Svolder Bokslutsrapport 2021/2022

Svolder sammanfattar den gånga tiden bra i sin bokslutsrapport med orden

”Betydande ränte- och inflationsökningar gjorde sig allt mer påminda runt kalenderårsskiftet, vilket medförde stigande avkastningskrav hos investerarna samtidigt som oron steg för en kommande konjunkturförsvagning. Börserna föll då på bred front. När Ryssland i slutet av februari invaderade Ukraina utmanades freden i Europa, tillgången till energi försämrades och leveranskedjor för olika insatsvaror försvårades ytterligare. Ett globalt högre ränteläge, lägre börsvärden, högre inflation och ännu högre energikostnader är därefter ett faktum. Många osäkerheter består, även om företag och investerare på olika sätt i vanlig ordning brukar kunna anpassa sig till nya omvärldsbetingelser.”

Svolders strategi är att i princip vara fullinvesterad, men man har lite utrymme att hålla en del likvider och en del belåning. Upp till 10 % av substansvärdet. Jag kan sympatisera och känna igen mig i detta tankesätt.

Man har tappat substansvärde under året, men jämfört med sitt jämförelseindex har man gått bättre. Som alltid så är det över längre tidsperioder jämförelser är intressanta.

Portföljen var ej belånad på balansdagen. Man har istället relativt mycket pengar i sin påse vilket förklaras av försäljningen av Nordic Waterproofing till Kingspan. Större köp under året har varit i engcon, Viva Wine och Elanders.

Förvaltningskostnaden för Svolder motsvarade 0,5 % av substansten vilket som, det brukar, ge vid handen att Svolder är ett alldeles utmärkt alternativ till att hålla en liknande fond.

Utdelningen höjs till 0,90 kr/aktie (0,63).

New Wave, Troax (PE 11, PS 1,3) (PE 24, PS 3,4) och Garo (PE 32, PS 3,9)  är i nuläget de största positionerna.  Svolder självt handlas till en liten premie i dagsläget. Gillar Svolder. Äger Svolder. Vet att det är välskött och avkastar bra över tid. Dock är det så med investmentbolag att rabatten ofta blir som störst när även innehaven är lågt värderade och premium som störst när innehaven är som dyrast. Man skulle kunna tro att det rent logiskt borde vara tvärt om baserat på att aktieköpare borde räkna på vad man får för pengarna, men se så har jag aldrig sett att det fungerat i praktiken…

Har man ett långsiktigt fokus så är det överlag en hel del som är värt att pynta in pengar regelbundet i nu. Bevakningslistan pendlar mellan 5 och 6 gröna av 10. Fear & Greed index står på Fear. Fler räntehöjningar är att vänta, fortsatt höga energipriser och inlfation har urholkat en dels köpkraft.

Men än så länge bör det inte innebära några större levnadsförändringar om man är uppväxt med att man alltid ska ha marginal mellan vad man lever för och vad man tjänar samt en ihopsparad buffert för eventuellt sämre tider. Sedan är det aldrig roligt att se marginalerna pressas, men att tiderna kan variera bör inte komma som en överraskning. Så har det alltid snurrat.

Blandat om multiplar, fastigheter och investmentbolag

Multipelkontraktionen har på sina håll fortsatt.

Tittar vi bakåt en månad så är det stillastående för bolag så som Volvo och Essity, medan Sandvik handlas nu på PE 15, PS 2,2 och Handelsbanken på P/B 1. Industrivärdens rabatt har ökat och ligger nu på ca 16 %.

Det följer det vanliga mönstret. Investmentbolag är börsen på steroider. Inte bara ökar värderingen på innehaven utan även minskar rabatten (t.o.m. övergår till premium) i stigande börsklimat. Det omvända i sjunkande.

Tittar vi på börsens bread & butter bolag Investor ligger rabatten på 15 %. De tre största innehaven är ABB, AstraZeneca och Atlas Copco. Egentligen borde onoterade Mölnycke hamna där omkring också.

