Nu blev det värsta "Dagens Industri-rubriken" på det här inlägget, men det får ni tåla.
Vi kan i alla fall börja med och se vad DI tipsar om. Där skriver man om ett tips som storbanken SEB ger - en valuta strategi. Malaysias ringgit mot Indonesiens rupiah. Malaysias ekonomi är tydligen bättre. Dessutom tipsa man om den filippinska aktiemarknaden. Filippinerna förväntas sänka räntorna och det ska ge aktierna där en skjuts.
Aktieskribenten Marcus Hernhag har tagit fram åtta bra bolag. I grunden bra bolag men som utvecklats svagt under 2015: Castellum, H&M, Handelsbanken, ICA, Kinnevik, Meda, P&G och Skanska.
Skulle jag behöva välja mellan SEB och Hernhag så ligger mina egna tankar närmare Hernhags.
Sedan har Värdebyrån ca 100 intressanta bolag på sin net-nets lista. Vilka förtäljs inte utan du får köra din egen screening efter dem. Även om du inte får konkreta tips så kan jag tipsa om de mycket välskrivna inläggen om net-nets på deras blogg.
John Bogle menar på att man inte ska förvänta sig mycket alls från just aktier de närmsta åren, men för aktier är det bästa alternativet ändock att spara regelbundet i breda indexfonder.
Privata affärer hade för inte så länge sedan fyra tips. Kambi, IC Group, Tomra och Flügger.
Carnegies småbolagsförvaltare tror på Hoist, Atrium Ljunberg och Scandi Standard.
Tittar man på Carnegies Sverigefond förvaltare så tecknades nyligen aktier i Dometic.
Senaste köpen som gjordes till Odins Sverigefond var Fenix Outdoor, Attendo och Clas Ohlson.
Skagen Global köpte nyligen in Service Master och Xcel Energy.
Jag själv då?
Dels så kommer det fortsättas att månadssparas, som alltid, i ett par indexfonder.
Jag tror att jag kommer köpa i Walmart, Berkshire och möjligtvis några få amerikanska aktier till under 2016. Jag vet inte om de kommer gå uppåt i kurs under just 2016 (hoppas inte) men jag tycker de är attraktivt prissatta och jag har utrymme i portföljen för dem.
Som en sidonotering har jag också fyra stycken som närmar sig att bli s.k. Magic Sixes. En urvalsmetod som lyckats bra förr när man vill hitta undervärderade aktier. Aktierna är Wilhelm Wilhelmsen, Möller Maersk, Atria och Saga Furs. De uppfyller inte kraven än, men jag ska hålla dem under uppsikt.
Vilka aktier finner du intressanta i nuläget?
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
Visar inlägg med etikett Wilh Wilhelmsen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Wilh Wilhelmsen. Visa alla inlägg
onsdag 30 december 2015
torsdag 7 november 2013
Sålt Wilhelm Wilhelmsen
Wilhelm Wilhelmsen lämnade Q3 rapport här om dagen och i samband med det sålde jag även de aktier jag hade i bolaget.
Försäljningen var orsakad av flera saker. Dels är bolaget
det av mina innehav med lägst kvaliteer i portföljen, utifrån mina kriterier. Det
betyder inte att Wilhelm Wilhelmsen är dåligt. Bolaget har många kvaliteer. Nej utan med det menas att bolaget med sin ranking
och med sin affärsverksamhet som är beroende av belåningär ett av mina innehåll med minst antal uppvisade
kvaliteer. Som sådant är det då lättare att det kan ”tippa över” från bedömningen
”neutral” till ”negativ”.
Samtidigt har värderingen stigit och det i ett läge då jag
tror mig kunna se bättre värden i bolag av högre kvaliteer. Med andra ord
uppfyller situationen en av mina säljkriterier. Priset
överstiger det bedömda "värdet" samtidigt som det finns andra
attraktiva placeringsalternativ. Vilka är då de andra attraktiva
placeringsalternativen? Enligt min bevakningslista så finns några bolag med ok
värdering som också är av högre kvaliteer. Dock inga REA-priser, men ok.
En annan anledning är den påannonserade utdelningssänkningen
för november. Wilhelm Wilhelmsen var vid investeringstillfället en s.k. Magic Sixes och avkastningen har varit
god från köptillfället för drygt ett år sedan. Både kursmässigt och
utdelningsmässigt, men när utdelningen sänks så att den på årsbasis motsvarar
en knappt 3% direktavkastning (Efter utdelningssänkningen ca 4% baserat på
inköpspriset). Ja då uppfyller bolaget ej heller egentligen ett annat av mina
krav. Wilhelm Wilhelmsen är ju inget tillväxtscase. Ett bolag utan egentlig
tillväxt ska, enligt mig, leverera stora och stabila utdelningar för att
motivera innehav. Det uppfyller då ett
annat av mina andra säljkriterier. Bolaget
levererar inte längre det som jag förväntar mig av ett bolag av den här typen.
Söker jag 3-4% direktavkastning utan någon egentlig tillväxt
finns det en mängd andra alternativ.
Kursmässigt vet jag ej vart Wilhelm Wilhelmsen kommer ta
vägen. Om konjunkturen förbättras så lär kursen fortsätta gå upp. Just nu handlas aktien
till kursen 182 nok vilket ger en förväntad direktavkastning på 3% på årsbasis
(bolaget ger utdelning två gånger per år) och en PE TTM på 7.
Överlag är jag relativt nöjd med hur köpet och innehavet föll
ut. Vid köpetillfället ansåg jag nedsidan var väldigt begränsad samtidigt har
det givit en bra avkastning. Jag är dock lite besviken på att det inte blev ett
mer långvarigt innehav. Min ambition är ju att egentligen att enbart ha innehav
som jag aldrig ska behöva/vilja sälja.
Avkastningen omräknat på årsbasis (inkl utdelningar men ej medräknat skatteeffeker) blev +45%.
Avkastningen omräknat på årsbasis (inkl utdelningar men ej medräknat skatteeffeker) blev +45%.
Vad tycker du? Har jag agerat rätt eller fel?
fredag 26 juli 2013
Fungerar Magic Sixes?
Magic Sixes är ett begrepp som myntades under 70-talet. Ett sätt att leta efter undervärderade bolag.
Kriterierna är att bolaget ska handlas under PE 6 (ej negativt), under PB 0,6 och med en direktavkastning över 6%. Som alla förstår, inte alltid helt lätt att hitta.
Själv har jag, efter att ha börjat titta efter dem, enbart hittat två tidigare. Det ena i höstas, ett norskt rederi vid namn Wilh. Wilhelmsen. Det andra strax före årsskiftet, en svensk underleverantör till fordonsindustrin FinnvedenBulten.
Nu sägs det ju att man ska akta sig för att leta efter "magiska formler". Framgång i aktiesparande sägs ju inte sitta i användandet av rätt matematiska formel utan i karaktären. Att kunna vara långsiktig i sitt innehav liksom tålmodig i inväntandet av rätt tillfälle, men jag kan ju ändå inte hålla mig ifrån att följa upp sådant här...
Så inom den tidsryms det handlar om. Hur har det gått?
Bra hittills faktiskt.Båda bolagen har presterat bättre än Avanza Zero. Nedan hur de avkastat till dags datum om man förutsätter att man nu säljer av innehaven. Skatteeffekter ej medräknade.
Avkastningen från Wilh. Wilhelmsen, inkl utdelning, motsvarar +31,6% i nuläget. Ett köp i Avanza Zero skulle avkastat +24,2%
Avkastningen från FinnvedenBulten, inkl utdelning, motsvarar +34,8% i nuläget. Ett köp i Avanza Zero skulle avkastat +16,7%.
Nu är ju detta enbart stickprov (av naturliga skäl svårt att få stora antal att jämföra med) samt en kortare tidsperiod (kanske är Magic Sixes också tänkt att bara hålla kortare perioder?), men ändock kul att se och följa något i praktiken och få egna erfarenheter ifrån det.
Och nej NATURLIGTVIS köpte jag inte FinnvedenBulten som bevisligen (hittills) haft bäst utveckling av de två till portföljen när det begav sig. Jag valde bara trycka på köpknappen på en, Wilh. Wilhelmsen.
Jag ska fortsätta följa dem och vet ni om någon mer s.k. Magic Sixes så tjoa gärna till!
Kriterierna är att bolaget ska handlas under PE 6 (ej negativt), under PB 0,6 och med en direktavkastning över 6%. Som alla förstår, inte alltid helt lätt att hitta.
Själv har jag, efter att ha börjat titta efter dem, enbart hittat två tidigare. Det ena i höstas, ett norskt rederi vid namn Wilh. Wilhelmsen. Det andra strax före årsskiftet, en svensk underleverantör till fordonsindustrin FinnvedenBulten.
