F Wall Street

F Wall Street är skriven av Joe Ponzio. Titeln kan tyckas lite udda men undertiteln som är; Joe Ponzio´s Non-nonsense approach to value investing for the rest of us, ger mer kött på benen om vad boken egentligen handlar om.

Det här är en bok som jag starkt rekommenderar. Den är skriven på ett ganska lättsamt sätt men ger en mycket klar bild över vad man ska titta på för att förstå investeringsprocessen, värdera bolag, och för att köpa aktier, samt varför man ska ignorera börsmäklarnas råd. Författaren antar också en något "kaxig ton" i sitt skrivande vilket kan förklara huvudtiteln. "Dont hate the market because of its ups and downs. Instead capitalize on it and give a middle finger to the brokers wasting your time (and money) buying and selling."

Jag vill påstå att boken passar både nybörjare som mer erfarna.

Några krångliga formler innehåller inte boken utan förklarar ganska enkelt vad och hur man ska uppskatta värdet på företag. Ponzio lyfter även fram att värdet på ett bolag och vad kursen är är helt skilda saker. "Always keep in mind that how the stock market acts has nothing to do with valuing a business. Although we love the stock market because it presents us with the oppertunity to buy business on sale, we are wise to ignore it and the daily silliness of its institutional traders."

Ponzio skriver också om att det är kassaflödet som är viktigt, inte den bokförda vinsten (som egentligen enbart har till syfte att beräkna hur mycket skatt bolaget ska betala). Han lyfter också konceptet "Margin of Safety"; "Just because you know the value of something doesnt mean you should run off and buy it. At best, your calculation of intrinsic value is rough prediction of the future. At worst, your calculation is way off." Ponzio beskriver vidare mycket bra hur en margin of safety inte bara reducerar risk utan också ökar avkastningen.

Ponzio går också in på hur man ska diversfifiera och vad man ska tänka på då samt när man bör sälja. Han lyfter dessutom begreppet tålamod som tilldelas ett helt eget kapitel "Patience - Its not a virtue; its the law".

Personligen så kan jag känna att det är den biten jag själv måste arbeta med mest i kombination med att bli bättre på att avkräva än större "margin of safety" för att på sikt nå bättre avkastning. Ponzio gör också ett bra jobb med att beskriva om varför den biten är minst lika viktig som de andra i investeringsprocessen för att nå de riktigt stora avkastningarna på sina investeringar.

Hur skapas pengar?

Jag tror många är medvetna om att pengar i dagens samhälle inte utgörs av mängden mynt och sedlar i omlopp. Inte heller skapar det moderna samhället en mängd nya pengar genom att starta sedelpressarna. Nej. Pengar idag skapas genom s.k. kreditexpansion.

Hur och vem som genomför det kan skilja sig lite åt, liksom tankegångar om vem som bör göra det, men grunden i det hela är ganska enkel. Pengar skapas när någon tar lån!

Visst låter det otroligt, men sanningen är att du tjänar/har pengar tack vare att någon någonstans i "systemet" tagit ett lån.

Låt mig ge ett enkelt exempel.

Tandläkaren Torstensson vill köpa ett nybyggt hus av Bygg Hus AB. Priset blir X milj kr. Torstensson går till banken och banken sätter in beloppet på Perssons konto. Persson betalar Bygg Hus AB, som i sin tur kan betala sina arbetare, däribland Snickare Svensson. Ett tag senare får Snickare Svensson ont i tanden. Han går till Tandläkaren Torstensson som hjälper honom. Snickare Svensson betalar Tandläkaren Torstensson och Torstensson kan amortera och betala räntor på sitt huslån. Hjulen snurrar. Alla är nöjda och glada.

Men vänta lite nu. Var kom pengarna ifrån?

De skapas i låneögonblicket (förenklat uttryckt). Banken skapar det när den gör sitt lån och tar huset som "säkerhet". Det finns inga X miljoner kr som någon lånar ut till Torstensson. Banken behöver enbart ha täckning för en liten, liten del av vad de lånar ut. De har ju tillgångar som "säkerhet", alternativt någons framtida intjäningsförmåga (tänk kreditkort).