ABB täljer f.n. guld och är väldigt positiva. Från Q1 kan man läsa ”Kundaktiviteterna var höga under kvartalet, något som resulterat i en mycket stark ordertillväxt på 21 procent jämfört med föregående år.” Angående Ryssland skrev man ” Innan nya orderbokningar i Ryssland stoppades stod den marknaden endast för 1 till 2 procent av ABB:s intäkter.” Värderingen är PE 10 men PS 2,7 vilket ger vid handen att vinsterna är höga nu och Mr Market är fortsatt tämligen positiv. För rörelsemarginalerna är inte så höga som PS-talet indikerar, men man har en positiv framtidsyn även där och räknar med stigande marginaler.

AstraZeneca med sina läkemedel brukar räknas till den defensiva sektorn och det märks. De har inte varit mycket berörda värderingsmässigt den senaste tiden.

Sedan om vi tar Mölnlycke som Q1 konstaterade negativ försäljningstillväxt. Pandemi-dopade som de var. Rensat för det så tuffar man dock på och det förväntas man nog göra länge till. I och med den branch man verkar I.

Sluitligen Atlas Copco med sitt PE 22 och PS 3,6 närmar sig även det vad jag bedömt som mer rimlig värdering. Atlas Copco är ett sådant typiskt bolag som har hyfsat jämn vinstutveckling, men vars PE-tal kan flukturera beroende på börssentiment från 15-35. Ett investmentbolag som är långsiktiga bryr sig inte om det så mycket. De ser bara till att inte lägga pengarna där då det är dyrt och sedan behåller de genom decennierna. En fond köper ofta när det är dyrt. Inte för att det är attraktivt, men för det är då inflödena av pengar är som störst. Sedan måste de sälja när det blivit billigt. För då är det stora utflöden.

Det är ingen kurskollaps i Atlas Copco. Det menar jag inte. Billigt kan du få bolaget då vi är i botten på en konjunktursvacka, men den har slutat var så förbenat dyr.

Kurskollaps däremot har det varit i fastighetssektorn. Räntekänsliga och beroende av lån som de är.

Där sitter jag sedan corona-kraschen med en liten korg av bolag. Några avyttrades och några behölls. Därefter har jag i denna nedgång köpt in Balder igen samt ökat i de andra. Jag som hållit på med aktier ett tag, varför har jag inte haft fastighetsaktier innan pandemin? Därför att skulder är deras ”bränsle”. Dylika bolag köper man bara då det är tillräckligt billigt.

Skrev om Balder sist. Noterar jag ned Castellums värdering nu så är den 11 gånger förvaltningsresultatet. När korgen togs in initialt handlades Castellum i häradet 12 gånger förvaltningsresultatet. Det går nog gissa hur jag agerat här nu. Ökat i alla fastighetsbolag. Ökar upp till en bestämd nivå. Där sätter jag stopp. Om innehav sedan växer förbi detta i en framtid så får det vara så, men jag köper inte mer och mer och mer bara för att det faller mer och mer.

I fallet SBB så kan det hela vara ett korthus. Det är mycket ”brus” där ute och det är inte det lättaste bolaget att följa. Direktavkastningen på B-aktien är just nu 7 %. 192.000 ägare på Avanza. Från toppkurs på 67 kr till 17 kr. OM man kan lita på värderingen så får man bolaget till ca 40 % substansen. Även här har jag ökat, tills jag slog i ”taket” med den förutbestämda summa jag vill ”riskera” här.

Kan även notera ned Platzer och räknar man konservativt utan JV:s så landar den på 13 gånger förvaltningsresultatet och 62 % av substansen, Fastpartner 12 samt 60 %. Hufvudstaden har jag inte uppdaterat än. Det var ett bolag jag köpt och sålt tidigare men sedan valt att hellre äga Lundberg för att minska risken för utköp. Lundberg köper inget dyrt och jag vill inte sitta på andra sidan bordet av Lundberg.

