Amerikanska banker, överlag positiv, fortsatta utmaningar

De amerikanska storbankerna brukar alltid tilldra sig intresset vid starten av en rapportperiod. JP Morgan, Bank of America, Citigroup och Wells Fargo kom nyligen med sina Q4-rapporter.

Högre ränta har gynnat delar av verksamheten som förväntat, medan den missgynnar investment banking-sidan. Lånevolymerna i sig var i mångt och mycket upp för dem. Överlag verkar rapporterna kommit in bättre än förväntat. Det som verkar modelleras som troligast av bankerna också är inte ett ättestup-konjunktur-scenario utan en tämligen mild konjunktursvacka.

Det är heller ingen krisvärdering på amerikanska banker. De ligger, som sig bör. På ca PE 11 och erbjuder en direktavkastning på mellan 3-4 %. Det tuffar på.

Jag tänker mig samma scenario även för våra banker här hemma. Det kommer tuffa på. Man vet aldrig, men min uppfattning är att de generellt har varit bättre denna gång på att inte trassla in sig i knepig kreditgivning. Istället har det skötts på annat håll denna eufori-fas. Jag tror därmed inte kreditförlusterna blir nämnvärda framöver. Tvärt om så kommer de gynnas av ett mer normalt ränteklimat.

Såvida inte politiker klåpar sig så bör de kunna vara goda utdelare framöver. För den sakens skull anser jag inte det är köpläge. Nej, jag köper bara dylik verksamhet då alla skriker sälj.

För att exemplifiera den senaste tidens kursuppgångar kan jag notera ned P/B-värderingen igen på våra banker, samt höstens inom parentes.

Handelsbanken 1,1 (1)

Swedbank 1,3 (1)

Nordea 1,3 (1,1)

SEB 1,4 (1,2)

Direktavkastningarna ligger på 5-6 %.

Äger man inte bank så kan man ändå glädjas att en hel del utdelningar kommer troligen sippra in i diverse investmentbolag. Bankerna själva kan inte omsätta vinsterna till meningsfulla investeringar. Därav saftiga utdelningar. Meningsfulla investeringar  kan dock förhoppningsvis ägarna göra.

Den udda fågeln i ”korgen” är nederländska ING. Värdering P/B 0,9.

Summa summarum. Vi är alltså tillbaka på värderingarna som gällde innan årsskiftet 21/22 vad det gäller bank.

Jag har inte köpt på mig bank den här nedgången i höstas-somras. De blev aldrig så billiga denna gång som jag ville ha dem. Det var annat som blev.

När jag ändå är inne på nedgångar, uppgångar och marknadsprat så kan även noteras att de här de första dagarna i januari har varit ganska kraftiga kursrörelser uppåt.

På bevakningslistan är nu 4 av 10 ”grönt”.

Allokeringsmässigt så innebär ”dyrare” att lite mindre reserveras till aktiesparande. D.v.s. summan som sipprar in veckovis minskas. Är alltid nettoköpare men man minskar risken för att göra massiva fel om man stryper åt sakta när det blir dyrare och så ökar man sparandet när det blir billigare (samt eventuellt kastar in extrapengar). Det är när det är som billigast man får mest för pengarna och vice versa.

Sedan är det naturligtvis bolagens utveckling som styr den långsiktiga avkastningen, men det lilla man kan påverka själv vill man ju gärna göra det bästa av.

Hur som helst. Jag är överlag positiv. Det är en mycket sundare miljö vi är i nu. Värderingsmässigt och förutsättningsmässigt. Mer lagom och sunda värderingar, i en mer normal räntemiljö, med en ekonomi som taktar på (inte gasar för fullt på steroider). Det borgar för långsiktighet på annat sätt. 2023 var kanske lite av ett uppvaknande för vissa på många sätt. Men det behövs ibland en klapp på kinden för att folk ska vakna till.

Det enda som oroar mig egentligen är det politiska. Att man fortsätter med meningslösa stimulanser. Saker som bara botar symptom och skapar tillfälliga glädjeyttringar hos hushåll och företag istället för att använda tid och resurser på att göra långsiktiga förändringar.

