Nyss avskiljdes utdelningen i norska Yara. Jag hade tur tidigare som råkade gissa rätt på att utdelningen skulle landa på 15 nok.
Påminner lite om en skröna jag hört om en arbetsgivare som bland alla arbetssökandes CV:n "drog" vem som skulle få anställningen. En ren chansning alltså. Motiveringen var "Jag vill ha medarbetare som har tur".
Hur som helst. Yaras försäljning sjönk något under Q1 men vinsten ökade. En av anledningarna till det är att energipriserna gått ned än mer. Jag har gnatat om det tidigare, att låga energipriser gynnar Yara. Finns nog ett 30-tal inlägg sedan tidigare på bloggen kring och om bolaget så ska inte trötta ut läsare med så mycket mer om bolaget just nu.
Yara är ett sådant där bolag som vissa inte vill röra eftersom det inte har prissättningsmakt. Andra bryr sig mindre om det och kan leva med svängiga marginaler så länge finanserna är goda och allt pekar på att mat kommer behövas serveras på våra bord även i framtiden.
För egen del så får jag gå tillbaka till 2013 innan senaste köpet gjordes. Gjorde ju t.o.m. av med en tredjedel av innehavet när jag tyckte det blev allt för ansträngd värdering. Nu har dock intresset väckts igen.
Vad är din syn på Yara?
Kurs i skrivande stund är 292 nok.
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
Visar inlägg med etikett Yara. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Yara. Visa alla inlägg
fredag 13 maj 2016
lördag 2 januari 2016
Yara, Nolato, Beijer Alma och Assa Abloy
Yara tuffar fortsatt på i god takt. Som jag nämnt om och om igen så gynnas bolaget av bl.a. låga energipriser. Det har väl inte gått förbi någon varthän energipriserna vandrat.
Yara är finansiellt starkt (kassan motsvarar ca 31 nok/aktie) och skuldsättningen väldigt låg. Vinsten fick sig dessutom en extra skjuts p.g.a. försäljningen av GrowHowUK. Jag finner det sannolikt med en utdelningshöjning. Låt oss säga 15 nok? Möjligtvis kommer det annonseras något större förvärv. Vi får se vad ledningen har för planer under 2016.
Ett annat bolag som går som tåget är Nolato. Dess verksamhet har utvecklats otroligt bra de senaste åren. Vinsten TTM är på 17,33 kr/aktie. Kursen på 258 kr. Min gissning är att en utdelning på 9 kr/aktie kommer att ges. När vinsten kommer toppa vågar jag dock inte längre gissa även om jag länge trott att toppen varit nådd - tillika värderingen.
Nolatos omsättning motsvarar ca 178 kr/aktie. Aktien handlas över P/S 1 under goda år då marginalerna är goda och under P/S 1 under dåliga år då marginalerna kommer vara lägre. Men det är klart, det är det kanske ingen annan än jag som tror på nu.
Sedan har vi Beijer Alma. Denna industripärla. Vinsten TTM är 11,31 kr/aktie. Huruvida utdelningen kommer bibehållas på 8,50 eller höjas till 9 kr vågar jag inte gissa. Det kvittar lika för får jag chansen så är Beijer Alma ett av de innehav som är prioriterade för köp. Det här är ett bolag som inte gör mycket väsen för sig och inte får mycket uppmärksamhet men det gör inget. Det enda tråkiga är värderingen då kursen nu är på ca 220 kr och drygt på ATH. Man vill ju gärna köpa "billigt".
Assa Abloy är ett annat bolag som gått från klarhet till klarhet och med mål att växa ca 10% årligen. Kursen just nu ca 178 kr och vinsten TTM 6,72 kr/aktie. Assa Abloy är visserligen sällan billigt, men någon måtta måste det väl ändå finnas. Ja den som lever får förhoppningsvis se rimligare värderingar framöver. Det vore välkommet.
Vad är din syn på Yara, Nolato, Beijer Alma och Assa Abloy? Några vågade gissningar på utdelningsnivån?
Yara är finansiellt starkt (kassan motsvarar ca 31 nok/aktie) och skuldsättningen väldigt låg. Vinsten fick sig dessutom en extra skjuts p.g.a. försäljningen av GrowHowUK. Jag finner det sannolikt med en utdelningshöjning. Låt oss säga 15 nok? Möjligtvis kommer det annonseras något större förvärv. Vi får se vad ledningen har för planer under 2016.
Ett annat bolag som går som tåget är Nolato. Dess verksamhet har utvecklats otroligt bra de senaste åren. Vinsten TTM är på 17,33 kr/aktie. Kursen på 258 kr. Min gissning är att en utdelning på 9 kr/aktie kommer att ges. När vinsten kommer toppa vågar jag dock inte längre gissa även om jag länge trott att toppen varit nådd - tillika värderingen.
Nolatos omsättning motsvarar ca 178 kr/aktie. Aktien handlas över P/S 1 under goda år då marginalerna är goda och under P/S 1 under dåliga år då marginalerna kommer vara lägre. Men det är klart, det är det kanske ingen annan än jag som tror på nu.
Sedan har vi Beijer Alma. Denna industripärla. Vinsten TTM är 11,31 kr/aktie. Huruvida utdelningen kommer bibehållas på 8,50 eller höjas till 9 kr vågar jag inte gissa. Det kvittar lika för får jag chansen så är Beijer Alma ett av de innehav som är prioriterade för köp. Det här är ett bolag som inte gör mycket väsen för sig och inte får mycket uppmärksamhet men det gör inget. Det enda tråkiga är värderingen då kursen nu är på ca 220 kr och drygt på ATH. Man vill ju gärna köpa "billigt".
Assa Abloy är ett annat bolag som gått från klarhet till klarhet och med mål att växa ca 10% årligen. Kursen just nu ca 178 kr och vinsten TTM 6,72 kr/aktie. Assa Abloy är visserligen sällan billigt, men någon måtta måste det väl ändå finnas. Ja den som lever får förhoppningsvis se rimligare värderingar framöver. Det vore välkommet.
Vad är din syn på Yara, Nolato, Beijer Alma och Assa Abloy? Några vågade gissningar på utdelningsnivån?
söndag 11 oktober 2015
Yara H1 2015
Yara är mitt största norska innehav och fast det på sätt och vis håller på med skit (gödsel, närmare bestämt kväve baserad handelsgödsel) så är jag väldigt komfortabel med bolaget. Fastän jag är väldigt komfortabel med bolaget sålde jag av en del i början av året när optimismen var hög.
Bolaget har visat på en fin omsättningstillväxt, rörelsemarginalerna har ökat (13,4% H1 2015) och håller en bra relativ hög nivå. Vinsten TTM baserat på H1 2015 ligger på runt 26,22 nok/aktie.
Dessa fina siffror har i sak inte justerat mitt bedömda "värde" på Yara nämnvärt. Anledningen är att valutaeffekter står för en hel del av omsättningsökningen. Den norska kronan har försvagats avsevärt i jämförelse med t.ex. amerikanska dollarn. Rörelsemarginalerna har förbättrats avsevärt p.g.a. den billigare gasen. Gasen i Europa var H1 2015 t.ex. 23% billigare än under H1 2014.
Omsättning per aktie ligger nu på ca 385 nok/aktie. Utdelningen var senast 13 nok/aktie vilket på dagens kurs om 355 ger en direktavkastning på 3,7%.
Min bedömning är alltså att rörelsemarginalerna inte är långsiktigt hållbara och omsättningstillväxten inte hållbar för att motivera en värdering över 400 nok. Vid en sådan prisnivå är bolaget övervärderat. När Yara kommer ner närmre 300 nok då blir det intressant. Nu är Mr Market, enligt mig, "effektiv" och har relativt rätt pris på bolaget.
För att Yara ska komma ner närmre 300 krävs troligen antingen:
a) Allmänt börsfall
b) Att marginalerna, omsättning och/eller lönsamheten pressas. Detta kommer det göra i sinom tid eftersom branschen liksom många andra branscher rör sig upp och ned. Det är då man gör ett s.k. tidsarbitrage dvs köper solhattar på hösten när ingen annan vill ha dem.
Yara kan naturligtvis växa in i en dyrare kostym, men det finns ringa anledning att köpa ett cykliskt bolag när allt går som på räls.
Vad är din syn på Yara?
Bolaget har visat på en fin omsättningstillväxt, rörelsemarginalerna har ökat (13,4% H1 2015) och håller en bra relativ hög nivå. Vinsten TTM baserat på H1 2015 ligger på runt 26,22 nok/aktie.
Dessa fina siffror har i sak inte justerat mitt bedömda "värde" på Yara nämnvärt. Anledningen är att valutaeffekter står för en hel del av omsättningsökningen. Den norska kronan har försvagats avsevärt i jämförelse med t.ex. amerikanska dollarn. Rörelsemarginalerna har förbättrats avsevärt p.g.a. den billigare gasen. Gasen i Europa var H1 2015 t.ex. 23% billigare än under H1 2014.
Omsättning per aktie ligger nu på ca 385 nok/aktie. Utdelningen var senast 13 nok/aktie vilket på dagens kurs om 355 ger en direktavkastning på 3,7%.
Min bedömning är alltså att rörelsemarginalerna inte är långsiktigt hållbara och omsättningstillväxten inte hållbar för att motivera en värdering över 400 nok. Vid en sådan prisnivå är bolaget övervärderat. När Yara kommer ner närmre 300 nok då blir det intressant. Nu är Mr Market, enligt mig, "effektiv" och har relativt rätt pris på bolaget.
För att Yara ska komma ner närmre 300 krävs troligen antingen:
a) Allmänt börsfall
b) Att marginalerna, omsättning och/eller lönsamheten pressas. Detta kommer det göra i sinom tid eftersom branschen liksom många andra branscher rör sig upp och ned. Det är då man gör ett s.k. tidsarbitrage dvs köper solhattar på hösten när ingen annan vill ha dem.
Yara kan naturligtvis växa in i en dyrare kostym, men det finns ringa anledning att köpa ett cykliskt bolag när allt går som på räls.
Vad är din syn på Yara?
måndag 29 juni 2015
Några minnesnoteringar
Börjar med att flika in en kort minnesnotis kring Yaras Q1-rapport.
Yara uppvisar starkare försäljning och högre marginaler. Lägre gaspriser bidrar positivt. Yara är ett av de bolag som tjänar på just lägre energipriser. eftersom det är den stora "insatsvaran" som behövs för produktion av kvävebaserad konstgödsel.
Omsättningen på 12 månaders rullande är 101,4 milj nok vilket omräknat blir ca 368 nok/aktie. Rörelsemarginalen ligger på 11,8% vilket är snäppet högre än vad jag anser är den över cykler långsiktigt gångbara.
Nedskrivning av libyska joint-venture bolaget Lifco gjordes med nästan motsvarande 3 nok/aktie. Det var väntat allt sedan kaoset i Libyen började att det skulle påverka resultatet. Libyen idag verkar vara ett land i totalt sönderfall.
Hur som helst. Vinsten är 23,64 nok/aktie som 12-månaders rullande. Debt/Equity 0,61. Kursen är ca 410 nok vilket ger en PE TTM på 17,3. Den redovisade vinsten i sig är ok även om gynnsamma förutsättningar vad det gäller t.ex. energipriser gör den lite "dopad". Yara köps dock helst då makro går emot dem och värderingen pressats. Såvida man inte har en trendföljande strategi, då agerar man ju annorlunda, men det har inte jag.
En annan minnesnotis kan få bli Fred Olsen Renewables försäljning av 49% av sin brittiska verksamhet till en infrastruktur-fond. Såg några andras tankar om det på andra ställen samt i tidigare kommentarsfält. Jag tänker så här:
En viss typ av investerare (pensionsfonder m.m.) letar efter stabila, förutsägbara, intäktsgenererande investeringar. Inflödet av kapital till diverse infrastrukturfonder har varit stort då folk letar med ljus och lykta efter ställen som känns "säkra" att placera pengar i. Det har gjort att t.ex. Fortum kunnat sälja sin nätdel dyrt. I likhet med dem så gör även Fred Olsen Renewables en bra affär och säljer relativt "dyrt". Mellan tummen och pekfingret så är min amatörämässiga syn att man säljer 1 kr för 1,33 kr d.v.s. drygt 33% dyrare än vad som är "rimligt". Jag utgår då från omsättningssiffror inte Mwh. Mhw är olika värda beroende på hur mycket man får betalt för dem.
Pengarna tror jag helt enkelt kommer återinvesteras i vindkraftsparker Som min tidigare genomgång visade, så ett bolag som Ganger Rolf tjänar ju pengar på uppförandet av vindkraftsparker, på produktion av el från dem samt nu även bevisligen på försäljning av (an)delar av det. Kan man både sälja och behålla kakan så är väl det bra.
Sist, och även minst, har vi lite s.k. "newstainment" om Grekland och deras skuldsituation. Huruvida Grekland är med i EMU, betalar av sina skulder eller ej, har föga påverkan på intjäningsförmågan på de bolag jag följer. Möjligtvis påverkar nyhetsflödet kurserna, men som alla vet, kurser går upp och ned under årets alla börsdagar. Grexit or no grexit.
Jag såg en rubrik - "Börsen rasar!" - tittade på börsindexet och såg att "raset" var 2%. Ja det är på den nivån journalistiken är i dags läget - ren och skär newstainment...
Yara uppvisar starkare försäljning och högre marginaler. Lägre gaspriser bidrar positivt. Yara är ett av de bolag som tjänar på just lägre energipriser. eftersom det är den stora "insatsvaran" som behövs för produktion av kvävebaserad konstgödsel.
Omsättningen på 12 månaders rullande är 101,4 milj nok vilket omräknat blir ca 368 nok/aktie. Rörelsemarginalen ligger på 11,8% vilket är snäppet högre än vad jag anser är den över cykler långsiktigt gångbara.
Nedskrivning av libyska joint-venture bolaget Lifco gjordes med nästan motsvarande 3 nok/aktie. Det var väntat allt sedan kaoset i Libyen började att det skulle påverka resultatet. Libyen idag verkar vara ett land i totalt sönderfall.
Hur som helst. Vinsten är 23,64 nok/aktie som 12-månaders rullande. Debt/Equity 0,61. Kursen är ca 410 nok vilket ger en PE TTM på 17,3. Den redovisade vinsten i sig är ok även om gynnsamma förutsättningar vad det gäller t.ex. energipriser gör den lite "dopad". Yara köps dock helst då makro går emot dem och värderingen pressats. Såvida man inte har en trendföljande strategi, då agerar man ju annorlunda, men det har inte jag.
En annan minnesnotis kan få bli Fred Olsen Renewables försäljning av 49% av sin brittiska verksamhet till en infrastruktur-fond. Såg några andras tankar om det på andra ställen samt i tidigare kommentarsfält. Jag tänker så här:
En viss typ av investerare (pensionsfonder m.m.) letar efter stabila, förutsägbara, intäktsgenererande investeringar. Inflödet av kapital till diverse infrastrukturfonder har varit stort då folk letar med ljus och lykta efter ställen som känns "säkra" att placera pengar i. Det har gjort att t.ex. Fortum kunnat sälja sin nätdel dyrt. I likhet med dem så gör även Fred Olsen Renewables en bra affär och säljer relativt "dyrt". Mellan tummen och pekfingret så är min amatörämässiga syn att man säljer 1 kr för 1,33 kr d.v.s. drygt 33% dyrare än vad som är "rimligt". Jag utgår då från omsättningssiffror inte Mwh. Mhw är olika värda beroende på hur mycket man får betalt för dem.
