Deere Q3 2020

Nu var det ett tag sedan något skrevs om Deere. Inte så konstigt eftersom jag köpte in mig i bolaget 2014-2015 och sedan sålde igen under slutet av 2017 och 2018. Deere är ju cykliskt och då var min bedömning att återhämtningen var gjord och Mr Markets pessimism kring bolaget var över.

Nu skriver jag om Deere som om alla vet vad det är för något, men det tror jag faktiskt de flesta vet. Deere är tillverkare av jordbruksmaskiner. Helt klart dominerande på den amerikanska marknaden och även om det är mindre så i vårt land så är det ett tämligen utbrett märke även här. 

 

Det finns många traktormärken kanske någon säger, men sanningen är att det är en oligopolmarknad på västmarknaden. Det finns tre stora tillverkare/koncerner och allt vad man ser där ute ligger i princip under någon av de koncernerna. Skillnaden mellan Deere och de två andra är att Deere profilierar i sak bara Deere-produkter medan de andra har samlat lite gott och blandat under sig.

Det jag tycker är en intressant notering just nu kring bolaget är hur dess aktiekurs stuckit iväg. Från corona-kraschen då den tappade som mest ca 30 % så har den dubblats. Detta på drygt ett halvår.

Verksamheten taktar ju på som den ska. Visst följer en viss försiktighet ibland beroende på investeringsviljan och visst drabbar nedstängningar av samhällen. Q2 rapporten var i likhet med andras svagare, medan Q3 rapporten visade på återgång till det mer normala  igen.

MEN

Det är ju inte återgång till den ”normala” i värderingen. Långt ifrån.  Ibland hör och ser man att det är bara för att det är tech, eller digitalt eller ”den nya ekonomin” som gör att det motiveras nya rekordhöga värderingar. Men ärligt talat. Deere värderas just nu på ca PE 30 på hyfsade vinster. Det i en verksamhet vars vinster kan åka jojo över konjunkturcyklerna. P/S talet är dubbelt så högt än vad som brukligt  anses ”normalt” för denna verksamhet. Visst kommer det ny teknik till jordbuksmaksiner med. En dag är det helt självkörande maskiner där ute på åkern, men kom igen...

Det pågår massiva stimulanser och pengar öses in i aktiemarknaden utan historiskt motstycke. Tillgångspriser skjuter i höjden. Javisst, jag har också glädjits åt att aktiekontona växt bra i år, men med detta sagt vill jag bara ge en vänlig heads up till nytillkomna aktiespekulanter så man inte drabbas av övermod. Du är kanske inte ett aktiegeni bara för att du fått bra avkastning i år utan det är de facto en gigantisk våg som lyfter i stort sett alla båtar (traktorer för den delen med). Eller så är du det, vad vet jag. Tänk gärna över din egen riskvilja och riskivå och tänk på hur du eventuellt nyttjar belåning.

Trevlig helg!

Deere Q4 2015 och Berkshire som en win-win

Deere har lämnat sin rapport för 2015 (delat räkenskapsår). Vare sig man läser rapporten och bildar sig en uppfattning utifrån det eller kör en enkel F-score så visar det att Deere forfarande har motvind. Priset på många jordbruksprodukter har varit fallande i nästan 5 år snart och många lantbrukares ekonomi är ansträngd.

Det är något av en konjunkturdipp och få jordbruksmaskiner blir sålda. För Deeres del så är dock kassaflödena från verksamheten relativt goda och återköpen av aktier massiva i nuläget. Det ger sig lite naturligt att när det inte finns någon ökad efterfrågan så satsas inte pengar på nya fabriker. Vad göra med pengarna då? Återköp, utdelningar eller stärka balansräkningen.

Just Deeres balansräkning är lite av ackilleshälen eftersom Deere också verkar som finansiär. Jag är inte riktigt bekväm med finansbolag. Jag tycker det är enklare med mer rena industribolag.

Något som ökat stort är leasing. Det har mer än fördubblats under den senaste femårsperioden. Idag utgörs det bokförda värdet av det som är på leasing det som finns på lager. Jag tror den här utvecklingen kommer fortsätta.

Hur som helst, försäljningen har sjunkit och förväntas sjunka än mer. Den som vill rida på en uppåtgående trend har ingen brådska i nuläget.

Jag är ändock mer komfortabel med jordbruksmaskiner än t.ex. marknaden kring olja som också haft en sjunkande efterfrågan p.g.a. sjunkande priser. Olja finns en del substitut för. Det finns ej för mat. Dessutom är jordbruksmaskinsmarknaden en slags oligopol-marknad. Aktörer inom olja finns en otrolig mängd av. Så även om olja och mat har likheter så är jag inte intresserad av renodlade oljebolag - trots att man kan använda liknande resonemang där - det som går ned kommer till slut gå upp.

Min investerings-tes är med andra ord att det förr eller senare vänder för tillverkare av jordbruksmaskiner och att Deere både är väl positionerade för att dra nytta av det samt utan större problem klarar av att "övervintra". Dröm-läget vore fortsatt sjunkande kurser/värde för att sedan när en vändning kommer i affärerna så uppfattas inte det direkt utan kvartal för kvartal visar det sig bli allt bättre. Det troliga är att stigande matpriser kommer förebåda stigande efterfrågan på nyare jordbruksmaskiner.

Nu låter det som om jag blivit en momentum-investerare. Det har jag inte. Jag kan fortfarande köpa lite då och då i nedåtstigande trend (affärsmässigt och kursmässigt)  men jag har funnit att med ett så enkelt redskap som t.ex. F-score så kan man bilda sig en mer objektiv uppfattning om s.k. turn-around bolag. Det har så vitt jag vet aldrig varit bråttom att gå in med några större pengar i dem så länge F-score varit lågt. Däremot har det ofta varit lönsamt att göra det när F-score plötsligt skjuter i höjden och det förebådas en förbättring av bolagets affärer.


Så höga F-score och sjunkande kurs = troligt köpläge.
Lågt F-score och sjunkande kurs = inte bråttom.

På liknande sätt har t.ex. Michael Maoboussin undersökt och skrivit om att det är skillnad på negativa och negativa nyheter.

Nyheter som orsakar kursfall men inte berör lönsamheten egentligen (VD-byte? bonus-skandal?) är ofta bra köptillfällen.

Nyheter som orsakat kursfall men som berör lönsamheten (vinstvarningar?) förebådar ofta fler problem längre fram och därmed fortsatt sjunkande kurser.

Det här är väl ingenting som är 100% vattentätt, men vill man försöka att inte spela för mycket på sin egen "känsla" för saker och ting utan utgå från någon form av på förhand utvalda kriterier, så kan ju sådana här saker vara till hjälp.

Jag har sedan länge haft kriterier för att sålla bland bolag som hamnar på intressant-högen och vad som hamnar på icke-intressant högen liksom hur man bedömer ungefärligt "värde" Sedan några år tillbaka har jag också haft kriterier för att bedöma risknivån i dem (där tex en svag eller svårförståerlig balansräkning ger högre risk). Där bedömd risknivå bestämmer hur mycket jag är bekväm att köpa i dem i relation till min portfölj. På senare tid har dock tiden gått mer åt att fundera även på kriterier/checklistor även för andra saker så som t.ex. bäst köpläge.