Det ska inte behövas skickas ut en massa bidrag. Ett samhälle ska inte ha hög arbetslöshet samtidigt som det skriks efter arbetskraft. Det behövs ett långsiktigt förändrat sätt att tänka kring hur man bygger en resilient ekonomi bland hushållen. Där sparande gynnas. Inte leva till max genom maximal belåning. Ja, det finns saker att jobba med. Men som sagt. Överlag är jag ändå positiv över att ett litet uppvaknande skett i alla fall.

Amerikanska banker, Atrium Ljungberg och paralleller till 2007-2008

De amerikanska bankerna startade igång rapportsäsongen igår. Banker så som Citigroup, JP Morgan, Wells Fargo och Bank of America. En snabbtitt indikerar att visst har aktivitet dragits ned. Mindre inkomster från t.ex. IP och affärstransaktioner men också att man gynnats av högre ränteinkomster. Den amerikanska konsumenten verkar fortfarande shoppa på för fullt, medan bolånemarknaden dämpats i och med de högre räntorna.

Kommer vi se något liknande i Sverige? I Sverige har konsumenten ett tuffare läge. Finns många som inte är i arbete, samtidigt som vissa branscher behöver arbetskraft. Ett stort strukturellt fel. Vänster och höger kan tvista om orsakerna, men faktum kvarstår. Vi har också en inflation driven av urholkad krona och höjda energipriser. Folk har sett tillgångsinflation och glatt belånat sig fast köpkraften i sig inte ökat. Som sagt. Det ser tuffare ut i Sverige om lågkonjunkturen står runt hörnet.

Som första fastighetsbolag kom Atrium Ljungberg med sin rapport. Bolaget har fokus på kontor och handel i Stockholmsområdet.

Som väntat hade snitträntan stigit. 2,1 % ligger den på nu men belåningsgraden ligger kvar på ca 41 %.

Man skriver ”Vid inledningen av året var Riksbankens styrränta 0 % och efter några snabba höjningar uppgår den nu till 1,75 %. Riksbanken själva prognostiserar en styrränta om 2,5 % i början av 2023.” men också om att räntemarknaden prisar in högre ränta än så och en lågkonjunktur 2023.

Substansvärdet på fastigheterna steg ändå. Trots ändrade direktavkastningskrav. Anledningen stigande hyror.

Bortser man från värdeförändringar så kom resultatet ned något. På dagens kurs handlas därmed Atrium Ljungberg på ca 14 gånger förvaltningsresultatet, en direktavkastning på 3,9 % och till halva ”substansen”.Atrium Ljungberg brukar anses som ett kvalitetsbolag med fina fastigheter därav multipeln.

Vill man dra paralleller till 2007-2009 så var det så att det gick nedför kursmässigt även under 2007 sedan blev det rejält billigt under urblåsningen 2008. Som brukligt var det ganska höga värderingar 2006 och inledningen av 2007. Ett bolag som Atrium Ljungberg handlades till en bra ”premie” under 2006 likt många av våra fastighetsbolag gjort under 2021. Alltid lätt att säga i efterhand men historien visar att man ska alltid vara lite mindre ”aggressiv” med sina köp under goda tider. De sämsta affärerna görs nämligen då. Trots att känslan är det motsatta.

Hur som helst. Under 2007 trendade kursen ned ca 45 % och man kunde plocka upp bolaget till ”rabatt”. Inga större ränterörerelser för bolaget i sig. Snitträntan låg 2007 på 4,6 %.

Hösten 2008 kom sedan som många redan vet en rejäl urblåsning som sedan snabbt korrigerade sig, men där ett tag så kunde man plocka upp bolaget ytterligare ca 40 % ned.

Hur parerade bolaget 2008 då? Ja man tuggade på. Snittränta på 4,7 %. Belåningsgrad på ca 44 %. Man fick se sitt förvaltningsresultat sjunka ca 10 % under denna ”dramatiska” tid, men för övrigt så rörde det sig bra mycket mer i kurserna än de egentliga verksamheterna. 2009 redovisade man 25 % högre förvaltningsresultat. Marknaden lugnade ned sig och bolaget handlades åter på helt ok nivåer ett tag. Sedan tog det fart 2010 och framåt. 2015 och 2016 var det tämligen dyrt igen. O.s.v. o.s.v.