Tandläkare Torstensson som nu amorterar på sitt lån betalar dessutom ränta. Så summa summarum ska Torstensson betala sina X miljoner han tagit i lån + ränta. Vart kommer dessa extra pengar in i systemet? Jo, någon måste någonstans "låna" dem.

På samma sätt som ränta på ränta effekten är ett oerhört kraftfullt investeringsverktyg på lång sikt så är denna form av pengaskapande, på samma sätt men omvänt, en väldig snöboll. Lån måste täckas av nya större lån. Vem och hur det går till kan skilja sig åt.

I USA har tidigare bolåntagare stått för att hålla i snöbollen i rullning. När de inte kunde längre tog Fed över. Här i Sverige slår vi oss kanske för bröstet för att svenska staten inte har höga lån. Sant, men privatpersoner har hållit bollen i rullning samt så drivs svensk ekonomi av exportindustrin m.a.o. någon utomlands "lånar" för att hålla hjulen igång i Sverige. I Kina är det staten där som sköter rulljansen, främst genom byggprojekt.

Men är detta en ondskefull komplott för att få hela systemet att slutgiltligen krascha? Nej systemet i sig är egentligen bland de mest effektiva vi haft vad det gäller hantering av pengar. Grundtanken är att pengar ska skapas när något av värde skapas. Pengar ska finnas tillgängligt i samma grad som ekonomin växer. Men det är också detta som är en väldig, väldig svår balansgång.

En del menar att vi ska gå tillbaka till något av äldre tiders pengasystem, men enligt mig är det ungefär som att bara minnas de goda sakerna om sitt ex. Varför man lämnade exet verkar man ha förträngt eller inte ens tänkt tanken att fundera på.

En del menar att vi ska behålla nuvarande system, men hur det sköts ska ändras. En del förespråkar att stater och enbart stater ska få stå för kreditexpansionen, en del att vi ska ha en världsomfattande överstatlig myndighet som sköter det. Andra att stater och myndigheter absolut inte ska göra det utan det ska skötas av privata aktörer på en fri marknad. Samt så finns naturligtvis också de som har helt annorlunda förslag på hur pengar ska skapas.

Oavsett vad framtiden har i sitt sköte så vet jag, att vi ett flertal gånger genom historiens gång bytt sätt på vilket vi skapat och hantera pengar. Antagligen kommer vi byta sätt ett par gånger i framtiden också.

Likaledes vet jag att ekonomisk aktivitet alltid förekommit i människans historia, oavsett pengasystem. Man har jobbat, försökt få till ett överskott, sparat och handlat. Antagligen kommer vi fortsätta med det i framtiden också.

AstraZeneca Q2 Rapport

AstraZenecas senaste rapport återfinnes här: AstraZeneca Q2 2011

Vinsten i kärnverksamheten blev 1,73 usd/aktie (1,79). Försäljningen stod visserligen fast i usd räknat (8430 milj usd att jämföra med förra årets Q2 8178 milj usd), men omräknat i fasta valutakurser minskade den något. Det är nedåtgående i den amerikanska och västeuropeiska marknaden.

"Intäkterna under första halvåret minskade med 3 procent i fasta valutakurser, men de faktiska intäkterna var oförändrade till följd av positiv inverkan av valutakursförändringar. Intäkterna i USA minskade med 7 procent. Intäkterna på övriga marknader var oförändrade i fasta valutakurser. Intäkterna på tillväxtmarknaderna ökade med 11 procent under första halvåret. Intäkterna i Västeuropa minskade med 8 procent. Intäkterna på övriga etablerade marknader ökade med 4 procent."

I rapporten gavs även en prognoshöjning för 2011. Vinsten beräknas komma ligga på 7,05-7,35 usd/aktie. Liksom tidigare så klarar AZN av att höja vinsten per aktie genom återköp av aktier även när försäljning och vinstsiffrorna i "verklig" mening sakta går nedåt. Det är i det ljuset man kan förklara prognoshöjningen.

Styrelsen föreslog även en utdelning nu för halvåret(brukar väl komma i September om jag minns rätt?) till 0,85 usd/aktie (0,70). 13,32 sek/aktie betalades ut i våras.