Nu sägs det ju att man ska akta sig för att leta efter "magiska formler". Framgång i aktiesparande sägs ju inte sitta i användandet av rätt matematiska formel utan i karaktären. Att kunna vara långsiktig i sitt innehav liksom tålmodig i inväntandet av rätt tillfälle, men jag kan ju ändå inte hålla mig ifrån att följa upp sådant här...
Så inom den tidsryms det handlar om. Hur har det gått?
Bra hittills faktiskt.Båda bolagen har presterat bättre än Avanza Zero. Nedan hur de avkastat till dags datum om man förutsätter att man nu säljer av innehaven. Skatteeffekter ej medräknade.
Avkastningen från Wilh. Wilhelmsen, inkl utdelning, motsvarar +31,6% i nuläget. Ett köp i Avanza Zero skulle avkastat +24,2%
Avkastningen från FinnvedenBulten, inkl utdelning, motsvarar +34,8% i nuläget. Ett köp i Avanza Zero skulle avkastat +16,7%.
Nu är ju detta enbart stickprov (av naturliga skäl svårt att få stora antal att jämföra med) samt en kortare tidsperiod (kanske är Magic Sixes också tänkt att bara hålla kortare perioder?), men ändock kul att se och följa något i praktiken och få egna erfarenheter ifrån det.
Och nej NATURLIGTVIS köpte jag inte FinnvedenBulten som bevisligen (hittills) haft bäst utveckling av de två till portföljen när det begav sig. Jag valde bara trycka på köpknappen på en, Wilh. Wilhelmsen.
Jag ska fortsätta följa dem och vet ni om någon mer s.k. Magic Sixes så tjoa gärna till!
onsdag 22 maj 2013
Blandade betraktelser
Jag har nu hunnit med att ögna igenom fler rapporter.
Kongsberg väljer jag att kommentera lite närmre.
Det största affärssegmentet, Kongsberg Maritime, rapporter nya rekordnivåer på orderingångarna. Kongsberg Maritime står för ungefär halva omsättningen och vinsterna i bolaget. Man levererar bl.a. utrustning till off-shore industrin. Man räknar med att efterfrågan kommer sluta växa och stabiliseras framöver, men då man även har en stark exponering mot eftermarknaden så bedömmer man att affärssegmentet kommer kunna fortsätta leverera.
Kongsberg Protech System som bl.a. levererar fjärrstyrda vapensystem till USA, Kanada, Sverige och Norge ser resultatmässigt relativt stabilt ut än så länge men orderingångarna har sjunkit.
Kongsberg Defence Systems ser också sjunkande orderingångar men leveranser av bl.a. missiler fortlöper enligt plan till bl.a. Norge, Finland och Polen. 2017 ska F-35/JSF börja levereras i en takt om 6 st per år till norska flygvapnet tills man når ett antal på ca 50 st. Även Australien har nyligen bekräftat att de står vid sin beställning av ca 100 dylika flygplan. Nu är Kongsberg enbart en liten underleverantör till Lockheed i det avseendet, men bolaget hoppas på försäljning av tillhörande sjömålsmissiler till just framförallt Norge och Australien i framtiden.
Kongsberg Oil & Gas Technologies är det minsta och nyaste affärssegmentet. Än så länge tillför det inte mycket men man hoppas på en stark utveckling i framtiden. Omsättningen har ökat kraftigt, men vinsterna har inte riktigt velat komma än.
Vinsten för kvartalet landade på 2,28 nok/aktie (2,63). Som 12 månaders rullande motsvarar det 10,56 nok/aktie. Utdelningen på 3,75 nok/aktie väntas mot slutet av Maj.
Kursen just nu ligger på 108 nok. Vilket motsvarar ett PE TTM om 10,2 och en direktavkastning om 3,5%.
Den finansiella ställningen är fortsatt stark. Kassan motsvarar ca 17,90 nok/aktie. Jag anser fortfarande att Kongsberg är intressant trots att man uppvisat något sviktande efterfrågan på militära produkter. Det finns dock också frågetecken kring off-shore och försvarsindustrin så någon större exponering kommer jag inte tillåta att bolaget får i portföljen. Lagom är som alltid bäst.
Wilhelm Wilhelmsen rapporterar något lägre vinst under Q1 2013 i jämförelse med förra året. Vinsten som 12 månaders rullande motsvarar ca 37 nok/aktie.
Jag har inte så mycket att kommentera kring Wilh. Wilhelmsen. Vill man få en snabb inblick i hur konjunkturläget är i rederibranschen överlag kan man alltid titta på Baltic Dry Index (BDI) och The Bunker Index (BIX). Ingen egentlig förändring har skett där.
Bolaget sitter fortfarande på en formidabel kassa motsvarande ca 63,50 nok/aktie. Det egna kapitalet motsvarar ca 266 nok vilket med nuvarande kurs på 161 nok gör att aktien handlas till P/B 0,61. Som bekant så är Wilh. Wilhelmsen mitt "Magic Sixes" projekt d.v.s. köpet gjordes när värderingen var under < P/B 0,6 < P/E 6 och då direktavkastningen var över 6%. Detta har jag än så länge inte haft anledning att ångra. Jag har också fått ta emot två utdelningar sedan inköpet då bolaget ger utdelningar två gånger per år.
Ekornes fortsatter hanka sig fram. Den finansiella ställningen är fortsatt stark och vinsten som 12 månaders rullande motsvarar nu ca 7,52 nok/aktie. Kursen i skrivande stund är 93 nok.
Ratos är alltid ett intressant bolag att diskutera. Det egna kapitalet motsvarar nu ca 40 kr/aktie.I likhet med Berkshire Hathaway så är Ratos inte lätt att värdera.
Sanna har ju vänt inriktning något mot mindre konjunkturkänsliga innehav. Förvärv har gjorts i allt från molntjänster, biografer till oljeservice. Vi får se hur allt det här kommer slå ut i sinom tid.
Skanska är ett annat innehav vars aktiekurs kan svänga en hel del men jag är inte orolig över innehavet för det. Det är i och för sig inga gyllene tider för byggbolag just nu och Skanskas brukligt ganska stora kassa har urholkats. En förklaring är att man ökat andelen investeringar i egna bygg- och fastighetsprojekt. Detta är den delen av Skanska med bäst marginaler men byggbranschen är som bekant långsammare än jordbruksbranschen där sådd till skörd kan ske inom ramen för ett och samma kalenderår. Huruvida dessa investeringar betalar sig bra eller inte vet vi inte förrän längre fram.
Kursen just nu är ca 120 kr. Min bedömning är att det under rådande läge inte ger tillräckligt med säkerhetsmarginal. Jag ämnar med andra ord inte öka i nuläget.
Vad är din syn på Kongsberg, Wilh. Wilhelmsen, Ekornes, Ratos eller Skanska?
Kongsberg väljer jag att kommentera lite närmre.
Det största affärssegmentet, Kongsberg Maritime, rapporter nya rekordnivåer på orderingångarna. Kongsberg Maritime står för ungefär halva omsättningen och vinsterna i bolaget. Man levererar bl.a. utrustning till off-shore industrin. Man räknar med att efterfrågan kommer sluta växa och stabiliseras framöver, men då man även har en stark exponering mot eftermarknaden så bedömmer man att affärssegmentet kommer kunna fortsätta leverera.
Kongsberg Protech System som bl.a. levererar fjärrstyrda vapensystem till USA, Kanada, Sverige och Norge ser resultatmässigt relativt stabilt ut än så länge men orderingångarna har sjunkit.
Kongsberg Defence Systems ser också sjunkande orderingångar men leveranser av bl.a. missiler fortlöper enligt plan till bl.a. Norge, Finland och Polen. 2017 ska F-35/JSF börja levereras i en takt om 6 st per år till norska flygvapnet tills man når ett antal på ca 50 st. Även Australien har nyligen bekräftat att de står vid sin beställning av ca 100 dylika flygplan. Nu är Kongsberg enbart en liten underleverantör till Lockheed i det avseendet, men bolaget hoppas på försäljning av tillhörande sjömålsmissiler till just framförallt Norge och Australien i framtiden.
Kongsberg Oil & Gas Technologies är det minsta och nyaste affärssegmentet. Än så länge tillför det inte mycket men man hoppas på en stark utveckling i framtiden. Omsättningen har ökat kraftigt, men vinsterna har inte riktigt velat komma än.
Vinsten för kvartalet landade på 2,28 nok/aktie (2,63). Som 12 månaders rullande motsvarar det 10,56 nok/aktie. Utdelningen på 3,75 nok/aktie väntas mot slutet av Maj.
Kursen just nu ligger på 108 nok. Vilket motsvarar ett PE TTM om 10,2 och en direktavkastning om 3,5%.
Den finansiella ställningen är fortsatt stark. Kassan motsvarar ca 17,90 nok/aktie. Jag anser fortfarande att Kongsberg är intressant trots att man uppvisat något sviktande efterfrågan på militära produkter. Det finns dock också frågetecken kring off-shore och försvarsindustrin så någon större exponering kommer jag inte tillåta att bolaget får i portföljen. Lagom är som alltid bäst.
