Som kanske bekant så experimenterar jag en del med fiktiva portföljer. Inte minst för att prova på strategier som jag egentligen inte är helt bekväm med.
En sådan var den s.k. Novemberportföljen (2010-2013) som i 2 av 3 delar blev slagen av indexfonden Avanza Zero. Jag noterade t.ex. att småbolag var ingenting jag hade någon edge i att välja rätt bland. Att felsatsningar kan ge stora förluster. Att man inte enbart ska satsa på höga utdelningar. Att ha fokus på indexfonder och blanda där in en del investmentbolag så ger det troligen bäst resultat på sikt.
Två andra fiktiv portfölj som egentligen startades upp på Shareville innan de lade ned den gamla tjänsten var två väldigt passiva fondportföljer. Det förutsattes att inga transaktioner gjordes efter den 1 januari 2012 fram till idag.
En portfölj, 50-50 portföljen, innehöll 50% Avanza Zero och 50% Spiltan Räntefond Sverige.
På 3 år har den portföljen avkastat 37,5% d.v.s. ca 11% årligen. Det innebär att man kan dubbla pengarna på 7 år förutsatt att det fortsätter så som det gjort hittills (långt ifrån säkert). 50-50 portföljen får anses vara tämligen defensiv, men har ändå presterat helt ok. I alla fall om man jämför med vad den genomsnittliga spararen kan få ut på ett sparkonto. Den här portföljen kan liknas nästan med bloggerskan Finanskvinnans sammansättning som har ca 50-50 i fördelning på sitt sparande.
Den andra portföljen, 33-33-33 portföljen, innehöll 33,3% Avanza Zero, 33,3% Danske Invest Global Index och 33,3% Spiltan Räntefond Sverige. En något mer aktietung portfölj. Dessutom lite mer diversifierad då man via Danske Invest Global får en bred global exponering. Portföljen har på tre år avkastat 50,2% vilket ger ca 15% årligen. Det är riktigt bra. Även denna sammansättning får anses vara relativt defensiv. Låga avgifter, bred diversifiering och en relativt stor dos räntesparande.
Lärdomarna från de s.k. Novemberportföljerna håller i sig. Billiga indexfonder är inte alls dumt som bas.
Min egen riktiga portfölj har under 3-årsperioden 2012-2014 gett 59,3% i avkastning. Det vill säga ca 16,5% årligen. Den följer med andra ord den generella börstrenden. Den något högre avkastningen kan naturligtvis förklaras av att andelen räntesparande är lägre i min depåer än 33,3%. Inte på någon "edge" i "stockpicking".
Nu till det senaste experimentet, Crassus och Cicero portföljerna. Två portföljer med fokus på branscher jag i normalfallet håller mig ifrån, fastigheter och finans. Försöket har enbart hållit på ett år. Det intressanta här är inte att slå en indexfond utan för att se hur min riktiga portfölj presterar i relation till dessa. Är det så att jag lika gärna kan välja och vraka bland bolag i branscher jag känner mig mindre bekväm med?
Crassus-portföljen var riktad mot fastighetssektorn. 2014 erbjöd de en kursuppgång på sammanlagt +17,3%. Detta då jag t.ex. inte tagit hänsyn till dollarförstärkningen. Avkastningen ska egentligen vara något högre, men som ett jämförsvärde duger det. Då hälften var noterat i usd skulle jag troligen ha tjänat något mer på att ha denna portföljen på åtta innehav (Skanska, Castellum, Hufvudstaden, Wallenstam, VNQ, VNQI, IFEU, XHB) än min egen.Crassus 1 - Spartacus 0.
Cicero-portföljen var riktad mot finanssektorn. 2014 erbjöd de en kursuppgång på +10.1%. Samma sak här men ännu något mer underskattat då fem av 8 innehav är usd-noterade, men totalt sett bör det inte ha slagit min egen portfölj trots det. Portföljen innehåller Wells Fargo, Handelsbanken, AIG, Sampo, Oaktree Capital, Goldman Sachs, IYF, KIE. Cicero 0 - Spartacus 1.
Av de 16 innehaven så har 14 stigit och 2 sjunkit. Det har m.a.o. varit ett gott år för de flesta.
Totalt sett så skiljer sig inte dessa fiktiva portföljer nämnvärt från min egen. Den lilla skillnaden är egentligen insignifikant. Jag kan med rätta ställa mig frågan om jag egentligen tillför något till avkastningen med mina lite djupare funderingar kring bolag och branscher?