Omräknat så får vi på dagens kurs ca 6% direktavkastning (baserat på förra och kommande utdelning) och P/E 6,9 på förväntad vinst 2011. AZN har som mål att framöver ha en vinstutdelningsandel på 50 procent.

AZN är som synes långt ifrån en populär aktie. Det är kul det här med aktier och värderingar. Bolag som aldrig gjort någon vinst någon gång och som man listat på någon små-lista kan värderas till 20 gånger "förväntad" vinst, medan stora stabila bolag som tjänat pengar år ut och år in samt ger utdelningar årligen knappt är värd några multiplar alls. ;)

Margin of Safety

Nu var det ett tag sedan jag skrev något om någon bok så kände att det var dags.

Boken Margin of Safety - Risk-Averse Value Investing Strategies for the Thoughtful Investor är en raritet.

Författare är Seth Klarman och boken gavs ut 1991. Någon ny upplaga har aldrig tryckts. Därav är den tämligen sällsynt. Välbevarade exemplar av boken har sålts på ebay för upp emot 2000 usd. Jag har också sett att om vill man få tag på ett helt vanligt begagnat exemplar får man räkna med nästan 1000 usd i inköpskostnad. Är man en boksamlare så är införskaffandet av ett fysiskt exemplar av boken något som man kanske överväger.

Hur som helst, låt oss gå in på vad boken tar upp.

Boken i sig handlar om vad man ska tänka på för att bli framgångsrik som värdeinvesterare, men Klarman poängterar också "This book vill not turn anyone into a succesfull value investor. Value investing requires a great deal of hard work, unusuall strict discipline and a log-term investment horizon"

Han nämner också att "The most beneficial time to be a value investor is when the market is falling". Man ska heller inte blanda ihop hur det går för aktiekursen på börsen med hur bolaget i sig går. Detta är sällan samma sak. Han poängterar bl.a. "Think for yourself and dont let the market direct you" och "Security prices sometimes fluctate, not based on any apparent change in reality, but on changes in investor perception." Jag tolkar det som att det är viktigt att man som investerare har och håller fast vid några slags referenspunkter som man kan luta sig tillbaka på när kurser hoppar upp och ner. Detta för att kunna agera mindre på känsla utan istället mer rationellt.

Han skriver också om risken med nya finansiella produkter som ständigt lanseras för investerare att sätta pengar i/på. "Investors must recognize that the early sucess of an innovation is not a reliable indicatior of its ultimate merit". "Although the benefits are apparent from the start, it takes longer for the problems to surface." "What appears to be new and improved today may prove to be flawed or even fallacious tomorrow".

Klarman menar också på att man som investerare inte ska fokusera på att försöka nå en viss avkastning. Det gör istället att man ofta får sämre avkastning. "Targeting investment returns leads investors to focus on potential upside rather on downside risk". Klarman menar på att det är framförallt riskeliminering man ska syssla med.

Han har också några bra formuleringar över vad det innebär att vara en värdeinvesterare: "The greatest challange for a value investor is maintaining the required discipline. Being a value investor usualy means standing apart from the crowd, challenging conventional wisdom, and opposing the prevailing investment winds. It can be a lonely undertaking." och "Value investors are students of the game; they learn from every pitch, those at which they swing and those they let pass by. They are not influenced by the way others are performing; they are motivated only by their own results." samt en del om användandet av hävstång "Leverage is neither necessary nor appropiate for most investors".

Vikten av att investera i det man förstår återkommer också "For a value investor a pitch must not only be in the strike zone, it must be in his sweet spot"

Klarman poängterar också när man undersöker investeringsmöjligheter så har man aldrig all information tillgänglig. Det är också svårt att dra slutsatser utifrån den information man har och till det så är framtiden alltid osäker och omöjlig att förutspå. Man ska alltid ha en "margin of safety" för att skydda sig, för att det finns felaktigheter i ens beräkningar och/eller framtiden ter sig annorlunda än man tror är ytterst, ytterst sannolikt.

