Ibland undrar jag om jag och andra lever i samma värld. Nyhetsrubrikerna var ju måttligt roliga, liksom eko-nyheter på radion angående H&Ms Q1 rapport.
Under dagen har jag också läst rapporten. Därtill har jag ökat något mer i H&M för jag är långt ifrån så pessimistisk kring H&M som vissa andra tydligen är i olika medier. Detta är i och för sig bra då jag varit lite rädd för att rapporten skulle vara bättre än "analytiker" förutspått och därmed dra iväg uppåt i kurs.
Jag kan konstatera att H&Ms omsättning har ökat. Anledningen till att det ändock blir negativt är valutaeffekterna. Detta är ju inte så konstigt då svenska kronan gått starkt och euron (som över hälften av H&Ms försäljning sker i) har minskat i värde. Själva verksamheten har ökat i omsättning. Ta Tyskland som exempel, som är H&Ms viktigaste marknad. Omsättningen ökade med 7% där, men effekten i SEK räknat blev en minskning med 6% iom den svaga euron. Hade förhållandena varit det omvända hade media säkerligen basunerat ut "Fantastiska vinster" fastän det egentligen enbart handlat om valutaeffekter som alltid är volatila och har lite med själva verksamheten och dess utveckling att göra. Valutaeffekter är av betydelse i det korta perspektivet, inte det långa då de har en benägenhet att ta ut sig självt.
Det här är alltså ett bra tillfälle att påminna sig om att olika slutsatser kring saker och ting inte alltid beror på att man har olika sorters information eller analysförmåga utan handlar om perspektiv. Eko-medier har sällan längre perspektiv än ett fåtal kvartal framåt. En mer långsiktig investerare ser åtminstone ett par år framåt.
Samma sak med resultat och verksamhet. Spekulanter och eko-media är antagligen mer intresserad av redovisningssiffror et.c. medan en mer långsiktig investerare är mer intresserad av själva verksamheten och dess utveckling.
Hur som helst. Jag ökade något i H&M idag (liksom jag gjort ganska regelbundet under året på köpkurser mellan 200 och 215) och kommer antagligen fortsätta att göra så en tid till.
Bruttomarginalen minskade något vilket inte heller är underligt. Vi har ju bl.a. kunnat läsa om ökade kostnader för bomull, transporter et.c. 58% tycker i alla fall jag är fortfarande väldigt bra. 250 nya butiker planeras också att öppnas under 2011.
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
torsdag 31 mars 2011
onsdag 30 mars 2011
Analys av Orc Software
Här kommer en analys utifrån mina investeringskriterier på Orc Software.
Large eller midcap eller motsvarande: Ja, noterat på OMX midcap.
Tydlig ägare >20%: Nej. Största ägarna är Swedbank Robur fonder och SEB fonder. I huvudsak institutionella ägare m.a.o. På tredje plats med 7% kommer Staffan Perssons Zimbrine Holding. Staffan Persson är för övrigt en av grundarna av Neonet.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser och börssvängningar? Ja. Med sin exponering mot börser i och med sin position som leverantör av teknologi för bl.a. aktiehandel så kan man ju först undra, men ORC tjänar ju inte pengar på att börsen går upp. Det räcker med att någon använder sig av ORCs program och service för att det ska generera inkomster. Det som eventuellt drabbar ORC i relation till detta är när en bank/kund går omkull (så var fallet med HQ Bank).
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Nej, det räcker inte med att leverera gamla lösningar till bra priser. Man måste fortsätta leverera nya system som möter kundernas kontinuerligt utökade behov. Det ger ett osäkerhetsmoment.
Konjunktur-okänslig: Ja faktiskt ser det så ut. Orc Software har gått med vinst varje år så långt tillbaka som 1995 samt levererat utdelningar i över 10 år (stora delar av vinsten delas f.ö. ut).
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja. Räntebärande skulder är i stort sett obefintliga i relation till eget kapital.
Bättre än index? Vinst och utdelningar varierar från år till år, men direktavkastningen är i regel mycket god. Svaret får bli ja. Historiken pekar på att förutsättningar finns att avkasta bättre än index.