Även en ytligare "stock-picking" i branscher jag egentligen ej är så bekväm med avkastar ju ungefär lika mycket.
Även en investering i en blandning av billiga indexfonder avkastar ungefär lika mycket. I alla fall när vi mäter under en period då börsen generellt går upp.
Så under den tidsperiod som mäts ovan kan jag konstatera att jag i alla fall ej lyckats förstöra värden, men jag tillför heller ingenting i avkastning, än så länge. Frågan är hur det ser ut då det vänder nedåt. 2011 var ju t.ex. för mig ett mycket bättre år än för t.ex. Avanza Zero, men det var ju då det...
Kära läsare, om du söker överavkastning i tider av allmän börsuppgång så är troligen inte denna blogg den du bör söka tips ifrån. Jag har ingenting att komma med där.
Istället får jag bjuda på lite fyrverkerier, sedan ska jag gå ut och tända grillen för sista gången i år.
Visar inlägg med etikett Fiktiva portföljer. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Fiktiva portföljer. Visa alla inlägg
onsdag 31 december 2014
söndag 22 december 2013
Innehav till de fiktiva portföljerna
Som tankeexperiment och jämförelseobjekt har jag tidigare annonserat att jag ska sätta ihop två fiktiva portföljer. En med fokus på fastigheter och byggsektorn (Crassus) och en med fokus på finans- och försäkringsverksamhet (Cicero).
De innehav jag valt har jag gjort utifrån att det kan vara sådana som ligger närma till hands att jag skulle välja på riktigt. Om jag varit mer benägen att köpa i sektorn.
Uppställningen blir som följande:
Crassus
Skanska - byggbolag med fokus på Nordeuropa och USA.
Castellum - kommersiella fastigheter i södra Sverige
Hufvudstaden - kommersiella fastigheter i centrala Stockholm och Göteborg
Wallenstam - fastigheter i bl.a. Stockholm och Göteborg
VNQ - ETF med amerikanska REITs
VNQI - ETF med fastighetsbolag utanför USA. Viktning mot Japan, Australien, Hong Kong m.fl.
IFEU - ETF med fastighetsbolag i Västeuropa.
XHB - ETF med byggrelaterade bolag i USA
Cicero
Wells Fargo - Buffetts favoritbank
Handelsbanken -Sveriges mes välskötta bank?
AIG - försäkringsbolag med relativt låg PB värdering
Sampo - försäkringsbolag, storägare i Nordea m.m.
Oaktree - Howard Marks money management bolag
Goldman Sachs - välkänd investmentbank med ok värdering
IYF - ETF med amerikanska banker
KIE - ETF med försäkringsbolag från hela världen
ETF:ernas förvaltningskostnader ligger mellan 0,10% som lägst och 0,48% som högst. Vilket jag ser som acceptabelt. Fonder med 1,5-3% i avgift är inget riktigt alternativ för mig. För små och spekulativa bolag är ej heller något reellt alternativ.
Utgångspunkten för innehaven blir sista handelsdagen under 2013.
Experimentet är till för att se om jag egentligen tillför något i mina val av aktier till min riktiga portfölj om man utgår från en bestämd tidpunkt. Eller går de lika bra, eller bättre, om jag väljer innehav utanför min egentliga komfortzon. Slumpen är som alltid en faktor men, Cest la vie.
Hur tror du ovanstående portföljer kommer prestera på 1 år, 3 år?
De innehav jag valt har jag gjort utifrån att det kan vara sådana som ligger närma till hands att jag skulle välja på riktigt. Om jag varit mer benägen att köpa i sektorn.
Uppställningen blir som följande:
Crassus
Skanska - byggbolag med fokus på Nordeuropa och USA.
Castellum - kommersiella fastigheter i södra Sverige
Hufvudstaden - kommersiella fastigheter i centrala Stockholm och Göteborg
Wallenstam - fastigheter i bl.a. Stockholm och Göteborg
VNQ - ETF med amerikanska REITs
VNQI - ETF med fastighetsbolag utanför USA. Viktning mot Japan, Australien, Hong Kong m.fl.
IFEU - ETF med fastighetsbolag i Västeuropa.
XHB - ETF med byggrelaterade bolag i USA
Cicero
Wells Fargo - Buffetts favoritbank
Handelsbanken -Sveriges mes välskötta bank?
AIG - försäkringsbolag med relativt låg PB värdering
Sampo - försäkringsbolag, storägare i Nordea m.m.