Wilhelm Wilhelmsen rapporterar något lägre vinst under Q1 2013 i jämförelse med förra året. Vinsten som 12 månaders rullande motsvarar ca 37 nok/aktie.
Jag har inte så mycket att kommentera kring Wilh. Wilhelmsen. Vill man få en snabb inblick i hur konjunkturläget är i rederibranschen överlag kan man alltid titta på Baltic Dry Index (BDI) och The Bunker Index (BIX). Ingen egentlig förändring har skett där.
Bolaget sitter fortfarande på en formidabel kassa motsvarande ca 63,50 nok/aktie. Det egna kapitalet motsvarar ca 266 nok vilket med nuvarande kurs på 161 nok gör att aktien handlas till P/B 0,61. Som bekant så är Wilh. Wilhelmsen mitt "Magic Sixes" projekt d.v.s. köpet gjordes när värderingen var under < P/B 0,6 < P/E 6 och då direktavkastningen var över 6%. Detta har jag än så länge inte haft anledning att ångra. Jag har också fått ta emot två utdelningar sedan inköpet då bolaget ger utdelningar två gånger per år.
Ekornes fortsatter hanka sig fram. Den finansiella ställningen är fortsatt stark och vinsten som 12 månaders rullande motsvarar nu ca 7,52 nok/aktie. Kursen i skrivande stund är 93 nok.
Ratos är alltid ett intressant bolag att diskutera. Det egna kapitalet motsvarar nu ca 40 kr/aktie.I likhet med Berkshire Hathaway så är Ratos inte lätt att värdera.
Sanna har ju vänt inriktning något mot mindre konjunkturkänsliga innehav. Förvärv har gjorts i allt från molntjänster, biografer till oljeservice. Vi får se hur allt det här kommer slå ut i sinom tid.
Skanska är ett annat innehav vars aktiekurs kan svänga en hel del men jag är inte orolig över innehavet för det. Det är i och för sig inga gyllene tider för byggbolag just nu och Skanskas brukligt ganska stora kassa har urholkats. En förklaring är att man ökat andelen investeringar i egna bygg- och fastighetsprojekt. Detta är den delen av Skanska med bäst marginaler men byggbranschen är som bekant långsammare än jordbruksbranschen där sådd till skörd kan ske inom ramen för ett och samma kalenderår. Huruvida dessa investeringar betalar sig bra eller inte vet vi inte förrän längre fram.
Kursen just nu är ca 120 kr. Min bedömning är att det under rådande läge inte ger tillräckligt med säkerhetsmarginal. Jag ämnar med andra ord inte öka i nuläget.
Vad är din syn på Kongsberg, Wilh. Wilhelmsen, Ekornes, Ratos eller Skanska?
onsdag 27 mars 2013
Mina norska innehav
I skrivande stund har jag fyra stycken innehav, noterade i Oslo. Jag ska inte försöka måla upp en ljus framtid för någon av dem. Nej uppsidan brukar ta hand om sig själv utan att man behöver räkna på det. Om man som amatör och aktieintresserad ska försöka ägna tid till analyser och eftertanke så är min personliga uppfattning, att när man väl ska försöka fördjupa sig, att den tiden bäst används till att identifiera risker.
Har man X antal timmar till sitt förfogande så bör det räcka att använda en mindre del av den tiden för att försöka lista ut om bolaget eventuellt har en hyfsad framtid. Resten, merparten, bör fokuseras på att hitta brister.
Låt mig börja med mitt största norska innehav som är Yara. Som jag ser det så är man ganska prisberoende. De mycket goda vinsterna som t.ex. de amerikanska branschkollegorna gör/gjort kommer sig t.ex. av kombinationen av mycket låga naturgaspriser och höga matpriser. Yara är inte riktigt lika "drabbad" eftersom hemmamarknaden är Europa. I Europa och Nordafrika/Mellersta östern har inte gaspriserna gått ned på samma sätt. Det går dock inte undgå att märka att Yara ändock gjort väldigt goda vinster de senaste åren, 30-40 nok/aktie. Risken med för starkt beroende av priser man inte kan påverka är som bekant marginalpress. Om man hamnar i en situation där kostnaden för gas stiger och matpriserna (samt därmed priset på gödsel) sjunker så sitter man i en mindre gynnsam situation.
En annan risk är om man i Kina släpper på exportrestriktioner och därmed "dumpar" sin urea på den globala marknaden (på samma sätt som man gör med stål). Det är svårt att bedöma hur troligt ett sådant här scenario är. I Kina vill man ju knappast ha dyrt gödsel heller och därmed håller man nere kostnaderna för sin egen jordbrukande befolkning. En annan mot-aspekt är att gödsel främst produceras och konsumeras lokalt/regionalt p.g.a. relativt dyra transporter. Det är dock svårt att sia huruvida detta kommer gälla i framtiden eller inte.
Den tredje risken är mer och fler oroligheter i Nordafrika och Mellersta östern. Inte minst så är Qatar ett viktigt land för Yara. Oroligheterna i Libyen kostade bolaget en del. Om något liknande händer i Qatar så lär det slå mot Yaras produktion.
Vänder jag blicken mot mitt näst största norska innehav, Ekornes, så är en av riskerna en utdragen lågkonjunktur. En marknadssituation där bolaget troligen får svårt att sälja sina möbler. Visserligen är bolagets finansiella ställningen stark och man har visat sig kunna "övervintra" liknande situationer historiskt, men framtiden är som alltid oviss.
En annan risk är att man förlorar marknadsandelar till lågprisalternativ. Ekornes möbler är inte de billigaste och förlorar man sin status som "premium-märke" så lär man få det svårt att täcka upp för sina kostnader. Samma sak på kvalitetssidan. Kostnadsbesparingar är bra, men om det i sin tur leder till möbler av sämre kvalitet så kan det slå tillbaka. En affärsmodell som bygger på att vara billigast är i många fall enklare än en affärsmodell som bygger på att vara bäst. Det är så mycket mer som kan gå fel då.
Kongsberg är mitt tredje "största" innehav. Bolaget är ju en slags norsk-maritim version av Boeing d.v.s. ungefär hälften av bolaget handlar om försvarsindustri och andra hälften handlar om produktion till det civila samhället. I Kongsbergs fall är inte flyg den stora grejen utan maritim utrustning.
Som en aktör inom vapenindustrin så är man naturligtvis utsatt för eventuella neddragningar i försvarsbudgetar i västvärlden. Det verkar vara den trend som råder här just nu. Man behöver möta det genom ökad försäljning till de delar av världen där man istället ökar på försvarsanlagen. Här är man i händerna på saker man har svårt att rå på. Försäljning av försvarsmaterial sker egentligen inte på normala marknadsmässiga grunder även om det ibland ska se ut så via anbudsförfarande et.c. Det är politiskt stöd, utrikespolitiska överväganden, motköpserbjudanden m.m. som avgör.
Sist, och även minst, Wilh. Wilhelmsen. Detta norska rederi står för en stor del av alla fordonstransporter till sjöss. Detta gör bolaget konjunkturkänsligt. En lågkonjunktur innebär färre bilar/fordon sålda vilket innebär att mindre transportkapacitet behövs.
Bolaget är också starkt exponerad mot Ostasien inte minst Sydkorea som är en av världens största bilproducenter. Minskar tillväxten och välståndsökningarna i Kina lär detta synas i bilförsäljningen där som numera är den viktigaste marknaden för nyproducerade bilar.
En annan risk är krig på koreanska halvön mellan Nord- och Sydkorea. Detta lär naturligtvis få långt större följder än enbart resultatminskning för Wilh. Wilhelmsen, inte minst i mänskligt lidande, men bolaget är extra känsligt för produktionsstörningar i just Sydkorea.
Jag tar även tillfället i akt och gör en notering kring nuvarande P/E värdering och direktavkastning.
Yara PE TTM 7,1, 4,9% direktavkastning
Ekornes PE TTM 13,5, 5,9% direktavkastning
Kongsberg PE TTM 10,5, 3,2% direktavkastning
Wilh. Wilhelmsen B PE TTM 4,3, 4,8% direktavkastning
Vad för fler risker kan du komma att tänka på avseende de fyra ovannämnda bolagen?
Har man X antal timmar till sitt förfogande så bör det räcka att använda en mindre del av den tiden för att försöka lista ut om bolaget eventuellt har en hyfsad framtid. Resten, merparten, bör fokuseras på att hitta brister.
Låt mig börja med mitt största norska innehav som är Yara. Som jag ser det så är man ganska prisberoende. De mycket goda vinsterna som t.ex. de amerikanska branschkollegorna gör/gjort kommer sig t.ex. av kombinationen av mycket låga naturgaspriser och höga matpriser. Yara är inte riktigt lika "drabbad" eftersom hemmamarknaden är Europa. I Europa och Nordafrika/Mellersta östern har inte gaspriserna gått ned på samma sätt. Det går dock inte undgå att märka att Yara ändock gjort väldigt goda vinster de senaste åren, 30-40 nok/aktie. Risken med för starkt beroende av priser man inte kan påverka är som bekant marginalpress. Om man hamnar i en situation där kostnaden för gas stiger och matpriserna (samt därmed priset på gödsel) sjunker så sitter man i en mindre gynnsam situation.
