När känslorna spelar in

Jag har en del bolag som visat sig vara av god kvalitet när jag tittat på dem utifrån mina kriterier, samtidigt som de är eller har varit attraktivt prissatta. Ändå har det inte blivit köp? Varför?

För subjektiva tankar, känslor, spelar in.

Här är jag inte olik många andra förmodar jag. Vi är mer känslostyrda än vi tror när det väl kommer till kritan. Oftast yttrar det sig i att när man gillar någonting så letar man gärna efter "bevis" som stärker tesen om varför någonting är bra. När man ogillar någonting så drar man gärna fram saker som sår tvivel eller framställer något i sämre dager. Detta är en klassisk "fälla" som vi alla går i när vi betraktar saker. Må det vara ett bolag, ett hus, eller någonting annat.

Så vad har jag för känslomässig inställning som hindrat mig till köp. Trots hög rankning (A - AA). Låt mig visa fyra ganska tydliga exempel.

Kabe (A) - Välskött bolag men fokus ligger på husvagnar och jag är mer utav en husbilspersonlighet. Jo jag har haft husvagn också, men att ligga och dra en husvagn för att sedan tränga ihop sig i en camping med knappt metern i mellan sig och grannen. Nej tack. Jag tycker Sverige är fantastiskt och reser gärna runt i vårt kära avlånga land när tiden så medger, men det ska i så fall vara i en husbil. Jag tycker Kabe har en del kvar att bevisa på den sidan.

Mekonomen (AA)- Fint bolag. Jag har ibland både köpt delar som haft bil på verkstad på en Mekonomen-ansluten verkstad förr, men numera köper jag hellre delar från ett billigare ställe. När det behövs hjälp från en verkstad så finns även det på billigare ställe. Mekonomen är inte billig längre, trots reklamen som vill påstå så. Jag har svårt att köpa aktier i ett bolag vars tjänster/produkter jag valt att avstå från.

Mattel (AA) - Världens största leksakstillverkare. Bör vara en fantastiskt affär att kränga leksaker. Jag har dock noterat att mina egna barn sällan köper leksaker. Istället lägger de hellre sina ihoptjänade pengar på elektroniska produkter, spel och dylikt. Detta gör mig tveksam till leksaksbranschen. En bransch som inte ser ut att växa som helhet utan istället verkar de olika tillverkarna kannibalisera på varandra.

Fenix Outdoor (AA) - Ytterligare ett väldigt välskött bolag. Jag gillar natur- och friluftsliv lika mycket som alla andra, men har aldrig egentligen förmått mig att handla på t.ex. Naturkompaniet. Prisnivån på produkterna ligger inte riktigt på den nivån som jag vill handla kläder som är till för hobbybruk för. Jag betvivlar inte kvaliteen på grejorna. De är säkert bra. Jag har bara "känslomässigt" svårt att köpa det som till synes kostar mer.

Hur är det med dig. Har du kommit på dig själv med att låta känslorna spela in?

Leksaksindustrin

Leksaksindustrin är en storindustri och omsätter ca 84 milj usd totalt sett i hela världen. Det är delvis en väldigt fragmenterad bransch, delvis oligopolliknande. Det finns en mängd mindre aktörer som har ett fåtal produkter i sin produktportfölj men enbart ett fåtal riktigt stora globala jättar.

Den traditionella leksaksindustrin är dock stagnerande. Totalt sett växer den knappt, 1-2% årligen i mogna marknader så som USA. Det leder till att många mindre branschaktörer slås ut alternativt köps upp av de stora jättarna. Denna utslagning av mindre, samt uppköp, är det som generellt sett verkar driva den underliggande tillväxten hos de stora leksaksättarna.

Vilka är de då?

Störst till omsättningen är amerikanska och börsnoterade Mattel med ca 6,4 miljarder i omsättning.