Oaktree - Howard Marks money management bolag
Goldman Sachs - välkänd investmentbank med ok värdering
IYF - ETF med amerikanska banker
KIE - ETF med försäkringsbolag från hela världen
ETF:ernas förvaltningskostnader ligger mellan 0,10% som lägst och 0,48% som högst. Vilket jag ser som acceptabelt. Fonder med 1,5-3% i avgift är inget riktigt alternativ för mig. För små och spekulativa bolag är ej heller något reellt alternativ.
Utgångspunkten för innehaven blir sista handelsdagen under 2013.
Experimentet är till för att se om jag egentligen tillför något i mina val av aktier till min riktiga portfölj om man utgår från en bestämd tidpunkt. Eller går de lika bra, eller bättre, om jag väljer innehav utanför min egentliga komfortzon. Slumpen är som alltid en faktor men, Cest la vie.
Hur tror du ovanstående portföljer kommer prestera på 1 år, 3 år?
söndag 24 november 2013
November - 3 år senare
För tre år sedan startade jag på papperet ett tankeexperiment, tre fiktiva portföljer. Fem bolag i varje.
Valda utifrån hur jag trodde kunde vara bra investeringar då. De tre olika portföljerna hade olika inriktning. Jag kallade dem "novemberfonder" eftersom jag startade dem i november 2010.
Inriktningarna var investmentbolag, utdelningsbolag och småbolag. Portföljsammansättningen var som följer:
Investmentbolag: Investor, Lundbergs, Kinnevik, Ratos och Vostok Nafta.
Utdelningsbolag: AstraZeneca, HM, Kungsleden, Orc Software och SCA
Småbolag: Avega, Diös, Havsfrun, Nordic Mines och Shelton Petroleum
Jag har inte nogranna anteckningar från tidpunkten då de valdes men jag vill minnas det var inte helt slumpmässigt valda. Någonting gjorde att jag valde just dem. Vi kan kalla det "stock picking" för sakens skull även om jag kanske inte gjorde jättenogranna studier av dem då det begav sig.
Som jämförelseindex använder jag fonden Avanza Zero. Under samma tidsperiod så har den gett 31% i positiv avkastning. Så nu vet vi vad vi har att mäta oss med.
Hur har min "stock picking" från november 2010 gått nu då (utdelningar är medräknade och skattade för i räkneexemplen)?
Investmentbolagsportföljen +51%
Tre bolag har slagit "index" Vostok Nafta (+117%), Kinnevik (+91%) och Investor (+62%) . Lundberg ligger nära index (+29%) medan Ratos har gett negativ totalavkastning (-45%)
Utdelningsbolagsportföljen +25%
SCA har slagit "index" med råge (+95%) därefter har vi två hyffsat ok i egenskap av HM (+30%) och AstraZeneca (+17%). Kungsleden har givit negativ totalavkastning (-7%) och Orc Software blev uppköpta 2012 (-12%).
Småbolagsportföljen -1%
Var länge ett sorgebarn och stundtals funderade jag på att helt enkelt tänka att småbolag inte var min "edge" direkt. Avega har utvecklat sig bättre än "index" (+51%). Sedan följer Havsfrun (+20%) och Diös (+19%). Shelton Petroleum (+5%) har gjort omvänd split. Nordic Mines är en värdeförstörare av stora mått (-99%)
Sammantaget, en portfölj bestående av ALLA dessa 15 innehav hade presterat +25% i avkastning d.v.s. sämre än indexfonden.
Enbart investmentbolagsportföljen avkastade mer än Avanza Zero. Hade jag fått välja en portfölj så hade jag alltså 1/3 chans att "pricka rätt" portfölj som skulle slå "index"
Tittar man på alla de enskilda innehaven så ger det en liknande bild. 5 av 15 innehav har presterat bättre än "index". Även här, på bolagsnivå, är det alltså 1/3 chans att "pricka rätt".
Vad är det som ger så dåliga resultat då? Låt oss ta en titt på värsta portföljen, småbolagsportföljen (tydligen har jag själv ingen "edge" vad det gäller småbolag). Ett innehav fullkomligt eroderar avkastningen, Nordic Mines. Utan den felsatsningen hade de resterande avkastat +24%. M.a.o. en felsatsning kan göra oerhört stor skada för totalen.