Köpa "billigt" är bra, men om det tar lång tid för "billigt" att få sitt "rätta värda" så förtar det en hel del av avkastningen. I en jämförelse kan man då lika gärna ha köpt någonting som sakta tuffat på år ut och år in. Det är ju också därför ett bolag som Berkshire Hathaway är mitt största amerikanska innehav. Ett bolag som tuffar på - och skulle det slå stopp i ekonomin/världens börser så står bolaget med tillräckligt med pengar för att kunna dra fördel av det - en win-win situation m.a.o.

Ja vi får se var funderingarna slutar när det årliga julbadet är avklarat. Jag har hört att det är renande både för kropp och tanke...

Deere minskar försäljningen

Deere förväntades minska den totala försäljningen ned till 3/4 av 2014 detta året. Hittills verkar man följa den "planen" ganska väl med totalt 18% lägre försäljning årets första nio månader.

Absolut tuffast har jordbruksmaskinssidan. Det senaste kvartalet gjorde man i det segmentet en rörelsevinst på 472 milj usd, att jämföra med för ett år sedan då siffran var 941 milj usd.

Det som är värt att notera är hur den finansiella-sidans roll ökar när försäljningen sjunker. Deeres vinster från Financial Services (leasing av traktorer m.m.) har inte sjunkit som de andra segmenten. Tidigare utgjorde de 2/10 av Deeres vinst. Nu är de uppe i 3/10.

Jag ser ingen direkt förändring i lagernivåerna hos Deere. Tittar man runt på återförsäljare här i Sverige så verkar antalet uppställda maskiner vara väldigt många och min spontana känsla är att även begagnat marknaden står lite stilla. Det har m.a.o. inte vänt än och några synliga tecken på att det är på väg att vända finns ej heller.

Varken vete, majs eller mjölk-priserna är något att hurra för heller i nuläget. Det är också svårt att förutsäga när och hur det kommer röra sig där då denna marknad på senare år svängt hejdlöst. En gröda kan vara pressad ett år för att nästa handlas för det dubbla.

Det positiva med bolaget är att trots man är ett bolag med höga fasta kostnader har man lyckats parera nedgången ganska väl, men bolaget passar inte den som vill se en stadigt stigande utveckling. Bolaget är en vad jag kallar en cyklisk turn around. Det är inte så att det enskilda bolaget har särskilda problem. Det är hela branschen som har problem och det går inte förutsäga när det svänger till det bättre.

Historiskt sett har branschen konsoliderats över lång tid. Mängder av traktortillverkare har slagits ut under årens lopp och deras varumärken och fabriker har köpts upp av "överlevarna". Idag återstår i princip enbart tre stora kolosser; DE, AGCO, CNHI (exklusive några mindre lågprisaktörer). DE och CNHI är de största bland de tre, men CNHI är också något mer diversifierad med bredare tillverkning medan AGCO är mer nischade.

Deere handlas idag till ca 76 usd/aktie med en direktavkastning på 2,9%.

Deere Q2

Bloggaren Gottodix har redan gjort en föredömlig sammanfattning av Deeres kvartalsrapport: Ok resultat i svag marknad för Deere, men jag ska ändå göra en minnesnotering kring den för egen del.

Gottodix blogg Molekylär ekonomi kan jag även passa på att rekommendera. Vi delar intresse för en del bolag. Inte alla, men en del. Portfölj-strategin tolkar jag som något mer top-down än min egen, men slut-resultatet kan ändå bli att vi får intresse för liknande bolag.

Gottodix bloggar även på Nordnet-bloggen samt är aktiv på Nordnets tjänst Shareville.

Nu över till Deere. Ta på er kepsen så kör vi.

Omsättningen minskade, som tidigare prognostiserats, med 18% för kvartalet och med 17% för halvåret. Efterfrågan minskade i USA och Kanade men framförallt internationellt. Där bidrog den starkare dollarn till det större tappet.

Vinsten för Q2 blev 2,03 usd/aktie (2,65). Resultatet för H1 blev 3,14 usd/aktie (4,46). På 12-månaders rullande ca 7,31 usd/aktie.

Bolaget förväntar sig en fortfarande tuff marknad men försäljningsminskningar. Mellan tummen och pekfingret förväntas försäljningen 2015 vara enbart 3/4 av vad den var 2014. Man skulle därför kunna förvänta sig en väldig marginalpress på ett bolag som Deere, men Q2 rapporten visar att Deere lyckats ganska väl ändå att hålla vinsten uppe.

Tittar vi lite djupare i rapporten på segmenten jordbruk och mark, bygg- och skog samt finansiella tjänster så är tappet på jordbruk och mark-sidan. Detta är ju också Deeres creame and butter. Bygg och skog samt finansiella tjänster har tvärt emot ökat både omsättning och vinst, men det hjälper naturligtvis inte upp riktigt i jämförelse med tappet på ca en fjärdedel av försäljningen på jordbrukssidan. Sett till de senaste sex månaderna så har rörelseresultatet halverats inom det segmentet. För koncernern som helhet landade rörelseresultatet för H1 på ca 1,1 miljarder (1,7).

Nu är det ju dock så att redovisade vinster inte är det samma som pengar i näven. Som småföretagare vill man ju t.ex. sällan ha för mycket i vinst. Det leder ju bara till mer i skatt. Det man vill ha är pengar. Så mycket pengar som möjligt, men så lite vinst som möjligt. Det udda med storbolag och börsnoterade bolag är att där finns det ofta incitament för att försöka rapportera höga vinster. Det är en bra sak att komma ihåg. I olika situationer.

Hur som helst. Tittar man på Deeres kassaflöden så är de inte helt lätta i jämförelse med "vanliga" tillverkningsbolag. Deere säljer ju en hel del till sig själv d.v.s.v finansierar själv sina kunders köp av maskiner. Själva pengarna kommer därmed inte från själva försäljningsrörelsen utan från finansierings-biten.

Lite mer saker man kan se i kassaflödena är de enorma återköpen Deere hänger sig åt. Man återköper aktier för 2,5 gånger så mycket som man ger i utdelningar. Buffet brukar vara ett stort fan av återköp. Här kanske en del av förklaringen ligger i hans köp av Deere-aktier.

Deere ger just nu ca 2,6% i direktavkastning. Om man skulle ta de pengarna som man lägger på aktieåterköp på utdelningar i stället skulle den istället hamna på ca 8,40 usd/aktie. (om man baserar det på H1) På kursen 93 usd motsvarar det en direktavkastning på 9%. I dessa utdelningskåta tider, vad hade värderingen varit på Deere om alla pengar lagts på utdelningar istället?