Förtroende för ledningen: Ja. Jag har inget egentligen som gör att jag gör tummen ned här. Samgåendet med Neonet då? Branchen överlag har gått i denna riktning. Hård konkurrens med allt färre aktörer. Får man kontrakten så tjänar man dock bra och hittills har Orc lyckats generera goda vinster och kassaflöden.
Orc Software får godkänt på 7 kriterier av 9. Detta leder då till rating: A.
Slutsats
Med ratingen A så platsar Orc Software i en långsiktig portfölj, men det finns risker och svagheter man bör vara uppmärksam på. I och med samgåendet med Neonet samt en, ej för bolaget fördelaktig valutautveckling så står ORC resultatmässigt antagligen inför ett tufft 2011 (till skillnad till sin brittiska konkurrent som bla pga av det låga pundet gått riktigt bra), men min analys utgår inte som synes från kvartalsprognoser. Man ska vara vaksam på samgåenden, uppköp et.c. I regel blir de kostsamma. Det ultimata är oftast om ett bolag kan växa av egen kraft.
Large eller midcap eller motsvarande: Ja, noterat på OMX midcap.
Tydlig ägare >20%: Nej. Största ägarna är Swedbank Robur fonder och SEB fonder. I huvudsak institutionella ägare m.a.o. På tredje plats med 7% kommer Staffan Perssons Zimbrine Holding. Staffan Persson är för övrigt en av grundarna av Neonet.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser och börssvängningar? Ja. Med sin exponering mot börser i och med sin position som leverantör av teknologi för bl.a. aktiehandel så kan man ju först undra, men ORC tjänar ju inte pengar på att börsen går upp. Det räcker med att någon använder sig av ORCs program och service för att det ska generera inkomster. Det som eventuellt drabbar ORC i relation till detta är när en bank/kund går omkull (så var fallet med HQ Bank).
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Nej, det räcker inte med att leverera gamla lösningar till bra priser. Man måste fortsätta leverera nya system som möter kundernas kontinuerligt utökade behov. Det ger ett osäkerhetsmoment.
Konjunktur-okänslig: Ja faktiskt ser det så ut. Orc Software har gått med vinst varje år så långt tillbaka som 1995 samt levererat utdelningar i över 10 år (stora delar av vinsten delas f.ö. ut).
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja. Räntebärande skulder är i stort sett obefintliga i relation till eget kapital.
Bättre än index? Vinst och utdelningar varierar från år till år, men direktavkastningen är i regel mycket god. Svaret får bli ja. Historiken pekar på att förutsättningar finns att avkasta bättre än index.
Förtroende för ledningen: Ja. Jag har inget egentligen som gör att jag gör tummen ned här. Samgåendet med Neonet då? Branchen överlag har gått i denna riktning. Hård konkurrens med allt färre aktörer. Får man kontrakten så tjänar man dock bra och hittills har Orc lyckats generera goda vinster och kassaflöden.
Orc Software får godkänt på 7 kriterier av 9. Detta leder då till rating: A.
Slutsats
Med ratingen A så platsar Orc Software i en långsiktig portfölj, men det finns risker och svagheter man bör vara uppmärksam på. I och med samgåendet med Neonet samt en, ej för bolaget fördelaktig valutautveckling så står ORC resultatmässigt antagligen inför ett tufft 2011 (till skillnad till sin brittiska konkurrent som bla pga av det låga pundet gått riktigt bra), men min analys utgår inte som synes från kvartalsprognoser. Man ska vara vaksam på samgåenden, uppköp et.c. I regel blir de kostsamma. Det ultimata är oftast om ett bolag kan växa av egen kraft.
lördag 26 mars 2011
Analys av Kinnevik
Här kommer en analys utifrån mina ratingkriterier på Kinnevik. Det blir det första investmentbolaget.
Large eller midcap eller motsvarande: Ja, noterat på OMX largecap.