Lundbergföretagen får du till ca 7 % rabatt och då får du bl.a. Industrivärden och en hel del fastigheter. Därtill Holmen som får sägas är grymt stabilt över tid. Den mest offensiva delen av Lundberg är innehavet i serieförvärvaren Indutrade. Indutrade utgör förebild för många andra serieförvärvare så det är klart att Lundberg en gång i tiden såg till att ta detta bolag till sig. Även Indutrade har kommit ned från stratosfären även om det likt Atlas Copco kan finnas långt dystrare tider för dem. Om det kommer eller inte är svårt att veta.

Sedan har andra småsparar-favoriter äntligen kommit ned igen så som Thule, Troax, Volati m.fl. Går inte köpa i allt.

Svolder är ett bra alternativ om man vill ha exponering till en del av dessa pärlor. Nu ar pärlorna själva kommit ned samt så handlas inte Svolder längre till premium.

Kort och gott. Vi kan konstatera att 2022 liknar mer en vanlig börsnedgång (Pandemin-nedgången var något abnormt. Inte så mycket nedgången i sig, utan som jag tidigare skrivit, stimulanserna som följde som saknade motstycke) vilket för en långsiktig sparare är bra för det ger mer tid till att köpa på sig aktier.

Svolder Q2 2021/2022

Svolder kom idag med sin Q2 rapport. De har delat verksamhetsår. 

Både substansvärde som aktiekurs har sjunkit och som det sig brukar så har akteikurset sjunkit mer än substansvärdet. Vid uppgång brukar det tendera vara tvärt om.

I skrivande stund handlas Svolder ändock till premie. Vilket är lite underligt då man har portföljen full av noterade innehav, men Svolder är populär.

Det man har gjort är att sålt av Nolato och Saab. Saab visade sig vara lite illa tajming då den aktien strax därefter drog iväg ordentligt i och med Rysslands invasion av Ukraina. Dock är det inte tajming som skapar avkastning för Svolder. Utan istället över längre tidsperioder vara exponerad mot kvalitetsbolag av de mindre storlekarna. En strategi som betalats sig väl över tid.

Några utdrag från VD orden

”Vi har ändå under slutet av den aktuella rapportperioden ökat likviditeten något genom att sälja aktier med högre börsvärden än vad vi långsiktigt ska investera i, dvs. försäljning av aktier med börsvärden över 20 miljarder SEK såsom Saab och Nolato. Vi bedömer vidare att vi under utdelningssäsongen kommer tillföras mer än 100 MSEK från Svolders portföljbolag.”

Svolder liksom många andra där ute inväntar m.a.o. utdelningar. Under corona-kraschen så ställdes ju utdelningar in vilket gjorde många snopna. När det var som billigast hade man gärna velat få lite extra kapital att köpa för. Detta var då inte möjligt. Nu, i denna marknad, verkar det dock som om utdelningar ska pytsas ut.

”Svolder är som obelånat investmentbolag i en fördelaktig position jämfört med andra placeringsalternativ, som ofta tvingas till portföljförändringar i takt med ut- och inflöde av fondkapital. Möjligheter finns samtidigt för Svolder att uppta lån om mycket intressanta placeringsalternativ skulle uppstå. Oroliga tider skapar nämligen också tillfällen för sund och långsiktig aktieförvaltning, även om det känns cyniskt att säga detta i tider präglade av kärnvapenskrammel samt allvarliga hot mot demokrati och välstånd.”

Där i ligger en stor fördel för investmentbolag kontra fonder. Det är nämligen så att sparare är ganska dåliga på det här med fondsparande. De flesta avkastar sämre än fonderna de investerar i. Varför? De köper nämligen för mest då fonderna står som högst och säljer gärna efter nedgång vilket skapar än mer nedgång och att allt fler säljer o.s.v. Dessa flöden kan inte tvinga ett investmentbolag att sälja eller köpa.

Vid periodens slut var substansvärdet ca 58 kr. Kursen idag är ca 61 kr.