Denna slutsats kan man även komma till om man kikar på den bästa portföljen, investmentbolagsportföljen. Hade inte Ratos underpresterat så hade de resterande gett +75%. M.a.o. fokuserar man och det blir rätt kan det ge otroligt bra resultat. Märk väl, på en höft, så verkar man (=jag?) enbart klara av att välja "rätt" (utan en närmare granskning av bolagen 2010) en gång av tre...
Andra tankar är, om man exkluderar den störste förloraren, Nordic Mines, så hade den totala avkastningen för de resterande 14 innehaven bli +34% dvs ungefär i linje med index. Den stora förloraren gör att man underpresterar. M.a.o. undvik "förlorare".
En annan notering är att utdelningarna på 3 års sikt har betydelse (och de blir större ju längre tiden går), men i utdelningsportföljens fall så har att jaga höga utdelningar slagit fel. Högutdelare 2009 så som Kungsleden och Orc Software har inte alls gett någon bra avkastning, tvärtom. Det som räddar portföljen är SCA, men i just det fallet så beror det positiva utecklingen INTE på utdelningarna utan på att kursen stuckit iväg uppåt ordentligt. Var försiktig med bolag som ger höga utdelningar. Det kan vara på väg att ändras abrupt. Ratos är ytterligare ett sådant exempel.
Hade det varit möjligt att ge några generella råd till en bekant för tre år sedan med lite lagom intresse för sparande och aktier så skulle de då vara att spara i en indexfond och "krydda" med ett halvt dussin investmentbolag.
Tre år är en lagom period att hålla koll på en fiktiv portfölj kan jag tycka. Några lärdomar bör man kunna dra av det. Framöver kommer jag som jag skrev i inlägget senast prova två andra portföljer, Crassus och Cicero. Vinklingen blir lite annorlunda, men jag vill i alla fall gärna få förslag på bolag som passar in där. De startar från årsskiftet och anledningen är att det blir enklare för mig att jämföra med min egen riktiga portfölj då.
Har jag dragit "rätt" slutsatser av att följa upp de fiktiva portföljerna? Har jag missat något adekvat?
Valda utifrån hur jag trodde kunde vara bra investeringar då. De tre olika portföljerna hade olika inriktning. Jag kallade dem "novemberfonder" eftersom jag startade dem i november 2010.
Inriktningarna var investmentbolag, utdelningsbolag och småbolag. Portföljsammansättningen var som följer:
Investmentbolag: Investor, Lundbergs, Kinnevik, Ratos och Vostok Nafta.
Utdelningsbolag: AstraZeneca, HM, Kungsleden, Orc Software och SCA
Småbolag: Avega, Diös, Havsfrun, Nordic Mines och Shelton Petroleum
Jag har inte nogranna anteckningar från tidpunkten då de valdes men jag vill minnas det var inte helt slumpmässigt valda. Någonting gjorde att jag valde just dem. Vi kan kalla det "stock picking" för sakens skull även om jag kanske inte gjorde jättenogranna studier av dem då det begav sig.
Som jämförelseindex använder jag fonden Avanza Zero. Under samma tidsperiod så har den gett 31% i positiv avkastning. Så nu vet vi vad vi har att mäta oss med.
Hur har min "stock picking" från november 2010 gått nu då (utdelningar är medräknade och skattade för i räkneexemplen)?
Investmentbolagsportföljen +51%
Tre bolag har slagit "index" Vostok Nafta (+117%), Kinnevik (+91%) och Investor (+62%) . Lundberg ligger nära index (+29%) medan Ratos har gett negativ totalavkastning (-45%)
Utdelningsbolagsportföljen +25%
SCA har slagit "index" med råge (+95%) därefter har vi två hyffsat ok i egenskap av HM (+30%) och AstraZeneca (+17%). Kungsleden har givit negativ totalavkastning (-7%) och Orc Software blev uppköpta 2012 (-12%).
Småbolagsportföljen -1%
Var länge ett sorgebarn och stundtals funderade jag på att helt enkelt tänka att småbolag inte var min "edge" direkt. Avega har utvecklat sig bättre än "index" (+51%). Sedan följer Havsfrun (+20%) och Diös (+19%). Shelton Petroleum (+5%) har gjort omvänd split. Nordic Mines är en värdeförstörare av stora mått (-99%)
Sammantaget, en portfölj bestående av ALLA dessa 15 innehav hade presterat +25% i avkastning d.v.s. sämre än indexfonden.