Omöjligt att veta framtiden, men hjulet går i likartat spår hela tiden. 2007-2009 fick man mer för pengarna än under 2006 och 2016. Blir det inte värre än så här så har du i alla fall plockat upp en del aktier till bra pris, förhoppningsvis. Blir det en urblåsning framöver a la 2008 så har du chansen till riktigt bra affärer. Hur du ska agera i olika scenarion ska du ha tänkt ut innan. Inte under. 

Sedan gammalt brukar det gälla att desto kraftigare rörelser desto kortare långvarighet. Därav är det bra för en nybliven nettosparare att det långsamt blir billigare och billigare. Chansen är större att ackumulera mer då för sitt sparande. Än då det svänger väldigt, väldigt fort. Så misströsta ej. Har man redan en större portfölj slår det inte på samma sätt, men i regel har man då mer is i magen i och med den större erfarenheten.I regel har man mer klart för sig hur man agerar vid olika situationer och det blir inte samma stress.Undantag finns. Främst om man tagit mycket risk och nyttjat mycket belåning på "toppen".

Berkshire Hathaways Q1 2022 samt bolagets årsstämma

I samband med Berkshire Hathaways årsstämma så släpptes även bolagets Q1.

Låt oss börja med några inblickar från mötet. Mötet gick som brukligt följa via live-sändning. För alla oss som inte kunde vara där.

 

Q1 är ett extra intressant kvartal då man inte bara återköpte aktier för 3,2 miljarder (vilket dock är drygt hälften av återköpen de fyra senaste kvartalen) utan också köpte aktier för rejäla 51 miljarder usd. Jämför det med att man var nettosäljare aktier för ca 7 miljarder förra året och istället då lade fokus på akteiåterköp då man ansåg sin egen aktie gav mest värde. Med andra ord. Nu har man börjat se möjligheter på ett annat sätt. Snittpriset 2021 på BRK-B var väl närmare 275 usd. Nu handlas den för ca 325 usd. Det är en viss skillnad.

Man har fått en del kritik sedan innan för inaktivitet. Inte första gången det skett och det är ett mantra som brukar återkomma när Mr Market går bananas och det är allt för lätt att tjäna pengar.

Buffett sa på detta ämne bl.a. ” It’s important to understand…the market in the last couple of years…has been extraordinary, sometimes efficient and other times almost totally a casino….and that existed to an extraordinary degree over the last couple of years. Wall Street makes a lot more money when people are gambling than when they are investing.”

Munger å sin sida uttryckte det som “We now have computer algorithms trading with other computers. And people buying stocks who know nothing, being advised by people who know even less. It’s an incredibly crazy situation.”

Munger pratade efter en fråga också en del om investeringar i Kina. Svaret löd ungefär så här:

”The reason that I invested in China is I get so much better companies at so much lower prices,” he said. “And I’m willing to take a little bit more risk to get into the better companies with the lower prices. Other people might reach the opposite conclusion, and everybody is more worried about China now than they were 50 years ago.”

”There’s no question about the fact that the government of China has worried the investors from the United States,” Munger said. “There are more difficulties … dealing with the regime in China than there are the United States. And it’s different, it’s a long way away and they’ve got in their own culture in their own loyalty.”

För Berskhire´s del sä äger bolaget sedan gammalt aktier i BYD som tillverkar elbilar och batterier. I övrigt är inte just Berkshire Hathaway så mycket exponerad mot kinesisk börs, men Munger har lite mer bl.a. Alibaba.

Buffett sa även att fler Activision-Blizzard aktier köpts som en arbitrage-affär. Under Q4 köptes de första aktierna. Därefter annonserade Microsoft förvärv, men aktierna har funnits att köpa till ett pris billigare än den tilltänkta köpepengen. I nuläget äger Berkshire 9,5 % av Activision-Blizzard.