Pengarna tror jag helt enkelt kommer återinvesteras i vindkraftsparker Som min tidigare genomgång visade, så ett bolag som Ganger Rolf tjänar ju pengar på uppförandet av vindkraftsparker, på produktion av el från dem samt nu även bevisligen på försäljning av (an)delar av det. Kan man både sälja och behålla kakan så är väl det bra.
Sist, och även minst, har vi lite s.k. "newstainment" om Grekland och deras skuldsituation. Huruvida Grekland är med i EMU, betalar av sina skulder eller ej, har föga påverkan på intjäningsförmågan på de bolag jag följer. Möjligtvis påverkar nyhetsflödet kurserna, men som alla vet, kurser går upp och ned under årets alla börsdagar. Grexit or no grexit.
Jag såg en rubrik - "Börsen rasar!" - tittade på börsindexet och såg att "raset" var 2%. Ja det är på den nivån journalistiken är i dags läget - ren och skär newstainment...
måndag 16 februari 2015
Bokslut för Yara
Norska Yara har avlämnat Q4- och bokslutsrapport. Yara knoppades ju av Norsk Hydro 2004. Därav logotypen som är en tidigare variant av vad Norsk Hydro förr använde.
Marknaden fick upp ögonen för att lägre energipriser skulle gynna Yara för ett tag sedan. Därtill att även den norska kronan samt euron försvagats mot usd. Både dessa parametrar har spelat Yara i händerna under 2014. Viktigast har sjunkande energipriserna varit. Tillverkar man kväve så krävs luft och energi. Ju billigare energi ju billigare produktionskostnad. I vår del av världen så är ofta naturgas billigast därav att anläggningar byggs för det samt gärna nära gasfält. Det är därför Yara har anläggningar i t.ex. Libyen och Qatar. Inte p.g.a. de är stora jordbruksländer utan att för energin är lättåtkomlig och billig där.
Libyen förresten verkar vara ett totalt kaos nu för tiden. Redan tidigare har man tagit nedskrivningskostnader så joint-venture bolaget Lifco kan väl egentligen avskrivas helt och hållet numera. Libyen har aldrig varit av avgörande betydelse. Anläggningen i Qatar är viktigare och blir det oroligheter där så kan det kosta en del. Nu är dock situationen i Europa viktigast för Yara, men det skadar aldrig att hålla ett öga på utvecklingen annorstädes heller.
Sydamerika är en region man storsatsar i bl.a. genom förvärv. Inte minst i Brasilien som förväntas bli världens kornbod framöver. Detta syns bl.a. i balansräkningen då en urstark balansräkning nu fått i sig lite lån. Det är ju det som är fördelen med att söka efter och hitta bolag med starka balansräkningar. Blir det kris har de lättare att överleva. Blir det inte kris har de lättare att växa. Bolag med slimmade balansräkningar är som trimmade bilar som ej går få ut mer av. De är redan optimerade till max. Finns ej högre potential, bara högre risk.
Hur som helst. Lite siffror. Vinsten för 2014 landade på 27,59 nok/aktie (20,67). Utdelningen föreslås till 13 nok/aktie (10). Det betyder att med en kurs på 416 nok så motsvarar det en PE TTM på 15,1 och en direktavkastning på 3,1%.
Tittar vi då på marginalerna så har de förbättrats främst p.g.a. de sjunkande energipriserna. Detta kan man naturligtvis inte förutspå. Vare sig på kort eller lång sikt. Det man kan göra, i alla lägen, är att försöka se vad långsiktigt hållbara marginaler kan vara. I många cykliska branscher (och Yara är cyklisk på sitt sätt) så kan vinsterna variera väldigt. Ena året så spelar både väder, energipriser som valutaeffekter till bolagets fördel. Andra året kan det vara tvärt om. Behovet av mat verkar dock bestå år efter år. Produktionsstörningar (dåliga skördar et.c.) ses ibland som smärre "gupp" på produktionslinjen, men på konsumtionssidan verkar trenden vara intakt år efter år.
Nu ligger dagens marginaler lite högre än vad jag anser är långsiktigt hållbara marginaler. Därav följer att vinsten för 2014 är lite högre än vad jag räknar med är "normalt". Detta betyder dock inte att vinsten för 2015 behöver sjunka. Det kan jag inte förutsäga. Vinsten beror helt och hållet på hur utvecklingen för olika makrofaktorer så som t.ex. energipriser blir. Detta skapar både en del osäkerhet som möjligheter.
Av någon anledning så verkar människor ha lättare för att acceptera ett cykliskt bolag som Volvo som har starkt fluktuerande vinst och slimmad balansräkning än att ett bolag som Yara med en stark balansräkning och vars marginaler varierar lite beroende på väder och vind.
Omsättningen har fått sig ett lyft för Yara och det beror på förvärv. Avrundat nedåt lite grann så är omsättningen på ca 340 nok/aktie. Varför är den siffran viktig? Jo eftersom i ett bolag som Yara så svänger inte omsättningen så mycket som marginalerna. Visst kan det fluktuera men det är relativt andra faktorer ändå ganska förutsägbart.
Till skillnad för ett tag sedan så är inte Mr Market negativ till bolaget längre utan tvärt om ganska positiv. Om Mr Market är en hund som springer i en löplina så springer han alltså, enligt mig, lite i förväg nu.
Marknaden fick upp ögonen för att lägre energipriser skulle gynna Yara för ett tag sedan. Därtill att även den norska kronan samt euron försvagats mot usd. Både dessa parametrar har spelat Yara i händerna under 2014. Viktigast har sjunkande energipriserna varit. Tillverkar man kväve så krävs luft och energi. Ju billigare energi ju billigare produktionskostnad. I vår del av världen så är ofta naturgas billigast därav att anläggningar byggs för det samt gärna nära gasfält. Det är därför Yara har anläggningar i t.ex. Libyen och Qatar. Inte p.g.a. de är stora jordbruksländer utan att för energin är lättåtkomlig och billig där.
Libyen förresten verkar vara ett totalt kaos nu för tiden. Redan tidigare har man tagit nedskrivningskostnader så joint-venture bolaget Lifco kan väl egentligen avskrivas helt och hållet numera. Libyen har aldrig varit av avgörande betydelse. Anläggningen i Qatar är viktigare och blir det oroligheter där så kan det kosta en del. Nu är dock situationen i Europa viktigast för Yara, men det skadar aldrig att hålla ett öga på utvecklingen annorstädes heller.
Sydamerika är en region man storsatsar i bl.a. genom förvärv. Inte minst i Brasilien som förväntas bli världens kornbod framöver. Detta syns bl.a. i balansräkningen då en urstark balansräkning nu fått i sig lite lån. Det är ju det som är fördelen med att söka efter och hitta bolag med starka balansräkningar. Blir det kris har de lättare att överleva. Blir det inte kris har de lättare att växa. Bolag med slimmade balansräkningar är som trimmade bilar som ej går få ut mer av. De är redan optimerade till max. Finns ej högre potential, bara högre risk.
Hur som helst. Lite siffror. Vinsten för 2014 landade på 27,59 nok/aktie (20,67). Utdelningen föreslås till 13 nok/aktie (10). Det betyder att med en kurs på 416 nok så motsvarar det en PE TTM på 15,1 och en direktavkastning på 3,1%.
Tittar vi då på marginalerna så har de förbättrats främst p.g.a. de sjunkande energipriserna. Detta kan man naturligtvis inte förutspå. Vare sig på kort eller lång sikt. Det man kan göra, i alla lägen, är att försöka se vad långsiktigt hållbara marginaler kan vara. I många cykliska branscher (och Yara är cyklisk på sitt sätt) så kan vinsterna variera väldigt. Ena året så spelar både väder, energipriser som valutaeffekter till bolagets fördel. Andra året kan det vara tvärt om. Behovet av mat verkar dock bestå år efter år. Produktionsstörningar (dåliga skördar et.c.) ses ibland som smärre "gupp" på produktionslinjen, men på konsumtionssidan verkar trenden vara intakt år efter år.
Nu ligger dagens marginaler lite högre än vad jag anser är långsiktigt hållbara marginaler. Därav följer att vinsten för 2014 är lite högre än vad jag räknar med är "normalt". Detta betyder dock inte att vinsten för 2015 behöver sjunka. Det kan jag inte förutsäga. Vinsten beror helt och hållet på hur utvecklingen för olika makrofaktorer så som t.ex. energipriser blir. Detta skapar både en del osäkerhet som möjligheter.
Av någon anledning så verkar människor ha lättare för att acceptera ett cykliskt bolag som Volvo som har starkt fluktuerande vinst och slimmad balansräkning än att ett bolag som Yara med en stark balansräkning och vars marginaler varierar lite beroende på väder och vind.
Omsättningen har fått sig ett lyft för Yara och det beror på förvärv. Avrundat nedåt lite grann så är omsättningen på ca 340 nok/aktie. Varför är den siffran viktig? Jo eftersom i ett bolag som Yara så svänger inte omsättningen så mycket som marginalerna. Visst kan det fluktuera men det är relativt andra faktorer ändå ganska förutsägbart.
Till skillnad för ett tag sedan så är inte Mr Market negativ till bolaget längre utan tvärt om ganska positiv. Om Mr Market är en hund som springer i en löplina så springer han alltså, enligt mig, lite i förväg nu.
lördag 10 januari 2015
Ljusare tongångar kring Yara
Medan en del branscher kämpar på i motvind så ser det ljusare ut för andra.
Yara, den norska konstgödselproducenten, är ett bolag som omges av ljusare tongångar just nu.
En svagare norsk krona gynnar bolaget då mycket av försäljningen prissätts i dollar, men kostnader har man främst i nok/eur.
Sjunkande energipriser, inte minst i Europa, gynnar bolaget då naturgas är bland de viktigaste komponenterna för Yaras produktion.
Priset på majs verkar ha bottnat (i alla fall tillfälligt) under sensommaren och verkar nu vara i en stigande trend. Högre majspriser uppmuntrar till mer odling av majs och majs kräver mycket kvävetillförsel. Generellt mycket mer än många andra grödor. Detta gynnar försäljningen för bolag som Yara.
Sammantaget verkar detta gjort att Mr Market är bra mycket mer positiv till Yara i dagsläget.
Kurs just nu ca 394 nok (PE TTM 18,8. Direktavkastning 2,5%) vilket gör att fast den norska kronan försvagats gentemot den svenska sitter jag med ca 50%+ i kursuppgång i detta mitt absolut största norska innehav. Det har även gjort att Yara klivit upp och hamnat bland de största innehaven i portföljen. Det är ju alltid lite extra spännande när det rör sig i toppen p.g.a. den anledningen.
Om jag hinner ska jag försöka titta lite närmre på utvecklingen kring bolaget under helgen. Nuvarande pris ligger av förklarliga skäl över mitt tidigare bevakningspris/motiverade värde. Har kursen stigit för mycket, mer än motiverat? Är bolaget på rätt väg? Är balansräkningen fortfarande urstark? Vad är det som egentligen gror där nere i myllan?
Yara, den norska konstgödselproducenten, är ett bolag som omges av ljusare tongångar just nu.
En svagare norsk krona gynnar bolaget då mycket av försäljningen prissätts i dollar, men kostnader har man främst i nok/eur.
Sjunkande energipriser, inte minst i Europa, gynnar bolaget då naturgas är bland de viktigaste komponenterna för Yaras produktion.
Priset på majs verkar ha bottnat (i alla fall tillfälligt) under sensommaren och verkar nu vara i en stigande trend. Högre majspriser uppmuntrar till mer odling av majs och majs kräver mycket kvävetillförsel. Generellt mycket mer än många andra grödor. Detta gynnar försäljningen för bolag som Yara.
Sammantaget verkar detta gjort att Mr Market är bra mycket mer positiv till Yara i dagsläget.
Kurs just nu ca 394 nok (PE TTM 18,8. Direktavkastning 2,5%) vilket gör att fast den norska kronan försvagats gentemot den svenska sitter jag med ca 50%+ i kursuppgång i detta mitt absolut största norska innehav. Det har även gjort att Yara klivit upp och hamnat bland de största innehaven i portföljen. Det är ju alltid lite extra spännande när det rör sig i toppen p.g.a. den anledningen.
Om jag hinner ska jag försöka titta lite närmre på utvecklingen kring bolaget under helgen. Nuvarande pris ligger av förklarliga skäl över mitt tidigare bevakningspris/motiverade värde. Har kursen stigit för mycket, mer än motiverat? Är bolaget på rätt väg? Är balansräkningen fortfarande urstark? Vad är det som egentligen gror där nere i myllan?
måndag 27 oktober 2014
Rapport från Yara
Yara, Yara Q3 2014, gjorde en vinst för Q3 på 6,18 nok/aktie (5,66). För Jan-Sep landade vinsten på 20,84 nok/aktie (20,40). 12 månaders rullande är ca 21 nok/aktie.
Försäljningen har ökat, men goda skördar har pressat ned priset på diverse grödor. Samtidigt har en billigare gas gjort tillverkningen billigare. Summa summarum så verkar 2014 inte skilja sig nämnvärt från 2013 när det kommer till resultat på sista raden, men än kan det ju hända saker.
Angående Yara så kan man diskutera pratet om ett eventuellt samgående mellan Yara och amerikanska CF eller införsel av skatt på handelsgödsel från svenskt håll.
Skatten på handelsgödsel avskaffades ju 2010 då Sverige var det enda EU-land som hade något sådant och för att då även kompensera för den höjda dieselskatten (som så vitt jag vet också ligger högre än många andra EU-länder). Det går diskutera hur ensidiga skattehöjningar slår mot verksamheters (inte minst jordbrukssektorn) konkurrenskraft. Verksamheter som ska konkurrera på en fri marknad med s.k. lika villkor, men än en gång så närmar vi oss då en gråzon och främjar oss från bloggens egentliga kärnämne. Jag ger mig dock frikort för denna gången och skriver av mig en del tankar.
Även om Yara har en väldigt dominerande ställning på den svenska marknaden nöjer jag mig att konstatera att för Yaras del utgör den bara en liten del. Yara kan ju alltid producera i och sälja till länder som Sverige kan importera livsmedel från då vår egen produktion blir för dyr.
Men visst påverkar handelsgödsel. Sverige står för ca 19% av kvävetillförseln till Östersjön. Vilket kan låta mycket då det finns nio länder runt Östersjön, men tittar man på hur stor del kust och avrinning vi har gentemot Östersjön kontra andra länder, t.ex. Polen som står för 24% av kväveutsläppen i Östersjön så kan jag tycka att sådan här beslut bör tas tillsammans med andra, inte ensidigt. Det blir ju inte bättre om vi istället ska börja importera polsk-producerade livsmedel (det blir bara mer transporter inblandat).
Det finns ju även andra saker att fundera över. Det faktum att kretsloppet i vårt moderna samhälle egentligen är brutet. Idag odlas mat på landet och transporteras sedan gärna långt, in till städerna. Det blir inget kretslopp bara enkelriktat. Därav behövs en hel del handelsgödsel för att få näring för att odla de grödor som ska transporteras till slutdestinationen. I ett kretslopp ska ju avloppsslammet från "konsumenterna" - i detta fallet städerna - egentligen återföras för att på så sätt bidra till näring för en ny omgång grödor. Det mycket enkla men helt riktiga kretsloppet- Kossan äter gräs och får näring - kossan bajsar - gräset får näring från bajset och växer - kossan äter gräset igen - fungerar sällan i moderna samhällen.