Tydlig ägare >20%: Jan Stenbecks förmånstagare (bl.a. dottern Christina Stenbeck) kontrollerar ca 48% av rösterna.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja. En ganska nyligen förändring i utdelningspolicyn flaggar för detta också.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser och börssvängningar? Ja. Men Kinneviks innehav i t.ex. Black Earth Farming då? Även om BEF utgör den största delen i deras kategori "Nya investeringar" så är BEF ändock en väldigt liten del av Kinnevik. När det gäller Kinnevik så är det Tele2 i första hand som har betydelse, Millicom, Korsnäs och MTG följer därnäst. MTG påverkas dock också i någon mån av konjunkturer, men står för enbart ca 10% av substansvärdet.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja.
Konjunktur-okänslig: Kinnevik har visserligen inte redovisat vinst varje år de senaste 10 åren, men har i alla fall lyckats ge utdelning varje gång i varierande grad. Det underliggande Tele2 har ej heller levererat vinst varje år, men levererat utdelningar de 8 senaste åren av 10. Millicom har än mer sviktande historia. Samma sak med MTG. Min samlade bedömningen får här därför bli att Kinnevik inte riktigt klarar av detta kriteriet. Märk väl dock, att det ligger lite i Kinneviks natur att inte kunna leverera underliggande innehav med historiskt alltid goda resultat. Kinnevik investerar inte i dylika bolag. Kinnevik investerar i (nya) tillväxtsbrancher/marknader.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja. Räntebärande skulder är ca 8.000 Mkr att jämföra med eget kapital på ca 42.000 Mkr (2009 års siffror, 2010 bör se än bättre ut). Tittar vi på det viktigaste underliggande innehavet Tele2 så är det heller ingen fara då det i nuläget i stort sett saknar räntebärande skulder. Även Millicom klarar kravet. Kapitalintensiva Korsnäs använder en högre belåning, men det får i sammanhanget ses som ok.
Bättre än index? Ja. Sedan 1978 har Kinnevikaktien, genom kursstegring och utdelningar inklusive värdet av erbjudandet om teckning av aktier, givit en genomsnittlig totalavkastning om 19% per år. De senaste åren har totalavkastningen i medel varit 15%.
Förtroende för ledningen: Ja. Jag vet att generationsskiftet gjorde en del analytiker osäkra förr, men i sak verkar det inte ha påverkat verksamheten.
Kinnevik får godkänt på 8 kriterier av 9. Detta leder då till rating: AA.
Slutsats
Med ratingen AA så platsar Kinnevik i en långsiktig portfölj. Märkväl att det är hittills inte visat sig vara någon högutdelare, därtill kan det svänga en hel del resultatmässigt för bolaget självt inklusive i de underliggande innehaven. Historiken och framtidsutsikterna ser dock fortfarande bra ut. Kinnevik passar troligen den som är intresserad av att krydda portföljen med en gnutta mer tillväxtsorientering.
Obs! Analysen tar inte ställning till om det är köpläge just nu, i relation till värdering kontra pris. Det är heller inte analysens (utifrån de uppsatta kriterierna) syfte.
Large eller midcap eller motsvarande: Ja, noterat på OMX largecap.
Tydlig ägare >20%: Jan Stenbecks förmånstagare (bl.a. dottern Christina Stenbeck) kontrollerar ca 48% av rösterna.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja. En ganska nyligen förändring i utdelningspolicyn flaggar för detta också.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser och börssvängningar? Ja. Men Kinneviks innehav i t.ex. Black Earth Farming då? Även om BEF utgör den största delen i deras kategori "Nya investeringar" så är BEF ändock en väldigt liten del av Kinnevik. När det gäller Kinnevik så är det Tele2 i första hand som har betydelse, Millicom, Korsnäs och MTG följer därnäst. MTG påverkas dock också i någon mån av konjunkturer, men står för enbart ca 10% av substansvärdet.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja.