En annan risk är om man i Kina släpper på exportrestriktioner och därmed "dumpar" sin urea på den globala marknaden (på samma sätt som man gör med stål). Det är svårt att bedöma hur troligt ett sådant här scenario är. I Kina vill man ju knappast ha dyrt gödsel heller och därmed håller man nere kostnaderna för sin egen jordbrukande befolkning. En annan mot-aspekt är att gödsel främst produceras och konsumeras lokalt/regionalt p.g.a. relativt dyra transporter. Det är dock svårt att sia huruvida detta kommer gälla i framtiden eller inte.
Den tredje risken är mer och fler oroligheter i Nordafrika och Mellersta östern. Inte minst så är Qatar ett viktigt land för Yara. Oroligheterna i Libyen kostade bolaget en del. Om något liknande händer i Qatar så lär det slå mot Yaras produktion.
Vänder jag blicken mot mitt näst största norska innehav, Ekornes, så är en av riskerna en utdragen lågkonjunktur. En marknadssituation där bolaget troligen får svårt att sälja sina möbler. Visserligen är bolagets finansiella ställningen stark och man har visat sig kunna "övervintra" liknande situationer historiskt, men framtiden är som alltid oviss.
En annan risk är att man förlorar marknadsandelar till lågprisalternativ. Ekornes möbler är inte de billigaste och förlorar man sin status som "premium-märke" så lär man få det svårt att täcka upp för sina kostnader. Samma sak på kvalitetssidan. Kostnadsbesparingar är bra, men om det i sin tur leder till möbler av sämre kvalitet så kan det slå tillbaka. En affärsmodell som bygger på att vara billigast är i många fall enklare än en affärsmodell som bygger på att vara bäst. Det är så mycket mer som kan gå fel då.
Kongsberg är mitt tredje "största" innehav. Bolaget är ju en slags norsk-maritim version av Boeing d.v.s. ungefär hälften av bolaget handlar om försvarsindustri och andra hälften handlar om produktion till det civila samhället. I Kongsbergs fall är inte flyg den stora grejen utan maritim utrustning.
Som en aktör inom vapenindustrin så är man naturligtvis utsatt för eventuella neddragningar i försvarsbudgetar i västvärlden. Det verkar vara den trend som råder här just nu. Man behöver möta det genom ökad försäljning till de delar av världen där man istället ökar på försvarsanlagen. Här är man i händerna på saker man har svårt att rå på. Försäljning av försvarsmaterial sker egentligen inte på normala marknadsmässiga grunder även om det ibland ska se ut så via anbudsförfarande et.c. Det är politiskt stöd, utrikespolitiska överväganden, motköpserbjudanden m.m. som avgör.
Sist, och även minst, Wilh. Wilhelmsen. Detta norska rederi står för en stor del av alla fordonstransporter till sjöss. Detta gör bolaget konjunkturkänsligt. En lågkonjunktur innebär färre bilar/fordon sålda vilket innebär att mindre transportkapacitet behövs.
Bolaget är också starkt exponerad mot Ostasien inte minst Sydkorea som är en av världens största bilproducenter. Minskar tillväxten och välståndsökningarna i Kina lär detta synas i bilförsäljningen där som numera är den viktigaste marknaden för nyproducerade bilar.
En annan risk är krig på koreanska halvön mellan Nord- och Sydkorea. Detta lär naturligtvis få långt större följder än enbart resultatminskning för Wilh. Wilhelmsen, inte minst i mänskligt lidande, men bolaget är extra känsligt för produktionsstörningar i just Sydkorea.
Jag tar även tillfället i akt och gör en notering kring nuvarande P/E värdering och direktavkastning.
Yara PE TTM 7,1, 4,9% direktavkastning
Ekornes PE TTM 13,5, 5,9% direktavkastning
Kongsberg PE TTM 10,5, 3,2% direktavkastning
Wilh. Wilhelmsen B PE TTM 4,3, 4,8% direktavkastning
Vad för fler risker kan du komma att tänka på avseende de fyra ovannämnda bolagen?
torsdag 14 februari 2013
Wilh Wilhelmsens bokslut för 2012
Wilh. Wilhelmsen förtjänar ett eget inlägg kring deras bokslut. Dels så köptes aktier i bolaget ganska sent under 2012, dels så triggades köpet av att bolaget uppvisade ett antal positiva parametrar som jag inte gått så mycket efter tidigare. I alla fall inte i kombination med varandra. Ett högt F-score i kombination med att man var en s.k. Magic Sixes (Direktavkastning över 6%, P/B under 6 och P/E under 6, dock ej negativt).
Bolaget är också verksam i en nu för tiden ganska impopulär bransch, rederibranschen. Pressad lönsamhet, överkapacitet och mörka framtidsutsikter är den gängse synen. Många bolag i branschen har också ganska dåliga balansräkningar samt tvingats till stora nedskrivningar. Wilh. Wilhelmsen framstod dock lite som ett undantag i mängden. Man verkar näst intill på en oligopol-marknad, har goda finanser och en hittills fortsatt god intjäningsförmåga.
Tittar vi nu på bokslutet för 2012 så har omsättningen ökat från ca 3,5 miljarder usd 2011 till 3,9 miljarder. Rörelseresultatet har gått starkt uppåt och ökat med nästan 50%. Det är Wilh. Wilhelmsen ASA som står för det dramatiskt förbättrade resultatet (transportdelen). Maritime Services ligger ungefär kvar på samma nivå och man kommenterar också att marknaden är ganska nedtryckt för tillfället. En del av resultatförbättringen kommer i och för sig från försäljning av aktier i Huyndai Glovis och Qube, men exklusive dessa så är det ändå en ökning med 39%.
Wilh. Wilhelmsen ASAs huvudaffär är ju transporter av fordon. Inte minst ifrån Asien och då Sydkorea i synnerhet. Ett av världens största biltillverkande länder. Bilförsäljningen är därför en viktig indikator. Man noterar en 5% ökning av bilförsäljningen globalt sett. Kina står för den stora ökningen, med ca 16% ökning i jämförelse med föregående år. Försäljningen i t.ex. Nordamerika har stått still. Totalt sett står bolaget för nästan en fjärdedel av den globala transportkapaciteten av fordon.
Nämnas bör att det pågår just nu en undersökning om de stora aktörerna samarbetat för att hålla uppe priserna, d.v.s. otillbörlig marknadspåverkan. Detta verkar tyvärr vara förekommande i branscher med oligopol vare sig det är stora byggbolag eller hissbolag som exempelvis finska Kone, så förekommer det att de döms för detta. Oligopol kan både ha för och nackdelar, men för investerare oftast fördelar.
Vinsten för 2012 landade på 7,08 usd/aktie (4,06 usd) med kursen 1 usd = 5,50 nok motsvarar det ca 39 nok/aktie.
I Maj föreslås en utdelning på 3,50 nok/aktie. (3,50). I november 2012 betalades en utdelning om 4,50 nok/aktie ut. Bolaget brukar betala ut utdelning två gånger per år. Vi får se om det blir samma summa i November igen, men det bestäms när vi närmar oss den tidpunkten. Tillsvidare så antar jag dock det. Kassan är nämligen fortfarande välfylld, motsvarande ca 68 nok/aktie (63). Det egna kapitalet motsvarar ca 245 nok/aktie. Största posten i balansräkningen är den som gäller "värdet" på fartygen. I rederibranschen görs extra nedskrivningar om man anser att den framtida intjäningsförmågan för fartygen sänkts, inte p.g.a. av att "marknadsvärdet" på fartygen eventuellt ändrats. Dylika nedskrivningar är något som gjorts till ganska stor del i många andra rederibolag men ej i Wilh. Wilhelmsen. Bedömningen bör alltså vara att man kan fortsätta tjäna pengar på fartygen enligt plan, än så länge.
Ett annat val som vissa koncerner gör, t.ex. danska Maersk, är helt enkelt att sluta satsa på rederirörelsen och istället satsa på något som man bedömer vara mer lönsamt. I Maersks fall olja. För Wilh. Wilhelmsens del så verkar dock fordonstransporter vara fortsatt lukrativt.
Kurs168 nok Vinst/aktie 2012 39 nok PE 4,3 Direktavkastning 4,8 %
Wilh Wilhelmsens bokslut
Vad är din syn på bolaget?
Bolaget är också verksam i en nu för tiden ganska impopulär bransch, rederibranschen. Pressad lönsamhet, överkapacitet och mörka framtidsutsikter är den gängse synen. Många bolag i branschen har också ganska dåliga balansräkningar samt tvingats till stora nedskrivningar. Wilh. Wilhelmsen framstod dock lite som ett undantag i mängden. Man verkar näst intill på en oligopol-marknad, har goda finanser och en hittills fortsatt god intjäningsförmåga.