Nu läggs dock det mesta på återköp vilket motverkar resultatfallet något per aktie räknat, men också har potential att skapa en enorm "hävstång" den dagen branschen vänder. Försäljning av jordbruksmaskiner är just nu så dött som det kan vara. Någon direkt ljusning är inte i sikte, än. Lika säkert som vår följer på vinter så kommer cykliska branscher förr eller senare vända. Det är i alla fall mitt investeringsantagande. Det går bara inte förutsäga något exakt datum.

Berkshire Hathaways och Deere & Co

Berkshire Hathaway redovisade aktiviter som hänt i portföljen under Q4 nyligen.

Man har ökat på positionerna i bolag som IBM, DaVita, DirectTV, GM och Charter, men det stora "hallået" var den kraftiga ökningen i Deere. Berkshire köpte ju Deere aktier för ett tag sedan för att sedan till synes avyttra dem förra kvartalet då de inte längre fanns med i förteckningen.

Nu visar det sig att anledningen att Deere innehav "mörkats" är att man köpt och köpt fler aktier i bolaget. Berkshire Hathaway har tillåtelse av SEC att i speciella fall inte gå ut med innehav som man har eller ökar i för att sådan information kan då vara väldigt kursdrivande. En kursdrivande effekt kan göra att de inte har möjlighet att köpa på sig det de önskar. Fint undantag va!?

Jag tycker detta exempel visar på faran av att "Följa John. Säg att man köpt Deere aktier för att man sett Berkshire köpa, sedan sålt dem för att man trott Berkshire sålt. Då hade det inte blivit en bra affär.

Ska man "Följa John" så ska man göra det genom att observera på vilka grunder någon annan agerar. Du kan man möjligtvis lära sig något hur man kan tänka. Det blir lite som att läsa investeringslitteratur men i real tid, men jag tycker inte man per automatik ska apa efter i köp och sälj-beslut.


Ska vi även ta en titt på sälj-besluten under Q4 så verkar Berkshire sålt av aktier i Exxon och ConocoPhillips. Eller hur är det nu igen? Är de verkligen sålda? Har det någon betydelse?

Det viktiga i sammanhanget är att man bildar sig en egen uppfattning kring vilka eventuella aktier man bör äga.

Rapporter UTX, ATK, CAT

United Technologies vinst för året 2014 blev 6,82 usd/aktie (&,25) Rörelsemarginalen landade på 16,6% och försäljningen ökade något i jämförelse med förra året.

Inför året 2015 räknar man med en vinst på mellan 6,85-7,05 d.v.s. en marginell höjning från dagens nivå. Nu är det ju 11 månader kvar på året så mycket kan ju hända än.

Hissleverantören Otis, liksom branschkollegan finska Kone, kan drabbas av en kinesisk bostadsmarknad som kyls ned. För övrigt så är ju United Technologies via Sikorsky, P&W och UTC Aerospace Systems exponerad mot flygmarknaden, både den militära som civila. En bransch ej heller helt lätt att förutspå. Dock ej heller en bransch som förväntas dö ut.

Priset för aktien är i alla fall ca 115 usd vilket motsvarar en PE TTM på 16,8 och en direktavkastning på 2%.

Bolagsstämmor har godkänt samgåendet mellan Alliant Techsystems och Orbital Science. Samtidigt kommer avknoppning av Vista Outdoor ske. För varje aktie man har i ATK kommer man få två i Vista Outdoor. Det betyder att det kommer drygt finnas 60 milj. aktier. Jag förmodar en årsomsättning på ca 2 miljarder usd och en rörelsemarginal på ca 9% för bolaget. Minus räntekostnader och skatter så har jag gjort antagandet att Vista kan uppnå en årsvinst om ca 100 milj usd.

Om (stort OM) mina antaganden är rätt så anser jag Vista Outdoors värde i ATK-aktier räknat är ca 50 usd/ATK-aktie (100/60x15x2= 50) d.v.s drygt 40% av nuvarande ATKs värde.

Det här är naturligtvis högst spekulativt och kopplat till ett nyfiket intresse i spin-off situationer.

Alliant Techsystems handlas i alla fall just nu för ca 130 usd vilket motsvarar en PE TTM om 13,2 och en direktavkastning på 1%.

Caterpillar rosade inte marknaden när de rapporterade en 20%-ig minskning av vinsten för Q4-kvartalet.För året blev vinsten 5,88 usd/aktie (5,75) vilket var något bättre än förra året. Försäljningen var i stort sett densamma som förra året, men för 2015 förväntas den sjunka till ca 50 miljarder. Lågt oljepris och låga priser på andra råvaror drabbar även efterfrågan på Caterpillars produkter.

Priset är just nu ca 80 usd vilket motsvarar PE TTM 13,6 och en direktavkastning på 3,5%. Som andra cykliska bolag så kan PE talen vara höga under dåliga år och låga under goda år därav kan det vara bättre att titta på försäljningsutvecklingen och t.ex. P/S tal. Även om Caterpillar kommer få se ett försäljningstapp så är värderingen inte alls oaptitlig om man ser det på lite längre perspektiv. Olje- och gruvindustri i all ära, men byggbranschen efterfrågar också Caterpillar-produkter.

Som alltid dock. 2015, 2016 liksom 2017 är naturligtvis stora frågetecken. Vinsten kan falla snabbt om det vill sig illa.

Lite minnesnoteringar kring nuvarande prisnivå på andra bolag av intresse. Coca Cola ca 41 usd (PE TTM 22,9), Deere & Co 85 usd (PE TTM 9,9), Berkshire Hathaway 144 usd (BV x 1,5), McDonalds 92 usd (PE TTM 19,2), Procter & Gamble 84 usd (PE TTM 25,5), Walmart 85 usd (PE TTM 17,5), Disney 91 usd (PE TTM 21,4)

Noteringar kring det senaste nyhetsflödet

Samtidigt som nyhetsflödet skickar den ena impulsen efter den andra mot en så lunkar livet på i sakta mak. Perioder av lite mer arbete och stresspåslag varvas med perioder av lite lugnare tempo och familjestunder. Det känns i alla fall rimligt att göra en bloggnotering kring diverse "nyheter".

Det har varit val.Valrörelsen är alltid intressant. Det är då flest människor känner ett politiskt engagemang. Det tar fram både goda som dåliga sidor ibland, men intressant är det i alla fall. Till skillnad från en del andra i bekantskapskretsen så hyser jag inget direkt politikerförakt. Tvärt om kan jag tycka att engagera sig i politik är ett sätt att ta och visa ansvar. Ta ansvar för att vilja driva samhällsutveckling i vilken riktning det nu må vara. Att stå vid sidlinjen och bara tycka och knyta näven mot de man anser göra fel tycker jag är mindre konstruktivt. Vi behöver inte färre människor med politiskt engagemang, tvärt om. Vi behöver fler.

Val är dock någonting återkommande och ur investeringssynpunkt bör det inte överraska mer än vad förutsägbara underhållskostnader gör på ett fordon. Partikelfilter på en ny dieselbil t.ex. är något som man förr eller senare behöver byta. Saker byts ut ibland. Det är inget oväntat.