Konjunktur-okänslig: Kinnevik har visserligen inte redovisat vinst varje år de senaste 10 åren, men har i alla fall lyckats ge utdelning varje gång i varierande grad. Det underliggande Tele2 har ej heller levererat vinst varje år, men levererat utdelningar de 8 senaste åren av 10. Millicom har än mer sviktande historia. Samma sak med MTG. Min samlade bedömningen får här därför bli att Kinnevik inte riktigt klarar av detta kriteriet. Märk väl dock, att det ligger lite i Kinneviks natur att inte kunna leverera underliggande innehav med historiskt alltid goda resultat. Kinnevik investerar inte i dylika bolag. Kinnevik investerar i (nya) tillväxtsbrancher/marknader.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja. Räntebärande skulder är ca 8.000 Mkr att jämföra med eget kapital på ca 42.000 Mkr (2009 års siffror, 2010 bör se än bättre ut). Tittar vi på det viktigaste underliggande innehavet Tele2 så är det heller ingen fara då det i nuläget i stort sett saknar räntebärande skulder. Även Millicom klarar kravet. Kapitalintensiva Korsnäs använder en högre belåning, men det får i sammanhanget ses som ok.
Bättre än index? Ja. Sedan 1978 har Kinnevikaktien, genom kursstegring och utdelningar inklusive värdet av erbjudandet om teckning av aktier, givit en genomsnittlig totalavkastning om 19% per år. De senaste åren har totalavkastningen i medel varit 15%.
Förtroende för ledningen: Ja. Jag vet att generationsskiftet gjorde en del analytiker osäkra förr, men i sak verkar det inte ha påverkat verksamheten.
Kinnevik får godkänt på 8 kriterier av 9. Detta leder då till rating: AA.
Slutsats
Med ratingen AA så platsar Kinnevik i en långsiktig portfölj. Märkväl att det är hittills inte visat sig vara någon högutdelare, därtill kan det svänga en hel del resultatmässigt för bolaget självt inklusive i de underliggande innehaven. Historiken och framtidsutsikterna ser dock fortfarande bra ut. Kinnevik passar troligen den som är intresserad av att krydda portföljen med en gnutta mer tillväxtsorientering.
Obs! Analysen tar inte ställning till om det är köpläge just nu, i relation till värdering kontra pris. Det är heller inte analysens (utifrån de uppsatta kriterierna) syfte.
torsdag 24 mars 2011
Ni kommer skratta åt mig
Med risk för att ni nu kommer skratta åt mig och att jag nu utses till bloggosfärens mest omoderna, teknikovänliga, skribent, låt mig avslöja vilken mobiltelefon jag har och använder mig av...
En marinblå Ericsson R310s a.k.a. Hajfenan!
Jag minns inte längre vad jag betalade för den eller exakt när jag köpte den. Däremot så är jag ganska säker på att den har nästan 10 år på nacken, och vet ni vad? Den fungerar lika bra nu som förr. Visserligen har den avsevärt mer repor i plasthöljet än då den var ny, men funktionaliteten har ej drabbats för det.
Jag medger att den känns något för stor ibland eftersom den inte ryms i alla fickor. I alla fall inte i finbyxorna, men i vardagssammanhang brukar den fungera bra att ha med sig då jag är på väg till eller från jobb eller på något annat sätt ute på resande fot. Den fungerar också tillfredställande utefter de behov jag har; att kunna ringa vid mer trängande behov.
Med andra ord, så länge den fungerar så har jag ingen anledning av att köpa en ny mobiltelefon. Oavsett hur många nya modeller de släpper i tid och otid.
Hade jag haft teknik och teknikutveckling som intresse hade jag säkerligen gjort det, men nu har jag inte det. Jag är en stark anhängare av att man ska lägga pengar på saker som betyder något för och intresserar en själv. Gillar du teknikprylar, ok, lägg hobbypengarna på det då. Gillar du resor, ok lägg det på resor då.
Men herregud människa, säger ni nu. Du har ju aktier i G5 Entertainment som utvecklar mobilspel och en 5-åring kan antagligen mer om om användandet av Iphones än du! Ja, så är det antagligen. Jag försöker visserligen lära mig mer om branscher, bolag m.m. även om jag inte använder mig av deras produkter. Ofta tycker jag det är otroligt fascinerande att fördjupa mig i okända ämnen, men min grundtanke är också den att teknikutveckling, patent, modetrender et.c. är det liten ide att försöka förutspå. Än mindre att basera investeringsbeslut på dem.
