söndag 26 september 2021

De tre tyngsta innehaven lyfta av vågen

Mina tre tyngsta innehav är Berkshire Hathaway, Evolution och Investor. Hur kursen går där brukar på dagsbasis definiera svängningarna i portföljen då de är i en storlek för sig. Det minsta av dem är dubbelt så stor position som fjärde största innehavet. Portföljen består av en mängd olika positioner. Många skulle nog mena på att det är för spretigt och att man ska fokusera, men det fungerar för mig och vad jag vill ha ut av det hela.

Hur har aktiekursen utvecklats i år för de tre största innehaven då?

Berkshire Hathaway är kanske lite av en”slacker” med 2021 års mått mätt. Hittills har kursen presterat +22 %, men jag bedömer bolaget fortfarande ha mycket av ”värde” i sig. Berskhire är en gammal favorit och dess funktion i portföljen är inte att vara en kursrusare utan mer en stadig compounder över tid som dessutom, enligt mitt sätt att se det, sänker risken i portföljen.

I Berkshire Hathaways fall kan ju valuta slå lite olika också. Från årsskiftets usd/sek på 8,20 så är varje usd i skrivande stund värd 8,65. Det boostar en del också på marginalen i det korta perspektivet. Jag brukar undvika att ha åsikter om valutor, men jag tror inte USA i dagsläget ligger sämre till i den ekonomiska räntecykeln än tex Sverige.

Evolution är ett fantastiskt bygge med en fantastisk affärsmodell. Affärerna som kurs utvecklas väldigt väl. Som jag skrivit om lite tidigare så var jag sen på bollen. Inte förrän 2019 föll poletten ner, men vad gör väl det. Pe 70 idag, men lutar åt att på framåtsyftande ett år har vi ca PE 40. Bara i år har kursen gått +76 % vilket är smått otroligt och naturligtvis en stor drivare av siffertillväxt i portföljen.

Slutligen Investor, ”when in doubt buy Investor”, liksom Berkshire Hathaway en grundbult sedan länge.  Behöver väl ingen närmre presentation heller. Kursen ligger på +28 % i år.

Är man van vid en värld där en avkastning på 5-10 % anses det ”normala” så är ovanstående ganska så enastående siffror. Kikar vi på index så syns dock att S&P ligger på +20 % och OMXS30 på +22 %, så det är bevisligen en enorm våg som hjälpt till att lyfta innehaven. 

 


 

Zoomar man ut och sätter fem års perspektiv på det hela så har OMXS30 presterat ca +60 % (d.v.s. ca 8,5 %/årligen i snitt) +40 % den senaste 12-månaders perioden. Ser du vågen? Oavsett om du tycker att OMXS30 är ett relevant index eller ej, så lyfter vågen det mesta.

lördag 25 september 2021

Alibaba och Kinas Kulturrevolution 2.0

Alibabas aktiekurs fortsätter sin nedfärd. Pressen från regimen fortsätter. Nu senast att de stora giganterna måste skära ned på sina mediehus. Förmodligen kommer dessa år gå till historien som Kulturrevolutionen 2.0. Regimen har tydligt i sikte att stärka kontroll och transformera diverse kulturyttringar i mindre, för dem, skadlig riktning.

Kulturrevolutionen 1.0 iscensattes av Mao Zedong. Efter Kinas brytning med Sovjetunion så fanns behovet från Mao att stärka sin maktposition och rensa bland s.k. ”kontrarevolutionära element”. Kulturrevolutionen 1.0 varade från 1966 till 1976 och ledde till att många förlorade livet.

Idag är grundorsakerna fortfarande de samma, kontroll, men metoderna annorlunda. I alla fall är det så jag tolkar alla utspel.

Alibaba annonserade nyligen försäljning av sin andel i ett mediehus. Helt i linje med vad regimen önskar att de ska göra.  Det råder ingen tvekan om att det är Xi Jinping som verkar vinna på alla fronter här. I alla fall än så länge. Frågan är vad slutmålet är och när man är nöjd.