En av de stora innehaven, Troax-aktien, har gått urdåligt på sista tiden. Detta har föranlett att Svolder har ökat (Inget fel på bolaget). Nu när värderingen nästan halverats från ATH så har den även triggat mitt intresse. Den har varit smått otroligt dyr (ca PE 60) och är fortsatt inte billig, men bolaget har kvalitets-mässigt varit intressant länge.

Svolder var även ankarinvesterare i Viva Wine Group. Nästan 4 % av substansen består av detta bolag i dagsläget. Dock inget som, ännu, tilldragit sig mitt intresse.

Nej då är Nordic Waterproofing mer intressant.

Allt ovan samt mycket mer får man dock som ägare av Svolder. Vill man kan man plocka russinen ur det också.

Vad är dina tankar om Svolder eller deras innehav?

 

För övrigt anser jag att Sverige ska gå med i NATO samt att gränsen för vad för vansinne ett demokratisk land, i Europa, 2022, ska få utstå för aggressioner är nådd. Det är val 2022 i Sverige. Själv är jag inte partibunden utan har röstat olika under olika år beroende på vad för frågor jag tyckt varit viktigast. I år är det en fråga jag kommer börja sortera efter. Det är om man är för NATO-medlemskap eller svamlar om annat.

Troax Q2 2021

Svolder största innehav, Troax, som utgör ca 1/7 av Svolders portfölj har idag rapporterat. Rapporten gladde Mr Market. Man kan tycka att Troax haft väldigt höga förväntningar på sig redan innan, men tydligen var de inte tillräckliga för aktiekursen gjorde ett 15 % skutt uppåt.

Var rapporten bra då?

Ja.

En orderingång som ökade med 84 %. Stark orderingång var kanske väntad p.g.a. jämförelsetalen men ändock imponerande.

Försäljningen ökade med 88 % och 68 % om man justerar för bl.a. förvärv. Det är starkt. Vilket man även kan se rörelsemarginalen som landade på 22,8 % (17,8) och rekordresultatet som levererades.

Att hjulen snurrar för fullt, för Troax liksom för många andra, förstår man även på VD kommentaren

 

”Våra produktionsenheter har under kvartalet haft en mycket god beläggning, vilket också återspeglar sig i ett stabilt rörelseresultat för perioden. Den kraftiga ökningen av volymer under andra kvartalet har gjort att enheterna fått anstränga sig till det yttersta för att klara våra åtaganden. Glädjande nog har de klarat detta mycket förtjänstfullt även om det medfört ökade kostnader i form av övertid och inhyrning av personal.”

 

För dessa goda utsikter har man betalat, samt fortsätter betala, en hög multipel. Troax värderas just ni till ca PE 60. Att vi kommer få en vinst närmare 6 kr/aktie är väl inte omöjligt för detta bolag då 2021 om några månader kommer summeras.

Min makro-hypotes, om man nu kan kalla det sådant, är att vi är inne i en period mycket likt de åren som följde efter Andra världskriget. Full fart och stimulanser som gäller. I alla fall ett tag nu. Därför är jag heller inte särskilt orolig för konjunkturen. Många bolag kommer rapportera allt högre vinster här framöver. Det betyder dock inte att jag vill betala vad som helst för dem. Troax är ett jättefint bolag, men jag är inte köpare på dessa nivåer. Däremot har jag ingenting emot att Svolder redan äger dem. Svolder är duktiga kapitalförvaltare. Jag ökar också gärna i bolag som drivs framåt av samma konjunktur-medvind men till lägre multiplar. Så som jag uppfattar t.ex. AQ Group. Appropå Troax och AQ Group. Låt mig göra en enkel jämförelse. Båda gynnas och missgynnas av ungefär samma konjunkturfaktorer.