Tittar vi nu på bokslutet för 2012 så har omsättningen ökat från ca 3,5 miljarder usd 2011 till 3,9 miljarder. Rörelseresultatet har gått starkt uppåt och ökat med nästan 50%. Det är Wilh. Wilhelmsen ASA som står för det dramatiskt förbättrade resultatet (transportdelen). Maritime Services ligger ungefär kvar på samma nivå och man kommenterar också att marknaden är ganska nedtryckt för tillfället. En del av resultatförbättringen kommer i och för sig från försäljning av aktier i Huyndai Glovis och Qube, men exklusive dessa så är det ändå en ökning med 39%.
Wilh. Wilhelmsen ASAs huvudaffär är ju transporter av fordon. Inte minst ifrån Asien och då Sydkorea i synnerhet. Ett av världens största biltillverkande länder. Bilförsäljningen är därför en viktig indikator. Man noterar en 5% ökning av bilförsäljningen globalt sett. Kina står för den stora ökningen, med ca 16% ökning i jämförelse med föregående år. Försäljningen i t.ex. Nordamerika har stått still. Totalt sett står bolaget för nästan en fjärdedel av den globala transportkapaciteten av fordon.
Nämnas bör att det pågår just nu en undersökning om de stora aktörerna samarbetat för att hålla uppe priserna, d.v.s. otillbörlig marknadspåverkan. Detta verkar tyvärr vara förekommande i branscher med oligopol vare sig det är stora byggbolag eller hissbolag som exempelvis finska Kone, så förekommer det att de döms för detta. Oligopol kan både ha för och nackdelar, men för investerare oftast fördelar.
Vinsten för 2012 landade på 7,08 usd/aktie (4,06 usd) med kursen 1 usd = 5,50 nok motsvarar det ca 39 nok/aktie.
I Maj föreslås en utdelning på 3,50 nok/aktie. (3,50). I november 2012 betalades en utdelning om 4,50 nok/aktie ut. Bolaget brukar betala ut utdelning två gånger per år. Vi får se om det blir samma summa i November igen, men det bestäms när vi närmar oss den tidpunkten. Tillsvidare så antar jag dock det. Kassan är nämligen fortfarande välfylld, motsvarande ca 68 nok/aktie (63). Det egna kapitalet motsvarar ca 245 nok/aktie. Största posten i balansräkningen är den som gäller "värdet" på fartygen. I rederibranschen görs extra nedskrivningar om man anser att den framtida intjäningsförmågan för fartygen sänkts, inte p.g.a. av att "marknadsvärdet" på fartygen eventuellt ändrats. Dylika nedskrivningar är något som gjorts till ganska stor del i många andra rederibolag men ej i Wilh. Wilhelmsen. Bedömningen bör alltså vara att man kan fortsätta tjäna pengar på fartygen enligt plan, än så länge.
Ett annat val som vissa koncerner gör, t.ex. danska Maersk, är helt enkelt att sluta satsa på rederirörelsen och istället satsa på något som man bedömer vara mer lönsamt. I Maersks fall olja. För Wilh. Wilhelmsens del så verkar dock fordonstransporter vara fortsatt lukrativt.
Kurs168 nok Vinst/aktie 2012 39 nok PE 4,3 Direktavkastning 4,8 %
Wilh Wilhelmsens bokslut
Vad är din syn på bolaget?
fredag 16 november 2012
Ökat i H&M och nyckeltal från några kvartalsrapporter
Passade på att öka i H&M för en del av de likvider jag lösgjorde i och med att jag minskade i SCA: Sålt SCA, igen
Min förhoppning är naturligtvis att kursen ska sjunka i H&M än mer så jag får anledning att fortsätta köpa. Vi får se vad nästa vecka har att erbjuda.
Passar även på att göra några noteringar kring några kvartalsrapporter.
Kongsberg ser fortsatt stabilt ut.
Vinst jan-sep 8,53 nok/aktie (8,94)
Vinst TTM 11,52 nok/aktie
Andelen nya ordrar är fortfarande på en hyfsad nivå, 10 888 milj nok (11 046)
Nuvarande kurs på 109 nok ger att bolaget handlas på PE TTM 9,5
Kongsberg sitter på en kassa om 15,67 nok/aktie. Jag förutsätter att utdelningen på 3,75 nok/aktie kan bibehållas.
Skanska har det fortsatt något bekymmersamt..
Vinsten för Jan-Sep blev 4,87 kr/aktie
Fastighetsvärdet är upptaget till 62 kr/aktie och andelen räntebärandeskulder 39,32 kr/aktie.
Kassan är på 8,34 kr/aktie.
D/E 3,7
Skanskas finansiella ställning har, liksom andra byggbolag, urholkats en del. Vi får se om deras exponering mot USA (vars ekonomi enligt vissa bedömare börjar ta fart igen) kommer vara dem till hjälp framöver. Några extra utdelningar verkar inte synas vid horisonten i alla fall...
Ratos håller måttet.
Tar vi en titt på koncernens totala kassa så uppgår den nu till 9,31 kr/aktie. Jag har stundtals under året ökat i Ratos. Inte för att jag vetat vart botten på kursen är, utan för att jag aldrig tvekat kring huruvida bolaget kommer klara av att ge sina 5,50 i utdelning samt bibehålla sin affärsmodell. Private Equity har visserligen transformerats över tid och stundtals ändrat arbetssätt och inriktning, men grunden i det hela; förvärva affärsverksamheter, utveckla dem för att sedan sälja, är i stort sett evig. Ratos har ju som bolag också transformerats ett antal gånger under årens lopp. Gamla grossisten Söderberg & Haak håller dock, enligt mig, fortfarande måttet.
Wilh Wilhelmsen seglar fram på stormigt hav.
Vinsten blev för Jan-Sep 6,42 usd/aktie (= 36,60 nok). Det egna kapitalet i koncernen är 253 nok/aktie. Det ger en värdering nu när kursen är på 124 nok på 0,49 gånger det egna kapitalet. Bara kassan består av 86 nok/aktie. Det är fullt förstårligt att man höjde utdelningen nu i November. Jag är osäker på vad jag missar. Varför tillåts ett ändock förhållandevis finansiellt starkt och vinstgivande bolag handlas så här "billigt"?
Slutgiltligen, sjunker jag ner i Ekornes rapport.
Vinst Jan-Sep 5,23 nok/aktie (5,60)
Vinst TTM 7,07 nok/aktie.
Kassan motsvarar 2 nok/aktie.
Här har jag inte ökat på sistonde då kursen verkat sluta sjunka och istället börjat röra sig uppåt igen (i alla fall så har inga ytterlgiare köpordrar gått igenom). Dock är aktien tämligen illikvid så svårt att säga något egentligen om varthän kursen är på väg.
Synpunkter på någon av ovanstående bolag?
Min förhoppning är naturligtvis att kursen ska sjunka i H&M än mer så jag får anledning att fortsätta köpa. Vi får se vad nästa vecka har att erbjuda.
Passar även på att göra några noteringar kring några kvartalsrapporter.
Kongsberg ser fortsatt stabilt ut.
Vinst jan-sep 8,53 nok/aktie (8,94)
Vinst TTM 11,52 nok/aktie
Andelen nya ordrar är fortfarande på en hyfsad nivå, 10 888 milj nok (11 046)
Nuvarande kurs på 109 nok ger att bolaget handlas på PE TTM 9,5
Kongsberg sitter på en kassa om 15,67 nok/aktie. Jag förutsätter att utdelningen på 3,75 nok/aktie kan bibehållas.
Skanska har det fortsatt något bekymmersamt..
Vinsten för Jan-Sep blev 4,87 kr/aktie
Fastighetsvärdet är upptaget till 62 kr/aktie och andelen räntebärandeskulder 39,32 kr/aktie.
Kassan är på 8,34 kr/aktie.
D/E 3,7
Skanskas finansiella ställning har, liksom andra byggbolag, urholkats en del. Vi får se om deras exponering mot USA (vars ekonomi enligt vissa bedömare börjar ta fart igen) kommer vara dem till hjälp framöver. Några extra utdelningar verkar inte synas vid horisonten i alla fall...
Ratos håller måttet.
Tar vi en titt på koncernens totala kassa så uppgår den nu till 9,31 kr/aktie. Jag har stundtals under året ökat i Ratos. Inte för att jag vetat vart botten på kursen är, utan för att jag aldrig tvekat kring huruvida bolaget kommer klara av att ge sina 5,50 i utdelning samt bibehålla sin affärsmodell. Private Equity har visserligen transformerats över tid och stundtals ändrat arbetssätt och inriktning, men grunden i det hela; förvärva affärsverksamheter, utveckla dem för att sedan sälja, är i stort sett evig. Ratos har ju som bolag också transformerats ett antal gånger under årens lopp. Gamla grossisten Söderberg & Haak håller dock, enligt mig, fortfarande måttet.