En naturlig urlakning förekommer ju också och det finns många åtgärder man kan göra som t.ex. skyddszoner och grönträda. Nog om detta.
Värderingen på Yara med nuvarande kurs på 302 nok är PE TTM 14,4 och en direktavkastning på 3,3%.
tisdag 23 september 2014
Noteringar kring det senaste nyhetsflödet
Samtidigt som nyhetsflödet skickar den ena impulsen efter den andra mot en så lunkar livet på i sakta mak. Perioder av lite mer arbete och stresspåslag varvas med perioder av lite lugnare tempo och familjestunder. Det känns i alla fall rimligt att göra en bloggnotering kring diverse "nyheter".
Det har varit val.Valrörelsen är alltid intressant. Det är då flest människor känner ett politiskt engagemang. Det tar fram både goda som dåliga sidor ibland, men intressant är det i alla fall. Till skillnad från en del andra i bekantskapskretsen så hyser jag inget direkt politikerförakt. Tvärt om kan jag tycka att engagera sig i politik är ett sätt att ta och visa ansvar. Ta ansvar för att vilja driva samhällsutveckling i vilken riktning det nu må vara. Att stå vid sidlinjen och bara tycka och knyta näven mot de man anser göra fel tycker jag är mindre konstruktivt. Vi behöver inte färre människor med politiskt engagemang, tvärt om. Vi behöver fler.
Val är dock någonting återkommande och ur investeringssynpunkt bör det inte överraska mer än vad förutsägbara underhållskostnader gör på ett fordon. Partikelfilter på en ny dieselbil t.ex. är något som man förr eller senare behöver byta. Saker byts ut ibland. Det är inget oväntat.
Inwido närmar sig en börsnotering. Ratos får utstå en del spe över att man säljer ut sina innehav och köper "dåliga". Tycker man det är konstigt så har man nog inte förstått själva affärsiden och bör definitivt hålla sig borta. Om du har en affärsverksamhet som går ut på att köpa begagnade bilar och rusta upp dem för att kränga dem på nytt så är det väl inte så konstigt att man säljer sina finaste bilar och köper upp renoveringsobjekt? Vill man inte vara delägare av en sådan rörelse så ska man låta bli. Ratos kurs är just nu på ca 53 kr.
Yara stiger på rykten om samgående med amerikanska CF. Jag har inte satt mig in i hur det skulle påverka Yaras aktieägare eller hur pass verklighetsförankrat det kan vara utan noterar bara att kursen stigit till ca 335 nok nu.
Alibaba noterades. En kinesisk sajt. Kurs ca 90 usd just nu vilket ger ett marknadsvärde på ca 222 miljarder usd. Det är mycket pengar och mer har jag inte egentligen att säga om det.
Deere & Co harvar på. Kurs just nu ca 84 usd. Jag känner ingen större oro över att lantbruksmaskiner inte kommer behövas i framtiden. Hur kursen kommer röra sig vet jag ej heller, men ges tillfälle så kommer jag troligen köpa mer i maklig takt. Dock är jag lite putt på att dollarn börjat "kännas dyr". Ja där ser man hur man mentalt ankrar. Jag vet ju egentligen inte om dollarn kommer kosta 5 eller 10 kr om ett år och huruvida dollarn egentligen är dyr eller ej nu. Valutarörelser är ju som så mycket annat svårt att förutspå. Victoria Silverstedt "Jag investerar i valutor" verkar dock kunna det här med valutor. Jag läste någonstans att hon tidigare i år trodde på uppgång för dollarn. Jag säger grattis Victoria, som dessutom nyss fyllde 40!
Mitt senaste tilläggsköp har annars gjorts i norska Aker. Ett norskt investmentbolag med fokus på olja och hav. Som så mycket annat som verkar på norsk kontinentalsockel så verkar det inte så populärt att äga nu för tiden. Det finns en substansrabatt som är, eller inte är, motiverad beroende på vem man frågar. Kurs just nu är ca 213 nok.
Nynoteringar står som spö i backen. Inwido är ett bolag jag är berörd utav men så har vi ju också Kinneviksägda Zalando. Intresset sägs vara stort, så stort så man överväger ge ut fler aktier. Ja vi får se var allt detta månde sluta. Prisintervallet är i alla fall satt till mellan 18-22,50 euro och introduktionen är planerad till 1:a oktober.
Is på rutorna. Ja, jag har fått börja skrapa is från rutorna på morgonen. Slut på nyhetsflödet för denna gång.
Det har varit val.Valrörelsen är alltid intressant. Det är då flest människor känner ett politiskt engagemang. Det tar fram både goda som dåliga sidor ibland, men intressant är det i alla fall. Till skillnad från en del andra i bekantskapskretsen så hyser jag inget direkt politikerförakt. Tvärt om kan jag tycka att engagera sig i politik är ett sätt att ta och visa ansvar. Ta ansvar för att vilja driva samhällsutveckling i vilken riktning det nu må vara. Att stå vid sidlinjen och bara tycka och knyta näven mot de man anser göra fel tycker jag är mindre konstruktivt. Vi behöver inte färre människor med politiskt engagemang, tvärt om. Vi behöver fler.
Val är dock någonting återkommande och ur investeringssynpunkt bör det inte överraska mer än vad förutsägbara underhållskostnader gör på ett fordon. Partikelfilter på en ny dieselbil t.ex. är något som man förr eller senare behöver byta. Saker byts ut ibland. Det är inget oväntat.
Inwido närmar sig en börsnotering. Ratos får utstå en del spe över att man säljer ut sina innehav och köper "dåliga". Tycker man det är konstigt så har man nog inte förstått själva affärsiden och bör definitivt hålla sig borta. Om du har en affärsverksamhet som går ut på att köpa begagnade bilar och rusta upp dem för att kränga dem på nytt så är det väl inte så konstigt att man säljer sina finaste bilar och köper upp renoveringsobjekt? Vill man inte vara delägare av en sådan rörelse så ska man låta bli. Ratos kurs är just nu på ca 53 kr.
Yara stiger på rykten om samgående med amerikanska CF. Jag har inte satt mig in i hur det skulle påverka Yaras aktieägare eller hur pass verklighetsförankrat det kan vara utan noterar bara att kursen stigit till ca 335 nok nu.
Alibaba noterades. En kinesisk sajt. Kurs ca 90 usd just nu vilket ger ett marknadsvärde på ca 222 miljarder usd. Det är mycket pengar och mer har jag inte egentligen att säga om det.
Deere & Co harvar på. Kurs just nu ca 84 usd. Jag känner ingen större oro över att lantbruksmaskiner inte kommer behövas i framtiden. Hur kursen kommer röra sig vet jag ej heller, men ges tillfälle så kommer jag troligen köpa mer i maklig takt. Dock är jag lite putt på att dollarn börjat "kännas dyr". Ja där ser man hur man mentalt ankrar. Jag vet ju egentligen inte om dollarn kommer kosta 5 eller 10 kr om ett år och huruvida dollarn egentligen är dyr eller ej nu. Valutarörelser är ju som så mycket annat svårt att förutspå. Victoria Silverstedt "Jag investerar i valutor" verkar dock kunna det här med valutor. Jag läste någonstans att hon tidigare i år trodde på uppgång för dollarn. Jag säger grattis Victoria, som dessutom nyss fyllde 40!
Mitt senaste tilläggsköp har annars gjorts i norska Aker. Ett norskt investmentbolag med fokus på olja och hav. Som så mycket annat som verkar på norsk kontinentalsockel så verkar det inte så populärt att äga nu för tiden. Det finns en substansrabatt som är, eller inte är, motiverad beroende på vem man frågar. Kurs just nu är ca 213 nok.
Nynoteringar står som spö i backen. Inwido är ett bolag jag är berörd utav men så har vi ju också Kinneviksägda Zalando. Intresset sägs vara stort, så stort så man överväger ge ut fler aktier. Ja vi får se var allt detta månde sluta. Prisintervallet är i alla fall satt till mellan 18-22,50 euro och introduktionen är planerad till 1:a oktober.
Is på rutorna. Ja, jag har fått börja skrapa is från rutorna på morgonen. Slut på nyhetsflödet för denna gång.
fredag 18 juli 2014
Yara, John Deere och boktips
Yara har avlämnat Q2 rapport. Försäljningen har gått nedåt i Europa, men lägre gaspriser förbättrade marginalerna. Total omsättning ökade dock tack vare Brasilien (Bunge förvärvet).
Vinsten för H1 2014 landade på 14,66 nok vilket ger en TTM vinst på 20,56 nok/aktie. Kursen idag är på 289 nok och ger då ett PE TTM på 14.
Jag har inga nya tankar kring Yara i nuläget.
Nytt är dock att John Deere hittat in i portföljen. Den amerikanska traktor- och jordbruksmaskinstillverkaren vars framtid ser ut att vara lite "grådaskig" enligt Mr Market. Försäljningen väntas sjunka något de närmsta åren. Detta betvivlar jag ej, men jag bedömer bolaget ändock så stabilt så att det kan rida ut det. Även om jag kvalitetsmässigt inte rankar John Dere så där jättehögt (cykliskt bolag med mindre attraktiv balansräkning som rymmer gott om lån och fordringar relaterade till kundfinansieringen) så är priset kontra vad man får ändock tillräckligt förmånligt enligt mig.
John Deeres PE TTM är 9,6. Direktavkastningen är på 2,6%. Kursen är på 87,50 usd/aktie. Det här är ett bolag som funnits över 175 år och som har en betydande del av världsmarknaden. Direktavkastningen är inte jättehög men tillväxten är mer imponerande. Man dubblar vinst och utdelningar i princip vart femte år. Återköp av aktier är en förklaring till det då omsättningsökningen ligger på mer "vanliga" ca 4-6% årligen i genomsnitt.
Nuvarande vinst ligger på 9,15 usd/aktie, men jag tar med i beräkningen att den förväntas sjunka. Min tes är helt enkelt att John Deere är ett av de få billiga bolag (bland de stora som varit med ett bra tag på "banan") som är attraktivt prissatta när man försöker räkna på både vinst som vinstmultiplar.
Huruvida låga PE-tal är en relevant parameter när man köper aktier (huruvida man ökar eller sänker chansen till bra avkastning) så kan jag rekommendera t.ex. David Dremans bok Contrarian Investment Strategies.
Bäst är naturligtvis att grunda sina beslut på sina egna erfarenheter. Det är ju trots allt det egna psyket som är den främsta parametern vid investeringar. Det svåra är dock att veta huruvida de egna erfarenheterna egentligen är signifikanta, eller har man haft tur/otur?. Därav är det bra att även ta del av andras tankar.
Vi kan inte leva om våra liv så som Tom Cruise karaktär i filmen Edge of Tomorrow och på så sätt bli några erfarenheter rikare varje gång. Vi kan dock, om vi tar oss tid, ta del av andras erfarenheter. Jag har några boktips här: Bokhyllan
Vinsten för H1 2014 landade på 14,66 nok vilket ger en TTM vinst på 20,56 nok/aktie. Kursen idag är på 289 nok och ger då ett PE TTM på 14.
Jag har inga nya tankar kring Yara i nuläget.
Nytt är dock att John Deere hittat in i portföljen. Den amerikanska traktor- och jordbruksmaskinstillverkaren vars framtid ser ut att vara lite "grådaskig" enligt Mr Market. Försäljningen väntas sjunka något de närmsta åren. Detta betvivlar jag ej, men jag bedömer bolaget ändock så stabilt så att det kan rida ut det. Även om jag kvalitetsmässigt inte rankar John Dere så där jättehögt (cykliskt bolag med mindre attraktiv balansräkning som rymmer gott om lån och fordringar relaterade till kundfinansieringen) så är priset kontra vad man får ändock tillräckligt förmånligt enligt mig.
John Deeres PE TTM är 9,6. Direktavkastningen är på 2,6%. Kursen är på 87,50 usd/aktie. Det här är ett bolag som funnits över 175 år och som har en betydande del av världsmarknaden. Direktavkastningen är inte jättehög men tillväxten är mer imponerande. Man dubblar vinst och utdelningar i princip vart femte år. Återköp av aktier är en förklaring till det då omsättningsökningen ligger på mer "vanliga" ca 4-6% årligen i genomsnitt.
Nuvarande vinst ligger på 9,15 usd/aktie, men jag tar med i beräkningen att den förväntas sjunka. Min tes är helt enkelt att John Deere är ett av de få billiga bolag (bland de stora som varit med ett bra tag på "banan") som är attraktivt prissatta när man försöker räkna på både vinst som vinstmultiplar.
Huruvida låga PE-tal är en relevant parameter när man köper aktier (huruvida man ökar eller sänker chansen till bra avkastning) så kan jag rekommendera t.ex. David Dremans bok Contrarian Investment Strategies.
Bäst är naturligtvis att grunda sina beslut på sina egna erfarenheter. Det är ju trots allt det egna psyket som är den främsta parametern vid investeringar. Det svåra är dock att veta huruvida de egna erfarenheterna egentligen är signifikanta, eller har man haft tur/otur?. Därav är det bra att även ta del av andras tankar.
Vi kan inte leva om våra liv så som Tom Cruise karaktär i filmen Edge of Tomorrow och på så sätt bli några erfarenheter rikare varje gång. Vi kan dock, om vi tar oss tid, ta del av andras erfarenheter. Jag har några boktips här: Bokhyllan
måndag 26 maj 2014
Måndagsreflektioner
Måndag är en härlig dag i veckan. Starten på en ny vecka, nya framtidsmöjligheter.
EU valet är över och det ser ut som om både partier på den yttersta vänstern som högern går framåt på bekostnad på de mer i "mitten". Samtidigt verkar det, totalt sett, andelen EU-kritiska ledamöter i EU parlamentet öka. De kommer främst från Frankrike och Storbritannien. Lite ironiskt tycker jag det är att de som vill vara med allra minst är de som tar större och större plats i en församling de egentligen inte vill tillhöra.
Får denna nya parlamentariska situation några effekter på den ekonomiska återhämtningen i Europa? Vet ej. Verkar dock som om fransmännen inte alls är tillfreds med sitt sittande regeringsparti. I Storbritannien blev det EU-kritiska UKIP störst samtidigt som sittande P.M. lovat en folkomröstning kring Storbritanniens utträde ur EU. De enda som verkar nöjda med sitt regeringsparti och regeringschef är tyskarna. En ny järnkansler, en järnlady? Kanske inte. Merkel verkar inte vilja axla den rollen riktigt utan ha en mer kompromissvillig inställning. I alla fall ser det ut så utåt.
Allt sammantaget lovar i alla fall att det lär bli fortsättningsvis intressant i Europa.
Även Ukraina höll sitt presidentval. En riktig rutinerad oligark vann tydligen där. Verkar ha suttit med och bestämt både under förra som förr förra regimen. Samtidigt verkar det pågå strider i östra Ukraina. Hur månne detta sluta.