Troax gjorde en vinst 2020 på ca 300 milj kr. AQ Group en lite större vinst, på ca 400 milj kr

Troax är dock värderat till ca 18 miljarder kr, AQ Group till en liten del av det, ca 5 miljarder kr

Ett rejält värderingsgap, men sedan har Troax visserligen uppvisat något bättre tillväxt och tillväxt, som vi vet, driver multipel-värdering i kvadrat. På 3 år har Troax-aktien mer än tredubblats. AQ Group ”bara” dubblats. Har skillnad i tillväxten varit så otrolig? Mjae. Egentligen inte. Sedan 2018 har försäljningen per aktie stigit 48 % för Troax. Med 27 % för AQ Group. Även en liten fördel vinsttillväxtsmässigt för Troax, men skillnaden är inte enorm. Över tid kan det dock bli mumma. Om tillväxtsskillnaden håller i sig.

Därav är det ok att betala höga multiplar för tillväxt. Men man måste vara säker på att tillväxten kommer ske. För PE 60 måste bolaget typ vara av Evolution klass. Annars kan det bli ”dyrt”. Säkrare då att betala lägre multiplar för, ej inprisad, men potentiell tillväxt. I alla fall tänker jag så.

Några tankar om Troax, Svolder eller AQ Group?

 

Svolder som ankarinvesterare

Svolder har framgångsrikt förvaltat sitt kapital år efter år. 

Till skillnad från en fond är de heller inte utsatta för de in- och utflöden som drabbar fonder i tider av panik och eufori. Utan de kan köpa när de vill, sälja när de vill.

Faktum är att den genomsnittlige fondägare får över tid sämre avkastning är fonden i sig. Anledningen är att den genomsnittlige fondägaren har en benägenhet att sälja och ta ut pengar i sämre tider (då det råder mer pessimism) och sätter in mest pengar i bättre (då det hörs mer positiva toner). Inflöden leder ju till att man behöver köpa och driver kurser uppåt. Kurser sätts ju på marginalen mellan köpare och säljare. Utflöden leder till att fonder behöver sälja och driver ned kurser.

Det är därför man kallar Mr Market bipolär. Det är antingen eller. En populär fond som köper populära aktier har då en benägenhet att bli självförstärkande. Till den dagen trenden vänder.

Ett bolag som Svolder har som sagt egen handlingsfrihet.

Svolders investeringsfilosofi bygger på en tidshorisont om minst 3 år. Man jobbar utifrån att aktieportföljen ej helst ska överstiga 25 innehav. Detta är ju ingen indexportfölj man vill bygga utan man vill förvalta sin porfölj utifrån s.k. stock picking. Eftersom aktiemarknaden ger bättre avkastningsmöjligheter än mycket annat vill man gärna ligga fullinvesterad. Man öppnar upp för att kunna nyttja belåning, men gör det sällan. Dock kan en liten, liten kassa ofta ligga och skvalpa.

Även om det inte är ofta så deltar man också i IPO:er som ankarinvesteringar. Hur tänker man då här?

Till att börja med så är man väldigt selektiv. Det finns ju ingen garanti att det blir lyckosam och som stock picker är det ju viktigare att kunna säga nej, än ja till alla möjligheter erbjudanden.

 Man vill heller inte delta om priset är satt för högt. Att betala dyrt för någonting ökar risken rejält. Det är därför viktigt att man skaffar sig en uppfattning om ”priset” i förhållande till ”värde”. Som vi alla vet så är ”värde” är svårt att uppskatta. Näst intill omöjligt, men jag kan väl tycka att man i alla fall bör ha utformat en hypotes. Inte bara blint köpa.

Branschen bör vara rätt. Svolder vill gärna ha kunskap om branschen i sig. En del saker kan se bra ut, men känner man att branschen är för svår att förstå sig på avstår man hellre.

Tittar vi då på ankarinvesteringarna som Svolder gett sig in på så har vi GARO, Troax, Serneke och FM Mattson Mora. Många lyckade investeringar. Men som sagt. Man har varit väldigt selektiv om man betänker det stora utbud som varit.

Kan vara bra att ha med sig ovanstående punkter för i goda tider då riskviljan höjts och kapital finns att tillgå så brukar IPO-erbjudanden komma i en strid ström.

Några tankar om Svolder?