En arbitrage möjlighet eller som Buffett sa:  “If the deal goes through, we make some money, and if the deal doesn’t go through, who knows what happens.  We don’t know what the Justice Department will do, we don’t know what the E.U. will do, we don’t know what 30 other jurisdictions will do. One thing we do know is that Microsoft has the money,”

När det gäller den eviga frågan hur man på bästa sätta ska kunna tima marknaden, köpa och sälja vid rätt tillfällen så sades: "We have not been good at timing. We’ve been reasonably good at figuring out when we were getting enough for our money. And we had no idea when we bought anything, but we always hoped it would the down for a while so we could buy more. ... I mean, that stuff, you could you could learn in fourth grade.”

Klassiskt. Ha en enkel process. Hitta bra bolag och betala inte för mycket för dem.

Ett stort köp som gjordes under kvartalet var i Occidental Petroleum. Man köpte 14 % av bolaget. Något som Buffett själv tyckte var anmärkningsvärt att man kunde göra. En så pass stor bit, bara så där.  Bolaget utgör nu ca 2 % av Berkshire Hathaways noterade aktieportfölj. Ett annat stort innehav är Chevron som i skrivande stund utgör ca 8 %. Första gången man köpte in Chevron var Q3 2020. Man räds m.a.o. inte oljeenergi-sektorn när man tycker man får värde för pengarna.

Buffett gjorde också referensen till att han ser Berkshire Hathaway som en tavla. En tavla vars duk hela tiden kan expandera och nya saker kan läggas till. Jag kan starkt relatera till detta. Det är precis så jag också ser på investeringar. Man adderar tillgångar när man anser att man hittat något värt att addera. Inte att man hela tiden ska hoppa tuva från tuva.

En titt i rapporten nu då.

Så tycker jag inte siffrorna sticker ut direkt i jämförelse med föregående kvartal. Den innehåller egentligen inga sensationer. Som det ska vara. Rörelsmarginaler, försäljning m.m. ligger inom vad som kan kallas ”business as usual”.

Det som är noterbart är kassan.

Som nämnts ovan så kassan har det nu naggats på. Nu sitter man på kassa och korta räntepapper om ca 103 miljarder usd. Om köpet av Activions-Blizzard går igenom så plusas det så småningom på ca 7 miljarder usd. De helägda rörelserna drar dessutom in ca 8 miljarder usd per kvartal.

Ser inga indikationer på att de helägda rörelserna under 2022 inte ska ge strax över 30 miljarder usd i rörelsevinst till bolaget.

Till aktieportföljen.

I skrivande stund 353 miljarder usd. Topp tio som följer: Apple utgör ca 41 %, Bank of America ca 10 %, Chevron ca 8 %, American Express ca 8 %, Coca Cola ca 7 %, Kraft Heinz ca 4 %, Moodys ca 2 %, Occidental ca 2 %, Verizon ca 2 %, US Bank ca 2 %.

På sätt och vis så reflekterera även detta mitt eget portföljtänk. Fast med en del skillnad.

Jag är tung i investmentbolag där en korg av investmentbolag med Berkshire Hathaway som största post utgör grundplåten. På liknande siffror som Apple utgör en stor del av Berkshire Hathaways portfölj utgör korgen av investmentbolag min.

Därefter följer en del viktigare innehav på högre ensiffriga positionsstorlekar.

Sedan en mängd mindre. Enskilt gör de inte så stort avtryck men som helhet hoppas man de ska prestera väl. Då man försökt plocka lite guldkorn bland de tusentals bolag som finns där ute.

Vad tar du med dig från Berkshires rapport och årsstämma?

 

För övrigt anser jag att Sverige ska gå med i NATO samt att gränsen för vad för vansinne ett demokratisk land, i Europa, 2022, ska få utstå för aggressioner är nådd. Det är val 2022 i Sverige. Själv är jag inte partibunden utan har röstat olika under olika år beroende på vad för frågor jag tyckt varit viktigast. I år är det en fråga jag kommer börja sortera efter. Det är om man är för NATO-medlemskap eller svamlar om annat.