En annan plats på vår jorden som också har sett en ökad militär inblandning är Thailand. Där har militären tagit över. Hur ska Sverige med sina exportplaner av ytterligare Jas-plan dit ställa sig till detta? Det har varit förvånansvärt tyst kring detta hittils. Ofta brukar ju media vara snabba på allt som har med svensk vapenexport att göra. Det ryktades ju om både det ena och det andra via svensk media innan schweizarna röstade nej till att finansiera köpet av Jas-plan. Hur ska de högt ställda förväntningarna sluta nu för Saab? Att ta över ThyssenKrupps varv ser allt mer lockande ut. Det kan ju leda till försäljningar av ubåtar inte bara till svenska marinen, men också t.ex. det australienska. Dramatiken lär hur som helst fortsätta.
Några som kan behöva fler marinstridskrafter är ju annars vietnameserna. I omstridda vatten har tydligen Kina placerat en oljerigg skyddad av säkerhetstrupp. Lite "soft power" kan man komma långt med. Nästa steg blir säkerligen att Kina utropar en s.k. Air Defence Identification Zone över och kring nämnda oljerigg. En taktik man använt längre österut för att vänja grannarna vid att det är Kina och ingen annan som innehar kontrollen över ett omstritt område.
Appropå marinstridskrafter. Kongsbergs utdelning bör ramla in på kontot snart. Gillar man utdelningar så är Maj definitivt en av årets favoritmånader. Många av bolagen väljer nämligen att betala ut dem då. Maj har också varit en varm månad. Vädret har man inte kunnat klaga på. Näst intill sommarhetta.
Ett annat hett ställe är Libyen. Inte bara temperaturmässigt, men också inrikespolitiskt. Strider pågår just nu för fullt. En gammal general har tydligen bestämt sig för att ta itu med en och annan rebellgruppering. Efter Kaddaffis fall blev det ju aldrig någon ordning på "torpet" och landet har kontrollerats av olika rebellfraktioner, beväpnade till tänderna. Utländska ambassadörer har kidnappats och parlamentet har stormats från tid till annan då någon rebellgruppering velat få igenom något av sina krav. Yaras joint-venture där kan nog med stor säkerhet avskrivas. I alla fall så länge det råder mer eller mindre kaos där.
Kaos ja. Ibland kan man tycka att det råder fullständig kaos i vår värld, men konstigt nog så är börsen oerhört okänslig för det. Istället nås allt högre och högre höjder. Som om det inte finns några orosmoln alls kring horisonten. Å andra sidan kan man inte gå och oroa sig hela dagarna heller, men en stilla reflektion kan man väl skänka det en måndagskväll som den här.
EU valet är över och det ser ut som om både partier på den yttersta vänstern som högern går framåt på bekostnad på de mer i "mitten". Samtidigt verkar det, totalt sett, andelen EU-kritiska ledamöter i EU parlamentet öka. De kommer främst från Frankrike och Storbritannien. Lite ironiskt tycker jag det är att de som vill vara med allra minst är de som tar större och större plats i en församling de egentligen inte vill tillhöra.
Får denna nya parlamentariska situation några effekter på den ekonomiska återhämtningen i Europa? Vet ej. Verkar dock som om fransmännen inte alls är tillfreds med sitt sittande regeringsparti. I Storbritannien blev det EU-kritiska UKIP störst samtidigt som sittande P.M. lovat en folkomröstning kring Storbritanniens utträde ur EU. De enda som verkar nöjda med sitt regeringsparti och regeringschef är tyskarna. En ny järnkansler, en järnlady? Kanske inte. Merkel verkar inte vilja axla den rollen riktigt utan ha en mer kompromissvillig inställning. I alla fall ser det ut så utåt.
Allt sammantaget lovar i alla fall att det lär bli fortsättningsvis intressant i Europa.
Även Ukraina höll sitt presidentval. En riktig rutinerad oligark vann tydligen där. Verkar ha suttit med och bestämt både under förra som förr förra regimen. Samtidigt verkar det pågå strider i östra Ukraina. Hur månne detta sluta.
En annan plats på vår jorden som också har sett en ökad militär inblandning är Thailand. Där har militären tagit över. Hur ska Sverige med sina exportplaner av ytterligare Jas-plan dit ställa sig till detta? Det har varit förvånansvärt tyst kring detta hittils. Ofta brukar ju media vara snabba på allt som har med svensk vapenexport att göra. Det ryktades ju om både det ena och det andra via svensk media innan schweizarna röstade nej till att finansiera köpet av Jas-plan. Hur ska de högt ställda förväntningarna sluta nu för Saab? Att ta över ThyssenKrupps varv ser allt mer lockande ut. Det kan ju leda till försäljningar av ubåtar inte bara till svenska marinen, men också t.ex. det australienska. Dramatiken lär hur som helst fortsätta.
Några som kan behöva fler marinstridskrafter är ju annars vietnameserna. I omstridda vatten har tydligen Kina placerat en oljerigg skyddad av säkerhetstrupp. Lite "soft power" kan man komma långt med. Nästa steg blir säkerligen att Kina utropar en s.k. Air Defence Identification Zone över och kring nämnda oljerigg. En taktik man använt längre österut för att vänja grannarna vid att det är Kina och ingen annan som innehar kontrollen över ett omstritt område.
Appropå marinstridskrafter. Kongsbergs utdelning bör ramla in på kontot snart. Gillar man utdelningar så är Maj definitivt en av årets favoritmånader. Många av bolagen väljer nämligen att betala ut dem då. Maj har också varit en varm månad. Vädret har man inte kunnat klaga på. Näst intill sommarhetta.
Ett annat hett ställe är Libyen. Inte bara temperaturmässigt, men också inrikespolitiskt. Strider pågår just nu för fullt. En gammal general har tydligen bestämt sig för att ta itu med en och annan rebellgruppering. Efter Kaddaffis fall blev det ju aldrig någon ordning på "torpet" och landet har kontrollerats av olika rebellfraktioner, beväpnade till tänderna. Utländska ambassadörer har kidnappats och parlamentet har stormats från tid till annan då någon rebellgruppering velat få igenom något av sina krav. Yaras joint-venture där kan nog med stor säkerhet avskrivas. I alla fall så länge det råder mer eller mindre kaos där.
Kaos ja. Ibland kan man tycka att det råder fullständig kaos i vår värld, men konstigt nog så är börsen oerhört okänslig för det. Istället nås allt högre och högre höjder. Som om det inte finns några orosmoln alls kring horisonten. Å andra sidan kan man inte gå och oroa sig hela dagarna heller, men en stilla reflektion kan man väl skänka det en måndagskväll som den här.
onsdag 30 april 2014
Yara Q1 2014
En tidig vår i Europa har fått fart på försäljningen här av konstgödsel. En kall vinter och sen vår i Nordamerika har fördröjt säsongen där och drivit upp spannmålspriserna något då skördarna därmed inte förväntas bli lika goda som förra året. Ökade spannmålspriser kan leda till ökade priser på konstgödsel, men den kinesiska exporten har inte sjunkit lika mycket som den gjorde så är tids som förra året. Det har därmed en dämpande effekt på priset på urea. Något lägre gaskostnader för Yara har en positiv effekt. På samma sätt kan t.ex. valutaeffekter ha positiva eller negativa effekter.
Så här svänger det fram och tillbaka. Nästan lika nyckfullt som vädret. Den som vill kan lätt grotta ned sig och följa gaspriser, matprisindex, väderprognoser och mycket mer. I en bransch som Yaras finns det gott om makrofaktorer som påverkar varje enskilt kvartal.
För kvartalet blev vinsten 6,40 nok/aktie. Det genererar en vinst som 12 månaders rullande om 19,03 nok/aktie. Den finansiella ställningen är fortsatt stark. Debt/Equity på 0,57 och kassan är motsvarande 24,40 nok/aktie.
Man kan också lyfta blicken och fundera på om det är en lönsam bransch, en bransch som kommer behövas långt in i framtiden och om bolaget i sig har en stark finansiell ställning och verkar göra saker rätt.
Man kan också titta på riskfaktorer. Jag listade några sådana senast jag skrev om Yara här:
Yara och Libyen
Yara och Krimkrisen
Yara och Qatar
Det finns m.a.o. gott om saker att oroa sig över. Gott så, för det är de investeringarna man inte ser något alls att oroa sig över som man antagligen har efterforskat för lite kring.
Mr. Markets reaktion på rapporten var i alla fall positiv och Yara handlas just nu till kursen 281 nok vilket motsvarar ett PE TTM på 14,8 och en direktavkastning på 3,6%. Det betyder att enligt min bevakningslista så är jag och Mr Market just nu väldigt överens om vad Yara är värt att köpa för på för kursnivå. Vilket i sin tur betyder att det inte är aktuellt för mig personligen att öka i dagsläget då mitt innehav redan är ungefär i den storleksklassen som jag är bekväm med. Om Mr Market bestämmer sig för att bli mer pessimistisk igen kan det finnas utrymme för något köp till.
Tankar om Yara?
Så här svänger det fram och tillbaka. Nästan lika nyckfullt som vädret. Den som vill kan lätt grotta ned sig och följa gaspriser, matprisindex, väderprognoser och mycket mer. I en bransch som Yaras finns det gott om makrofaktorer som påverkar varje enskilt kvartal.
För kvartalet blev vinsten 6,40 nok/aktie. Det genererar en vinst som 12 månaders rullande om 19,03 nok/aktie. Den finansiella ställningen är fortsatt stark. Debt/Equity på 0,57 och kassan är motsvarande 24,40 nok/aktie.
Man kan också lyfta blicken och fundera på om det är en lönsam bransch, en bransch som kommer behövas långt in i framtiden och om bolaget i sig har en stark finansiell ställning och verkar göra saker rätt.
Man kan också titta på riskfaktorer. Jag listade några sådana senast jag skrev om Yara här:
Yara och Libyen
Yara och Krimkrisen
Yara och Qatar
Det finns m.a.o. gott om saker att oroa sig över. Gott så, för det är de investeringarna man inte ser något alls att oroa sig över som man antagligen har efterforskat för lite kring.
Mr. Markets reaktion på rapporten var i alla fall positiv och Yara handlas just nu till kursen 281 nok vilket motsvarar ett PE TTM på 14,8 och en direktavkastning på 3,6%. Det betyder att enligt min bevakningslista så är jag och Mr Market just nu väldigt överens om vad Yara är värt att köpa för på för kursnivå. Vilket i sin tur betyder att det inte är aktuellt för mig personligen att öka i dagsläget då mitt innehav redan är ungefär i den storleksklassen som jag är bekväm med. Om Mr Market bestämmer sig för att bli mer pessimistisk igen kan det finnas utrymme för något köp till.
Tankar om Yara?
onsdag 12 mars 2014
Yara och Qatar
Detta blir det sista inlägget som behandlar omvärldsfaktorer som kan påverka Yaras intjäningsförmåga på kort och/eller medelång sikt. Denna gång riktas blicken mot Qatar.
Yara har andel i det, med Qatar, samägda Quafco.
Qatar kan tyckas vara en liten udda stat (med betoning på liten). Ett Emirat i Persiska viken med landgräns till Saudi Arabien.
Det är olje- och gasrikt så tillvida att någon skatt ej behöver erläggas av medborgarna. De qatarska medborgarna utgör i sin tur enbart 1/7 av befolkningen. Resten är gästarbetare som kommit från andra länder och som utgör landets egentliga arbetskraft. Arbetsförhållandena i Qatar för alla dessa gästarbetare har inte sällan kritiserats. Med den mängd pengar som flödar in varje år i emiratets statskassa har Qatar satsat på att finansiera diverse projekt och investeringar.
Ett av dem är en aggressiv expansion av det nationella flygbolaget Qatar Airways. Nyligen kritiserades Qatar Airways i svensk media för att hålla sina anställda (utländska gästarbetare) i livegen-liknande anställningsförhållanden.
Qatars investeringsfond äger också ca 13% i en av världens största banker, Barclays. 17% i Volkswagen (Scanias ägare), franska fotbollsklubben P.S.G. m.fl. (PSG köptes 2011 och Qatar lovade bl.a. direkta satsningar på spelarköp vilket också infriats. Zlatan är bara en av många stjärnspelare som nyligen köpts in för stora belopp).
Man har också använt pengarna till att bygga upp en av de största mediabolagen i arabvärlden, Al-Jazira, med både engelskspråkiga som arabspråkiga kanaler. Al-Jazira har inte varit okontroversiell, ej heller alltid populär bland grannländerna. Mediabolaget har gjort sig känt för att tillåta företrädare för organisationer som normalt inte får mediautrymme komma till tals. Liksom att vara närvarande med journalister där det händer, när det händer (Irakkrigen, Afghanistan-kriget m.m.) vilket gjort att andra kanaler så som BBC knutit avtal med bolaget.
Grannländer har kritiserat kanalen för att medverka till anstiftan av oroligheter. Inte minst har Saudi-Arabien varit kritiskt. Nu senast har Saudi-Arabien, Förenade Arab Emiraten och Bahrain kallat hem sina ambassadörer som en protest mot att Qatar, enligt dem, stödjer och uppmuntrar oroligheter i regionen. Nu är väl denna kritik inte svart-vit, utan beror på vilket perspektiv man har, men det har sagts att Qatar är en av finansiärerna till rebellerna i Syrien, muslimska brödraskapet i Egypten samt även var med och anstiftat upproret i Libyen.
Vad har då allt detta med Yara att göra?
Quafco är en av de viktigare samägda bolagen i Yara. Mellan tummen och pekfingret bidrar det med 1/10 av inkomsterna och är m.a.o. en kassako.Yaras andel i Quafco värderas till drygt 6 miljarder nok vilket per aktie blir drygt 22 nok/aktie.
Qatar är en potentiell "joker". Det är svårt att förutspå händelseutvecklingen och lika gärna som det går att tälja guld med täljkniv i och med tillgången till billig gas där så kan det bli kostsamt (likt Libyen satsningen) och eventuell kräva avskrivningar i miljardklassen om det vill sig illa.
Skillnaderna mellan de båda länderna, Qatar och Libyen, är dock några stycken.
Qatar har samarbetsavtal med t.ex. USA samt upplåter plats för en av USAs viktigaste baser i regionen. Det är dock ingen garanti för någonting då Egypten, som också haft säkerhetspolitisk samarbete med USA, fick se revolter.
Att de ska bli riktiga fientligheter mellan Qatar och t.ex. Saudi-Arabien är mindre sannolikt då de har en gemensam antagonist, Iran, mot vilket de oftast kan förena sig även om de kan ha skilda åsikter om annat.
Man ska dock aldrig säga aldrig och det enda som är säkert är att ingenting är säkert. Det gäller inte Qatar specifikt, ej heller Yara, utan alla länder och alla bolag.
Det går inte beräkna och/eller förutse allt. Världen är för oförutsägbar för det, men man kan i alla fall försöka få lite bredare perspektiv på saker och ting. Nu är det Yara och omvärldsfaktorer jag grottat ned mig i i de tre senaste inläggen, men det kan naturligtvis lika gärna göras via något annat bolag.
Den större, mer övergripande, frågan, är således hur ska man förhålla sig till investeringar i en ständigt föränderlig värld? Hålla sig ajour med allt, eller leta efter verksamheter som inte påverkas alls (eller mycket lite)?
Eller ska man helt enkelt strunta i alla spekulationer, förutsägelser och beräkningar och enbart månadsspara i en billig indexfond? Där varken en själv eller förvaltare behöver bry sig om vare sig bolag eller omvärldsfaktorer.
Vad tycker du?
Yara har andel i det, med Qatar, samägda Quafco.
Qatar kan tyckas vara en liten udda stat (med betoning på liten). Ett Emirat i Persiska viken med landgräns till Saudi Arabien.