Enbart investmentbolagsportföljen avkastade mer än Avanza Zero. Hade jag fått välja en portfölj så hade jag alltså 1/3 chans att "pricka rätt" portfölj som skulle slå "index"
Tittar man på alla de enskilda innehaven så ger det en liknande bild. 5 av 15 innehav har presterat bättre än "index". Även här, på bolagsnivå, är det alltså 1/3 chans att "pricka rätt".
Vad är det som ger så dåliga resultat då? Låt oss ta en titt på värsta portföljen, småbolagsportföljen (tydligen har jag själv ingen "edge" vad det gäller småbolag). Ett innehav fullkomligt eroderar avkastningen, Nordic Mines. Utan den felsatsningen hade de resterande avkastat +24%. M.a.o. en felsatsning kan göra oerhört stor skada för totalen.
Denna slutsats kan man även komma till om man kikar på den bästa portföljen, investmentbolagsportföljen. Hade inte Ratos underpresterat så hade de resterande gett +75%. M.a.o. fokuserar man och det blir rätt kan det ge otroligt bra resultat. Märk väl, på en höft, så verkar man (=jag?) enbart klara av att välja "rätt" (utan en närmare granskning av bolagen 2010) en gång av tre...
Andra tankar är, om man exkluderar den störste förloraren, Nordic Mines, så hade den totala avkastningen för de resterande 14 innehaven bli +34% dvs ungefär i linje med index. Den stora förloraren gör att man underpresterar. M.a.o. undvik "förlorare".
En annan notering är att utdelningarna på 3 års sikt har betydelse (och de blir större ju längre tiden går), men i utdelningsportföljens fall så har att jaga höga utdelningar slagit fel. Högutdelare 2009 så som Kungsleden och Orc Software har inte alls gett någon bra avkastning, tvärtom. Det som räddar portföljen är SCA, men i just det fallet så beror det positiva utecklingen INTE på utdelningarna utan på att kursen stuckit iväg uppåt ordentligt. Var försiktig med bolag som ger höga utdelningar. Det kan vara på väg att ändras abrupt. Ratos är ytterligare ett sådant exempel.
Hade det varit möjligt att ge några generella råd till en bekant för tre år sedan med lite lagom intresse för sparande och aktier så skulle de då vara att spara i en indexfond och "krydda" med ett halvt dussin investmentbolag.
Tre år är en lagom period att hålla koll på en fiktiv portfölj kan jag tycka. Några lärdomar bör man kunna dra av det. Framöver kommer jag som jag skrev i inlägget senast prova två andra portföljer, Crassus och Cicero. Vinklingen blir lite annorlunda, men jag vill i alla fall gärna få förslag på bolag som passar in där. De startar från årsskiftet och anledningen är att det blir enklare för mig att jämföra med min egen riktiga portfölj då.
Har jag dragit "rätt" slutsatser av att följa upp de fiktiva portföljerna? Har jag missat något adekvat?
lördag 23 november 2013
Crassus och Cicero
Själv så är jag lite skeptiskt till vissa branscher. Branscher som har OPiuM, OPM = Other Peoples Money. Hårt belånade branscher eller branscher som tjänar pengar på att hantera andras pengar.
Det är inte allt för sällan branscher där man med ett pennstreck kan ändra i balansräkningen. Branscher där vad marknaden väljer att värdera en tillgång till kan få avgörande betydelse för balansräkningen. Branscher så som fastigheter, banker, försäkringsbranschen m.fl.
Så som ett litet tankeövningsprojekt framöver så vill jag dock se om det gör så stor skillnad i att investera i bolag man känner sig mer bekväm med än i bolag som gör en obekväm.
Jag tänker mig därför prova på med några fiktiva portföljer under nästkommande år. Se hur de avkastar vid en jämförelse. Jag benämner dem, för att bibehålla bloggens tema; Crassus och Cicero.
Båda är samtida med Spartacus (109-71? f.kr), gladiatorn som gjorde uppror mot romarnas ok och tillika inspirationskälla till bloggens namn.
Crassus (115-53 f.kr) statsmannen, konsuln, var den rikaste under sin samtid och tillika den som besegrade Spartacus och hans slavarme 71 f.kr. Han hade en enorm förmögenhet. En del av den förmögenheten härstammade från att han brukade köpa upp nedbrunna fastigheter i Rom billigt, bygga upp dem på nytt till hyreshus och hyra ut dem.