Inwido närmar sig en börsnotering. Ratos får utstå en del spe över att man säljer ut sina innehav och köper "dåliga". Tycker man det är konstigt så har man nog inte förstått själva affärsiden och bör definitivt hålla sig borta. Om du har en affärsverksamhet som går ut på att köpa begagnade bilar och rusta upp dem för att kränga dem på nytt så är det väl inte så konstigt att man säljer sina finaste bilar och köper upp renoveringsobjekt? Vill man inte vara delägare av en sådan rörelse så ska man låta bli. Ratos kurs är just nu på ca 53 kr.

Yara stiger på rykten om samgående med amerikanska CF. Jag har inte satt mig in i hur det skulle påverka Yaras aktieägare eller hur pass verklighetsförankrat det kan vara utan noterar bara att kursen stigit till ca 335 nok nu.

Alibaba noterades. En kinesisk sajt. Kurs ca 90 usd just nu vilket ger ett marknadsvärde på ca 222 miljarder usd. Det är mycket pengar och mer har jag inte egentligen att säga om det.

Deere & Co harvar på. Kurs just nu ca 84 usd. Jag känner ingen större oro över att lantbruksmaskiner inte kommer behövas i framtiden. Hur kursen kommer röra sig vet jag ej heller, men ges tillfälle så kommer jag troligen köpa mer i maklig takt. Dock är jag lite putt på att dollarn börjat "kännas dyr". Ja där ser man hur man mentalt ankrar. Jag vet ju egentligen inte om dollarn kommer kosta 5 eller 10 kr om ett år och huruvida dollarn egentligen är dyr eller ej nu. Valutarörelser är ju som så mycket annat svårt att förutspå. Victoria Silverstedt "Jag investerar i valutor" verkar dock kunna det här med valutor. Jag läste någonstans att hon tidigare i år trodde på uppgång för dollarn. Jag säger grattis Victoria, som dessutom nyss fyllde 40!

Mitt senaste tilläggsköp har annars gjorts i norska Aker. Ett norskt investmentbolag med fokus på olja och hav. Som så mycket annat som verkar på norsk kontinentalsockel så verkar det inte så populärt att äga nu för tiden. Det finns en substansrabatt som är, eller inte är, motiverad beroende på vem man frågar. Kurs just nu är ca 213 nok.

Nynoteringar står som spö i backen. Inwido är ett bolag jag är berörd utav men så har vi ju också Kinneviksägda Zalando. Intresset sägs vara stort, så stort så man överväger ge ut fler aktier. Ja vi får se var allt detta månde sluta. Prisintervallet är i alla fall satt till mellan 18-22,50 euro och introduktionen är planerad till 1:a oktober.

Is på rutorna. Ja, jag har fått börja skrapa is från rutorna på morgonen. Slut på nyhetsflödet för denna gång.

Deere & Co Q3 2014

Här kommer några minnesanteckningar ur Deeres Q3 rapport.

Omsättningen sjönk med 5%.
Vinsten sjönk med 15%
Vinsten per aktie sjönk med 9% och landade därmed på 2,33 usd (2,56).

Utsikterna för 2014 är fortfarande nedåt. Det finns lite andra prognoser framåt men huruvida de slår in eller ej är ju svårt att säga. Deere förutspår i alla fall en vinst på ca 8,20 usd för 2014.

Kurs just nu ca 85 usd. PE TTM 9,3 och direktavkastningen på 2,6%.

Inga direkta överraskningar. Återköpen fortsätter och man har på ett år drygt återköpt 25 miljoner aktier (ca 6,4% av aktiestocken (diluted) under Q3 2013). Här i ligger också förklaringen till att vinsten per aktie inte sjönk lika mycket som vinsten totalt sett. Att vinsten sedan sjunker mer än vad omsättningen gör beror på sjunkande marginaler. Vid en uppåtgående trend så blir utfallet ofta tvärt om. Vinsten kan öka mer än omsättningen.

Jag ser inte Deere som ett s.k. turn around case. Visst går det ställa bolaget mot mina checkpunkter för att kolla av riskerna Hur avslöjar man en s.k. Value trap.

Ingen av punkterna där passar dock riktigt in på Deere. Sjunkande marginaler kanske någon säger. Ja men inte direkt p.g.a. prispress mellan alla aktörer (som t.ex. dagligvarukedjor och elektronikkedjor utsätter varandra för) utan på grund av en allmän konjunkturell nedgång.

Deere anser jag likna Skanska, d.v.s. mer cykliskt. Cykliska bolag är svåra på så sätt att det går inte förutsäga hur länge cyklerna ska vara eller hur långt ned det kan sjunka. Den enda realistiska modell jag har i dessa fall är att sprida ut köpen.

I jämförelse med Skanska så är det ju lätt att säga att det var köpläge när Skanska handlades för under 90 kr för ett tag sedan och därför skulle man köpa för hela potten då. Jag kan dock inte pricka bottnar. Jag vet inte var botten i DE-aktien är.

En titt på balansräkningen visar att det egna kapitalet (som sig bör ökar). Posterna finansiella fordringar och utrustning på leasing verkar ha växt mest. Lagret är det ingen större skillnad på. Den stora frågan är dock inte Deeres lager utan återförsäljarens lager, (På samma sätt som det är ju egentligen inte husbillstillverkaren Kabes lager utan husbilsförsäljarens lager som är intressant på kort sikt) men en titt på Q3 presentationen som innehöll några sådana siffror pekade inte på någon större skillnad. Mellan tummen och fingret verkar en återförsäljare sitta på ungefär 1/5 av årsomsättningen på lager.

Även långfristiga lån har ökat vilket bör vara följden av att man har ett växande antal finansiella fordringar. På något sätt ska man ju finansiera kundernas lån. Appropå det, så i Sverige är det Swedbank som Deere samarbetar med när man ska finansiera maskinlån. Man erbjuder här en gemensam finansieringslösning.

Den som inte vill gå in och prata finansiering för att köpa en traktor kan istället köpa en keps. Välj din favorit här: John Deere Shop - Kepsar

Lite mer om Deere och om hur man kan värdera cykliska bolag

Jag fortsätter trenden med om att skriva lite mer om Deere & Co, men först lite korslänkning (ja man kan ju tro att vi är i maskopi...)

Trygg Framtid ökar i Deere

Trygg Framtid om skuldsättningen

Trygg Framtid ökar igen

Trygg Framtid dyker djupare i finanserna

Lundaluppens Analys av Deere

Lundaluppens genomgång av balansräkningen

Därtill finns nog några äldre analyser i min Analyslista

Jag vill dock också påminna om en av poängerna i följande inlägg Blandade tankar

"Det är ett etablerat faktum att vi som människor tenderar att bli mer positivt inställd till sådant som vi hör andra är positiva till. Att göra sin egen analys inför ett investeringsbeslut sägs vara en självklarhet i många fall, men har du läst andras innan så är du ändock färgad av det du läst. Det är därför extra viktigt att vara extra kritisk till det som andra är positiva till. Ditt "immunförsvar" försvagas nämligen i samma stund som du hör de positiva recensionerna. Omedvetet raseras en del av ditt kritiska tänkande."