Danska, och privatägda, Lego kommer på andra plats med ca 4,6 miljarder i omsättning och är egentligen den branschaktör som sticker ut på så sätt att man verkar kunna lyckas växa "på egen hand". Ej nödvändigtvis på bekostnad av andra, mindre, aktörer. lönsamheten de senaste åren verkar också vara näst intill löjeväckande hög men några exakta siffror har jag ej skakat fram än.

Därefter kommer amerikanska och tillika börsnoterade Hasbro med ca 4,1 miljarder i omsättning.


Därefter kommer japanska, och på Tokyo börsen noterade, Namco-Badai. Omsättningen ligger på ca 4,7 miljarder usd men nu är Namco-Badai inte ett renodlag traditionellt leksaksbolag utan har ocskå en hel del videospel m.m. Drygt 1/3 kan hänvisas till försäljning av traditionella leksaker d.v.s. ca 1,6 miljarder usd.

Videospelsmarknaden är, till skillnad från den traditionella leksaksmarkanden, en marknad med stark tillväxt. Försäljningen har de senaste åren i medel växt med ca 7-10%. Idag uppgår världsmarknaden till ca 76 miljarder usd d.v.s. så har den snart gått om den traditionella leksaksmarknaden. Den, samt leksaksindustrin, är därmed större än musikindustrin (ca 35 miljarder usd) och filmindustrin (ca 27 miljarder usd).

Jag drar några slutsatser från detta.

1) Den traditionella leksaksindustrin är en jättemarknad där de fyra största aktörerna har drygt 1/6 av marknaden tillsammans. Barn och föräldrar lägger helt enkelt ned en hel del pengar på leksaker och detta köpbeteende verkar bestå.

2) Den traditionella leksaksmarknaden verkar ha stagnerat (omsättningen har varit näst intill stillastående i 10 år) och de olika bolagen kannibaliserar på varandra. En process som verkar leda till att de större (i kraft av sin storlek) slår ut de små.

3) Av döma av marginalerna för de stora aktörerna så råder det tydligen ingen prispress. Priset verkar inte vara avgörande när det kommer till leksaksförsäljning. Mattel har rörelsemarginaler på ca 16%, Hasbro ca 12% och Namco-Badai ca 7% på sin leksaksförsäljning.

Just marginalerna kan vara värt att titta lite extra på. Bruttomarginalen har för t.ex. Mattel förbättrats de senate åren. Lite efterforskningar pekar på att leksaker består av en hel del plast och en viktig kostnadspost när det gäller kostnad för varor är frakt- och distributionskostnader (de tillverkas i lågprisländer och ska sedan fraktas till där de köpstarka konsumenterna finns). Båda dessa faktorer är beroende av oljepriset. Således, lågt oljepris leder till något bättre bruttomarginal, högre oljepris leder till något sämre bruttomarginal.

Vad kan vi mer kika på?

Den finansiella ställningen verkar vara godkänt för både Mattel, Hasbro och Namco-Badai. ROE för de tre aktörerna ligger (baserat på 2013) på 28%, 18% respektive 14%.

Värderingen ligger på, runda slängar,  Mattel PE 14 och 4,3% direktavkastning, Hasbro PE 17 samt 3,2% direktavkastning och Namco-Badai PE 16 och 3% direktavkastning.

Vad anser du? Är leksaksindustrin som bransch en, totalt sett, för stagnerande industri och ska man istället satsa på videospel? Eller ska man ignorera makrotrenden och satsa på lågt värderade bolag, även om de verkar i en till synes stagnerande bransch? Är mina ovanstående slutsatser riktiga och relevanta?

Analys av Mattel

Efter att kursen fallit bl.a. p.g.a. vikande leksaksförsäljning i USA under Q4 så blir det extra intressant att ta en närmre titt på världens, till omsättningen, största leksakstillverkare, Mattel utifrån mina ratingkriterier.  

Mattel utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer allehanda leksaker. Utbudet sträcker sig från allt i mellan dockor till bilar. Kända varumärken som Mattel äger är t.ex. Barbie, Monster High, American Girl, Thomas and Friends, Byggare Bob och Hot Weels. Man betalar också royalties för rättigheterna att tillverka och saluföra en del Disney-Pixar klassiker så som Toy Story, Disney Classics m.fl.

