Visar inlägg med etikett Stolt-Nielsen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Stolt-Nielsen. Visa alla inlägg

torsdag 18 oktober 2012

Analys av Stolt-Nielsen

Efter att ha tittat närmre på rederibranschen tar jag mig nu en titt på ett specifikt bolag, Stolt-Nielsen, utifrån mina ratingkriterier.

Norska Stolt-Nielsen startade sin verksamhet 1959 genom att chartra en tanker. Idag har bolaget drygt 150 skepp samt bedriver även andra verksamheter än just sjötransporter.




Verksamheten är uppdelad på sex områden.  Stolt Tankers, Stolt Terminals, Stolt Tank Containers, Stolt-Nielsen Gas, Stolt Bitumen Service och Stolt Sea Farm.


Stolt Tankers bedriver sjötransporter med kemikalie-tankers både globalt som regionalt. Omsättningsvis så står just tanker segmentet för den största delen, men i nuvarande marknadsklimat går det i stort sett plus minus noll.


Terminalsegmentet, som erbjuder förvaring av kemikalier i t.ex. hamnar, har en mycket mindre omsättning men bidrar med ca 40% av resultatet. Rörelsemarginalerna är mycket goda. 


Tank containers, där man med sitt logistiknätverk bl.a erbjuder lastbilsleveranser till kunderna, är också lönsamt och stod 2011 för nästan halva rörelsevinsten.

De andra segmenten, inklusive fiskodlingen, bidrar mer marginellt. Stolt Gas är också t.ex. en ganska ny satsning.



Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.

Stolt-Nielsen är noterat på norska OB Match.Marknadsvärdet är just nu drygt 6,2 miljarder nok.


Ägare

Fiducia innehar 48,8% av aktierna. Fiducia är familjen Stolt-Nielsens holdingbolag. 


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?

Ja bolaget ger utdelningar. Utdelningen för 2011 hamnade på 1 usd/aktie. Förutom under 2009 och 2010 så har bolaget historiskt gett utdelningar två gånger per år. 2009 och 2010 år gavs det bara utdelning en gång (0,5 usd/aktie).


5-års medel för utdelningen hamnar därmed 0,8 usd/aktie. Jämför man med kassaflödet över längre tid så är min bedömning att i stort sett hela det fria kassaflödet (ca 1 usd/år i medel)  delas ut. 


Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Ja, Stolt-Nilsen är onekligen konjunkturberoende samt påverkas av en rad omständigheter man själv inte egentligen rår över. Man har dock en del mer stabila affärsområden, så som terminalverksamheten, som inte uppvisat samma volalitet i intjäningen.

Bolaget anses dock inte klara kriteriet.


Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Nej.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder


Ja det har man hittills lyckats med. Vinsten 2011 låg på 1,84 usd/aktie. Medelvinsten sett till den senaste 5-års perioden är 2,40 usd/aktie eller omräknat till nok utifrån nuvarande valutakurs, 13,70 nok/aktie.







Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Eget kapital är på 1515 miljoner usd och räntebärande skulder på 1332 miljoner usd. Debt/equity ligger på 1,35 (2011).Det är m.a.o. ganska på håret man klarar kriteriet att räntebärande skulder ska vara lägre än eget kapital.







Avkastnings- och tillväxtskrav


ROE 5-års medel ligger på 9,9% Eget kapital är på 25,41 usd/aktie (2011) eller motsvarande 145 nok.

Det har egentligen inte hänt något med det egna kapitalet de senaste 5 åren.

Direktavkastningen är just nu på ca 5,5% och utdelningarna har varit ganska konstanta (förutom under 2009 och 2010) sett över en 7-års period. 2005 betalades en rekordstor utdelning på 3 usd/aktie ut.

Direktavkastningen är lockande men det verkar inte finnas varken utdelningstillväxt eller tillväxt i eget kapital. I alla fall inte under nuvarande marknadsförutsättningar.

Stolt-Nielsen bedöms inte klarar kriteriet.



Ledningen

Niels G. Stolt-Nielsen är VD (son till Jacob Stolt-Nielsen). Christer Olsson är styrelseordförande sedan 2009 (har dock varit med i bolaget sedan 1993) då Jacob Stolt-Nielsen avtackades. Jacob är grundaren av bolaget.

Jag har inte funnit någon anledning att misstro ledningen.



Information tillgängligt

Ja det får anses vara tillfredställande även om det inte är optimalt. Det är lite svårare för en privatperson att "få en känsla" för tjänsterna bolaget levererar. Det går ju inte bara gå in i en butik och inspektera eller köpa levereranser till sin egen dörr. IR-avdelningen bekvämar sig i alla fall med att besvara mail och är också ganska snabba på det. 