Det kan alltid vara bra att ha i åtanke när något bolag omskrivs på flera ställen.

Så där. Låt oss först prata om cykler. Deere är ju ett s.k. cykliskt bolag. Hur ser dessa cykler ut för bolaget då? En ledtråd kan man kanske få av följande diagram över matpriserna.

Den röda cirkeln längst till höger representerar ungefär där vi är nu.Deere´s försäljning och vinst förväntas sjunka. Det har föregåtts av en period av sjunkande matpriser (den orangea sluttande linjen).

Mitt i diagrammet syns en annan röd cirkel. Det är förluståret 2001. Också 2001 föregicks och omgavs av rapporter där försäljning och vinst bedömdes sjunka. Som synes var matpriserna sjunkande åren innan också.

Sedan finns också sviterna av Finanskrisen 2009. Då matpriser störtdök och Deeres vinst mer än halverades, men det syns så tydligt ändå som ett djupt dike så det märkte jag inte ut.

Föga förvånande så ser det med andra ord ut som om Deeres vinster är beroende av att jordbrukarna får bra betalt för sin produktion och i perioder med sjunkande priser så infinner sig en "lågkonjunktur" för Deere, som på beställning. Kanske inte kom som en chock för någon direkt. Samma mönster återfinns ju i det mesta som är jordbruksrelaterat.

En intressant fråga kan ju vara hur lång den orangea sluttande linjen till vänster ska bli? Troligen blir ju tongångarna kring Deere mer positiva när den väl upphör. Man kan ju också läsa kvartalsrapporter för att försöka få en guidning via dem, eller ställa dem mot en mekanisk utvärderingsmetod så som F-score för att via det försöka se trendriktningen.

Dock är trendriktning kanske enbart intressant för de som är trendföljare. För de som letar efter långsiktiga innehav, letar efter bolag vars ägarandelar man kan tänka sig skicka vidare i arv till sina barn, ja då är ju de cykliska trenderna av mindre bekymmer och andra kvaliteer av större vikt. Huruvida man köpt Deere aktier för 80 usd/st eller 85 eller t.o.m. 90 är ju då en petitess i det sammanhanget men av avgörande betydelse för den som så vill, så att säga, köpa billigt och sälja dyrt redan efter några år. Min bedömning är dock att på allas våra axlar, sitter en liten trendföljare och viskar. På gott och ont.

Låt oss nu komma till värdering av cykliska bolag.

Ett vanligt sätt att bedöma cykliska bolag är att försöka bedöma "normal" intjäningsförmåga. Cykliska bolag har ju den egenheten att de kan vara dyra när PE-talet är lågt och billiga när PE-talet är högt. Anledningen är för PE-talet ofta blir lågt när vinsterna nått en "peak". I botten av cykeln när bolaget går sämst är vinsterna så låga (kanske t.o.m. förluster) att PE-talet blir högt.

Just därför är det farligt att enbart utgå från de senaste årens vinst och vinsttillväxt. Att ta, låt oss säga de tre senaste årens resultat (då bolaget peakat) och lägga på en multipel om 18 (eftersom tillväxten varit så hög åren innan) kan därför leda till att man gravt överskattar bolagets "normala" intjäningsförmåga.

Graham har dock gett oss ledtrådar på hur man kan göra istället. Se på 10 års tid. Ta snittvinsten och snitttillväxten på 10 års tid. Nu får man då ofta fram ett ganska konservativt "värde" via denna metod, men den fungerar ofta.

En annan metod är att titta på genomsnittsmarginalerna över tid och göra ett antagande om försäljningen. Anledningen är att försäljningen i många fall inte rör sig upp och nedåt så mycket som vinsterna. Att vinsterna rör sig kraftigt beror på att många bolag har stora fasta kostnader. Det gör att förändringar i försäljningen visar sig i marginalerna (och vinsterna) ganska markant. 10% upp i försäljningen kan ge 25% mer i vinst och vice versa. Just för cykliska bolag är försäljningen något jag själv ofta använder. Speciellt i bolag där makro är svår att kortsiktigt förutsäga, men man ändå har en tro på att bolaget långsiktigt lär parera det mesta och att det hela (liksom valutarörelser) lär jämna ut sig över tid.

En tredje metod är att titta på toppvinster. Jag konstaterade nyss att toppvinster inte är "normalt", men det är ändå en metod jag ibland använder. Då genom att kombinera det med en lägre multipel eftersom tillväxten därifrån enbart förväntas vara måttlig.

Så, låt oss använda DE för att göra vissa antaganden då.

Metod 1 (10 års historik) Addera vinsten för 10 år och dividera med antalet aktier idag (eftersom bolaget återköpt aktier). Vi får då ca 5,50 usd. Vi lägger på en "normal" vinstmultipel om 15. 5,50 x 15 = ca 83

Metod 2 (Försäljning och marginaler) Vi gör ett antagande om att DE kommer sälja för 10% mindre än under rekordåret 2013 med en marginal som är samma som dess historiska 10-års snitt och därefter "normal" tillväxt. Vi får då ca 2900 milj usd i vinst dividerat på antalet aktier idag 7,50 x 15 = ca 113. En notering görs också kring att DE brukar säljas runt P/S ca 1 d.v.s. pris på aktien och försäljning per aktie brukar gå hand i hand.

Metod 3 (Toppvinst) Brukar vara rimligt att ignorera de allra bästa resultatet/en. Bedömningen blir att ca 8 usd är en rimlig "toppvinst" utan att vara för optimistisk. 8 x 11 = 88 usd.

Så vad har vi här då? Tal från 83 till 113. Förhoppningsvis kan de talen i alla fall ge ett hum om hur man KAN tänka för den som söker efter tips kring det. Man ska dock inte glömma bort att för Deeres skull så har ju dessa tal ingen större betydelse. Det som är viktigt för Deere är att jordbrukare får bra betalt och kan köpa och serva jordbruksmaskiner. Det är ju det som får traktorhjulet att gå runt, runt, runt.

Jag ska avslutningsvis dock nämna en fjärde metod. Relaterad till metod nr 2. Då tittar man på fler branschaktörer och deras snittmarginal för att få fram en genomsnittlig branschmarginal.Det har både sina för- som nackdelar. Man kan fila bort de värsta svängningarna i enskilda bolag samtidigt så kan man ju missa det som gör just det bolaget unikt. I Deeres fall (eftersom de håller högre marginaler än sina konkurrenter) så kände jag inte det var aktuellt. På samma sätt som Scania gör något annorlunda än sina konkurrenter gör Deere något annorlunda än sina som berättigar "sina egna" marginaler. Någon annan kanske dock gör en annan bedömning och anser att Deeres marginaler är en anomali och bör sjunka till branschsnittet.

Yara, John Deere och boktips

Yara har avlämnat Q2 rapport. Försäljningen har gått nedåt i Europa, men lägre gaspriser förbättrade marginalerna. Total omsättning ökade dock tack vare Brasilien (Bunge förvärvet).