Jag har ingen aning om vem som kommer lansera årets mest populära mobiltelefon 2014, eller vem som hittar lösningen på antibiotika resistens (om någon), ej heller om det är rutiga eller helfärgade skjortor som är på modet nästa år.
Det jag vet är att det finns en betydande risk för att man betalar dyrt för "populära" aktier.
Det jag också vet är att:
G5 Entertaiment, utifrån en skuldfri position i en verksamhet som inte kräver mycket kapital, visat på allt högre och högre omsättning och vinst och handlas nu till ca p/e 10-12. Det är ett litet bolag med kort historik så placeringen var/är spekulativ.
AstraZeneca handlas till ca p/e 7-8 och är i stort sett i samma position som de andra globala läkemedelsjättarna. Patent går ut, nya mediciner behövs. Patent är dock ingen naturlag. Patent-systemet kan likväl braka ihop om 3-4 år p.g.a. ändrade juridiska synsätt och förhållanden, vad vet jag. Viljan och behovet att få något mot smärtor, krämpor och sjukdomar kommer fortfarande finnas. AstraZeneca har samma möjligheter som någon annan att fylla detta behovet.
Hennes & Mauritz har en otroligt stark finansiell ställning och handlas just nu till historiskt mycket låga nivåer, med en mycket attraktiv direktavkastning. Om folk av eget huvud bestämmer sig för att vilja ha rutiga skjortor. Ja då förmodar jag att H&M beställer hem rutiga skjortor.
Visst finns det pengar att tjäna om man kan haka på trender och pricka in vinnaren av nästa års succe-produkt, men riskerna är enligt mig också extra stora. Allt för ofta betalar man då dyrt för "förhoppningen" om en blivande succe. Bättre då att köpa det som inte är analytikernas favorit. De har allt för ofta lika stora chanser att lyckas som andra, men är prissatta mycket attraktivare. Men ta detta inlägg för vad det är. Vad vet jag om teknikutveckling egentligen. Jag ringer ju fortfarande på min hajfena...
En marinblå Ericsson R310s a.k.a. Hajfenan!
Jag minns inte längre vad jag betalade för den eller exakt när jag köpte den. Däremot så är jag ganska säker på att den har nästan 10 år på nacken, och vet ni vad? Den fungerar lika bra nu som förr. Visserligen har den avsevärt mer repor i plasthöljet än då den var ny, men funktionaliteten har ej drabbats för det.
Jag medger att den känns något för stor ibland eftersom den inte ryms i alla fickor. I alla fall inte i finbyxorna, men i vardagssammanhang brukar den fungera bra att ha med sig då jag är på väg till eller från jobb eller på något annat sätt ute på resande fot. Den fungerar också tillfredställande utefter de behov jag har; att kunna ringa vid mer trängande behov.
Med andra ord, så länge den fungerar så har jag ingen anledning av att köpa en ny mobiltelefon. Oavsett hur många nya modeller de släpper i tid och otid.
Hade jag haft teknik och teknikutveckling som intresse hade jag säkerligen gjort det, men nu har jag inte det. Jag är en stark anhängare av att man ska lägga pengar på saker som betyder något för och intresserar en själv. Gillar du teknikprylar, ok, lägg hobbypengarna på det då. Gillar du resor, ok lägg det på resor då.
Men herregud människa, säger ni nu. Du har ju aktier i G5 Entertainment som utvecklar mobilspel och en 5-åring kan antagligen mer om om användandet av Iphones än du! Ja, så är det antagligen. Jag försöker visserligen lära mig mer om branscher, bolag m.m. även om jag inte använder mig av deras produkter. Ofta tycker jag det är otroligt fascinerande att fördjupa mig i okända ämnen, men min grundtanke är också den att teknikutveckling, patent, modetrender et.c. är det liten ide att försöka förutspå. Än mindre att basera investeringsbeslut på dem.