Berkshire Hathaway Bokslutsrapport 2021

En av de rapporter jag ser fram emot mest varje år, Berkshire Hathaways. Inte bara för att det är mitt största innehav utan också för att det brukar innehålla en hel del klokskaper. Det kan behövas i en värld som ibland dras iväg på galenskaper.

Man har inte varit nettoköpare av aktier under 2021. Tvärt om har man faktiskt sålt lite. Det här går stick i stäv med många, många andra där ute som verkar köpt för fulla muggar. Kassan motsvarar nu ca 147 miljarder usd. Om detta säger man.

”Charlie and I have endured similar cash-heavy positions from time to time in the past. These periods are never pleasant; they are also never permanent.”

Det man däremot har köpt är sina egna aktier. Aktier motsvarande 27,1 miljarder usd har köpts tillbaka under 2021 och det är bara att applådera. För Berkshire egna aktiekurs och värdering har, enligt mig, varit tämligen modest ett bra tag. Först under sista månaden under 2021 började kursen knappa in på ”bedömt värde”. Nu är sådant här aldrig en exakt vetenskap, men det ger en fingervisning.

Denna gång hittade jag inte så mycket kring eventuell efterträdare. Däremot gavs Abel ett stycke att skriva. Om hållbarhetsfrågan. Berkshire Hathaway har investerat stort i energi. Inte minst förnyelsebar. Det är en sektor och bransch som man kunnat investera stora summor i. Det verkar också betala sig.

Berkshire Hathaway rörelsevinst för 2021 landade på ca 31 miljarder usd. Vilket följer ganska väl mitt mellan tummen och pekfingret antagande om ca 30 miljarder. Så som noterats innan. Man har återköpt aktier för princip allt man tjänat från rörelsen.

Då det gäller försäkringsdelen så landade kostnaderna där på samma nivå som förra kvartalet.

Glädjande nog för många blir det en fysisk träff i Omaha. Det har varit digitalt två gånger nu. Oavsett så brukar det sändas digitalt.

2022 har börjat med lite färre återköp. Vilket man kan förstå om man har en värdeinvesterar-syn på aktier. Värderingen har ju skjutit upp.

I skrivande stund är aktieportföljen värd 340 miljarder usd. Apple står för 44 % av innehavet. Inte så att man köpte, köpte och köpte en sådan stor position. Den har växt till det. Så brukar bra innehav göra.

Näst störst är Bank of America på ca 14 % följt av America Express på ca 9 %.

Apple värderas till ca PE 27, Bank of America till ca PE 13, P/B 1,5 och American Express till ca PE 19.

Berkshire Hathaways egna börsvärde ligger nu på 713 miljarder usd. Då kan man ställa det mot de 487 miljarder som aktieportföljen och likviderna är värderade till i dagsläget. Dock ska sägas att man sagt att man lär aldrig gå under 30 miljarder usd i likvider. En ”liten” buffert är ju alltid bra att ha.

Rent matematisk (dock skulle jag inte riktigt räkna så för tex en aktieportfölj kan både sjunka som stiga 50 % i värde på kort tid) så får man då de helägda rörelserna till ca 7 gånger rörelsevinsten. En rörelse som mer än dubblat vinsten på 7 år. En grov gissning är att till 2028-2029 så har den dubblats än en gång.

Låter det tråkigt? Kanske, men mig gör det inget.

 

 

För övrigt anser jag att Sverige ska gå med i NATO samt att gränsen för vad för vansinne ett demokratisk land, i Europa, 2022, ska få utstå för aggressioner är nådd. Det är val 2022 i Sverige. Själv är jag inte partibunden utan har röstat olika under olika år beroende på vad för frågor jag tyckt varit viktigast. I år är det en fråga jag kommer börja sortera efter. Det är om man är för NATO-medlemskap eller svamlar om annat. Det kommer vara mitt första urvalskriterium. Det har jag rätt att tycka. Det har jag rätt att uttrycka. Det har jag rätt att välja. För det är så en demokrati fungerar.