Vinsten för H1 2014 landade på 14,66 nok vilket ger en TTM vinst på 20,56 nok/aktie. Kursen idag är på 289 nok och ger då ett PE TTM på 14.

Jag har inga nya tankar kring Yara i nuläget.

Nytt är dock att John Deere hittat in i portföljen. Den amerikanska traktor- och jordbruksmaskinstillverkaren vars framtid ser ut att vara lite "grådaskig" enligt Mr Market. Försäljningen väntas sjunka något de närmsta åren. Detta betvivlar jag ej, men jag bedömer bolaget ändock så stabilt så att det kan rida ut det. Även om jag kvalitetsmässigt inte rankar John Dere så där jättehögt (cykliskt bolag med mindre attraktiv balansräkning som rymmer gott om lån och fordringar relaterade till kundfinansieringen) så är priset kontra vad man får ändock tillräckligt förmånligt enligt mig.

John Deeres PE TTM är 9,6. Direktavkastningen är på 2,6%. Kursen är på 87,50 usd/aktie. Det här är ett bolag som funnits över 175 år och som har en betydande del av världsmarknaden. Direktavkastningen är inte jättehög men tillväxten är mer imponerande. Man dubblar vinst och utdelningar i princip vart femte år. Återköp av aktier är en förklaring till det då omsättningsökningen ligger på mer "vanliga" ca 4-6% årligen i genomsnitt.

Nuvarande vinst ligger på 9,15 usd/aktie, men jag tar med i beräkningen att den förväntas sjunka. Min tes är helt enkelt att John Deere är ett av de få billiga bolag (bland de stora som varit med ett bra tag på "banan") som är attraktivt prissatta när man försöker räkna på både vinst som vinstmultiplar.

Huruvida låga PE-tal är en relevant parameter när man köper aktier (huruvida man ökar eller sänker chansen till bra avkastning) så kan jag rekommendera  t.ex. David Dremans bok Contrarian Investment Strategies.

Bäst är naturligtvis att grunda sina beslut på sina egna erfarenheter. Det är ju trots allt det egna psyket som är den främsta parametern vid investeringar. Det svåra är dock att veta huruvida de egna erfarenheterna egentligen är signifikanta, eller har man haft tur/otur?. Därav är det bra att även ta del av andras tankar.

Vi kan inte leva om våra liv så som Tom Cruise karaktär i filmen Edge of Tomorrow och på så sätt bli några erfarenheter rikare varje gång. Vi kan dock, om vi tar oss tid, ta del av andras erfarenheter. Jag har några boktips här: Bokhyllan

Analys av Deere & Co

Eftersom jag varit lite inne på ämnet passar jag på och ställer Deere & Co mot mina s.k. ratingkriterier. 

Deere & Company säljer maskiner under varumärket John Deere. Det handlar främst om jordbruksmaskiner, men även maskiner till skogsbruket, byggnadsindustrin, snöslungare m.m.

Bolaget grundades 1837 och har sedan dess vuxit och vuxit. Konsilideringar har över åren varit stor inom branschen och tiden då det fanns en mängd olika traktortillverkare är sedan länge borta. Idag görs i princip alla traktormärken av tre stycken aktörer. 

Deere delar upp sig i tre affärsområden. Agriculture & Turf (jordbruk- och landskap), Construction & Forestry (bygg- och skogsprodukter) och Financial Services (finansieringstjänster)

Agriculture & Turf står för ca 80% av försäljningen och uppvisar bäst marginaler. 


Construction & Forestry står för ca 20% av försäljningen men uppvisar något sämre marginaler.

Financial Services står för en kategori för sig men uppvisar i genomsnitt siffror som bidrar med ca 20% av vinsten.

Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE.

Deere är noterat i New York, NYSE. Ticker DE.



Ägare

Störste ägare är, tro det eller ej, Bill Gates som köpt in sig via sitt Cascade Investment med ca 7%. Därefter följer en rad andra institutionella ägare.



Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?


Ja. Deere ger utdelningar och har gett, samt över tid höjda sådana, under lång tid. Utdelningstillväxten har på senare år varit ca 10% i genomsnitt sett till per aktie. 2012 var utdelningen på 1,79 usd/aktie. 5-års medel (2008-2012) är på 1,33 usd/aktie att jämföra med vinsten under samma period på i medel 5,07 usd/aktie. Det ger en utdelningsnivå motsvarande ca 26%. Nuvarande utdelning ligger på årsbasis 2,04 usd/aktie.

Deere har under ovanstående 5-års period återköpt aktier för i genomsnitt dubbelt så mycket som man gett i utdelning.En titt på antalet aktier visar att det har sjunkit över åren så aktieåterköp har ma.o. inte bara gått till ledningens aktieoptioner. Mellan tummen och pekfingret har ca 2% återköpts per år.



Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Omsättningen är ökande över tid. Dock kan omsättning och resultatet variera för enskilda år.  Deeres försäljning beror på vilka ekonomiska marginaler lantbrukare kan få.

Ungefär 20% av vinsterna kommer från Deeres finansieringstjänst. Det är inget ovanligt men i mitt tycke ändå anmärkningsvärd hög andel. Volvo, Scania och CAT får ca 10% av sina vinster från sina finansiella tjänster. Ett bolag som Target som har sin egen kreditkortstjänst får ca 10% av sina vinster från finansiella tjänster. Deeres höga beroende (eller möjlighet att tjäna mer) till att göra vinster på att själva finansiera sina kunders köp är m.a.o. relativt högt.

Deere är en leverantör till jordbruksbranschen. Jordbruksbranschen är till sin natur ganska reglerad av politiker. Möjligtvis är inte Deere direkt påverkad av dylika beslut men det finns ändå en viss indirekt påverkan.

Bedömningen blir att även om punkterna var för sig troligen skulle klara kriteriet, så finns det sammantaget ett tillräckligt stort riskmoment som bör beaktas extra mycket.





Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Nej. Kostnader för R&D finns men de bedöms ej vara av så stor vikt att det har avgörande betydelse. Man måste inte lansera en ny produktnyhet varje år för att få till någon försäljning.



Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder


Ja. Resultatet kan variera något men utdelningar ges oavsett "väder". 2012 var vinsten 7,63 usd/aktie (diluted). Nuvarande 12 månaders rullande vinst är på 8,71 usd/aktie (Juli 31 2013).

Den underliggande omsättningtillväxten har legat på ca 4-5% årligen de senaste åren. Vinst per aktie har dock ökat med ca 10% per år under samma period. Anledningen verkar vara återköp av aktier. De historiska rörelsemarginalerna är sett över 10 år ca 12,5%. Bolagets egna mål är 12%. Just nu (Juli 31 2013) är marginalerna historiskt höga, ca 14%. 2009 var de endast 6%.



Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Eget kapital är på 6,8 miljarder usd. Long Term Debt på 22,5 miljarder usd och andelen totala skulder på 49,4 miljarder usd. Debt/Equity 7,26 (ÅR 2012). Goodwill och immateriella tillgångar utgör enbart drygt 2% av tillgångarna.