 


 

Caset och riskerna i Alibaba är fortfarande detsamma som då jag först fattade intresse för det.

”Fast man växt starkt under 20 år så tror jag nästa decennium kan bjuda på ytterligare god tillväxt. Den stora risken är enligt mig politisk.”

Det finns dock en risk att man vill få bort utländskt ägande helt. Då riskeras hela att kakan förloras. Vi får se. Jag brukar utvärdera turn-around-liknande case som tidigast efter 2-3 år. Alibaba är en speciellt turn-around-case. Det bygger med allt mer tydlighet vare sig på konjunktur eller bolagsspecifika faktorer utan på att det ska ske en politisk turn-around. Detta är det första dylika fall jag haft i portföljen.

Ska bli fortsatt intressant att följa.

Några tankar om Kina, Alibaba eller kulturrevolutioner?

onsdag 22 september 2021

Im Aktienmarkt nichts Neues

Runt den 20:e de senaste månaderna har det varit lite stök. Ser att det skrivs om diverse orsaker. Nu senast om ett kinesiskt fastighetsbolag, men det ter sig som att volaliteten har mer att göra med tekniska orsaker än fundamentala. Alltid lite olika utveckling i olika sektorer men kikar man på OMXS30 så gick den från senaste toppnoteringen i Augusti ned ca 6 % nu i September. Det mest troliga, men man vet aldrig, är att börsen taktar vidare uppåt lite nu igen. Kanske ser vi lite mer volalitet i slutet av oktober.

På söndag är det val i Tyskland. Vi får se hur siffrorna kommer in där och vilken sorts koalitions-regering man kommer enas om. Utfallet där bestämmer ju delvis färdriktningen i Europa. Både ett Alternativ för Tyskland samt De gröna har varit på uppmarsch ett tag i Tyskland. Alternativ för Tyskland vill ingen samarbeta med så De gröna är troligen koalitionspartner oavsett om det blir höger eller vänster-inriktning. Kärnkraften ska ju bort 2022 i Tyskland, kolkraft likaså lite längre fram (2030 enligt De gröna). Samtidigt har priset på energi skjutit i höjden i Europa. Naturgasen har nästan tredubblats och elpriset dubblats på något år om jag minns rätt. Ett tag hade Sverige en elmarknad som många andra länder avundades, men numera sitter vi ihop mer än någonsin med Europeisk el-marknad. Så det är blir väl bara till att följa John där och glatt betala högre priser. Därtill ska det ju vara en hel del skatter som extra lök på laxen.

Annars så är det ju i väntans tider. Det är Q3-rapporterna som det väntas på. Därav att det blir lite utsvängningar i inläggen. Färdplan för portföljen är fortsatt samma. Då inget fundamentalt direkt har hänt så har heller inte mycket hänt i portföljen. Har, vad ungdomarna kallar, dipp-köpt lite när men det är så på marginalen så det ter sig väl mer som underhållningspengar. Det ser ju ut som ekonomi och börs ska takta på så…

Inga nya innehav. Inga nya större ändringar. Im Aktienmarkt nichts Neues.

måndag 20 september 2021

Förbundsval i Tyskland och presidentval i Frankrike. Var är valupptakten och analysen i media?

Själv fick man nästan psykbryt på svensk media när det taktades upp för amerikanska presidentvalet. Kändes ibland som att det var mer rapportering då än det är när det är val i Sverige. Nu är vi en situation där det snart är val i Tyskland, Europas motor, men inte mycket rapporteras kring det.

I förbundsdagsvalet i Tyskland ska Merkel bytas ut. 

 


 

Merkel som suttit i 16 år. Inte mycket rapportering kring det trots att Sverige i princip är beroende av Tyskland för att hjulen ska snurra. Snurrar Tyskland, snurrar Sverige  oavsett vad färgen är på regeringen här.