Det är olje- och gasrikt så tillvida att någon skatt ej behöver erläggas av medborgarna. De qatarska medborgarna utgör i sin tur enbart 1/7 av befolkningen. Resten är gästarbetare som kommit från andra länder och som utgör landets egentliga arbetskraft. Arbetsförhållandena i Qatar för alla dessa gästarbetare har inte sällan kritiserats. Med den mängd pengar som flödar in varje år i emiratets statskassa har Qatar satsat på att finansiera diverse projekt och investeringar.
Ett av dem är en aggressiv expansion av det nationella flygbolaget Qatar Airways. Nyligen kritiserades Qatar Airways i svensk media för att hålla sina anställda (utländska gästarbetare) i livegen-liknande anställningsförhållanden.
Qatars investeringsfond äger också ca 13% i en av världens största banker, Barclays. 17% i Volkswagen (Scanias ägare), franska fotbollsklubben P.S.G. m.fl. (PSG köptes 2011 och Qatar lovade bl.a. direkta satsningar på spelarköp vilket också infriats. Zlatan är bara en av många stjärnspelare som nyligen köpts in för stora belopp).
Man har också använt pengarna till att bygga upp en av de största mediabolagen i arabvärlden, Al-Jazira, med både engelskspråkiga som arabspråkiga kanaler. Al-Jazira har inte varit okontroversiell, ej heller alltid populär bland grannländerna. Mediabolaget har gjort sig känt för att tillåta företrädare för organisationer som normalt inte får mediautrymme komma till tals. Liksom att vara närvarande med journalister där det händer, när det händer (Irakkrigen, Afghanistan-kriget m.m.) vilket gjort att andra kanaler så som BBC knutit avtal med bolaget.
Grannländer har kritiserat kanalen för att medverka till anstiftan av oroligheter. Inte minst har Saudi-Arabien varit kritiskt. Nu senast har Saudi-Arabien, Förenade Arab Emiraten och Bahrain kallat hem sina ambassadörer som en protest mot att Qatar, enligt dem, stödjer och uppmuntrar oroligheter i regionen. Nu är väl denna kritik inte svart-vit, utan beror på vilket perspektiv man har, men det har sagts att Qatar är en av finansiärerna till rebellerna i Syrien, muslimska brödraskapet i Egypten samt även var med och anstiftat upproret i Libyen.
Vad har då allt detta med Yara att göra?
Quafco är en av de viktigare samägda bolagen i Yara. Mellan tummen och pekfingret bidrar det med 1/10 av inkomsterna och är m.a.o. en kassako.Yaras andel i Quafco värderas till drygt 6 miljarder nok vilket per aktie blir drygt 22 nok/aktie.
Qatar är en potentiell "joker". Det är svårt att förutspå händelseutvecklingen och lika gärna som det går att tälja guld med täljkniv i och med tillgången till billig gas där så kan det bli kostsamt (likt Libyen satsningen) och eventuell kräva avskrivningar i miljardklassen om det vill sig illa.
Skillnaderna mellan de båda länderna, Qatar och Libyen, är dock några stycken.
Qatar har samarbetsavtal med t.ex. USA samt upplåter plats för en av USAs viktigaste baser i regionen. Det är dock ingen garanti för någonting då Egypten, som också haft säkerhetspolitisk samarbete med USA, fick se revolter.
Att de ska bli riktiga fientligheter mellan Qatar och t.ex. Saudi-Arabien är mindre sannolikt då de har en gemensam antagonist, Iran, mot vilket de oftast kan förena sig även om de kan ha skilda åsikter om annat.
Man ska dock aldrig säga aldrig och det enda som är säkert är att ingenting är säkert. Det gäller inte Qatar specifikt, ej heller Yara, utan alla länder och alla bolag.
Det går inte beräkna och/eller förutse allt. Världen är för oförutsägbar för det, men man kan i alla fall försöka få lite bredare perspektiv på saker och ting. Nu är det Yara och omvärldsfaktorer jag grottat ned mig i i de tre senaste inläggen, men det kan naturligtvis lika gärna göras via något annat bolag.
Den större, mer övergripande, frågan, är således hur ska man förhålla sig till investeringar i en ständigt föränderlig värld? Hålla sig ajour med allt, eller leta efter verksamheter som inte påverkas alls (eller mycket lite)?
Eller ska man helt enkelt strunta i alla spekulationer, förutsägelser och beräkningar och enbart månadsspara i en billig indexfond? Där varken en själv eller förvaltare behöver bry sig om vare sig bolag eller omvärldsfaktorer.
Vad tycker du?
tisdag 11 mars 2014
Yara och Krimkrisen
Krim verkar i princip redan ha annekterats av Ryssland i dagsläget. Den s.k."folkomröstningen" som sker under ryska truppers vakande ögon kommer väl föga förvånande ge något annat resultat än ett bifall till annektering.
Tämligen otäck utveckling i vårt närområde kan jag tycka. Proceduren liknar Tysklands annektering, "Anschluss", av Sudet-området i Tjeckien 1938. Året därefter gick Tyskland även in i Polen, men Polen hade fått säkerhetsgarantier från väst (antagligen räknade man från tyskt håll att man även denna gång skulle låta saken bero) och utbrottet av andra världskriget var ett faktum.
Usch vad dystert det blev nu på en gång...
Och vad har Yara med Krimkrisen att göra?
Den viktigaste input-varan i tillverkning av konstgödsel är naturgas.
Ryssland är beroende av olje- och naturgasexport. Över hälften av statsinkomsterna kommer från denna sektor. Drygt 3/4 av naturgasen går till Västeuropa via diverse pipelines. Tyskland är den viktigaste kunden och importören (kan vara en förklaring till att Tyskland inte är jättemån om att sätta in sanktioner mot Ryssland). Vad som händer i Ryssland vad det gäller eventuella sanktioner, störningar i leveranser, ovisshet et.c. kan påverka gaspriset.
I nuläget verkar det vara lugnt. Gaspriset inom EU ligger på i genomsnitt 11,50 usd/MMBTU. Det har inte rört sig nämnvärt p.g.a. Krimkrisen. Som tidigare beskrivits, Yara just nu, så har gaspriset stor påverkan på Yaras marginaler.
Vad som däremot har hänt är att det amerikanska gaspriset stigit kraftigt under mars (man har som bekant haft ett mycket lägre gaspris där allt sedan utbyggnaden av shale-gasen vilket gynnat producenterna där något enormt). Den har gått från ca 3,50 usd/ MMBTU till ca 8 usd/MMBTU under en peak och pendlar osäkert nu mellan allt från 5 till 8 usd/MMBTU. Nu är väl troligen inte Krimkrisen att skylla för detta utan istället den mycket kalla och utdragna vinter man haft på andra sidan Atlanten vilket nu mot slutet börjar sätta sina spår. Det visar dock hur snabbt det kan slå upp och ner beroende på makrofaktorer som ligger utom de enskilda företagens kontroll.
Gaspriset förväntas ligga kvar på en relativ hög nivå (relativ till de senaste 4 åren då shale-gas funnits tillgänglig) då inte minst exporten av gas till t.ex. Europa förväntas öka.
Om EU inför sanktioner mot Ryssland i någon form som kan innebära dyrare gaspris, eller Ryssland stryper tillförseln för att använda som politiskt påtryckningsmedel, så får det stora konsekvenser för Yaras marginaler.
Vad som talar emot ett dylikt scenario är Västeuropas beroende av rysk energi och ryskt beroende av västeuropeiska pengar. Politik och människors handlanden följer dock inte alltid någon ekonomiskt förnuftig logik.
Kontsgödsels-anläggningar i Nordamerika lär få betala dyrare för gas framöver om prognoserna stämmer. Anläggningar i Europa (där Yara har huvuddelen av sin produktion samt avsättning) kan få dyrare gas.
Kvar finns då gasen runt Persiska viken, men den är heller inte utan "jokrar". Vilket jag ska återkomma till i ett framtida inlägg.
Tämligen otäck utveckling i vårt närområde kan jag tycka. Proceduren liknar Tysklands annektering, "Anschluss", av Sudet-området i Tjeckien 1938. Året därefter gick Tyskland även in i Polen, men Polen hade fått säkerhetsgarantier från väst (antagligen räknade man från tyskt håll att man även denna gång skulle låta saken bero) och utbrottet av andra världskriget var ett faktum.
Usch vad dystert det blev nu på en gång...
Och vad har Yara med Krimkrisen att göra?
Den viktigaste input-varan i tillverkning av konstgödsel är naturgas.
Ryssland är beroende av olje- och naturgasexport. Över hälften av statsinkomsterna kommer från denna sektor. Drygt 3/4 av naturgasen går till Västeuropa via diverse pipelines. Tyskland är den viktigaste kunden och importören (kan vara en förklaring till att Tyskland inte är jättemån om att sätta in sanktioner mot Ryssland). Vad som händer i Ryssland vad det gäller eventuella sanktioner, störningar i leveranser, ovisshet et.c. kan påverka gaspriset.
I nuläget verkar det vara lugnt. Gaspriset inom EU ligger på i genomsnitt 11,50 usd/MMBTU. Det har inte rört sig nämnvärt p.g.a. Krimkrisen. Som tidigare beskrivits, Yara just nu, så har gaspriset stor påverkan på Yaras marginaler.
Vad som däremot har hänt är att det amerikanska gaspriset stigit kraftigt under mars (man har som bekant haft ett mycket lägre gaspris där allt sedan utbyggnaden av shale-gasen vilket gynnat producenterna där något enormt). Den har gått från ca 3,50 usd/ MMBTU till ca 8 usd/MMBTU under en peak och pendlar osäkert nu mellan allt från 5 till 8 usd/MMBTU. Nu är väl troligen inte Krimkrisen att skylla för detta utan istället den mycket kalla och utdragna vinter man haft på andra sidan Atlanten vilket nu mot slutet börjar sätta sina spår. Det visar dock hur snabbt det kan slå upp och ner beroende på makrofaktorer som ligger utom de enskilda företagens kontroll.
Gaspriset förväntas ligga kvar på en relativ hög nivå (relativ till de senaste 4 åren då shale-gas funnits tillgänglig) då inte minst exporten av gas till t.ex. Europa förväntas öka.
Om EU inför sanktioner mot Ryssland i någon form som kan innebära dyrare gaspris, eller Ryssland stryper tillförseln för att använda som politiskt påtryckningsmedel, så får det stora konsekvenser för Yaras marginaler.
Vad som talar emot ett dylikt scenario är Västeuropas beroende av rysk energi och ryskt beroende av västeuropeiska pengar. Politik och människors handlanden följer dock inte alltid någon ekonomiskt förnuftig logik.
Kontsgödsels-anläggningar i Nordamerika lär få betala dyrare för gas framöver om prognoserna stämmer. Anläggningar i Europa (där Yara har huvuddelen av sin produktion samt avsättning) kan få dyrare gas.
Kvar finns då gasen runt Persiska viken, men den är heller inte utan "jokrar". Vilket jag ska återkomma till i ett framtida inlägg.
Yara och Libyen
Yara dömdes nyligen till ett rekordskadestånd. En hel del hänvisades till mutbrott i och med Yaras affärer i Libyen. År 2009 bildade man nämligen ett joint venture i Libyen, Lifeco.
Tanken med satsningen där var naturligtvis att få tillgång till billig naturgas för konstgödselproduktion i Marsa El Brega, i östra Libyen, söder om Benghazi.
Libyen är inget stort jordbruksland så konstgödseln var tänkt att exporteras. Nu har den här satsningen inte varit lyckosam, tvärt om. Produktionen fick stängas ned under oroligheterna då en NATO-ledd styrka stödde rebeller mot Kaddafi-regimen (alt. Gaddafi men jag skriver med K).Verksamheten förlorade pengar och har fortsatt göra det då den enbart delvis varit i produktion. I år har den stängts ned igen.
Nuvarande regim i Tripoli har nämligen inte full kontroll över landet. Efter besegrandet av Kaddafi-regimen så behöll de olika rebellgrupperingarna kontrollen, liksom vapnen, över respektive regioner. Huvudstaden Tripoli har vi i västra delen, medan många av olje- och gasresurserna ligger i östra. Från huvudstadens håll verkar man för att få kontroll över hela landet, från regionernas sida verkar grupper för att få mer utav oljeinkomsterna att stanna hos dem, inte gå till huvudstaden, o.s.v. Libyen kan därför på många sätt sägas vara ganska delat i dag. Historiskt sett har det också funnits skiljelinjer mellan de tre huvudsakliga stor-regionerna: Tripolitania, Cyrenaica och det inre Fezzan.
Upproret mot Kaddafi startade som bekant i de östra delarna. Än i dag verkar utbrytartendenserna vara störst där. Offensiv och motoffensiv pågick i öst-västlig riktning tills en NATO-ledd styrka slutligen gick in och "sopade mattan ren" på Kaddafi-styrkor och vågskålen tippade över till rebellernas favör.
Förutom den sittande regimen så finns det som sagt en mängd grupperingar. En av de starkaste verkar vara den i öster, en federalistisk rörelse som önskar, om inte självständighet, i alla fall större autonomi. I nuläget verkar de ha besatt hamnar o.s.v. och har kontroll över t.ex. oljeexporten där. Centralregimen har förklarat att försök av dem att sälja olja är olagligt.
En annan gruppering är Al-Zintan revolutionärerna, en paraplyorganisation för grupperingar som har sin huvudbas i bergen i väster. Misrata-brigaderna som håller till öster om Tripoli. De sägs vara både många samt välbeväpnade då de fått tillgång till ganska tung utrustning via erövring av stridsvagnar m.m.. Ansar al-Sharia är en paraplyorganisation för mer islamistiskt inriktade grupper och anklagas bl.a. av USA som ansvariga för dödandet av amerikanska ambassadören. Fler grupperingar och undergrupperingar finns.
Sammantaget ger Libyen en ganska splittrad bild och min bedömning är att Yaras satsning där lär inte bara kosta i form av böter samt löpande förluster utan också i nedskrivningar. Libyen är långt ifrån stabilt.
Så varför denna pessimism? Jag anser det viktigt att hela tiden leta efter svagheter och risker. Hellre lägga sin tid på det än att leta efter tecken på varför ett bolag är/går bra. Det är först när man identifierar risker man kan försöka bedöma storleken och eventuella skadorna av dem.
Så hur illa är det? Låt oss förutsätta att man lämnar "skeppet" för år efter år har verksamheten nu enbart gått med förlust. Lifeco är värderat till ca 1 miljard nok. Översatt till per aktie motsvarar det ca 3,67 nok/aktie. Ca 2/3 är värdet av anläggningarna och 1/3 är bankmedel i Libyen. Jag finner det troligt att man kommer få skriva av hela den summan inom en nära framtid. Än så länge ser i alla fall jag inga tendenser till stabilitet i Libyen, tvärt om.
Nu är inte 4 nok per aktie inte några större summor i sammanhanget, men "mentalt" kan det vara bra att vara förberedd på både väntade och oväntade negativa nyheter.
Det finns också viktigare "jokrar" i leken vad det gäller omvärldsutveckling och Yara, men det får jag återkomma till i framtida inlägg.
Tanken med satsningen där var naturligtvis att få tillgång till billig naturgas för konstgödselproduktion i Marsa El Brega, i östra Libyen, söder om Benghazi.