Kassan motsvarar ca 12 usd/aktie och kortfristiga tillgångar är mer än dubbelt så stora än de kortfristiga skulderna. Balansräkningen klarar dock inte kriteriet eftersom man överlag har en för stor finansiell hävstång.







Avkastnings- och tillväxtskrav


ROE ligger på 34% som 5-års medel och rörelsemarginalen på ca 12,5% i medel över en 10-års period.

Det egna kapitalet har egentligen inte växt alls den senaste 5-års perioden om man undantar återköpens effekt.

Man har lyckats fyrdubbla utdelningarna på en 10 års period (d.v.s. ca 15%/år). Direktavkastningen har i medel varit 2,2% under den senaste 5-års perioden.

Bolaget bedöms klara kriteriet. En acceptabel avkastning bör kunna fås av Deere.





Ledningen

Samuel R.  Allen är styrelseordförande och CEO. Jag har ej någon anledning att misstro någon i ledningen. Samuel R. Allen är nog nöjd med sin löneutveckling eftersom den fyrdubblats på 5 år.




Information tillgängligt

Informationen är acceptabel. Som globalt ledande inom sin bransch så finns Deeres produkter även här i Sverige. Det är fullt möjligt att bilda sig en egen uppfattning av bolagets produkter. Man störs inte allt för mycket av "mediabrus" kring lansering av den senaste modellen et.c..



Marknadsmakt och marknadssituation

Det bedöms finnas efterfrågan på jordbruksmaskiner länge än. 

Marginalerna svänger över tid men man verkar inte vara utsatt för en hårdnande konkurrens direkt. Marginalpress kommer sig utav stundtals sjunkande efterfrågan.

Man har en stark marknadsställning. Sett enbart till traktorer så finns det tre egentliga aktörer (DE, AGCO, CNH). Räknar man med andra jordbruks- och skogsprodukter så växer naturligtvis antalet aktörer och konkurrenter men Deere har i många fall en särskild ställning. Inte minst i Nordamerika där Deere har över halva marknaden.

Produkterna är i regel dyra. Detta kräver i många fall finansieringslösningar. Något som Deere också lyckats slå mynt av då de även ser till att sköta finansieringen gentemot kunder på olika sätt.

Varumärket, John Deere, bedöms vara starkt.






Etiska aspekter

Ok.




Deere får godkänt på 9 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: B.


Slutsats

Med ratingen B så faller sig min inställning till bolaget vara neutral. Det är ingen "perfect match". Ej heller så faller det utanför intressesfären. Det finns en del riskmoment man bör beakta samtidigt som det kan locka som en helt ok investering vid "rätt pris".





Noteringar kring nuvarande värdering

Deere & Co kurs 18/9 2013: 83,70 usd (Topp 3 år ca 95 usd, botten ca 70 usd)


PE TTM (Juli 2013) 9,6
PE (2012) 11
PE3 13,5

Direktavkastning 2,5% 




Vad är din syn på Deere?

Deere & Co

Vid en fråga, i en kommentar nedan, nämnde jag att jag överlag var positiv till amerikanska Deere men att jag också kände mig obekväm med balansräkningen. Vad menade jag?

Affärsiden bakom Deere är ganska enkel. Tillverka och sälj framförallt jordbruksmaskiner. Bolagets affärsiden har hållt i 176 år och lär säkert hålla lika länge till. För att bygga jordbruksmaskiner behöver man utveckla maskiner som efterfrågas och sedan sätta ihop dem i fabriker. Så långt, så gott.

Dilemmat för mig är att det är en, inte bara för bolaget, en kapitalintensiv verksamhet. Utan också för kunderna väldigt kapitalintensivt. För att "hjälpa" sina kunder bedriver Deere också en finansieringsverksamhet. Jag är inte riktigt bekväm med alla turer kring sådant, men kan konstatera att drygt 20% av Deeres resultat är hänförligt, direkt, till denna verksamhet. Indirekt antagligen ännu mer eftersom en fungerande finansiering ofta är en förutsättning för att maskinen ska köpas av kunden i första hand.

Tittar man nu på Deere´s balansräkning så är den enligt vissa mått stark. Kassa och likvider motsvarande drygt 12 usd/aktie samt kortfristiga tillgångar som överstiger de kortfristiga skulderna mer än dubbelt.

Tittar man på utvecklingen av långfristiga lån framträder en annan bild. De har kraftigt ökat under de senaste åren. Vad har hänt? Har man satsat på att bygga nya fabriker? Nej. Motsvarande samma summa man har lånat in till nu ca 3,5% ränta i genomsnitt så vitt jag förstått, så har man fått samma ökning av diverse kortfristiga fodringar. 

För mitt otränade öga ser det därmed ut att man har lånat in kapital (relativt billigt i den nuvarande lågräntemiljön) för att sätta ihop sina maskiner och sälja dem till sina kunder. Eller rättare som finansiering fungerar i praktiken, lånar in billigt och "lånar" ut dyrare.

Deeres finansieringsexponering är, av naturliga skäl, väldigt inriktad mot jordbrukssektorn. På sätt och viss upplever jag riskexponeringen som dubbelt så hög. Bolaget är dels beroende av sektorn för att sälja sina produkter, men också för att få betalt för dem eftersom de också finansierar kundernas köp. Så vitt jag kan bedöma så finansieras de kortfristiga fodringarna genom att ta långfristiga lån. Detta kan naturligtvis också vara en fantastisk affär. Så länge allt snurrar på som vanligt.

Vad anser du? Riskfyllt eller en fantastisk affärside?

Popcorn dags!

Så här när majsskördeperioden dragit igång i USA kan det vara lämpligt att ta en närmare titt på just majs. Majs är ju tillsammans med vete och ris de tre stora kvävebehövande växtsorterna.

Säger man majs så tänker många på popcorn och visst kan lite popcorn passa till fredagsmyset, eller varför inte majs till tacosen. En grillad majskolv sitter aldrig fel mot kvällningen, ej heller corn flakes till frukosten.

Majs används till mycket och är USAs stora stapelvara. Tillika är USA den viktigaste exportören och sätter sin prägel på majspriset världen över. I första hand kommer man kanske att tänka på just majs som mat till oss människor, men majs är också viktig som djurfoder. Att spannmålskonsumtionen överlag fördubblats sedan 70-talet har inte bara med. befolkningsutvecklingen att göra. Ökat välstånd i många länder har också lett till att man äter mer kött. Kött kräver foder. Man brukar schablonmässigt säga att för 1 kg nötkött så krävs ca 10 kg foder, 7 kg för grisköttsproduktion och 2 kg för broilers.

Nu är det inte bara för mat majs används. Lika mycket används i t.ex. USA till etanolproduktion. Här har utvecklingen gått snabbt. På 10-15 år har etanolproduktion kommit upp som en lika stor förbrukare av majs i USA som mat- och foderproduktion.