Angående diversifikation anser Klarman att 5-15 st innehav bör räcka. "My view is that an investor is better of knowing a lot about a few investments than knowing only a little about each of a great many holdings"

Boken innehåller naturligtvis ännu mer, men jag hoppas att ovanstående beskrivning räcker för att ge dig en översiktlig bild.

De sju underverken

Antikens sju underverk är en över tvåtusen år gammal grekisk förteckning över dåtidens monumentala byggnader i östra Medelhavsområdet och Mellanöstern, ett slags dåtidens turistguide. Med på listan fanns Babylons murar, Zeusstatyn i Olympia, kolossen på Rhodos, Babylons hängande trädgårdar, Egyptens pyramider, Mausoleion i Halikarnassos och Artemistemplet i Efesos. På romartiden modiferades listan då fyrtornet i Alexandria togs med istället för Babylons murar.

På senare år har man via ett projekt utsett en till lista "New Seven Wonders". Syftet är att samla in pengar till kulturminnesvård och uppmärksamma behovet av att skydda kulturarv. Via internet och telefon kunde man delta i nomineringsprocessen och omröstningen. På denna lista upptogs Kinesiska muren, Colosseum i Rom, inkastaden Machu Picchu i Peru, Kristus-statyn i Rio de Janeiro, klippstaden Petra i Jordanien, mayapyramiderna i Chichen Itza i Mexiko och mausoleet Taj Mahal i Indien. Då pyramiderna är de enda underverk som finns bevarade från den antika listan tills än idag, så erbjöd man Egypten att de skulle få en garanterad plats bland "New Seven Wonders". Egypten tackade dock nej då de uppfattade den nya listan som ett pr-jippo.

Nu undrar du naturligtvis varför jag babblar bort mig om de sju underverken, nya som gamla.

Jag är helt enkelt nyfiken. Om det skulle utses sju underverk bland de svenska börsbolagen; vilket eller vilka bolag skull du då nominera? Gärna med en kortare motivering.

Rapporter, rapporter och rapporter.

Har nu hunnit titta igenom ytterligare tre rapporter. Kinneviks, SCA:s och Skanskas.

Kinneviks rapporten finns här: Kinnevik Q2 2011

SCA rapporten finns här: SCA rapporter

Skanska rapporten finns här: Skanska Q2 2011

Det finns tre grundläggande frågor som jag tycker man kan fundera på efter att man gått igenom en rapport i ett bolag man äger aktier i.

1) Vill jag behålla innehavet?

2) Kan jag tänka mig att öka mitt innehav?

3) Om jag är nöjd samt villig att fortsätta bygga på mitt innehav, vilket pris är jag redo att betala för fler andelar?

Klarar man av att ge sig själv svar på ovanstående frågor så kan man kanske hålla huvudet kallare än man annars skulle ha gjort när Mr Market än en gång kommer låter kurserna dansa upp och ner som om de sjöng med i visan "August och Lotta". Kanske... :)

Nu till själva rapporterna.

Kinnevik

Kinneviks substansvärde redovisades till 212 kr.

Korsnäs rörelseresultat var detsamma som förra halvåret 442 milj kr (442), men jämför man med kvartalet i sig 178 milj kr (243) så var det en försvagning.

VD kommenterar "Trots turbulensen i den globala ekonomin ökade Kinneviks substansvärde i det andra kvartalet till följd av fortsatt goda resultat och starka kassaflöden i våra telekom och mediabolag samt de erhållna utdelningarna. I Korsnäs planade efterfrågan ut något efter en period av stark tillväxt. Vi har under kvartalet tecknat avtal om att investera 901 Mkr inom online, vilket vi förväntar oss kommer att bidra till Kinneviks långsiktiga tillväxt."

Jag känner ingen oro utan enbart tillförsikt vad det gäller Kinnevik. Att Kinnevik utan problem bör kunna behålla sin utdelning har jag nämnt i Forum Kinnevik

SCA

SCA följer många andra bolag. Omsättningen minskar något i sek räknat men ökar i lokala valutor.