Marknadsmakt och marknadssituation


Konkurrensen är stark och jag ser inte att Stolt-Nielsen skulle ha någon speciell "moat" eller möjlighet att vara prissättare inom branschen. Tvärtom verkar hela branschen (framförallt tanker segmentet) utsatt för marginalpress och sviktande efterfrågan. Långa responstider, eftersom det tar tid att t.ex. bygga nya fartyg, terminaler et.c., gör det också extra svårt att snabbt anpassa sig till förändrade förutsättningarna.

En fördel Stolt-Nielsen har gentemot en del andra aktörer är att man är diversifierad mot en del mindre känsliga affärsområden så som t.ex. terminal och tankcontainer verksamheten. 

Stolt-Nielsen anses dock inte klara kriteriet.

För mer detaljer kring min syn på rederibranschen hänvisas till: Skepp Ohoj!


Etiska aspekter

Helt ok.



Stolt-Nielsen får godkänt på 9 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: B.


Slutsats

Med ratingen B så är min syn på Stolt:Nielsen neutral. Stolt-Nielsen är kanske inte ett bolag som normalt tilldrar mig sitt intresse och som lämpar sig för ett långvarigt innehav för min egen del. Under speciella omständigheter och i mindre dos kan det dock vara aktuellt. Det finns dock en del kvalitativa sidor som man bör  vara observant på. 

En eventuell investering bör också vägas mot vad som mer erbjuds av "Mr Market". I relation till t.ex. norska Kongsberg, som också tilldrog sig mitt intresse p.g.a. upplevd impopularitet så är min spontana känsla att det är större risk att Stolt-Nielsen råkar gå i kvav, eller sänker utdelningen än Kongsberg. Stolt-Nielsen, liksom många andra bolag, är konjunkturkänsligt, men i relation till t.ex. Skanska så, om allt annat är lika, känns Skanska som ett mer förutsägbart alternativ, men man kan ju aldrig veta...




Noteringar kring nuvarande värdering

Stolt-Nielsens kurs 18/10 2012: 103 kr (Topp 3 år ca 150 kr, botten ca 85 kr)

PE 9,8
PE3 10,4

Direktavkastning 5,5%


Vad är din syn på Stolt-Nielsen?

fredag 12 oktober 2012

Impopulär bransch

Det är alltid extra intressant att titta runt i branscher som är krisdrabbade. En sådan är rederibranschen, både här i Norden som globalt sett. Rederibranschen är ju en bransch som varit betydande i Sverige en gång i tiden. För drygt 20 år sedan fanns ett tiotal rederibolag noterade i Sverige och de stod då för drygt 3% av all sjötrafik i världen. Idag återstår två små bolag, Transatlantic och Concordia Maritime.Tittar vi på våra grannländer så finns det några större. Vi har exempelvis Möller-Maersk, Wilh. Wilhelmsen, D/S Norden, Frontline och Stolt-Nielsen.

Många bolag inom rederibranschen,kan idag handlas till betydande rabatt till det bokförda värdet på det egna kapitalet och till hög direktavkastning. Vi har exempel på direktavkastningar så som:

Concordia Maritime 9,5%
Safe Bulkers 10,3%
Navios Maritime Partners 11,%
DHT Holdings 16%
Star Bulk Carriers 9,5%
Teekay Tankers 14,8%
Overseas Shipholding Group 13,9%
North American Tankers 12,8%

Anledningen till impopulariteten är att det finns en överkapacitet i branschen. Under de gyllene åren innan finanskrisen beställdes en mängd nya fartyg. När de blev färdiga, och färdigställs nu, så kommer de ut på en helt annan marknad. På så sätt överträffar fraktkapaciteten behovet. Med dagens fraktrater så är det knappt man täcker driftkostnaderna. Många rederier är också tungt skuldsatta. Det är en kapitalintensiv bransch där man behöver ta lån på betydande summor för att bygga ett fartyg. Klarar man av att bibehålla utdelningarna? Klarar man av att driva rörelsen vidare?



Det finns också anledning att vara skeptisk till det bokförda värdet på tillgångar. Fartyg som köpts in då värderingen och kostnaden för att bygga låg högre än idag är inte nödvändigtvis lika mycket värda i dagens ekonomiska klimat. Ett sådant exempel är Concordia som skrev ned sin fartygsflottas värde med en åttondel nyligen. Planerade avskrivningar räcker alltså inte till utan extra nedskrivningar behöver belasta resultatet.

I en dylik miljö, kan det finnas något att "fiska upp"? Kanske, kanske inte.  Vad tycker du?