Majspriset, i likhet med andra råvaror, är förhållandevis volatilt. Nedan en graf över priset i September (början av skördesäsongen) de senaste 10 åren.Det går upp och det går ned och effekterna av torkan 2012 syns tydligt genom att priset sköt till nya rekordhöjder.

Den som är spekulativt lagd kan alltså köpa "majs" via te.x. ETF:n CORN. Den följer majspriset någorlunda även om den är något än mer volatil. Köp av dylikt är dock inget jag förespråkar som investering även om möjligheten att tjäna pengar på upp och nedgångar finns.

För lantbrukarens del så är det inte så "enkelt" att man tjänar mer pengar om skörden blir stor. Nej, här handlar det istället om marginaler. Ett år som 2012 då torkan bredde ut sig och skörden blev lägre än brukligt gav inte jättenegativa konsekvenser för den som sålde till aktuellt pris. Som synes sköt ju priset istället i höjden. Ett normalår så ger ett hektar ca 10 ton majs. 2012 var den genomsnittliga avkastningen enbart 8 ton. Det höga majspriset kunde dock kompensera för den sämre skörden.  Ett år som 2009, i bakvattnet av finanskrisen och efter några år av ökade priser, gav en stor, god skörd inte alls något ekonomiskt överskott då majspriset p.g.a. överutbud sjönk relativt kraftigt. 2009 var för många lantbrukare ett tufft år. Det syns också i resultatet hos t.ex. John Deere. Det finns en tendens till att lantbrukare uppgraderar sin maskinpark då de får/förväntas få goda vinster. De håller igen under år som är magrare. 

Den långsiktiga trenden ser dock ut att vara gynsam ut för majsproducenter säger någon. Priset har ju en stigande trend. Nej, även här handlar det om marginaler. Kostnaden för lantbrukaren har stigit i motsvarande grad. Den genomsnittliga kostnaden för att odla majs 2004 var 1035 usd/hektar. Nu 10 år senare, 2013, ligger den på 2050 usd/hektar. Om man tittar på majspriset och förutsätter att man under "normala" år får ca 10 ton/hektar så krävs det idag därför ett majspris på strax över 200 usd/ton för att det ska gå runt idag. För 10 år sedan krävdes det som synes strax över 100 usd/ton.

Genom att jämföra kostnader med avkastning och priser så kan man, mellan tummen och pekfingret, se vilka år som varit gynnsamma och vilka som varit dåliga ur ett ekonomisk synvinkel. 2008 och 2011 var väldigt gynnsamma år som överlag genererade bra med överskott, 2009 var ett förlustår för många medan 2010 och 2012 kan anses som helt ok. 2013 ser av allt att döma ut att bli ett ganska knapert år då det knappt kommer gå ihop sig för många lantbrukare. Kostnaderna och de beräknade inkomsterna tar till synes ut varandra i år. Detta förhållande syns också i förväntningarna på flertalet jordbruksrelaterade aktier. Inte minst I John Dere. Även i kväveproducenter som t.ex. Yara syns det i värderingen. Det verkar finns en korrelation mellan pris på t.ex. majs och pris på gödsel och användningen av det. Vid t.ex. höga majspriser vill man maximera avkastningen och använder gärna mer konstgödsel vilket driver upp efterfrågan och priset. Priset på majs och vete har gått ned och som på beställning blir vinstförväntningarna (men även rapporterat resultat p.g.a marginalpress) lägre på t.ex. Yara.

Vad utsäde, gödsel och bekämpningsmedel kostar har också stor betydelse för lantbrukarens marginaler eftersom den är i mångt och mycket en rörlig kostnad samt utgör en stor andel av den totala kostnadsbiten i ett modernt jordbruk där varje hektar ska kunna ge ca 10 ton/hektar (I ett lågkapitalintensivt Afrika får man ca 2 ton/hektar).

Som synes är ett modernt jordbruk väldigt kapitalintensivt. Då inte bara i form av realkapital (maskiner och mark) utan också i form av reda pengar. Det kostar en hel del pengar! Av ovanstående kaka så utgör kostnaderna för kvävebaserad gödsel (vid t.ex. majs eller veteodling) ca 30%. Kväve som måste tillföras varje år för att kunna ge de skördar som efterfrågas. Kväve som tillförs för att vi ska kunna avnjuta vårt popcorn till fredagsmyset.

Berkshire Hathaway säljer dyrt och köper billigt

Det har antagligen inte undgått någon som är intresserad av Berkshire Hathaway att senaste Q-rapporten kommit:  Berkshire Hathaway Q 3 Rapport

Kan tipsa om inlägg och kommentarer kring den och bolaget i fråga på följande bloggar också:

Buffet fortsätter minska kraftigt i JNJ och PG
Berkshire Hathaway 3rd Quarter 2012 13F_HR
Att äga Berkshire Hathaway

Det mest noterbara i rapporten var att bolaget viktar ned på exponeringen mot konsumentbolagen så som t.ex. JNJ och PG. Istället ökar man i bl.a. industribolag, inte minst John Deere (DE). Just John Deere tyckte var extra intressant eftersom jag satt och läste en årsredovisning från bolaget nu i veckan. Jag har nämligen tittat lite närmare på de tre stora traktor- och jordbruksredskapstillverkare som finns.Ska man lyfta fram nackdelar så är dock John Deeres ackilleshäl dess balansräkning, men det verkar dock inte bekymra Berkshire Hathaway i lika hög grad.

Man kan fråga sig om man på Berkhire Hathaway ser en vändning i konjunkturen och därför satsar mer offensivt? Jag tror inte det. Jag tror helt enkelt att man säljer dyrt och köper billigt.

Konsumentbolag överlag ser lite dyra ut nu. I alla fall om man jämför med industri. JNJ går under klubban för PE TMM 22,6 att jämföra med t.ex. DE för 11,4. Var får man mest för pengarna?

Nu är direktavkastningen för dem 3,5% respektive 2,2% så man kan argumentera att man får mest hos JNJ i utdelningar. MEN såvitt jag vet har man på Berkshire Hathaway mycket mindre fokus på utdelningar än vad jag har och mer på återköp av aktier. Återköp av aktier när värderingen är låg är bland de bästa man vet. Återköp av aktier är också någonting som John Deere satsar mer på.

Jag tror inte att man gör någon snitsig makroanalys av läget och bedömer att en vändning snart är i sikte. Nej, jag tror helt enkelt omplaceringen är gjord baserat på värderingen av de specifika bolagen. Konsumentbolag tenderar att i nuläget vara dyra medan industribolagen är relativt billigare. Hittar man bolag som även bedöms klara av en recession hyfsat bra så är det antagligen bättre för avkastningen på lite längre sikt att köpa dem än de dyrare defensiva bolagen. Jag tror dock inte man kan köpa vilka industribolag som helst. En närmare analys krävs. Det krävs, som i t.ex. John Derees fall, att man har vissa fördelar (marknadsledande position på sina marknader, starkt varumärke et.c) så man bedöms ha rimlig förmåga att klara av en eventuell recession.

Hur tolkar du Berkshire Hathaways senaste köp och försäljningar?