Resultatet för halvåret blev 3,85 kr/aktie (3,57). Kassaflödet ser bra ut, nettoskulden ökar något. SCA ser stabilt ut, mycket stabilt. Att utdelningen skulle sänkas har jag svårt att se, tvärtom. En vinst över 8 kr för 2011 tror jag vi kunna se. Ska underhålla mig med att räkna/gissa/sia/spå mer vid ett senare tillfälle. :)

Skanska

Det var ingen toppenrapport direkt som Skanska levererade. Vinsten var rejält "dopad" av engångsfaktorn Autopista. Omsättningen sjönk och även vinsten om man skalar av vinsten för försäljningen av Autopista. Skuldsättningen ökade, ordergången minskade, men det var ju inte helt oväntat att det ser tuffare ut framöver. Min uppskattning är att man (borträknat Autopista) kommer hamna på ca 6,50 - 7 kr i vinst för 2011. Vinsten för Autopista har ju redan delats ut så min bedömning blir att den ordinarie utdelningen kommer vara kvar (5,75) men någon extra verkar inte vara aktuell. Den genomsnittliga utdelningen de senaste åren (2004-2009) har varit 74%.

Personligen kan jag stå ut med rapporten. Dåliga framtidsutsikter i närtid är ju också det som pressar ned aktier i pris. Skanska är det innehav jag ökat mest i under senare tid.

En bloggare som nu införskaffat Skanska till sin portfölj är Diversifierad.

"Igår köpte jag på mig lite Skanska efter rapporten. Skanska är klassat som ganska osäkert för tillfället med ganska stor exponering mot konjunkturen, vilket gett aktien en attraktiv värdering."

Skanska ny i portföljen

Vad är din syn på Kinnevik, SCA respektive Skanska?

FDA godkänner Brilinta

Såg att amerikanska FDA nu godkände det blodförtunnande medlet Brilinta. Enligt företagets egna uppgifter ska Brilinta fungera bättre än det konkurrerande medlet och storsäljaren Plavix (världens andra bäst säljande läkemedel?). Vi får se hur det går med det. Positivt för AstraZeneca är det i alla fall.

Det var bl.a. frågetecken kring godkännandet av Brilinta förra året som fick kursen på fall i AstraZeneca. Nästa vecka ska Q2 rapporten komma. Jag ser på depåhistoriken att sist jag ökade något i AZN var i mars i år på kursen 292,10 kr. Jag inväntar naturligtvis rapporten innan jag gör en ny bedömning, men det är inte troligt att jag ökar mer just nu. Inte minst p.g.a. att kursen troligen reagerar positivt på Brilinta beskedet. Man vill ju gärna köpa när det är "billigt". Dessutom är jag ganska nöjd med viktningen av AZN i portföljen som det är nu.

Kurs just nu (innan börsen öppnat efter FDA:s besked) är 314 kr.

Lite tidigare om AstraZeneca finns på: Forum - AstraZeneca

Fortum Q2 Rapport

Fortums Q2 Rapport finns att läsa här: Fortum Q2 2011

Såg ok ut enligt mig. Vinsten per aktie blev 0,53 eur (0,30). För delåret blev det 1,29 eur (0,93).

Investeringarna i Ryssland fortsätter, men nu börjar de också generera pengar. Bra!

Nettoskulden ökade något under Q2, men inte alarmerande. Ser vi till kassaflödet så är det såvitt jag kan bedöma inget anmärkningsvärt där heller.

Fortum gör rätt så kostsamma investeringar i Ryssland just nu. Man kan självklart då fråga sig om de kommer kunna bibehålla utdelningen samtidigt. Min bedömning är att de troligtvis kan behålla utdelningen på 1 eur, men liksom för Axfood så verkar det inte finnas stora chanser till någon höjning. I alla fall inte tills Ryssland segmentet börjar generera mer intäkter. Som det ser ut nu så går pengarna till investeringar och det är snävt som det är för att bibehålla den utdelning som redan är.

Mer om Fortum finns på: Forum - Fortum

Vad är din syn på Fortum eller rapporten i sig?

Axfood Q2 Rapport

Nu har jag kikat igenom Axfoods rapport för andra kvartalet och delåret 2011. Länk till presentationen.