Merkel avslutar sin karriär och det lutar åt att efterträdaren inte kan fylla hennes skor. Kanske är hennes eget fel. Sedan hon manövrerat ut Helmut Kohl verkar hon inte låtit någon kliva upp i rampljuset bredvid henne utan hon har hållit aspiranter kort. På så sätt säkrar man sin maktposition.  

Hon har tagit Tyskland, och Europa, genom en rad kriser. Med start av finanskrisen som utlöstes av Lehman, följt av eurokris m.m. Ofta har hon medlat d.v.s. gått en mellanväg för att ingjuta lugn. Alla är dock inte lugna. Gör man lite av allt så blir ju ingen helt nöjd. Flyktingkrisen då Tyskland skulle visa sin humanism och öppnade sina gränser, samt kritiserade de som inte gjorde det, visade sig ju snart ge färre och färre jubelrop på hemmaplan.  Inte minst när medier började rapportera om övergrepp utförda av unga män, varav många kommit som flyktingar. Massövergreppen nyårsnatten i Köln och andra tyska städer var en vändpunkt. En pragmatisk lösning, utan att släppa på sin ”humanism” var att börja skicka stora summor till Erdogans Turkiet för att där få stopp på flyktingströmmarna.

Merkels miljöpolitiken har heller inte gillats av alla. De yngre tycker för lite, de äldre för mycket. Detta kan göra att det politiska styret i Tyskland nu, efter en lång tid av Merkel-politik , blir ersatt av en socialdemokratisk och grönt styre. Eller inte. Vi får se.

I dagsläget innehar kristdemokraterna ca 33 %, liberalerna 11 %. Socialdemokraterna 21 %, de gröna 9 % och vänstern 9 %.

I Frankrike är det lika väl ett viktigt val på gång. Frankrike är ett land där presidentmakten har stor betydelse och Macron är favorit att återväljas. Dock jagas han i hasorna av Le Pen. I Frankrike blåser det m.a.o. mer högervindar just nu än i Tyskland. Att Merkel och Macron ändå kunnat samsas kan man förstå, men hur vore det om vi får några skrällar både i Frankrike som i Tyskland. En stark högerriktning i Frankrike och en vänsterriktning i Tyskland?

Två motpoler i ett Europa som har en mängd bekymmer. Långt efter både USA som Kina vad det gäller handlingskraft, stimulanser samt förmåga att driva igenom eventuella reformer.  Hur som helst. Det kan utveckla sig till att bli ett väldigt intressant 2022…  

torsdag 16 september 2021

Kina, USA och olika krigs påverkan på börsen

Utvecklingen i Kina är intressant att följa. Flera bolag där har gått från att vara populära till att vara opopulära. Det intressanta är att det är inte utvecklingen i bolagen själva, eller att det varit massvis av bokföringsskandaler eller något annat bransch eller bolagsspecifikt. Utan att det är regimen självt som tvingat fram utflöden av utländsk kapital och ägande från många bolag. T.o.m. stängt ned en hel bransch som i exemplet utbildningsbolag.

Alibaba, det stora undret i öst, har nu förlorat 50 % av sitt börsvärde från toppen. Trots att man parerade väl, t.o.m. tjänade på corona-pandemin.  Regimens jakt här har verkligen fått utländska investerare att fly med sitt kapital. Är tanken att öka kontrollen över sektorn eller att få undan utländskt ägande, eller både och? Vet ej.

Det är en hel del aggressiva uttalanden där borta i öst. Inte minst vad det gäller vem som äger kontroll över sydkinesiska havet. I dag annonserade även Australien att man bryter sitt kontrakt med Frankrike gällande nya konventionella ubåtar. Istället ska man med USA och Storbritannien ta fram nya atomdrivna ubåtar. Enligt Kina innebär det en klar upptrappning av det militära läget. Rustat upp har dock Kina gjort länge och i takt med att de militära musklerna svält har tongångarna också blivit mer självsäkra.  