Wilh Wilhelmsen seglar fram på stormigt hav.
Vinsten blev för Jan-Sep 6,42 usd/aktie (= 36,60 nok). Det egna kapitalet i koncernen är 253 nok/aktie. Det ger en värdering nu när kursen är på 124 nok på 0,49 gånger det egna kapitalet. Bara kassan består av 86 nok/aktie. Det är fullt förstårligt att man höjde utdelningen nu i November. Jag är osäker på vad jag missar. Varför tillåts ett ändock förhållandevis finansiellt starkt och vinstgivande bolag handlas så här "billigt"?
Slutgiltligen, sjunker jag ner i Ekornes rapport.
Vinst Jan-Sep 5,23 nok/aktie (5,60)
Vinst TTM 7,07 nok/aktie.
Kassan motsvarar 2 nok/aktie.
Här har jag inte ökat på sistonde då kursen verkat sluta sjunka och istället börjat röra sig uppåt igen (i alla fall så har inga ytterlgiare köpordrar gått igenom). Dock är aktien tämligen illikvid så svårt att säga något egentligen om varthän kursen är på väg.
Synpunkter på någon av ovanstående bolag?
lördag 3 november 2012
Magic Sixes, F-score och mer
S.k. "magic sixes" är ett mått som man kan använda för att försöka hitta undervärderade bolag. Det myntades från början av Norman Weinger och Michael Metz under 70-talet men har också refererats till av Peter Cundill. Kriterierna handlar om att hitta bolag vars aktier ska handlas för under P/B 0,6 och P/E 6 (ej negativt PE-tal) och med en direktavkastning på 6% eller högre.
På deras tid hittade de flertalet aktier som passade in. Ofta kunde det under 70-talet dyka upp bolag i screenen som värderades till enbart fyra gånger årsvinsten eller som Weinger kommenterat "You´d have to pay a bigger price for an unsucessfull candy store in your neighbourhood". Idag är det svårare att hitta bolag vars aktier passar in.
Även om man numera kan finna s.k. "magic sixes" så är ju ett billigt pris inte det samma som att man gör en en bra affär. Det är ju det som är de klassiska svårigheterna med s.k. värdeinvestering. Man riskerar att köpa en tillgång billigt som rätteligen är och ska vara billig. Jag tror därför att man även ska komplettera med följande två frågeställningar.
Har bolaget en påtagligt för stor skuldbörda/finansiell hävstång d.v.s. en bra bit över "normen" för branschen?
Består balansräkning av en avsevärd immateriella tillgångar?
Får man ett jakande svar på någon av de frågorna är det antagligen bättre att stå över. Min förhoppning är att man då sållar bort de mest riskfyllda bolagen (utifrån de nyckeltal screeningen vilar på).
Går man sedan vidare med att kolla av checklistan över potentiella "värdefällor": Hur avslöjar man en s.k. value trap? så kan det därefter vara dags att ta en titt på Piotroskis 9 F.
Joseph Piotroskis 9 F beräknas ju också utifrån kvantitativa nyckeltal (liksom magic sixes) och sägs dels kunna sålla ut de "värsta" liksom potentiellt hitta de "bästa". De flesta bolag hamnar mellan 3 och 7 F. Vilket kanske inte säger så mycket. 2 eller under ska man helst hålla sig borta ifrån medan 8 eller 9 F ska betyda att bolaget är på god väg.
Kombinerar man Magic Sixes med Piotroskis 9 F, samt ställer frågor kring en del mer kvalitativa aspekter utifrån hurivida de kan vara s.k. "value traps", så är min tanke att det kan vara en intressant sak att följa upp.
Det är på denna grund mitt intresse av Wilh. Wilhelmsen vilar (Analys av Wilh. Wilhelmsen). Bolaget uppnår nämligen kriterierna ovan samt får 8 F på Piotroskis F-score utifrån H1 2012-rapporten.
Även om jag är tämligen skeptisk till rederinäringen som helhet så blev detta för mycket för mig. Jag blir helt tvungen att se hur detta kommer utveckla sig.
Vad tror du om ovanstående urvals-process?
På deras tid hittade de flertalet aktier som passade in. Ofta kunde det under 70-talet dyka upp bolag i screenen som värderades till enbart fyra gånger årsvinsten eller som Weinger kommenterat "You´d have to pay a bigger price for an unsucessfull candy store in your neighbourhood". Idag är det svårare att hitta bolag vars aktier passar in.
Även om man numera kan finna s.k. "magic sixes" så är ju ett billigt pris inte det samma som att man gör en en bra affär. Det är ju det som är de klassiska svårigheterna med s.k. värdeinvestering. Man riskerar att köpa en tillgång billigt som rätteligen är och ska vara billig. Jag tror därför att man även ska komplettera med följande två frågeställningar.
Har bolaget en påtagligt för stor skuldbörda/finansiell hävstång d.v.s. en bra bit över "normen" för branschen?
Består balansräkning av en avsevärd immateriella tillgångar?
Får man ett jakande svar på någon av de frågorna är det antagligen bättre att stå över. Min förhoppning är att man då sållar bort de mest riskfyllda bolagen (utifrån de nyckeltal screeningen vilar på).
Går man sedan vidare med att kolla av checklistan över potentiella "värdefällor": Hur avslöjar man en s.k. value trap? så kan det därefter vara dags att ta en titt på Piotroskis 9 F.
Joseph Piotroskis 9 F beräknas ju också utifrån kvantitativa nyckeltal (liksom magic sixes) och sägs dels kunna sålla ut de "värsta" liksom potentiellt hitta de "bästa". De flesta bolag hamnar mellan 3 och 7 F. Vilket kanske inte säger så mycket. 2 eller under ska man helst hålla sig borta ifrån medan 8 eller 9 F ska betyda att bolaget är på god väg.
Kombinerar man Magic Sixes med Piotroskis 9 F, samt ställer frågor kring en del mer kvalitativa aspekter utifrån hurivida de kan vara s.k. "value traps", så är min tanke att det kan vara en intressant sak att följa upp.
Det är på denna grund mitt intresse av Wilh. Wilhelmsen vilar (Analys av Wilh. Wilhelmsen). Bolaget uppnår nämligen kriterierna ovan samt får 8 F på Piotroskis F-score utifrån H1 2012-rapporten.
Även om jag är tämligen skeptisk till rederinäringen som helhet så blev detta för mycket för mig. Jag blir helt tvungen att se hur detta kommer utveckla sig.
Vad tror du om ovanstående urvals-process?
Analys av Wilh. Wilhelmsen
Wilh. Wilhelmsen, utifrån mina ratingkriterier.
Norska Wilh. Wilhelmsen grundades 1861 av dess namne Wilhelm Wilhelmsen. Bolaget kontrolleras fortfarande av familjen Wilhelmsen via ett holdingbolag. Bolaget är, i samarbete med svenska Wallenius, en av världens största biltransportörer bl.a. genom det gemensamma bolaget EUKOR Car Carriers.
Bolaget strukturerades om 2010 med ett nytt moderbolag, Wilh. Wilhelmsen Holding (WWH), med två underliggande innehav; Wilh. Wilhelmsen ASA (WWASA) som sysslar med sjötransporter och Wilhelmsen Maritime Services (WMS) som sysslar med skeppsservice m.m. WWASA listades på norska börsen samt tog in pengar via en IPO. Wilh. Wilhelmsen Holding behöll 72,7% av aktierna i sin ägo. WMS är helägt. Det finns även en tredje gren, Wilh. Wilhelmsen Holding Invest där investeringar som inte riktigt ryms inom ramen för de andra finns.
För WWHs del så är WWASA onekligen viktigast och stod 2011 för 2/3 av rörelseresultatet. WWASA består i sin tur av olika bolag främst de tre följande:
Wallenius-Wilhelmsen Logistic (WWL) med 55 fartyg.
EUKOR Car Carriers (EUKOR) med 71 fartyg och som namnet antyder så transporter det bilar från Sydkorea. Biltransporter från Huyndai och Kia står för 75% av transporterna. Sydkorea är ju numera världens femte största biltillverkare.
American Roll on Roll off Carriers (ARC) med 7 fartyg.
WMS är organiserad i tre delar, Wilhelmsen Ship Service, Ship Management och Technical Solutions. Man betjänar i stort sett alla typer av fartyg förutom oljetankers. 3/4 av intjäningsförmågan är hänförligt till fartyg och 1/4 till skeppsvarv.
Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.
Wilh. Wilhelmsen är noterat på norska OB Match (A-aktierna) och OB Standard (B-aktierna).Marknadsvärdet är just nu drygt 6 miljarder nok.