Vill man förenkla så kan man säga att Mattel är mer inriktat mot flickleksaker och leksaker till barn i tidigare år. Branschkollegan och världens näst största leksakstillverkare Hasbro är mer inriktat mot pojkleksaker och leksaker till barn i skolåldern.

Geografiskt stor Nordamerika 2012 för 56% av försäljningen. Därefter kom Europa 24%, Latinamerika 14% och Asien 6%. Det är Latinamerika och Asien som uppvisar mest tillväxt.

Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE/NASDAQ.

Mattel är noterat i New York, NASDAQ. Ticker MAT.

Mattel bedöms klara kriteriet.


Ägare

Institutionella ägare varav de största har ca 6-7% ägande.

Mattel klarar ej kriteriet.


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?


Ja. Mattel ger utdelningar kvartalsvis. Förra året landade utdelningen på 1,24 usd/aktie. Nyligen föreslogs en utdelningshöjning till 1,52 usd/aktie.  5-års medel är på 1,05 usd/aktie att jämföra med vinsten under samma period på i medel 2,06 usd/aktie. Det ger en utdelningsnivå motsvarande ca 51%. 

Utdelningstillväxten kan sägas vara "ojämn". Utdelningarna var t.ex. stillastående mellan 2007 och 2009 men sett till det senaste 10 åren så är den ändock ca 11-12% årligen i medel. M.a.o. gör man ett "ryck" då och då.

Mattel lägger ungefär lika mycket på återköp av aktier som på utdelningar. 20 % av aktierna har återköpts under en 10 års period.

Kassaflödet bedöms vara relativt starkt. 2012 gjorde man ett större förvärv vilket naturligtvis satte sina spår i kassaflödet, men mellan tummen och pekfingret så är fritt kassaflöde ca 1,80 usd/aktie i medel sett över de senaste 5 åren d.v.s. strax under redovisad vinst.


Mattel bedöms klara kriteriet.



Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Omsättningen är tämligen stabil och ökar visserligen inte stort över tid men väl med ca 2-3% årligen i medel. Man verkar vara relativt konjunkturoberoende. Varken råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut eller börsens svängningar verkar påverka bolaget nämnvärt.

Mattel bedöms klara kriteriet.



Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Nej. Kostnader för R&D är i stort obefintliga. Den stora kostnadsposten är av förklarliga skäl kostnad för sålda varor, men förutom det är marknadsföring en viktig post. Man är ej beroende av att lyckas med ständigt nya produktlanseringar för att upprätthålla försäljningen.

Mattel bedöms klara kriteriet.



Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder


Ja. Vinsten är tämligen stabil och även om inte omsättnings- och vinsttillväxten i sig är så stor så verkar återköpen av aktier ändå ge en relativ fin utveckling sett till per aktie. Vinsten för 2013 landade på 2,58 usd/aktie. 3-års medel är 2,33 usd/aktie. 5 års medel är 2,06 usd/aktie.

Vinst per aktie har ökat med ca 11-12% per år. Det är ungefär dubbelt så mycket som den underliggande egentliga vinsttillväxten varit.

Edit: Den underliggande vinsttillväxten har mer exakt legat på ca 7% per. En hel del av förbättringen kommer från förbättrade marginaler.

Mattel bedöms klara kriteriet.


Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Eget kapital är på 3,3 miljarder usd. Long Term Debt på 1,6 miljarder usd och andelen totala skulder på 3,1 miljarder usd. Debt/Equity 0,94 (ÅR 2013). Kassan motsvara ca 3 usd/aktie.


Mattel bedöms klara kriteriet.




Avkastnings- och tillväxtskrav


ROE ligger runt ca 24% som 5-års medel och rörelsemarginalen är  på ca 14%.

Det egna kapitalet har under den senaste 5 års perioden växt med ca 7-8% årligen sett till per aktie.

Mattel bedöms klara kriteriet.