Axfoods försäljning uppgick till 8.889 miljoner kr under kvartalet (8.583).

Rörelseresultatet landade på 317 miljoner kr i kvartalet (279).

Resultatet efter skatt blev 226 miljoner (199), motsvarande 4,30 kr/ aktie (3,79).

Axfood nämner också i rapporten att investeringarna under 2011 ska uppgå till 900-1.000 miljoner kr (862). Det är också investeringarna som sticker ut i kassaflödesanalysen. 2011 liksom det gjorde 2010, så går en hel del till just investeringar. Andelen räntebärande skulder ökar också samtidigt som kassaflödet från verksamheten varit något lägre under halvåret jämfört med tidigare.

Även om resultatet ser bra ut så är det värt att fortsätta ha andelen räntebärande skulder under uppsikt. Än så länge verkar inte investeringarna bidragit till att mer pengar flödar in. Vi får hoppas det ger genomslag lite längre fram. Det är trots allt ganska kraftigt tilltagna investeringar man nu genomför (motsvarande ca 17-19 kr/aktie för 2011 att jämföra med den redovisade vinsten per år som brukar ligga på ca 16 kr/aktie)

Sammantaget blir min bedömning att någon utdelningshöjning kommer det troligtvis inte bli för 2011, men utdelningen från förra året (12 kr) bör kunna behållas om verksamheten fortsätter som nu. Möjligheten finns dock alltid att huvudägarna väljer att belåna sin "kassako" för att via större utdelningar få loss pengar, men i och med investeringarna som nu också sker finner jag det scenariot mindre troligt. Min bedömning är att man kommer bibehålla utdelningen. Soliditeten är trots allt fortsatt god.

För den intresserade finns en s.k. "Axfood tråd" på forumet Forum - Axfood

Vad är din syn på Axfood?

I väntan på rapporter

Jag har varit frestad att öka i en del innehav den senaste tiden, men avstått. Inte främst p.g.a. det makroekonomiska läget utan anledningen är att det är strax dags för rapporter.

En bra tumregel är att inte köpa strax innan rapport. Det lönar sig ofta bättre att bevaka ett par innehav och deras rapporter och vänta. Om någon av dem rapporterar under de s.k. analytikernas förväntningar väntar ofta en kursdipp. Då kan det ofta vara läge att öka. Visst händer det motsatta också, att man slår analytikernas förväntningar och kursen sticker uppåt. Då får man kika på något annat. I en någorlunda diversifierad portfölj brukar det alltid finnas något som man kan bygga på...

I vissa fall kan rapporter t.o.m. avslöja saker som gör att man uppvärderar bolaget och till vilken kurs det är värt att köpa till. I värsta fall avslöjar den detaljer som får en att nedvärdera och sälja. Hur som helst. Det är enligt min tumregel bättre att invänta den nya informationen och agera utifrån den, än att agera i blindo.

De bolag som jag bevakar extra noga är de jag redan har innehav i samt anser köpvärda (eller nära köpvärda) just nu. Rapportdatum inom parantes.

Skanska 107 kr (21/7)
SCA 88 kr (21/7)
Ratos 116 kr (19/8)
Kinnevik 138 kr (21/7 - Millicom har den 19:e och MTG och Tele2 den 20:e)
H&M 215 kr (redan haft)
Axfood 228 kr (18/7)

Vad är din uppfattning om rapportperioderna?

Analys av Scania

Analys av Scania utifrån mina ratingkriterier.

Large eller midcap eller motsvarande: Ja, Scania är noterat på largecap.

Tydlig ägare >20%: Volkswagen äger 71% av rösterna i bolaget samt 46% av kapitalet. Följt av MAN som har 17% respektive 13%. Just nu är Volkswagen och Porsche i fullgång med ett samgående. Volkswagen har, som kanske bekant, också eventuella planer att slå ihop Scania och MAN. Jag ska inte gå djupare in på det här och nu men tyckte det behövde nämnas i alla fall.

Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja. Scania har gett utdelningar i över 10 år och förväntas fortsätta.

Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser och börssvängningar? Även om Scania naturligtvis är beroende av att köpa in råvaror till sin tillverkning är min bedömning att verksamheten inte påverkas direkt av de faktorerna i tillräcklig omfattning.

Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Nej. Man behöver hela tiden utveckla nya modeller för att klara av konkurrensen.

Konjunktur-okänslig: Nej. Scania är konjunktur-känslig. Bolaget går synnerligen bra i högkonjunkturer men påtagligt sämre i lågkonjunkturer.

Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Nej. Tittar man på Scania Groups balansräkning så har andelen räntebärande skulder visserligen sjunkit de senaste åren, men är fortfarande större än eget kapital.

Bättre än index? Över en konjunkturcykel har Scania förutsättningar att avkasta bättre. Som i många andra konjunkturkänsliga verksamheter så kan man som investerare dessutom få till en mycket god avkastning om man köper i rätt läge.

Förtroende för ledningen: Ja. Har inget att anmärka.


Scania får godkänt på 6 kriterier av 9. Detta leder då till rating: B.


Slutsats

Med ratingen B så är Scania en neutral rek. Utifrån de uppställda kriterierna så lämnar Scania en del att önska. Jag varken rekommenderar eller tar avstånd från bolaget. Scania är ett typiskt konjunkturkänsligt bolag och man kan därmed om man timar sitt köp riktigt få en mycket god avkastning på sin investering, såvida Scania kan fortsätta ungefär som förut. Framtida kassaflöden är dock svåra att försöka förutspå då de kan variera så. Mycket hänger på framtida konjunkturlägen.

Vad är din syn på Scania?

Analys av Mekonomen

Det var ett tag sedan jag gjorde en analys utifrån mina ratingkriterier. Märk väl ratingkriterierna bedömer enbart kvaliten på bolaget, ej om det till aktuell kurs är köpvärt just vid analystillfället. Turen har kommit till Mekonomen.

För den som är helt obekant med Mekonomen så är de återförsäljare av främst bilreservdelar och biltillbehör i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Av omsättningen står konsumentförsäljning för 1/4 och verkstadskunder för 3/4. Mekonomen har både bildelsbutiker som verkstäder liksom bilverkstäder knutna till dem via avtal.


Large eller midcap eller motsvarande: Ja, Mekonomen är noterat på Midcap.

Tydlig ägare >20%: Antonia Ax Johansson (Axfoods storägare) kontrollerar 29% av bolaget och är dess störste ägare.

Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja.

Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser och börssvängningar? Verksamheten påverkas inte av dessa faktorer.

Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja. Förenklat så köper man in reservdelar och säljer dem vidare.

Konjunktur-okänslig: Mekonomen är konjunktur-okänslig. En del menar på att det t.o.m. går bättre för Mekonomen i dåliga tider, men jag vill mena att denna uppfattning mest "sitter i huvudet" på folk och kan då möjligtvis påverka kursutvecklingen. Ser vi till själva affärsverksamheten så är kassaflödena från verksamheten förhållandevis stabila oavsett konjunkturläge.

Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja, Mekonomen har helt klart starka finanser. Den största andelen skulderna av de man har är vanliga leverantörskrediter. Eget kapital är 1501 MSEK att jämföra med 368 MSEK i långfristiga skulder.

Bättre än index? Mekonomen har som mål att växa med 10% per år (Den underliggande "naturliga" marknadstillväxten bedöms ofta ligga på ca 3% per år). Man har vuxit ganska stark men har inte varje år alltid lyckats nå sitt tillväxtsmål. Över tid syns det dock att Mekonomen är i en, inte minst nu, aggressiv expansionsfas. I kombination med en hygglig direktavkastning så uppnår Mekonomen kriteriet.

Förtroende för ledningen: Ja. Har inget att anmärka.

