition mer riskfyllda på sikt.Typiska bolag som per automatik faller på detta kriterium "a la grande" är bolag som forskar fram en produkt men ännu ej har något till försäljning.

 

Hur tänker du kring teknik- och forskningsrisker?

Checklista - Råvarurisk

Nu har turen kommit till den femte punkten i den enkla checklista  jag använder mig av.

 

 

Det handlar om råvarurisk. 

Priset på en råvara kan variera starkt. Lite likt valutor och räntor, men med den skillnaden att man kan få riktiga "ketchupeffekter". Även en liten förändring i utbud och efterfrågan kan få väldigt stora konsekvenser på prissättningen.

Detta gör att jag är extra försiktig med bolag som vars intjänings- och vinstförmåga är starkt beroende av en eller annan råvara. 

Prisrörelser i råvaror är en komponent som är jättesvår att förutspå. Många experter försöker men dagens sanningar förvandlas ofta till gårdagens vanföreställningar.

Olja, spannmål, silver o.s.v. har kanske många åsikter om, men att över tid kunna förutspå  hur det kommer svänga är en annan femma. Råvaror i sig genererar ju inte några intäkter.

Det finns många exempel på bolag och branscher som "täljer guld" under ett flertal år så länge omständigheterna är gynnsamma, men sedan kan en nedgång i pris få nästintill katastrofala konsekvenser för branschen. Oavsett om det är t.ex. djuphavsborrning eller stålindustri så är det lätt att luras till att tro att ett decennium av extremt goda år kommer följas av ännu fler decennium av goda år. När bilan dock faller, så faller den fort.

Lite som berättelsen om den där kalkonen som lever, frodas och mår gott ända fram till dagen innan  Thanks giving.

Det jag försöker göra när jag tittar på ett bolag är att bedöma om bolaget är starkt beroende av prissättningen av en eller flera råvaror för att tjäna pengar. Hur ser det ut med vinstförmågan om priset man kan ta för sina varor plötsligt skulle falla? Eller om priset på insatsvarorna plötsligt skulle stiga?

Om verksamhet är starkt beroende av nivån på råvarupriset för att vara lönsam är det ett varningstecken. 

 

Som tidigare sagt - det är inte så att jag inte gör placeringar i bolag med råvarurisk, men ju fler varningstecken som plingar ju mindre exponering tillåter jag mig ha i ett enksilt innehav - om ens någon.

 

För diskussionens skull. Råvaror är ju en av de mest cykliska branscher som finns. Det går göra enorma pengar om man tajmar pendeln rätt.

 

Vad tycker du om råvaruberoende branscher och bolag? Hur hanterar du dem i en portfölj?

Checklista - politisk risk

I den fjärde punkten i den enkla checklista på jag använder mig av kommer politisk risk.

 

Politisk risk är uppenbar i länder med auktoritära regimer, marknadsfientliga eller helt enkelt opålitliga. Risken för att styrande i dessa länder ställer till det för bolag är uppenbar.

 

Jag räknar dock även reglerade verksamheter som extra riskfylld. Verksamheter vars intjäningsförmåga baseras direkt eller indirekt på politiska beslut, som t.ex. kraftproduktion. Även verksamheter som är beroende av offentliga medel räknas in så som t.ex. försvarsindustri. När politiken är synbart påtaglig är det en riskfaktor.

 

För att problematisera lite. Det finns de som gärna ger sig in i marknader med, enligt min definition, högre politisk risk. Skagen fonder är en sådan förvaltare som gärna givit sig in i dylikt för att leta "bargains" och Lundin-sfären är ett annat exempel. Kan de få bra avkastning? Ja naturligtvis. Men enligt mig genom att ta högre risker. Rätt eller fel?

 

Som vanligt så innebär det inte att ett bolag som inte just klarar av det här kriteriet diskvalificeras. Kan äga bolag som innefattar politisk risk, men varje extra risk som identifieras gör att exponeringen jag eventuellt tillåter mig ha minskar.

Landar det i att ett bolag bär för många riskfaktorer sållas det helt bort. Blir ointressant att fortsätta gräva runt.