Cicero (106-43 f.kr) var den aristokratiske retorikern, en talare av stora mått. Mannen med sin tids största munläder kan man säga. Han har myntat ett flertal klassiska begrepp. Allt ifrån "Så man sår får man skörda" till "Ingen dansar nykter, såvida han inte är vansinnig".
Låt oss nu ponera två stycken aktiesparklubbar benämnda Crassus och Cicero. Var och ett med åtta stycken innehav. Alla inköpta vid kommande årsskifte.
Crassus- portföljen ska innehålla åtta innehav ifrån bygg- och fastighetsbranschen. Vi kan även inkludera REITs. Som den byggare Crassus var så passar denna sektor in här.
Cicero får ta hand om branschen där välsmort munläder gör sig bäst bank, finans, försäkring och money management. Åtta innehav behövs här med.
Vilka innehav föreslår du käre bloggläsare bör ingå i respektive fiktiva portfölj?
För att förtydliga anledningarna till Crassus och Cicero portföljerna. Fördelen med fiktiva portföljer är att man inte påverkas psykologiskt. Man känner sig inte nöd och tvungen att t.ex. sälja av när man börjar känna osäkerhet p.g.a. makroekonomiska händelser. Helt enkelt lättare att "hålla" oavsett marknadsklimat.
Den andra anledningen är att jag misstänker att mina egentliga innehav i sig inte ger någon "överavkastning" när man jämför från ett förutbestämt datum. Eventuell "överavkastning" (i det något kortare perspektivet på ett fåtal år) beror helt enkelt troligen på att man lyckas köpa till rimligt pris, inte att jag prickat de "bästa". utifrån mitt perspektiv. Vi får se.
Det är inte allt för sällan branscher där man med ett pennstreck kan ändra i balansräkningen. Branscher där vad marknaden väljer att värdera en tillgång till kan få avgörande betydelse för balansräkningen. Branscher så som fastigheter, banker, försäkringsbranschen m.fl.
Så som ett litet tankeövningsprojekt framöver så vill jag dock se om det gör så stor skillnad i att investera i bolag man känner sig mer bekväm med än i bolag som gör en obekväm.
Jag tänker mig därför prova på med några fiktiva portföljer under nästkommande år. Se hur de avkastar vid en jämförelse. Jag benämner dem, för att bibehålla bloggens tema; Crassus och Cicero.
Båda är samtida med Spartacus (109-71? f.kr), gladiatorn som gjorde uppror mot romarnas ok och tillika inspirationskälla till bloggens namn.
Crassus (115-53 f.kr) statsmannen, konsuln, var den rikaste under sin samtid och tillika den som besegrade Spartacus och hans slavarme 71 f.kr. Han hade en enorm förmögenhet. En del av den förmögenheten härstammade från att han brukade köpa upp nedbrunna fastigheter i Rom billigt, bygga upp dem på nytt till hyreshus och hyra ut dem.
Cicero (106-43 f.kr) var den aristokratiske retorikern, en talare av stora mått. Mannen med sin tids största munläder kan man säga. Han har myntat ett flertal klassiska begrepp. Allt ifrån "Så man sår får man skörda" till "Ingen dansar nykter, såvida han inte är vansinnig".
Låt oss nu ponera två stycken aktiesparklubbar benämnda Crassus och Cicero. Var och ett med åtta stycken innehav. Alla inköpta vid kommande årsskifte.
Crassus- portföljen ska innehålla åtta innehav ifrån bygg- och fastighetsbranschen. Vi kan även inkludera REITs. Som den byggare Crassus var så passar denna sektor in här.
Cicero får ta hand om branschen där välsmort munläder gör sig bäst bank, finans, försäkring och money management. Åtta innehav behövs här med.
Vilka innehav föreslår du käre bloggläsare bör ingå i respektive fiktiva portfölj?
För att förtydliga anledningarna till Crassus och Cicero portföljerna. Fördelen med fiktiva portföljer är att man inte påverkas psykologiskt. Man känner sig inte nöd och tvungen att t.ex. sälja av när man börjar känna osäkerhet p.g.a. makroekonomiska händelser. Helt enkelt lättare att "hålla" oavsett marknadsklimat.
Den andra anledningen är att jag misstänker att mina egentliga innehav i sig inte ger någon "överavkastning" när man jämför från ett förutbestämt datum. Eventuell "överavkastning" (i det något kortare perspektivet på ett fåtal år) beror helt enkelt troligen på att man lyckas köpa till rimligt pris, inte att jag prickat de "bästa". utifrån mitt perspektiv. Vi får se.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