Brasklapp: Det ser, utifrån ratingkriterierna, mycket bra ut för Mekonomen. Dock måste jag lägga in en s.k. brasklapp. Mekonomen är, som ovan antytts, i en aggressiv expansionsfas. Nu senast har man etablerat sig dels i en ny geografisk marknad (Finland), dels i två nya affärsområden (marint och skotrar). Man har också fördubblat sin närvaro i Norge genom ett nyligen genomfört förvärv av en kedja där. Förvärvet gjordes bl.a. via en apport-emission. Sedan Antonia kom in som huvudägare 2006 så har Mekonomen satsat kraftigt på tillväxt. Detta kommer säkerligen fortsätta och hittills har det fallit ut väl. Rörelsemarginalerna har t.o.m. förbättrats. Dock medför det också ökade risker. Risk för misslyckanden, risk för för stora och felaktiga satsningar och för kostsamma dels för verksamheten (ökade kostnader), dels för aktieägare (utspädning)


Mekonomen får i sak godkänt på 9 kriterier av 9 men en brasklapp sänker betyget ett snäpp. Detta leder då till rating: AA.


Slutsats

Med ratingen AA så har Mekonomen en plats i en långsiktig portfölj, men man bör vara medveten om den situation Mekonomen befinner sig i. Ledningens kompetens är jätteviktig här. En duktig ledning klarar av att integrera nya förvärv och få fortsatt tillväxt, på nya marknader till fortsatt goda vinstmarginaler. Prislappen är också en viktig fråga, men behandlas inte här.

Jag har dock en enkel metod för det med. Är man intresserad av det får man kika in på forumet här: Spartacus Invest Forum - Mekonomen

Vad är din syn på Mekonomen?

Stål och järn

Stockman.nu skrev nyligen ett inlägg om Svenska stålet

Via länken ovan får man en sammanfattning över stålföretag verksamma i Sverige nu. Värt att hålla ett öga på dem om man är intresserad av bl.a. järnmalm.

Nu är dock Sverige en liten aktör om man ser till omfattningen på stålproduktionen i världen. 2010 producerade Sverige 4,8 Mt och låg därmed på 29 plats. Juggernauten i sammanhanget är Kina. Produktionen uppgick 2010 till 626,7 Mt, att jämföra med tvåan Japan på 109,6 Mt och trean USA på 80,6 Mt.

Kortfattat. Priset på järnmalm styrs av hur mycket som efterfrågas till produktion av stål. Kina står för den absolut största delen av stålproduktionen och tillika järnimporten. Utvecklingen i Kina styr priset på järnmalm.

Nu förväntas att efterfrågan ska fortsätta öka i Kina och andra tillväxtsländer. Samtidigt så pågick ca 250 olika järnmalmsprojekt vid ingången av 2011. Blir alla verklighet kommer utbudet öka med 50%. Etablerade aktörer som som LKAB planerar öka sin produktionen. I LKABs fall så hoppas man på en produktion på 37 milj ton järnmalmsprodukter 2015 att jämföra med 25 miljoner ton under 2010. En förutsättning är att malmbanan "uppgraderas" för att klara dylika mängder.

Stockman.nu skriver även en del om att vi idag har en boom inom gruvindustrin. Jag håller med. Det är inte heller första gången i historien. Eftersom gruvindustrin är kapitalintensiv och det tar tid att bygga upp nödvändig infrastruktur vid investeringar så är dessa boomar att jämföra med en ketchupeffekt. Man skakar och skakar (investerar), trycket byggs upp (tiden går) och sedan släpps allt på en gång (ut på marknaden). M.a.o. mycket av den planerade framtida produktionen kommer komma igång ungefär samtidigt. Vilket innebär att vi kan få se ett kraftigt utbud komma ungefär samtidigt. Beroende på utvecklingen i framförallt Kina kommer efterfrågan vara ungefär lika stor, ha växt eller t.o.m. avtagit vilket naturligtvis påverkar priset på järn också.

Redan nästa år tror jag vi kan få se stagnerande priser på bl.a. järnpellets och därefter något sjunkande. I alla fall vill jag ta "höjd" för detta i mina beräkningar. Ett stagnerande pris kommer göra det svårt att få till den ganska omfattande finansiering som krävs till gruvprojekt. Har man inte fått klart finansiering, kommit igång med byggandet, m.a.o. fått igång "hjulen" senast i år så har nog "malmtåget" gått för denna gång. I alla fall är det så jag tänker.

Northland Resurces är på gång. Därmed tror jag de har förutsättningar att lyckas.

Hur tänker du?