Ledningen

Bryan Stockton är CEO och styrelseordförande sedan 2012 respektive 2013. Han har ett tidigare förflutet inom Kraft Foods. Finns en mängd "gubbar" i toppen och enbart en kvinna. Känns lite udda då bolaget ändå (som jag uppfattar det) har flickor som främsta målgrupp. Ledningen får godkänt då jag inte har något konkret att anföra mot men jag får lite vibbarna av att det är karriär, bonusprogram et.c. som är främsta incitamentet för ledningen i ett storbolag som Mattel.


Mattel bedöms klara kriteriet.


Information tillgängligt

Informationen är acceptabel. Det är fullt möjligt att bilda sig en egen uppfattning som konsument av bolagets produkter. Det är ingen udda bransch utan ganska lättförstårlig. Marknadsför leksaker, producera dem billigt, sälj så mycket som möjligt. 

Mattel bedöms klara kriteriet.



Marknadsmakt och marknadssituation

Efterfrågan på leksaker bedöms finnas länge än. Mattel har ca 16% av marknaden i USA d.v.s. drygt dubbelt så mycket som näst största aktören, Hasbro. 

De tre största och viktigaste kunderna är Walmart, Toys R Us och Target. Dessa tre stora kedjor står för drygt 1/3 av Mattels försäljning.

Man har en mängd välkända märken. Inte minst Barbie som är en amerikansk ikon-leksak som kan säljas till hyfsat goda marginaler. I alla fall i USA. Satsningen med Barbie i den snabbväxande marknaden Kina har dock visat sig lite lurigare. Det visade sig att kineser inte alls kan tänka sig betala mer för Barbie för att det är Barbie utan mest ser henne som vilken annan docka som helst. 

Näst viktigaste dock-varumärket är Monster High. Det har visat sig, inte minst under 2013, att Barbie säljer mindre och mindre. Å andra sidan säljer t.ex. Monster High dockorna mer och mer. Är man störst och äger alla populära dockor så är det nästan oundvikligt att varumärkena "kannibaliserar" på varandra.

Leksaksmarknaden har förändrats under senare år. Det går inte längre bara marknadsföra coh sälja leksakerna  i sig. Det mest framgångsrika konceptet är numera att sälja "stories" d.v.s bygga upp en historia med huvudpersoner, sidokaraktärer o.s.v. som marknadsförs via film, sociala medier, spel och så vidare. 

Digitala spel har tidigare ansetts som ett hot mot leksaksbranschen, men ses av de flesta nu mer som en möjlighet till ännu starkare marknadsföring.

Västvärlden får väl ändå sägas vara någorlunda mättad vad det gäller leksaker (hur många leksaker har ditt barn?). Stor potential ses i den framväxande medelklassen i tillväxtsländerna. De sägs också vilja köpa leksaker till sina barn när de får råd (jag har ingen anledning att misstro det). Det gäller dock för bolagen att anamma rätt ideer. Ett exempel är Barbie i Kina. Det visade sig att kinesiska föräldrar inte alls ville ha någon sportande eller festande Barbie. Storsäljaren i Kina visade sig nämligen vara en violinspelande Barbie. En kulturell och ambitös Barbie m.a.o. är tydligen vad kinesiska föräldrar vill ge till sina döttrar.

Mattel bedöms klara kriteriet.




Etiska aspekter

Jag har ingenting emot leksaker.

Mattel bedöms klara kriteriet.


Mattel får godkänt på 11 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: AA.


Slutsats

Med ratingen AA så är min syn på Mattel positiv. Bolaget har flera kvaliteer som jag själv uppskattar samtidigt  som det verkar ha förutsättningarna att avkasta helt ok.  

Nuvarande värdering (efter kursfall nyligen) gör bolaget ej mindre attraktivt, tvärt om.





Noteringar kring nuvarande värdering

Mattels kurs 22/2 2014: 35,60 usd (Topp 3 år ca 46 usd, botten ca 25 usd)


PE TTM (2013) 13,8

PE3 15,3

Direktavkastning 4,3% 




Vad är din syn på Mattel