Libyen är inget stort jordbruksland så konstgödseln var tänkt att exporteras. Nu har den här satsningen inte varit lyckosam, tvärt om. Produktionen fick stängas ned under oroligheterna då en NATO-ledd styrka stödde rebeller mot Kaddafi-regimen (alt. Gaddafi men jag skriver med K).Verksamheten förlorade pengar och har fortsatt göra det då den enbart delvis varit i produktion. I år har den stängts ned igen.
Nuvarande regim i Tripoli har nämligen inte full kontroll över landet. Efter besegrandet av Kaddafi-regimen så behöll de olika rebellgrupperingarna kontrollen, liksom vapnen, över respektive regioner. Huvudstaden Tripoli har vi i västra delen, medan många av olje- och gasresurserna ligger i östra. Från huvudstadens håll verkar man för att få kontroll över hela landet, från regionernas sida verkar grupper för att få mer utav oljeinkomsterna att stanna hos dem, inte gå till huvudstaden, o.s.v. Libyen kan därför på många sätt sägas vara ganska delat i dag. Historiskt sett har det också funnits skiljelinjer mellan de tre huvudsakliga stor-regionerna: Tripolitania, Cyrenaica och det inre Fezzan.
Upproret mot Kaddafi startade som bekant i de östra delarna. Än i dag verkar utbrytartendenserna vara störst där. Offensiv och motoffensiv pågick i öst-västlig riktning tills en NATO-ledd styrka slutligen gick in och "sopade mattan ren" på Kaddafi-styrkor och vågskålen tippade över till rebellernas favör.
Förutom den sittande regimen så finns det som sagt en mängd grupperingar. En av de starkaste verkar vara den i öster, en federalistisk rörelse som önskar, om inte självständighet, i alla fall större autonomi. I nuläget verkar de ha besatt hamnar o.s.v. och har kontroll över t.ex. oljeexporten där. Centralregimen har förklarat att försök av dem att sälja olja är olagligt.
En annan gruppering är Al-Zintan revolutionärerna, en paraplyorganisation för grupperingar som har sin huvudbas i bergen i väster. Misrata-brigaderna som håller till öster om Tripoli. De sägs vara både många samt välbeväpnade då de fått tillgång till ganska tung utrustning via erövring av stridsvagnar m.m.. Ansar al-Sharia är en paraplyorganisation för mer islamistiskt inriktade grupper och anklagas bl.a. av USA som ansvariga för dödandet av amerikanska ambassadören. Fler grupperingar och undergrupperingar finns.
Sammantaget ger Libyen en ganska splittrad bild och min bedömning är att Yaras satsning där lär inte bara kosta i form av böter samt löpande förluster utan också i nedskrivningar. Libyen är långt ifrån stabilt.
Så varför denna pessimism? Jag anser det viktigt att hela tiden leta efter svagheter och risker. Hellre lägga sin tid på det än att leta efter tecken på varför ett bolag är/går bra. Det är först när man identifierar risker man kan försöka bedöma storleken och eventuella skadorna av dem.
Så hur illa är det? Låt oss förutsätta att man lämnar "skeppet" för år efter år har verksamheten nu enbart gått med förlust. Lifeco är värderat till ca 1 miljard nok. Översatt till per aktie motsvarar det ca 3,67 nok/aktie. Ca 2/3 är värdet av anläggningarna och 1/3 är bankmedel i Libyen. Jag finner det troligt att man kommer få skriva av hela den summan inom en nära framtid. Än så länge ser i alla fall jag inga tendenser till stabilitet i Libyen, tvärt om.
Nu är inte 4 nok per aktie inte några större summor i sammanhanget, men "mentalt" kan det vara bra att vara förberedd på både väntade och oväntade negativa nyheter.
Det finns också viktigare "jokrar" i leken vad det gäller omvärldsutveckling och Yara, men det får jag återkomma till i framtida inlägg.
onsdag 12 februari 2014
Yaras bokslut
Det är extra intressant att sätta sig ned med ett bokslut för ett bolag man ökat i mest under året som gick.
Yara upplevde en marginalpress under året som gick p.g.a. sjunkande priser. Detta har följdaktiligen lett till att vinsten sjunkit.
För Q4 2013 specifikt som gick det inte in några pengar alls egentligen. Vinsten blev 0,21 nok/aktie.
En sak som kan vara värt att notera extra är det rekordskadestånd som Yara gått med på att betala p.g.a. mutbrott. Det var bolaget självt som polisanmälde misstankar om oegentligheter 2011. Det visade sig att det tidigare begåtts mutbrott b.l.a. I Libyen (då under Khadaffi-regimen).
Skadeståndet blev rekordstort, 295 miljoner nok. Som jämförelse kan nämnas att det hittills största skadeståndet för mutbrott som tilldömts någon (Statoil) låg på 20 miljoner nok. Det är ju tur för Telia att det är noterat i Stockholm och inte Oslo för undrar vad man sagt om Telias oegentligheter i Uzbekhistan... 295 miljoner nok är sjukt mycket pengar men å andra sidan så kan jag tycka det är skönt att man verkligen sätter ned foten och markerar!
Tittar vi nu då på verksamheten på årsbasis så landar den redovisade vinsten på 20,63 nok/aktie (37,31). Det är något under mitt antagande jag gjort tidigare för helåret. Utdelningen sänks till 10 nok/aktie (13). Även det hamnar 3 nok under mitt antagande då jag förmodat att man trots allt skulle behålla utdelningen fast resultatet sjönk.
"Skulle vi dessutom få en utdelningssänkning (mot min förmodan men jag har iofs inte alltid rätt) så tvivlar jag på att den sänks så pass att aktien ger lägre än drygt en tia, men man vet ju aldrig."
Den finansiella ställningen är ju fortsatt mycket god. Kassan motsvarar ca 25 nok/aktie och Debt/Equity ligger på 0,58 d.v.s. något bättre t.o.m. än vid förra bokslutet.
Så kan det dock vara ibland. Ledningen anser tydligen att en större andel av pengarna ska stanna kvar i bolaget än skiftas ut.
Kursen just nu är 248 nok vilket motsvarar en PE TTM på 12 och en direktavkastning på 4%.
Vad tror jag då inför framtiden? Det går inte spå väder eller skördeutfall. Det går dock förutsäga att då man haft stora skördar så har kväveuttaget varit stort och därmed måste det fyllas på. Det går dock inte förutspå till vilka priser och vilket utbud som kommer råda. Yaras intjäningsförmåga är beroende av faktorer de inte själva kan styra över till 100%. Det måste man ha i åtanke om man är intresserad av bolaget. Yaras vinst har i relativ närtid fluktuerat mellan 10 till 40 nok/aktie och år. Det svänger m.a.o. rejält.
Min egen grundinställning till bolaget är fortfarande detsamma som jag noterade ner i september förra året: Yara just nu
Yara upplevde en marginalpress under året som gick p.g.a. sjunkande priser. Detta har följdaktiligen lett till att vinsten sjunkit.
För Q4 2013 specifikt som gick det inte in några pengar alls egentligen. Vinsten blev 0,21 nok/aktie.
En sak som kan vara värt att notera extra är det rekordskadestånd som Yara gått med på att betala p.g.a. mutbrott. Det var bolaget självt som polisanmälde misstankar om oegentligheter 2011. Det visade sig att det tidigare begåtts mutbrott b.l.a. I Libyen (då under Khadaffi-regimen).
Skadeståndet blev rekordstort, 295 miljoner nok. Som jämförelse kan nämnas att det hittills största skadeståndet för mutbrott som tilldömts någon (Statoil) låg på 20 miljoner nok. Det är ju tur för Telia att det är noterat i Stockholm och inte Oslo för undrar vad man sagt om Telias oegentligheter i Uzbekhistan... 295 miljoner nok är sjukt mycket pengar men å andra sidan så kan jag tycka det är skönt att man verkligen sätter ned foten och markerar!
Tittar vi nu då på verksamheten på årsbasis så landar den redovisade vinsten på 20,63 nok/aktie (37,31). Det är något under mitt antagande jag gjort tidigare för helåret. Utdelningen sänks till 10 nok/aktie (13). Även det hamnar 3 nok under mitt antagande då jag förmodat att man trots allt skulle behålla utdelningen fast resultatet sjönk.
"Skulle vi dessutom få en utdelningssänkning (mot min förmodan men jag har iofs inte alltid rätt) så tvivlar jag på att den sänks så pass att aktien ger lägre än drygt en tia, men man vet ju aldrig."
Den finansiella ställningen är ju fortsatt mycket god. Kassan motsvarar ca 25 nok/aktie och Debt/Equity ligger på 0,58 d.v.s. något bättre t.o.m. än vid förra bokslutet.
Så kan det dock vara ibland. Ledningen anser tydligen att en större andel av pengarna ska stanna kvar i bolaget än skiftas ut.
Kursen just nu är 248 nok vilket motsvarar en PE TTM på 12 och en direktavkastning på 4%.
Vad tror jag då inför framtiden? Det går inte spå väder eller skördeutfall. Det går dock förutsäga att då man haft stora skördar så har kväveuttaget varit stort och därmed måste det fyllas på. Det går dock inte förutspå till vilka priser och vilket utbud som kommer råda. Yaras intjäningsförmåga är beroende av faktorer de inte själva kan styra över till 100%. Det måste man ha i åtanke om man är intresserad av bolaget. Yaras vinst har i relativ närtid fluktuerat mellan 10 till 40 nok/aktie och år. Det svänger m.a.o. rejält.
Min egen grundinställning till bolaget är fortfarande detsamma som jag noterade ner i september förra året: Yara just nu
söndag 1 december 2013
Yara och lite blandade makroperspektiv
Majsen har skördats i USA, det kinesiska överskottslagret av urea förväntas ha"dumpats" färdigt på världsmarknaden och aktörer tittar nu framåt mot nästa säsong.
Brasilien förväntas ta över som världens "kornbod" framöver. Inte bara för de enorma landarealer som finns och ännu inte nyttjats utan framförallt för de stora vattenresurser som finns där. Vatten är som bekant en akilleshäl i många regioner. I Brasilien nyttjas nu ca 50 miljoner hektar. 400 miljoner hektar bedöms kunna användas framöver. Inte så konstigt att Brasilien är ett av de länder som Yara valt att göra förvärv (Bunges produktionsfaciliteter) i.
Redan nu står Brasilien och USA för nästan 2/3 av världens produktion av sojabönor (gröda med hög proteinhalt). Brasiliens betydelse förväntas öka.
Nyligen annonserade Yara även förvärv som sträckte sig till andra Latinamerikanska länder. OFD Holding, med produktionsfaciliteter i Colombia och nationella distributionsbolag i ett flertal andra latinamerikanska länder.
Större fokus verkar nu läggas på Latinamerika m.a.o.
Tittar vi på andra sidan jordklotet så har vi en annan viktig aktör. Indien. Ett av världens folkrikaste länder. Indien är ju på sätt och vis både en modern industrination och ett fattigt utvecklingsland. Huvudnäringen är fortfarande jordbruk och sysselsätter nästan 2/3 av befolkningen. Den s.k. "gröna revolutionen" på 70- och 80-talet har dock kommit landet tillgodo (främst i nordväst). Landområden och vattenresurser finns ju och i kombination med bättre grödor och konstgödsel så har det gjort att landet i stort kan försörja sig självt. Man är dock världens största importör av urea då landets egna produktion ej alls hängt med i efterfrågan. Nedan ljusgrön stapel = inhemsk produktion, mörkgrön = inhemsk konsumtion.
Nu ligger Indien lägligt mellan Kina (billigt kol som råvara) och Mellersta östern (billig gas som råvara). Båda storproducenter som finner avsättning på den indiska marknaden. Därav kan utvecklingen på den indiska marknaden påverka världsmarknadspriset en hel del.
Tittar vi på den framtida produktionskapaciteten så (exklusive Kina då det är svårt att veta) är en hel del på gång. Dock inte riktigt i nivå med vad som förväntas krävas.
Konsumtionen beräknas öka med 2,1% årligen och produktionen med (netto) 1,8%. Nu är detta bara siffror och prognoser, men det som framgår är att mycket av den ökade produktionskapacitet som förväntas komma beräknas komma 2015-2016. Antagligen planerade och påbörjade under 2011-2012. År då framförallt Yaras amerikanska motsvarigheter täljt guld med täljkniv. Hur kommer detta påverka Yara?
Det är svårt att sia om. Därtill är det omöjligt att sia om hur framtida skördar kommer bli och dess genomslag på priset för jordbruksprodukterna och i förlängningen konstgödsel.
Det man kan se och eventuellt sia om är ett bolags finansiella ställning, hur de använder sitt kapital och huruvida det förväntas snabba omsvängningar i affärerna eller ej.
I Yaras fall ser jag ett finansiellt starkt bolag, som använder sitt intjänade kapital på en blandad mix av utdelningar, aktieåterköp och förvärv och där inga genomgripande förändringar lär ske vad det gäller affärsmodellen. Behovet av konstgödsel lär bestå länge än för att mätta en växande befolkning.
Hur tänker du kring Yara, konstgödsel och framtida matproduktion?
Brasilien förväntas ta över som världens "kornbod" framöver. Inte bara för de enorma landarealer som finns och ännu inte nyttjats utan framförallt för de stora vattenresurser som finns där. Vatten är som bekant en akilleshäl i många regioner. I Brasilien nyttjas nu ca 50 miljoner hektar. 400 miljoner hektar bedöms kunna användas framöver. Inte så konstigt att Brasilien är ett av de länder som Yara valt att göra förvärv (Bunges produktionsfaciliteter) i.
Redan nu står Brasilien och USA för nästan 2/3 av världens produktion av sojabönor (gröda med hög proteinhalt). Brasiliens betydelse förväntas öka.
Nyligen annonserade Yara även förvärv som sträckte sig till andra Latinamerikanska länder. OFD Holding, med produktionsfaciliteter i Colombia och nationella distributionsbolag i ett flertal andra latinamerikanska länder.
Större fokus verkar nu läggas på Latinamerika m.a.o.
Tittar vi på andra sidan jordklotet så har vi en annan viktig aktör. Indien. Ett av världens folkrikaste länder. Indien är ju på sätt och vis både en modern industrination och ett fattigt utvecklingsland. Huvudnäringen är fortfarande jordbruk och sysselsätter nästan 2/3 av befolkningen. Den s.k. "gröna revolutionen" på 70- och 80-talet har dock kommit landet tillgodo (främst i nordväst). Landområden och vattenresurser finns ju och i kombination med bättre grödor och konstgödsel så har det gjort att landet i stort kan försörja sig självt. Man är dock världens största importör av urea då landets egna produktion ej alls hängt med i efterfrågan. Nedan ljusgrön stapel = inhemsk produktion, mörkgrön = inhemsk konsumtion.
Nu ligger Indien lägligt mellan Kina (billigt kol som råvara) och Mellersta östern (billig gas som råvara). Båda storproducenter som finner avsättning på den indiska marknaden. Därav kan utvecklingen på den indiska marknaden påverka världsmarknadspriset en hel del.
Tittar vi på den framtida produktionskapaciteten så (exklusive Kina då det är svårt att veta) är en hel del på gång. Dock inte riktigt i nivå med vad som förväntas krävas.
Konsumtionen beräknas öka med 2,1% årligen och produktionen med (netto) 1,8%. Nu är detta bara siffror och prognoser, men det som framgår är att mycket av den ökade produktionskapacitet som förväntas komma beräknas komma 2015-2016. Antagligen planerade och påbörjade under 2011-2012. År då framförallt Yaras amerikanska motsvarigheter täljt guld med täljkniv. Hur kommer detta påverka Yara?