Ägare
Holding bolaget Tallyman AS, som kontrolleras av Wilhelmsen familjen, äger 60% av A-aktierna och 19% av B-aktierna.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja bolaget ger utdelningar. Utdelningen för 2011hamnade på 5,50 nok/aktie. Förutom under 2009 och 2010 så har bolaget historiskt gett utdelningar två gånger per år. 2009 och 2010 år gavs det bara utdelning en gång (2 nok/aktie). Nedan utdelningen mätt i nok.
5-års
medel för utdelningen hamnar därmed på 5,10 nok/aktie. För 2012 hamnar utdelningen på 8 nok (under förutsättningen att Q4 utdelningen på 4,50 nok klubbas igenom nu i November)
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Ja, Wilh. Wilhelmsen är onekligen konjunkturberoende samt påverkas av en rad omständigheter man själv inte egentligen rår över så som t.ex. efterfrågan på bilar.
Bolaget anses inte klara kriteriet.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Nej.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja det har man hittills lyckats med. Vinsten 2011 låg på 4,05 usd/aktie (23,10 nok) Medelvinsten sett till den senaste 5-års perioden är 2,89 usd/aktie eller omräknat till nok utifrån nuvarande valutakurs, 16,50 nok/aktie.Nettovinsten har varierat kraftigt, men rörelsevinsten är mer stabil och har fluktuerat mellan 250 och 400 miljoner usd eller omräknat i nok och per aktie, 30 nok/aktie och 49 nok/aktie Nedan vinsten mätt i usd/aktie.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Eget kapital är på 1673 miljoner usd och räntebärande skulder på 1901 miljoner usd. Debt/equity ligger på 1,64 (2011).
Avkastnings- och tillväxtskrav
ROE 5-års medel ligger på 11,2% Eget kapital är på 36,13 usd/aktie (2011) eller motsvarande 206 nok. Tittar vi på H1 2012 rapporten så låg eget kapital på ca 227 nok/aktie.
Det egna kapitalet har växt med ca 76% på en femårsperiod eller fördubblats på en 7-års period vilket ger en genomsnittlig tillväxt på ca 10% årligen.
Direktavkastningen är just nu på ca 6,3% baserat på 2012 och 4,3% baserat på 2011. Utdelningarna och vinsterna har visserligen varierat en del över åren men sammantaget så får bolaget klara kriteriet.
Ledningen
Diederik Schnitler är ordförande och har suttit med i bolagets styrelse sedan 2002. Thomas Wilhelmsen är VD och har enligt referenslistan i stort sett vuxit upp med bolaget av naturliga skäl.Nämnas kan att Schnitler har varit norsk industriminister. Familjen Wilhelmsen är ju en av de stora, gamla, norska finansfamiljerna så i likhet med här i Sverige finns det antagligen kopplingar mellan finansvärlden och politikerkåren. Ett lite udda inslag, i alla fall för mig, är styrelsemedlemens Helen Juells referenslista som enbart anger "Housewife". Helen Juell är förresten barnbarnsbarn till grundaren av bolaget. Det påminner lite om Mats och Erik Paulsson som istället för stoltsera med tjusiga utbildningar brukar ha, rätt och slätt, "Folkskola". Nu har ju kanske Paulssons och Wilhelmsens barnbarnsbarn inte haft samma förutsättningar här i livet men jag tycker ändå det är lite kul när det sticker ut lite från det "vanliga".
Jag har hur som helst inte funnit någon anledning att misstro ledningen.
Information tillgängligt
Ja det får i likhet med t.ex. Stolt-Nielsen anses vara tillfredställande även om det inte är optimalt. Det är som sagt lite svårare för en privatperson att "få en känsla" för tjänsterna bolaget levererar.
Marknadsmakt och marknadssituation
Även om Wilh. Wilhelmsen verkar ha klarat sig mycket bättre än många andra rederier samt vara bland de absolut största inom sin nisch (ca 1/4 av världsmarknaden på car carriers) så ser jag inte att bolaget skulle ha någon speciell "moat". En stor skillnad dock, i jämförelse med andra rederier, främst tank- och torrlastrederier, är att det inte verkar råda ett stort utbudsöverskott på transportkapacitet som pressar fraktraterna, tvärtom så hänger inte transportkapaciteten riktigt med efterfrågan. Detta skulle förklara att bolaget nu i dagsläget gör tämligen goda vinster. Kassaflödet har dock inte hängt med riktigt. Bolaget har gjort stora investeringar de senaste åren i nya fartygstyper. Detta kan kanske också vara en anledning till att man verkar ha någon form av konkurrensfördel;större och bränsleffektivare fartyg.
Huruvida bolaget har någon prissättningsmakt har jag också svårt att uttala mig om. Ganska nyligen gjordes en gryningsräd mot flertalet aktörer inom branschen. Misstanken är otillåten prissamverkan. Här finns en risk för att juridiska åtgärder kommer vidtagas mot bolaget samt böter utdelas. Denna gransnking är troligtvis en förklaring till att kursen sjunkit den senaste tiden.
Man kan också disktutera att en form av "moat", som alla kapitalintensiva bolag egentligen har, är ju att kostnaderna är stora för att börja konkurrera. Sammantaget får bedömningen i alla fall bli att bolaget inte når upp till kriteriet.
Etiska aspekter
Ja det är ok.
Wilh. Wilhelmsen får godkänt på 9 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: B.
Slutsats
Med ratingen B så är min syn på Wilh. Wilhelmsen neutral. Wilh. Wilhelmsen är kanske inte ett bolag som normalt tilldrar mig sitt intresse och som lämpar sig för ett långvarigt innehav för min egen del. Under speciella omständigheter och i mindre dos kan det dock vara aktuellt.
Frågan är om det kan råda speciella omständigheter just nu? Jag har anledning att tro det vilket jag ska återkomma till i ett annat inlägg.
Noteringar kring nuvarande värdering
Wilh. Wilhelmsen B kurs 3/11 2012: 126,50 nok (Topp 3 år ca 165 nok, botten ca 110 nok)
PE 5,5
PE3 5,3
PE TTM 3,7
Direktavkastning 4,3% (2011) 6,3% (2012)
Vad är din syn på Wilh. Wilhelmsen?
Norska Wilh. Wilhelmsen grundades 1861 av dess namne Wilhelm Wilhelmsen. Bolaget kontrolleras fortfarande av familjen Wilhelmsen via ett holdingbolag. Bolaget är, i samarbete med svenska Wallenius, en av världens största biltransportörer bl.a. genom det gemensamma bolaget EUKOR Car Carriers.
Bolaget strukturerades om 2010 med ett nytt moderbolag, Wilh. Wilhelmsen Holding (WWH), med två underliggande innehav; Wilh. Wilhelmsen ASA (WWASA) som sysslar med sjötransporter och Wilhelmsen Maritime Services (WMS) som sysslar med skeppsservice m.m. WWASA listades på norska börsen samt tog in pengar via en IPO. Wilh. Wilhelmsen Holding behöll 72,7% av aktierna i sin ägo. WMS är helägt. Det finns även en tredje gren, Wilh. Wilhelmsen Holding Invest där investeringar som inte riktigt ryms inom ramen för de andra finns.
För WWHs del så är WWASA onekligen viktigast och stod 2011 för 2/3 av rörelseresultatet. WWASA består i sin tur av olika bolag främst de tre följande:
Wallenius-Wilhelmsen Logistic (WWL) med 55 fartyg.
EUKOR Car Carriers (EUKOR) med 71 fartyg och som namnet antyder så transporter det bilar från Sydkorea. Biltransporter från Huyndai och Kia står för 75% av transporterna. Sydkorea är ju numera världens femte största biltillverkare.
American Roll on Roll off Carriers (ARC) med 7 fartyg.
WMS är organiserad i tre delar, Wilhelmsen Ship Service, Ship Management och Technical Solutions. Man betjänar i stort sett alla typer av fartyg förutom oljetankers. 3/4 av intjäningsförmågan är hänförligt till fartyg och 1/4 till skeppsvarv.
Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.
Wilh. Wilhelmsen är noterat på norska OB Match (A-aktierna) och OB Standard (B-aktierna).Marknadsvärdet är just nu drygt 6 miljarder nok.
Ägare
Holding bolaget Tallyman AS, som kontrolleras av Wilhelmsen familjen, äger 60% av A-aktierna och 19% av B-aktierna.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja bolaget ger utdelningar. Utdelningen för 2011hamnade på 5,50 nok/aktie. Förutom under 2009 och 2010 så har bolaget historiskt gett utdelningar två gånger per år. 2009 och 2010 år gavs det bara utdelning en gång (2 nok/aktie). Nedan utdelningen mätt i nok.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Ja, Wilh. Wilhelmsen är onekligen konjunkturberoende samt påverkas av en rad omständigheter man själv inte egentligen rår över så som t.ex. efterfrågan på bilar.