Jag har ingen aning om vem som kommer lansera årets mest populära mobiltelefon 2014, eller vem som hittar lösningen på antibiotika resistens (om någon), ej heller om det är rutiga eller helfärgade skjortor som är på modet nästa år.
Det jag vet är att det finns en betydande risk för att man betalar dyrt för "populära" aktier.
Det jag också vet är att:
G5 Entertaiment, utifrån en skuldfri position i en verksamhet som inte kräver mycket kapital, visat på allt högre och högre omsättning och vinst och handlas nu till ca p/e 10-12. Det är ett litet bolag med kort historik så placeringen var/är spekulativ.
AstraZeneca handlas till ca p/e 7-8 och är i stort sett i samma position som de andra globala läkemedelsjättarna. Patent går ut, nya mediciner behövs. Patent är dock ingen naturlag. Patent-systemet kan likväl braka ihop om 3-4 år p.g.a. ändrade juridiska synsätt och förhållanden, vad vet jag. Viljan och behovet att få något mot smärtor, krämpor och sjukdomar kommer fortfarande finnas. AstraZeneca har samma möjligheter som någon annan att fylla detta behovet.
Hennes & Mauritz har en otroligt stark finansiell ställning och handlas just nu till historiskt mycket låga nivåer, med en mycket attraktiv direktavkastning. Om folk av eget huvud bestämmer sig för att vilja ha rutiga skjortor. Ja då förmodar jag att H&M beställer hem rutiga skjortor.
Visst finns det pengar att tjäna om man kan haka på trender och pricka in vinnaren av nästa års succe-produkt, men riskerna är enligt mig också extra stora. Allt för ofta betalar man då dyrt för "förhoppningen" om en blivande succe. Bättre då att köpa det som inte är analytikernas favorit. De har allt för ofta lika stora chanser att lyckas som andra, men är prissatta mycket attraktivare. Men ta detta inlägg för vad det är. Vad vet jag om teknikutveckling egentligen. Jag ringer ju fortfarande på min hajfena...
onsdag 23 mars 2011
Analys av Hennes & Mauritz
Nu har turen kommit till att göra en analys utifrån mina ratingkriterier av Hennes & Mauritz
Large eller midcap eller motsvarande: Ja, noterat på OMX largecap.
Tydlig ägare >20%: Stefan Persson med familj äger 37% av kapitalet och 70% av rösterna.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja, H&M ger utdelningar och de finns inget som tyder på att de inte skulle kunna fortsätta med detta.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser och börssvängningar? Ja, H&Ms verksamhet påverkas inte nämnvärt av dessa faktorer utan fortlöper och genererar vinst som vanligt.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja, även om det finns ett visst mode-inslag så är det inte avgörande för verksamheten att ligga i bräschen för mode-trender.
Konjunktur-okänslig: H&M har levererat ökade vinster och utdelningar i över 10 år, genom hög- som lågkonjunktur.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja. Räntebärande skulder verkar vara ett okänt begrepp inom H&M och förhoppningsvis fortsätter det vara det.
Bättre än index? Ja. H&M har dels en bra direktavkastning men framförallt en historiskt uppvisad totalavkastning över tid som är få bolag förunnat. Även om expansionen går långsammare framöver bör det ändå utveckla sig bättre än index.
Förtroende för ledningen: Ja.
Hennes & Mauritz får godkänt på 9 kriterier av 9. Detta leder då till rating: AAA.
Slutsats
Hennes & Mauritz lovordas ofta och det med rätta. Som ett AAA ratat bolag så platsar H&M definitivt i en långsiktig portfölj. Kombinationen av goda utdelningar och förhållandevis hög tillväxt, allt utifrån en skuldfri position, skapar ett oerhört starkt bolag.
Large eller midcap eller motsvarande: Ja, noterat på OMX largecap.