Det är svårt att sia om. Därtill är det omöjligt att sia om hur framtida skördar kommer bli och dess genomslag på priset för jordbruksprodukterna och i förlängningen konstgödsel.
Det man kan se och eventuellt sia om är ett bolags finansiella ställning, hur de använder sitt kapital och huruvida det förväntas snabba omsvängningar i affärerna eller ej.
I Yaras fall ser jag ett finansiellt starkt bolag, som använder sitt intjänade kapital på en blandad mix av utdelningar, aktieåterköp och förvärv och där inga genomgripande förändringar lär ske vad det gäller affärsmodellen. Behovet av konstgödsel lär bestå länge än för att mätta en växande befolkning.
Hur tänker du kring Yara, konstgödsel och framtida matproduktion?
fredag 18 oktober 2013
Yara Q3 2013
Yaras Q3 2013 rapport.
Omsättningen stiger något tillika produktionsvolymerna men marginalerna pressas. Förvärvet av Bunge i Brasilien har gjort sitt till för att öka försäljningen.
Vad det gäller de sjunkande marginalerna så är det inte kostnadssidan som är "boven", för gaspriset ligger på i stort sett samma nivå som för ett år sedan. Nej det är på prissidan för främst urea som utvecklingen gått emot bolaget. Utbudet har ökat och priset har sjunkit.
Kina har släppt på exportrestriktioner och Yara nämner i rapporten att " Urea production in China is gaining year on year, helped by lower production costs". Kineserna använder främst kol istället för gas. Priset på kol har sjunkit rejält vilket inte minst märks på värderingen av maskinleverantörer till kolindustrin så som Joy Global. Visst är det härligt hur allt hänger ihop när det gäller råvaror.
Enligt vad man vet nu ska kinesiska exporttullar upp igen i november för då beräknas man blivit av med överskottslagren i Kina.
Förvärvet av Bunge är väl den största satsningen just nu, men balansräkningen är fortsatt stark med en Debt/Equity på 0,57. Kassan motsvarar nästan 25 nok/aktie.
Vinsten för 9-månaders perioden hamnade på 20,38 nok (29,62) vilket ger en vinst TTM på 28,25 nok/aktie.En gissning från min sida är att vinsten för 2013 kommer hamna runt intervallet 23-27 nok/aktie samt att utdelningen på 13 nok/aktie kommer kunna bibehållas.
Värderingsmässigt är kursen just nu på 247 nok. Det motsvarar en PE TTM på 8,7 och en direktavkastning om 5,3%. Skulle vi hamna på en tämligen låg intjäning i år så ligger vi ändock på en prognostiserad PE på ca 11. Detta hos ett bolag som är i princip skuldfritt och verkar i en bransch som, visserligen påverkas av råvarupriser, men förmodas kunna leverera länge än. Skulle vi dessutom få en utdelningssänkning (mot min förmodan men jag har iofs inte alltid rätt) så tvivlar jag på att den sänks så pass att aktien ger lägre än drygt en tia, men man vet ju aldrig. Rätt som det är annonserar man kanske ett storförvärv som kräver pengar (likt Ratos innan deras utdelningssänkning 2012)
Yara är det som verkat mest attraktivt på min bevakningslista i år och jag har agerat därefter.
Vad är din syn på Yara?
Omsättningen stiger något tillika produktionsvolymerna men marginalerna pressas. Förvärvet av Bunge i Brasilien har gjort sitt till för att öka försäljningen.
Vad det gäller de sjunkande marginalerna så är det inte kostnadssidan som är "boven", för gaspriset ligger på i stort sett samma nivå som för ett år sedan. Nej det är på prissidan för främst urea som utvecklingen gått emot bolaget. Utbudet har ökat och priset har sjunkit.
Kina har släppt på exportrestriktioner och Yara nämner i rapporten att " Urea production in China is gaining year on year, helped by lower production costs". Kineserna använder främst kol istället för gas. Priset på kol har sjunkit rejält vilket inte minst märks på värderingen av maskinleverantörer till kolindustrin så som Joy Global. Visst är det härligt hur allt hänger ihop när det gäller råvaror.
Enligt vad man vet nu ska kinesiska exporttullar upp igen i november för då beräknas man blivit av med överskottslagren i Kina.
Förvärvet av Bunge är väl den största satsningen just nu, men balansräkningen är fortsatt stark med en Debt/Equity på 0,57. Kassan motsvarar nästan 25 nok/aktie.
Vinsten för 9-månaders perioden hamnade på 20,38 nok (29,62) vilket ger en vinst TTM på 28,25 nok/aktie.En gissning från min sida är att vinsten för 2013 kommer hamna runt intervallet 23-27 nok/aktie samt att utdelningen på 13 nok/aktie kommer kunna bibehållas.
Värderingsmässigt är kursen just nu på 247 nok. Det motsvarar en PE TTM på 8,7 och en direktavkastning om 5,3%. Skulle vi hamna på en tämligen låg intjäning i år så ligger vi ändock på en prognostiserad PE på ca 11. Detta hos ett bolag som är i princip skuldfritt och verkar i en bransch som, visserligen påverkas av råvarupriser, men förmodas kunna leverera länge än. Skulle vi dessutom få en utdelningssänkning (mot min förmodan men jag har iofs inte alltid rätt) så tvivlar jag på att den sänks så pass att aktien ger lägre än drygt en tia, men man vet ju aldrig. Rätt som det är annonserar man kanske ett storförvärv som kräver pengar (likt Ratos innan deras utdelningssänkning 2012)
Yara är det som verkat mest attraktivt på min bevakningslista i år och jag har agerat därefter.
Vad är din syn på Yara?
onsdag 25 september 2013
Yara just nu?
Fick frågan i en kommentar: "Har du någon kommentar/fundering till den låga värderingen av Yara just nu?"
Tänkte därför passa på att skriva ett längre, mer allmänt, svar.
Yara är väldigt beroende av priset på andra varor. Som jag skrev då jag ställde bolaget mot mina ratingkriterier i början av förra året "Yara påverkas, både i produktionsledet. Råvaru- och energikostnader samt frakter är den absolut största kostnadsbiten för Yara (90% av rörelsens kostnader kan hänvisas till detta), men också då konstgödselpriser är kopplade till matprisernas utveckling. Majs och vete är bland de grödor som kräver mest kvävebaserad gödsel. Yaras vinstutveckling följer priset på .t.ex. majs ganska väl. Höjda priser har lett till ökade vinster och tvärtom."
M.a.o. vad Yara förväntas tjäna beror på faktorer de inte egentligen har full kontroll över. Detta inte bara ökar risken, men innebär också att man måste ta hänsyn till det när man försöker uppskatta vad som är "normalt" för Yara.
För att dra ETT exempel. Gaspriser i Europa. För varje dollar gaspriset stiger (allt annat lika) förväntas Yara tjäna 2,4 nok/aktie mindre. Om gaspriserna i Europa når de hittills sedda högsta nivåerna, som rådde precis innan Finanskrisen, så innebär det (allt annat lika) ökade kostnader som SÄNKER vinsten med ca 12 nok/aktie för Yara. Vänder vi på resonemanget. Om vi får lika låga gaspriser i Europa som de nu har i USA p.g.a. shale gasen så ÖKAR vinsten med ca 12 nok/aktie (allt annat lika).
För att blanda in lite storpolitik. Gas är dyrt att frakta med båt. Pipelines är det absolut billigaste sättet och gör mycket för slutpriset. Kan du få stora mängder gas via pipelines till Europa från de gasrika områdena vid Persiska viken ( Syrien och den dödliga gasen ) så gör det stor skillnad. Men det är ringa ide med en sådan rutt om även den rutten ska kontrolleras av ryssarna som redan kontrollerar majoriteten av gasleveranserna till Europa.
Tillbaka till Yara. 2011 och 2012 gjorde man vinster om ca 10 kr i KVARTALET/aktie. 2009 låg vinsten för HELÅRET närmare 10 kr/aktie. Det kan med andra ord svänga rejält för ett bolag som Yara.
Det finns ett liknande situation för t.ex. oljeraffinaderier. De täljer just nu guld. Crack spreaden är rekordhög. Vinsterna har skjutit i höjden och PE-talen hamnar på efterkälke. Vilka marginaler kommer raffinaderierna ha nästa år? Vet ej. Inte heller Mr Market vet det men av värderingen att döma så anses inte nuvarande vinstnivåer vara långsiktigt hållbara. Samtidigt så strömmar ju pengarna in i raffinaderierna och om vinsterna fortsätter tillräckligt länge kommer kistorna fyllas och balansräkningarna bli väldigt starka.
Det sistnämnda är ju vad som hänt Yara. Yara har ju inte alltid haft så stark balansräkning som nu, men över tid har man tjänat så pass mycket pengar att man i princip inte har någon nettoskuld.
Jag tycker om starka balansräkningar. Jag kan leva med att bolag tjänar varierande mycket pengar under olika år. Alla år behöver inte vara lika bra. Jag FÖRUTSÄTTER att alla år inte kommer bli lika bra. Men jag vill ha en balansräkning som är ok. Utan för mycket finansiell hävstång för jag har svårt för det. Är jag helt emot lån? Nej, men om man ska använda belåning (vilket man måste ibland) så vill jag ha full kontroll. Belåning behövs i t.ex. fastighetsaffärer, markköp o.s.v. men då är man ju direkt involverad. Man inte bara äger den belånade tillgången utan bestämmer också över dess skötsel.. Att köpa en belånad tillgång som någon annan sköter utan att jag själv har möjlighet till reell påverkan är för mig lite väl riskfyllt.
Men tillbaka till ämnet. Varför Yara har en "låg" värdering just nu. Det korta svaret är att Mr Market tittar framåt. När Yara rapporterade allt starkare och starkare siffror och prisestimaten för gas, urea, majs m.m. låg i favör för Yara klättrade värderingen och nådde nivåer om 350 nok/aktie. När nu Yara rapporterar svagare siffror och prisestmaten för urea, majs m.m. ser ut att gå i motsatt riktning sjunker värderingen. PE talet kan mycket väl börja klättra men då kanske p.g.a. sjunkande vinster. Q3 förväntas inte bli någon bra rapport för Yara. Skördarna verkar bli tämligen goda i år, Kina exporterar urea. Oro råder över var gaspriset ska ta vägen.
I allt det här krävs det då att man själv satt sig in i bolaget och gjort en egen estimat över vad som anses som "normalt" över tid. Samtidigt är det bra att ha en plan för sitt agerande. Hur mycket är man villig att exponera sig mot ett dylikt bolag. Hur ofta ska man egentligen köpa? Vad är syftet med innehavet? Ser man det som en utdelningsaktie eller som en turn-around? Vilken tidshorisont har man? Det som är rätt köp för någon behöver inte vara det för någon annan. Vi arbetar alla med olika paletter.
Tänkte därför passa på att skriva ett längre, mer allmänt, svar.
Yara är väldigt beroende av priset på andra varor. Som jag skrev då jag ställde bolaget mot mina ratingkriterier i början av förra året "Yara påverkas, både i produktionsledet. Råvaru- och energikostnader samt frakter är den absolut största kostnadsbiten för Yara (90% av rörelsens kostnader kan hänvisas till detta), men också då konstgödselpriser är kopplade till matprisernas utveckling. Majs och vete är bland de grödor som kräver mest kvävebaserad gödsel. Yaras vinstutveckling följer priset på .t.ex. majs ganska väl. Höjda priser har lett till ökade vinster och tvärtom."
M.a.o. vad Yara förväntas tjäna beror på faktorer de inte egentligen har full kontroll över. Detta inte bara ökar risken, men innebär också att man måste ta hänsyn till det när man försöker uppskatta vad som är "normalt" för Yara.
För att dra ETT exempel. Gaspriser i Europa. För varje dollar gaspriset stiger (allt annat lika) förväntas Yara tjäna 2,4 nok/aktie mindre. Om gaspriserna i Europa når de hittills sedda högsta nivåerna, som rådde precis innan Finanskrisen, så innebär det (allt annat lika) ökade kostnader som SÄNKER vinsten med ca 12 nok/aktie för Yara. Vänder vi på resonemanget. Om vi får lika låga gaspriser i Europa som de nu har i USA p.g.a. shale gasen så ÖKAR vinsten med ca 12 nok/aktie (allt annat lika).
För att blanda in lite storpolitik. Gas är dyrt att frakta med båt. Pipelines är det absolut billigaste sättet och gör mycket för slutpriset. Kan du få stora mängder gas via pipelines till Europa från de gasrika områdena vid Persiska viken ( Syrien och den dödliga gasen ) så gör det stor skillnad. Men det är ringa ide med en sådan rutt om även den rutten ska kontrolleras av ryssarna som redan kontrollerar majoriteten av gasleveranserna till Europa.
Tillbaka till Yara. 2011 och 2012 gjorde man vinster om ca 10 kr i KVARTALET/aktie. 2009 låg vinsten för HELÅRET närmare 10 kr/aktie. Det kan med andra ord svänga rejält för ett bolag som Yara.
Det finns ett liknande situation för t.ex. oljeraffinaderier. De täljer just nu guld. Crack spreaden är rekordhög. Vinsterna har skjutit i höjden och PE-talen hamnar på efterkälke. Vilka marginaler kommer raffinaderierna ha nästa år? Vet ej. Inte heller Mr Market vet det men av värderingen att döma så anses inte nuvarande vinstnivåer vara långsiktigt hållbara. Samtidigt så strömmar ju pengarna in i raffinaderierna och om vinsterna fortsätter tillräckligt länge kommer kistorna fyllas och balansräkningarna bli väldigt starka.
Det sistnämnda är ju vad som hänt Yara. Yara har ju inte alltid haft så stark balansräkning som nu, men över tid har man tjänat så pass mycket pengar att man i princip inte har någon nettoskuld.
Jag tycker om starka balansräkningar. Jag kan leva med att bolag tjänar varierande mycket pengar under olika år. Alla år behöver inte vara lika bra. Jag FÖRUTSÄTTER att alla år inte kommer bli lika bra. Men jag vill ha en balansräkning som är ok. Utan för mycket finansiell hävstång för jag har svårt för det. Är jag helt emot lån? Nej, men om man ska använda belåning (vilket man måste ibland) så vill jag ha full kontroll. Belåning behövs i t.ex. fastighetsaffärer, markköp o.s.v. men då är man ju direkt involverad. Man inte bara äger den belånade tillgången utan bestämmer också över dess skötsel.. Att köpa en belånad tillgång som någon annan sköter utan att jag själv har möjlighet till reell påverkan är för mig lite väl riskfyllt.
Men tillbaka till ämnet. Varför Yara har en "låg" värdering just nu. Det korta svaret är att Mr Market tittar framåt. När Yara rapporterade allt starkare och starkare siffror och prisestimaten för gas, urea, majs m.m. låg i favör för Yara klättrade värderingen och nådde nivåer om 350 nok/aktie. När nu Yara rapporterar svagare siffror och prisestmaten för urea, majs m.m. ser ut att gå i motsatt riktning sjunker värderingen. PE talet kan mycket väl börja klättra men då kanske p.g.a. sjunkande vinster. Q3 förväntas inte bli någon bra rapport för Yara. Skördarna verkar bli tämligen goda i år, Kina exporterar urea. Oro råder över var gaspriset ska ta vägen.