Bolaget anses inte klara kriteriet.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Nej.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja det har man hittills lyckats med. Vinsten 2011 låg på 4,05 usd/aktie (23,10 nok) Medelvinsten sett till den senaste 5-års perioden är 2,89 usd/aktie eller omräknat till nok utifrån nuvarande valutakurs, 16,50 nok/aktie.Nettovinsten har varierat kraftigt, men rörelsevinsten är mer stabil och har fluktuerat mellan 250 och 400 miljoner usd eller omräknat i nok och per aktie, 30 nok/aktie och 49 nok/aktie Nedan vinsten mätt i usd/aktie.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Eget kapital är på 1673 miljoner usd och räntebärande skulder på 1901 miljoner usd. Debt/equity ligger på 1,64 (2011).
Avkastnings- och tillväxtskrav
ROE 5-års medel ligger på 11,2% Eget kapital är på 36,13 usd/aktie (2011) eller motsvarande 206 nok. Tittar vi på H1 2012 rapporten så låg eget kapital på ca 227 nok/aktie.
Det egna kapitalet har växt med ca 76% på en femårsperiod eller fördubblats på en 7-års period vilket ger en genomsnittlig tillväxt på ca 10% årligen.
Direktavkastningen är just nu på ca 6,3% baserat på 2012 och 4,3% baserat på 2011. Utdelningarna och vinsterna har visserligen varierat en del över åren men sammantaget så får bolaget klara kriteriet.
Ledningen
Diederik Schnitler är ordförande och har suttit med i bolagets styrelse sedan 2002. Thomas Wilhelmsen är VD och har enligt referenslistan i stort sett vuxit upp med bolaget av naturliga skäl.Nämnas kan att Schnitler har varit norsk industriminister. Familjen Wilhelmsen är ju en av de stora, gamla, norska finansfamiljerna så i likhet med här i Sverige finns det antagligen kopplingar mellan finansvärlden och politikerkåren. Ett lite udda inslag, i alla fall för mig, är styrelsemedlemens Helen Juells referenslista som enbart anger "Housewife". Helen Juell är förresten barnbarnsbarn till grundaren av bolaget. Det påminner lite om Mats och Erik Paulsson som istället för stoltsera med tjusiga utbildningar brukar ha, rätt och slätt, "Folkskola". Nu har ju kanske Paulssons och Wilhelmsens barnbarnsbarn inte haft samma förutsättningar här i livet men jag tycker ändå det är lite kul när det sticker ut lite från det "vanliga".
Jag har hur som helst inte funnit någon anledning att misstro ledningen.
Information tillgängligt
Ja det får i likhet med t.ex. Stolt-Nielsen anses vara tillfredställande även om det inte är optimalt. Det är som sagt lite svårare för en privatperson att "få en känsla" för tjänsterna bolaget levererar.
Marknadsmakt och marknadssituation
Även om Wilh. Wilhelmsen verkar ha klarat sig mycket bättre än många andra rederier samt vara bland de absolut största inom sin nisch (ca 1/4 av världsmarknaden på car carriers) så ser jag inte att bolaget skulle ha någon speciell "moat". En stor skillnad dock, i jämförelse med andra rederier, främst tank- och torrlastrederier, är att det inte verkar råda ett stort utbudsöverskott på transportkapacitet som pressar fraktraterna, tvärtom så hänger inte transportkapaciteten riktigt med efterfrågan. Detta skulle förklara att bolaget nu i dagsläget gör tämligen goda vinster. Kassaflödet har dock inte hängt med riktigt. Bolaget har gjort stora investeringar de senaste åren i nya fartygstyper. Detta kan kanske också vara en anledning till att man verkar ha någon form av konkurrensfördel;större och bränsleffektivare fartyg.
Huruvida bolaget har någon prissättningsmakt har jag också svårt att uttala mig om. Ganska nyligen gjordes en gryningsräd mot flertalet aktörer inom branschen. Misstanken är otillåten prissamverkan. Här finns en risk för att juridiska åtgärder kommer vidtagas mot bolaget samt böter utdelas. Denna gransnking är troligtvis en förklaring till att kursen sjunkit den senaste tiden.
Man kan också disktutera att en form av "moat", som alla kapitalintensiva bolag egentligen har, är ju att kostnaderna är stora för att börja konkurrera. Sammantaget får bedömningen i alla fall bli att bolaget inte når upp till kriteriet.
Etiska aspekter
Ja det är ok.
Wilh. Wilhelmsen får godkänt på 9 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: B.
Slutsats
Med ratingen B så är min syn på Wilh. Wilhelmsen neutral. Wilh. Wilhelmsen är kanske inte ett bolag som normalt tilldrar mig sitt intresse och som lämpar sig för ett långvarigt innehav för min egen del. Under speciella omständigheter och i mindre dos kan det dock vara aktuellt.
Frågan är om det kan råda speciella omständigheter just nu? Jag har anledning att tro det vilket jag ska återkomma till i ett annat inlägg.
Noteringar kring nuvarande värdering
Wilh. Wilhelmsen B kurs 3/11 2012: 126,50 nok (Topp 3 år ca 165 nok, botten ca 110 nok)
PE 5,5
PE3 5,3
PE TTM 3,7
Direktavkastning 4,3% (2011) 6,3% (2012)
Vad är din syn på Wilh. Wilhelmsen?
fredag 12 oktober 2012
Impopulär bransch
Det är alltid extra intressant att titta runt i branscher som är krisdrabbade. En sådan är rederibranschen, både här i Norden som globalt sett. Rederibranschen är ju en bransch som varit betydande i Sverige en gång i tiden. För drygt 20 år sedan fanns ett tiotal rederibolag noterade i Sverige och de stod då för drygt 3% av all sjötrafik i världen. Idag återstår två små bolag, Transatlantic och Concordia Maritime.Tittar vi på våra grannländer så finns det några större. Vi har exempelvis Möller-Maersk, Wilh. Wilhelmsen, D/S Norden, Frontline och Stolt-Nielsen.
Många bolag inom rederibranschen,kan idag handlas till betydande rabatt till det bokförda värdet på det egna kapitalet och till hög direktavkastning. Vi har exempel på direktavkastningar så som:
Concordia Maritime 9,5%
Safe Bulkers 10,3%
Navios Maritime Partners 11,%
DHT Holdings 16%
Star Bulk Carriers 9,5%
Teekay Tankers 14,8%
Overseas Shipholding Group 13,9%
North American Tankers 12,8%
Anledningen till impopulariteten är att det finns en överkapacitet i branschen. Under de gyllene åren innan finanskrisen beställdes en mängd nya fartyg. När de blev färdiga, och färdigställs nu, så kommer de ut på en helt annan marknad. På så sätt överträffar fraktkapaciteten behovet. Med dagens fraktrater så är det knappt man täcker driftkostnaderna. Många rederier är också tungt skuldsatta. Det är en kapitalintensiv bransch där man behöver ta lån på betydande summor för att bygga ett fartyg. Klarar man av att bibehålla utdelningarna? Klarar man av att driva rörelsen vidare?
Det finns också anledning att vara skeptisk till det bokförda värdet på tillgångar. Fartyg som köpts in då värderingen och kostnaden för att bygga låg högre än idag är inte nödvändigtvis lika mycket värda i dagens ekonomiska klimat. Ett sådant exempel är Concordia som skrev ned sin fartygsflottas värde med en åttondel nyligen. Planerade avskrivningar räcker alltså inte till utan extra nedskrivningar behöver belasta resultatet.
I en dylik miljö, kan det finnas något att "fiska upp"? Kanske, kanske inte. Vad tycker du?
Många bolag inom rederibranschen,kan idag handlas till betydande rabatt till det bokförda värdet på det egna kapitalet och till hög direktavkastning. Vi har exempel på direktavkastningar så som:
Concordia Maritime 9,5%
Safe Bulkers 10,3%
Navios Maritime Partners 11,%
DHT Holdings 16%
Star Bulk Carriers 9,5%
Teekay Tankers 14,8%
Overseas Shipholding Group 13,9%
North American Tankers 12,8%
Anledningen till impopulariteten är att det finns en överkapacitet i branschen. Under de gyllene åren innan finanskrisen beställdes en mängd nya fartyg. När de blev färdiga, och färdigställs nu, så kommer de ut på en helt annan marknad. På så sätt överträffar fraktkapaciteten behovet. Med dagens fraktrater så är det knappt man täcker driftkostnaderna. Många rederier är också tungt skuldsatta. Det är en kapitalintensiv bransch där man behöver ta lån på betydande summor för att bygga ett fartyg. Klarar man av att bibehålla utdelningarna? Klarar man av att driva rörelsen vidare?
Det finns också anledning att vara skeptisk till det bokförda värdet på tillgångar. Fartyg som köpts in då värderingen och kostnaden för att bygga låg högre än idag är inte nödvändigtvis lika mycket värda i dagens ekonomiska klimat. Ett sådant exempel är Concordia som skrev ned sin fartygsflottas värde med en åttondel nyligen. Planerade avskrivningar räcker alltså inte till utan extra nedskrivningar behöver belasta resultatet.
I en dylik miljö, kan det finnas något att "fiska upp"? Kanske, kanske inte. Vad tycker du?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)