 

 Är en militär konflikt i öst en potentiell svart svan? Behöver inte gå till total krigföring. Kan ju räcka att ett fartyg ramas eller prejas med flertal dödsoffer som följd för att det snabbt ska eskalera till rejäl oro. Då även på börsen.

Historiskt sett så sänker ett krigsutbrott börsen. I alla fall om krigsutbrotten kommer som en överraskning. Nordkoreas attack på Sydkorea 1950 resulterade med -13 % för S&P 500 över en tre veckors period. Iraks invasion av Kuwait 1990 gav -17 % över en 2 ½ månaders period. Den plötsliga terrorattacken i USA 11 September 2001 med – 11 % på en vecka.

Ser man på större konflikter. Som exempelvis andra världskriget så är utgången av börsen helt beroende av utgången av kriget. Tyska börsen gick som tåget fram till 1943. Sedan var det tvärstopp. På andra sidan Atlanten. I USA gick börsen sämre ju bättre kriget gick för Tyskland. Tyska landvinningar i Europa, Pearl Harbour m.m. agerade sänken. Sedan vände det vid sommaren 1942 efter slaget vid Midway och allt pekade uppåt. En rejäl börshausse vid slutet av kriget då segern var ett faktum och det efterföljande året då stimulanser sprutades ut. Därefter vankades en lugnare, sidledes gående, period ett tag innan Korea-kriget gav lite svallvågor och det sedan var dags för det glada 50-talet.

Nu är det ingen som önskar krig. Vare sig stort eller smått. Ett sätt att mentalt förbereda sig för olika framtidsscenarion är att läsa lite historia och tyvärr är mänsklighetens historia ganska blodig och konfliktfylld.

 

måndag 13 september 2021

Kapitalallokeringens grunder

Läste någonstans om kapitalallokeringens grunder på engelska och tänkte att det var bra och enkelt förklarat och varför inte göra ett liknande inlägg i försvenskad form, med egna kommentarer.

Här kommer hur som helst en väldigt basal förklaring av företags möjligheter vad det gäller kapitalallokering.

Företag tjänar som bekant pengar genom att bedriva sin verksamhet t.ex. så säljer H&M kläder, Embracer säljer dataspel.

Kapitalallokering är sedan vad som görs med de pengar som blir till vinst. Vad gör ledningen med pengarna? Vad investerar de i? Ger de pengarna till aktieägarna eller använder de dem själva? Hur en ledning hanterar dessa pengar kan göra en stor skillnad för vilket aktieägarvärde som byggs upp i företaget.

 

Det finns i grunden fem sätt som man kan nyttja intjänade medel.

 

Investera för organisk tillväxt

Förvärva andra bolag

Bygga kassa

Återköpa egna aktier

Ge utdelning

 

Investera för organisk tillväxt betyder att ledningen återinvesterar i den egna verksamheten t.ex. kan H&M lägga pengar på att öppna nya butiker på ny marknader och Embracer utveckla nya spel.

I många fall så kan en del ge ganska förutsägbar tillväxt. Exempelvis var H&Ms öppnade av nya butiker länge det. Innan marknaden förändrades. De visste hur mycket en butik kostade att öppna och hur mycket den ungefär skulle dra in. Utvecklandet av spel är mer svårprognosticerad.  Huruvida spelet ska bli en succe eller ej.

 

Förvärva andra bolag är den andra vägen. Då köper ledningen en befintlig verksamhet. Den klassiska tesen är att det ofta är ett äventyrligt tilltag där det är svårt att avgöra på förhand huruvida det ska bli bra eller ej. Banker och rådgivare uppmuntrar gärna till företagsköp då de har avgifter att tjäna på det, ledningen ser sitt bolag växa till ledningens glädje och man blir helt enkelt en större anka i ankdammen. I Sverige har vi dock en lång rad exempel på företag vars affärside varit förvärv inom någon nisch och sedan låta det hela skötas väldigt decentraliserat. Dessa har visat sig vara väldigt framgångsrika. I alla fall under de senaste decennierna. Avgörande vid förvärv är som vid vanliga aktieköp; kvaliten på verksamheten och prislappen man betalar.