I allt det här krävs det då att man själv satt sig in i bolaget och gjort en egen estimat över vad som anses som "normalt" över tid. Samtidigt är det bra att ha en plan för sitt agerande. Hur mycket är man villig att exponera sig mot ett dylikt bolag. Hur ofta ska man egentligen köpa? Vad är syftet med innehavet? Ser man det som en utdelningsaktie eller som en turn-around? Vilken tidshorisont har man? Det som är rätt köp för någon behöver inte vara det för någon annan. Vi arbetar alla med olika paletter.
fredag 13 september 2013
Popcorn dags!
Så här när majsskördeperioden dragit igång i USA kan det vara lämpligt att ta en närmare titt på just majs. Majs är ju tillsammans med vete och ris de tre stora kvävebehövande växtsorterna.
Säger man majs så tänker många på popcorn och visst kan lite popcorn passa till fredagsmyset, eller varför inte majs till tacosen. En grillad majskolv sitter aldrig fel mot kvällningen, ej heller corn flakes till frukosten.
Majs används till mycket och är USAs stora stapelvara. Tillika är USA den viktigaste exportören och sätter sin prägel på majspriset världen över. I första hand kommer man kanske att tänka på just majs som mat till oss människor, men majs är också viktig som djurfoder. Att spannmålskonsumtionen överlag fördubblats sedan 70-talet har inte bara med. befolkningsutvecklingen att göra. Ökat välstånd i många länder har också lett till att man äter mer kött. Kött kräver foder. Man brukar schablonmässigt säga att för 1 kg nötkött så krävs ca 10 kg foder, 7 kg för grisköttsproduktion och 2 kg för broilers.
Nu är det inte bara för mat majs används. Lika mycket används i t.ex. USA till etanolproduktion. Här har utvecklingen gått snabbt. På 10-15 år har etanolproduktion kommit upp som en lika stor förbrukare av majs i USA som mat- och foderproduktion.
Majspriset, i likhet med andra råvaror, är förhållandevis volatilt. Nedan en graf över priset i September (början av skördesäsongen) de senaste 10 åren.Det går upp och det går ned och effekterna av torkan 2012 syns tydligt genom att priset sköt till nya rekordhöjder.
Den som är spekulativt lagd kan alltså köpa "majs" via te.x. ETF:n CORN. Den följer majspriset någorlunda även om den är något än mer volatil. Köp av dylikt är dock inget jag förespråkar som investering även om möjligheten att tjäna pengar på upp och nedgångar finns.
För lantbrukarens del så är det inte så "enkelt" att man tjänar mer pengar om skörden blir stor. Nej, här handlar det istället om marginaler. Ett år som 2012 då torkan bredde ut sig och skörden blev lägre än brukligt gav inte jättenegativa konsekvenser för den som sålde till aktuellt pris. Som synes sköt ju priset istället i höjden. Ett normalår så ger ett hektar ca 10 ton majs. 2012 var den genomsnittliga avkastningen enbart 8 ton. Det höga majspriset kunde dock kompensera för den sämre skörden. Ett år som 2009, i bakvattnet av finanskrisen och efter några år av ökade priser, gav en stor, god skörd inte alls något ekonomiskt överskott då majspriset p.g.a. överutbud sjönk relativt kraftigt. 2009 var för många lantbrukare ett tufft år. Det syns också i resultatet hos t.ex. John Deere. Det finns en tendens till att lantbrukare uppgraderar sin maskinpark då de får/förväntas få goda vinster. De håller igen under år som är magrare.
Den långsiktiga trenden ser dock ut att vara gynsam ut för majsproducenter säger någon. Priset har ju en stigande trend. Nej, även här handlar det om marginaler. Kostnaden för lantbrukaren har stigit i motsvarande grad. Den genomsnittliga kostnaden för att odla majs 2004 var 1035 usd/hektar. Nu 10 år senare, 2013, ligger den på 2050 usd/hektar. Om man tittar på majspriset och förutsätter att man under "normala" år får ca 10 ton/hektar så krävs det idag därför ett majspris på strax över 200 usd/ton för att det ska gå runt idag. För 10 år sedan krävdes det som synes strax över 100 usd/ton.
Genom att jämföra kostnader med avkastning och priser så kan man, mellan tummen och pekfingret, se vilka år som varit gynnsamma och vilka som varit dåliga ur ett ekonomisk synvinkel. 2008 och 2011 var väldigt gynnsamma år som överlag genererade bra med överskott, 2009 var ett förlustår för många medan 2010 och 2012 kan anses som helt ok. 2013 ser av allt att döma ut att bli ett ganska knapert år då det knappt kommer gå ihop sig för många lantbrukare. Kostnaderna och de beräknade inkomsterna tar till synes ut varandra i år. Detta förhållande syns också i förväntningarna på flertalet jordbruksrelaterade aktier. Inte minst I John Dere. Även i kväveproducenter som t.ex. Yara syns det i värderingen. Det verkar finns en korrelation mellan pris på t.ex. majs och pris på gödsel och användningen av det. Vid t.ex. höga majspriser vill man maximera avkastningen och använder gärna mer konstgödsel vilket driver upp efterfrågan och priset. Priset på majs och vete har gått ned och som på beställning blir vinstförväntningarna (men även rapporterat resultat p.g.a marginalpress) lägre på t.ex. Yara.
Vad utsäde, gödsel och bekämpningsmedel kostar har också stor betydelse för lantbrukarens marginaler eftersom den är i mångt och mycket en rörlig kostnad samt utgör en stor andel av den totala kostnadsbiten i ett modernt jordbruk där varje hektar ska kunna ge ca 10 ton/hektar (I ett lågkapitalintensivt Afrika får man ca 2 ton/hektar).
Som synes är ett modernt jordbruk väldigt kapitalintensivt. Då inte bara i form av realkapital (maskiner och mark) utan också i form av reda pengar. Det kostar en hel del pengar! Av ovanstående kaka så utgör kostnaderna för kvävebaserad gödsel (vid t.ex. majs eller veteodling) ca 30%. Kväve som måste tillföras varje år för att kunna ge de skördar som efterfrågas. Kväve som tillförs för att vi ska kunna avnjuta vårt popcorn till fredagsmyset.
Säger man majs så tänker många på popcorn och visst kan lite popcorn passa till fredagsmyset, eller varför inte majs till tacosen. En grillad majskolv sitter aldrig fel mot kvällningen, ej heller corn flakes till frukosten.
Majs används till mycket och är USAs stora stapelvara. Tillika är USA den viktigaste exportören och sätter sin prägel på majspriset världen över. I första hand kommer man kanske att tänka på just majs som mat till oss människor, men majs är också viktig som djurfoder. Att spannmålskonsumtionen överlag fördubblats sedan 70-talet har inte bara med. befolkningsutvecklingen att göra. Ökat välstånd i många länder har också lett till att man äter mer kött. Kött kräver foder. Man brukar schablonmässigt säga att för 1 kg nötkött så krävs ca 10 kg foder, 7 kg för grisköttsproduktion och 2 kg för broilers.
Nu är det inte bara för mat majs används. Lika mycket används i t.ex. USA till etanolproduktion. Här har utvecklingen gått snabbt. På 10-15 år har etanolproduktion kommit upp som en lika stor förbrukare av majs i USA som mat- och foderproduktion.
Majspriset, i likhet med andra råvaror, är förhållandevis volatilt. Nedan en graf över priset i September (början av skördesäsongen) de senaste 10 åren.Det går upp och det går ned och effekterna av torkan 2012 syns tydligt genom att priset sköt till nya rekordhöjder.
Den som är spekulativt lagd kan alltså köpa "majs" via te.x. ETF:n CORN. Den följer majspriset någorlunda även om den är något än mer volatil. Köp av dylikt är dock inget jag förespråkar som investering även om möjligheten att tjäna pengar på upp och nedgångar finns.
För lantbrukarens del så är det inte så "enkelt" att man tjänar mer pengar om skörden blir stor. Nej, här handlar det istället om marginaler. Ett år som 2012 då torkan bredde ut sig och skörden blev lägre än brukligt gav inte jättenegativa konsekvenser för den som sålde till aktuellt pris. Som synes sköt ju priset istället i höjden. Ett normalår så ger ett hektar ca 10 ton majs. 2012 var den genomsnittliga avkastningen enbart 8 ton. Det höga majspriset kunde dock kompensera för den sämre skörden. Ett år som 2009, i bakvattnet av finanskrisen och efter några år av ökade priser, gav en stor, god skörd inte alls något ekonomiskt överskott då majspriset p.g.a. överutbud sjönk relativt kraftigt. 2009 var för många lantbrukare ett tufft år. Det syns också i resultatet hos t.ex. John Deere. Det finns en tendens till att lantbrukare uppgraderar sin maskinpark då de får/förväntas få goda vinster. De håller igen under år som är magrare.
Den långsiktiga trenden ser dock ut att vara gynsam ut för majsproducenter säger någon. Priset har ju en stigande trend. Nej, även här handlar det om marginaler. Kostnaden för lantbrukaren har stigit i motsvarande grad. Den genomsnittliga kostnaden för att odla majs 2004 var 1035 usd/hektar. Nu 10 år senare, 2013, ligger den på 2050 usd/hektar. Om man tittar på majspriset och förutsätter att man under "normala" år får ca 10 ton/hektar så krävs det idag därför ett majspris på strax över 200 usd/ton för att det ska gå runt idag. För 10 år sedan krävdes det som synes strax över 100 usd/ton.
Genom att jämföra kostnader med avkastning och priser så kan man, mellan tummen och pekfingret, se vilka år som varit gynnsamma och vilka som varit dåliga ur ett ekonomisk synvinkel. 2008 och 2011 var väldigt gynnsamma år som överlag genererade bra med överskott, 2009 var ett förlustår för många medan 2010 och 2012 kan anses som helt ok. 2013 ser av allt att döma ut att bli ett ganska knapert år då det knappt kommer gå ihop sig för många lantbrukare. Kostnaderna och de beräknade inkomsterna tar till synes ut varandra i år. Detta förhållande syns också i förväntningarna på flertalet jordbruksrelaterade aktier. Inte minst I John Dere. Även i kväveproducenter som t.ex. Yara syns det i värderingen. Det verkar finns en korrelation mellan pris på t.ex. majs och pris på gödsel och användningen av det. Vid t.ex. höga majspriser vill man maximera avkastningen och använder gärna mer konstgödsel vilket driver upp efterfrågan och priset. Priset på majs och vete har gått ned och som på beställning blir vinstförväntningarna (men även rapporterat resultat p.g.a marginalpress) lägre på t.ex. Yara.
Vad utsäde, gödsel och bekämpningsmedel kostar har också stor betydelse för lantbrukarens marginaler eftersom den är i mångt och mycket en rörlig kostnad samt utgör en stor andel av den totala kostnadsbiten i ett modernt jordbruk där varje hektar ska kunna ge ca 10 ton/hektar (I ett lågkapitalintensivt Afrika får man ca 2 ton/hektar).
Som synes är ett modernt jordbruk väldigt kapitalintensivt. Då inte bara i form av realkapital (maskiner och mark) utan också i form av reda pengar. Det kostar en hel del pengar! Av ovanstående kaka så utgör kostnaderna för kvävebaserad gödsel (vid t.ex. majs eller veteodling) ca 30%. Kväve som måste tillföras varje år för att kunna ge de skördar som efterfrågas. Kväve som tillförs för att vi ska kunna avnjuta vårt popcorn till fredagsmyset.
söndag 25 augusti 2013
Återköp av aktier hos Coca Cola m.fl.
Som "Anonym" var vänlig att påpeka i förra inlägget så är framförallt Coca Colas återköp av aktier något att förundras över.
Återköp kan i många fall vara bra, men kan också leda till icke önskvärda effekter. En sådan (för aktieägarna) negativ effekt är om ledningen berikar sig på dem på aktieägarnas bekostnad. Exempelvis kan man ju ge ut aktier till ledningspersonerna för att sedan köpa tillbaka dem. Resultatet blir att andelen aktier inte sjunker i så hög utsträckning som aktieägarna önskar samtidigt som om denna "belnöning" till ledningspersoner inte sticker direkt i ögonen på folk lika mycket som höga löner och bonusar.
Jag har tittat igenom några olika bolag som jag har i bevakningslistan med återköpsprogram för att se hur stor del av aktierna man de facto köpt tillbaka. Hur mycket man reducerat sin aktiestock med, netto.
Resultatet blev att Coca Cola var sämst i klassen. Över 1 miljard usd årligen ( i medel) har gått till att köpa tillbaka aktier man gett ut. Nettoresultatet är att Coca Cola efter 5 års återköp av aktier enbart köpt tillbaka, netto 2% av sina aktier. Se nedanstående sammanställning.
Bolagsnamn - Köpt tillbaka, netto, av sina aktier under 5 år
Coca Cola - 2%
Yara - 3%
Procter & Gamble - 7%
Walt Disney Co -7%
McDonalds - 11%
Wal-mart - 14%
Nu får man också sätta detta i relation till hur mycket av det fria kassaflödet som man avsätter till återköp. Yara t.ex. gör detta enbart i en mindre grad varmed siffrorna där kan anses rimliga, medan t.ex. Wal-mart lägger dubbelt så mycket på återköp som på utdelningar.
Noterbart är dock, som "Anonym påpekat", att Coca Cola sticker ut. Bolaget lägger nästan lika mycket på aktieåterköp som på utdelningar, men ändå sjunker antalet aktier (netto) enbart mycket lite över tid...
Återköp kan i många fall vara bra, men kan också leda till icke önskvärda effekter. En sådan (för aktieägarna) negativ effekt är om ledningen berikar sig på dem på aktieägarnas bekostnad. Exempelvis kan man ju ge ut aktier till ledningspersonerna för att sedan köpa tillbaka dem. Resultatet blir att andelen aktier inte sjunker i så hög utsträckning som aktieägarna önskar samtidigt som om denna "belnöning" till ledningspersoner inte sticker direkt i ögonen på folk lika mycket som höga löner och bonusar.
Jag har tittat igenom några olika bolag som jag har i bevakningslistan med återköpsprogram för att se hur stor del av aktierna man de facto köpt tillbaka. Hur mycket man reducerat sin aktiestock med, netto.
Resultatet blev att Coca Cola var sämst i klassen. Över 1 miljard usd årligen ( i medel) har gått till att köpa tillbaka aktier man gett ut. Nettoresultatet är att Coca Cola efter 5 års återköp av aktier enbart köpt tillbaka, netto 2% av sina aktier. Se nedanstående sammanställning.
Bolagsnamn - Köpt tillbaka, netto, av sina aktier under 5 år
Coca Cola - 2%
Yara - 3%
Procter & Gamble - 7%
Walt Disney Co -7%
McDonalds - 11%
Wal-mart - 14%
Nu får man också sätta detta i relation till hur mycket av det fria kassaflödet som man avsätter till återköp. Yara t.ex. gör detta enbart i en mindre grad varmed siffrorna där kan anses rimliga, medan t.ex. Wal-mart lägger dubbelt så mycket på återköp som på utdelningar.
Noterbart är dock, som "Anonym påpekat", att Coca Cola sticker ut. Bolaget lägger nästan lika mycket på aktieåterköp som på utdelningar, men ändå sjunker antalet aktier (netto) enbart mycket lite över tid...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)