Vid förvärv kan man prata om horisontella eller vertikala. Ett horisontelt företagsförvärv är helt enkelt ett förvärv som sker av ett bolag i samma bransch, ett företag likt det egna. Exempelvis om H&M köper ett klädbutiksmärke eller Embracer köper en spelsstudio.

Ett vertikalt förvärv är när man köper före eller efter i den s.k. affärskedjan för att få mer kontroll av densamma. Exempelvis om H&M skulle köpa klädfabriker.

Den allmänna uppfattningen mig veterligen är att horisontella förvärv är något enklare att lyckas med och beräkna, medan vertikala medför högre risker. Dock kan vertikala medföra högre lönsamhet än horisontella om de görs och faller ut rätt. De svenska serieförvärvarna gör i regel horisontella förvärv.

 

Bygga kassa är också alltid ett alternativ. Nackdelen är att den inte förräntar sig mycket där. Fördelen är att det ger framtida möjligheter. Om man sitter med kassa overksam för länge kan det straffa sig. Särskilt i goda tider. Om man sitter med för lite ”reserver” kan det också straffa sig. Särskilt i dåliga tider.

 

Återköp av egna aktier är ett fjärde alternativ. Huruvida det är rätt eller fel sätt att använda pengarna beror mycket på priset man betalar. I regel ska två förhållanden råda. Det finns inga andra bra sätt att allokera pengarna (d.v.s. man återinvesterar redan det man kan till god avkastning, förvärv är för dyrt och kassan är redan på max vad man vill ha)  och aktiekursen är ”billig”.

Berkshire Hathaway är ett gott exempel på vad jag tror är i ovanstående situation. Investeringar pågår redan för fullt i t.ex. amerikanskt elnät, förvärv är för dyrt och kassan med råge full samtidigt så är Berkshires egna aktie inte för dyr så de återköper för allt de tjänar i nuläget.

Det klassiska exempel annars är att många bolag köper för fullt då deras aktiekurs är ”dyr” och mindre då den är ”billig”. Det har att göra med att de har som mest pengar när hjulen snurrar på för fullt och börsen tuffar på i hög fart. Företagsledningar agerar helt enkelt som aktiesparare i övrigt. Köper som mest då det är ”dyrast”.

 

Utdelningar är det femte alternativet och ska rent teoretiskt helst först ges när de andra möjligheterna är uttömda. Om bolaget kan investera pengarna till hög avkastning själv, alternativt behöver det i kassan eller kan fyndköpa sina egna aktier så är det i många fall bättre än dela ut kapitalet till ägarna. I många fall så beskattas ju pengarna ytterligare en gång då.

I andra vågskålen så ligger att man som ägare gärna vill få en liten peng från verksamheten för att allokera själv alternativt leva upp.

 

Det var de klassiska sätten att allokera kapital och i många fall så nyttjar bolagsledningar inte bara ett av dem utan flera, samtidigt.

lördag 11 september 2021

Mer om Addlife

Addlife äger och förvärvar bolag inom hälso- och sjukvårdssektorn s.k. life science. Allt ifrån forskning, diagnostik, sjukvård och hemvård. Addlife består utav ca 70 dotterbolag uppbyggda i en decentraliserad organisation och man saluför framförallt andra aktörers varumärken. Enbart drygt 20 % av produkterna är egna varumärken. D.v.s. man är egentligen inte ett tillverkande bolag som sådant utan mer utav en distributör.

Man verkar på en fragmenterad marknad där man försöker hitta nischade bolag att köpa och driva. Marknaden består idag utav ca 32.000 bolag varav 95 % har färre än 50 anställda. ”Marknaden” är Europa och då man verkar inom sjukvård så är det ofta höga regulatoriska krav. Dessutom så är det ju skattekronor man på direkt eller indirekt sätt får sin inkomst utav då sektorn till största del finansieras genom detta i Europa. Man kan väl kortfattat säga att det bör finnas goda tillväxtsmöjligheter för Addlife. Förvärvsobjekten är många samtidigt är megatrenden en åldrande befolkning. Det känns heller inte troligt att mindre pengar kommer läggas på sektorn i framtiden, tvärt om.

Addlife delar upp sin verksamhet i två affärsområden. Medtech och Labtech. Medtech innefattar sjukvård- och hemvårdserbjudanden medan Labtech innefattar diagnostik och forsking inom life science. Affärerna står på fyra ”ben”. Dels produkter som man säljer, dels teknisk service, rådgivning och utbildning. Man verkar gärna i segment där det krävs mycket service och support.

Covid-19 har påverkat Addlife en hel del och tillhör de s.k. ”corona-vinnarna”. Addlife har t.ex. sålt stora volymer PCR-tester samt hjälpt till med forskning för virus-forskningen med t.ex. instrument m.m. Lyfter man ut specifikt Q”-rapporten så var tillväxten (p.g.a. förvärv) helt fantastisk. Justerar vi och tittar på den organiska tillväxten så var den på +36 %. Ytterligare justering för corona och man landar på +6 %.

Den genomsnittliga tillväxten allt sedan 2004 då verksamheten startade inom Addtech är just 6-7 %. Stabilt, men ej överraskande mycket. Det är just förvärven som gjort Addlife till en sådan snabbväxare.

De finansiella mål Addlife har är en EBITA tillväxt på 15 % och en lönsamhet mätt i resultat genom rörelsekapital på 45 %. Man slår målen med råge allt sedan noteringen.

När det gäller förvärv så letar man lönsamma bolag. Man är inte intresserad av start-ups eller turn-arounds. Gärna bolag på nya marknader och segment, handelsföretag med nischade produkter och som har en etablerad stark företagsledning. Man vill helt enkelt ha bolag som kan fortsätta driva sin verksamhet precis som den är.

Under 2020-2021 har man hittills gjort 9 förvärv och plockat in en omsättning på 3,1 miljarder. Det senaste förvärvet annonserades nu i September, Bio Connect i Benelux-länderna med ca 30 anställda och en årsomsättning på ca 140 milj. Produkterna och leverantörerna var kända sedan innan, men den geografiska marknaden var ny. Ett typiskt förvärv såsom ledningen i Addlife vill ha det. Bolaget är välskött och välbekant med adderar en ytterligare dimension i affärerna. Annars var ju de stora förvärven gjorda i April tidigare i år. Det ena verksamt inom en ny nisch, ögonkirurgi, och verksamt i fyra europeiska länder med 700 milj i omsättning. Det andra ett medtech-bolag verksamt i Storbritannien och Irland som då blev nya geografiska marknader för Addlife med en omsättning på ca 1700 milj kr. Förhoppningen är även att det och ledningen i det dotterbolaget även ska ge en bra plattform för fortsatta förvärv på de brittiska öarna.

Sammantaget så ser det ljust ut för Addlife och dess fortsatta tillväxt. Den lilla post som togs in i våras hoppas jag kunna omvandla till en större post framöver. Då såg multiplarna höga ut, men det berodde på att de förvärvade resultatet inte kommit in riktigt i värderingen. Idag ser multiplarna ännu högre ut på ca PE 56. Som med en hel del annat så får man fortsätta hoppas på en liten sättning på marknaden.

Index-mässigt så har börsen gått sidledes ett tag nu, men vissa sektorer har gått uppåt och andra nedåt. Ett av de få prisvärda bolag som finns där ute just nu är AQ Group som värderas till ca PE 15.

 Några tankar om Addlife eller AQ Group?