Tydlig ägare >20%: Stefan Persson med familj äger 37% av kapitalet och 70% av rösterna.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja, H&M ger utdelningar och de finns inget som tyder på att de inte skulle kunna fortsätta med detta.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser och börssvängningar? Ja, H&Ms verksamhet påverkas inte nämnvärt av dessa faktorer utan fortlöper och genererar vinst som vanligt.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja, även om det finns ett visst mode-inslag så är det inte avgörande för verksamheten att ligga i bräschen för mode-trender.
Konjunktur-okänslig: H&M har levererat ökade vinster och utdelningar i över 10 år, genom hög- som lågkonjunktur.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja. Räntebärande skulder verkar vara ett okänt begrepp inom H&M och förhoppningsvis fortsätter det vara det.
Bättre än index? Ja. H&M har dels en bra direktavkastning men framförallt en historiskt uppvisad totalavkastning över tid som är få bolag förunnat. Även om expansionen går långsammare framöver bör det ändå utveckla sig bättre än index.
Förtroende för ledningen: Ja.
Hennes & Mauritz får godkänt på 9 kriterier av 9. Detta leder då till rating: AAA.
Slutsats
Hennes & Mauritz lovordas ofta och det med rätta. Som ett AAA ratat bolag så platsar H&M definitivt i en långsiktig portfölj. Kombinationen av goda utdelningar och förhållandevis hög tillväxt, allt utifrån en skuldfri position, skapar ett oerhört starkt bolag.
måndag 21 mars 2011
Analys av Havsfrun
Här kommer en enklare analys utifrån mina ratingkriterier av Havsfrun Investment
Havsfrun Investment är ett investmentbolag med strategin att som passiv ägare investera i hedgefonder, aktiefonder och andra finansiella instrument.
Large eller midcap eller motsvarande: Nej, noterat på OMX smallcap.
Tydlig ägare >20%: Ja. Claes Werkel och John Tengberg är de största ägarna med ca en tredjedel var.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja, ger utdelningar och de bör kunna fortsätta med detta.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser och börssvängningar? Nej, Havsfruns verksamhet är synnerligen avhängt utvecklingen på världens börser.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja, verksamheten kräver inte innovativ produktutveckling.
Konjunktur-okänslig: Havsfrun har klarat av att ge en förhållandevis hög direktavkastning från 1996 och framåt genom låg som högkonjunktur så på detta sätt har bolaget visat sig klara av konjunkturer samt kriteriet. Dock är substansvärderingen av bolaget starkt knutet till konjukturrörelser i och med handel och innehav av finansiella papper.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja.
Bättre än index? Havsfruns egna målsättning är att över tiden uppnå en relativt stabil substansutveckling, likvärdig eller högre än den genomsnittliga avkastningen på den globala aktiemarknaden men med mindre värdesvängningar. Direktavkastningen är generellt högre än index i övrigt, men substansutvecklingen är generellt över tid (2004 och framåt) sämre eller lika med MSCI Världsindex. Jag är därmed tveksam till, trots den generellt höga direktavkastningen, om bolaget klarar kriteriet och svaret får bli; Nej.
Förtroende för ledningen: Det känns lite tufft, men svaret får faktiskt här bli: Nej. Vilket är allvarligt. Anledningen är två. Det saknas transparens i innehaven. Ledningen vill av oklar anledning ej specifiera vilka fonder och finansiella instrument man har. Den andra anledningen är de relativt höga omkostnaderna man har för att förvalta ett förhållande litet kapital. Finns bolaget för att berika främst ledningen tillika storägarna, eller för att berika aktieägare överlag?
Havsfrun Investment får godkänt på 5 kriterier av 9. Detta leder då till rating: C.
Slutsats
Med en C-rating platsar inte Havsfrun Investment i en långsiktig portfölj och avrådes därmed. Frågetecknen och riskerna är för stora och för många för att Havsfrun ska kunna ses som ett långsiktigt bra placeringsalternativ.
Havsfrun Investment är ett investmentbolag med strategin att som passiv ägare investera i hedgefonder, aktiefonder och andra finansiella instrument.
Large eller midcap eller motsvarande: Nej, noterat på OMX smallcap.
Tydlig ägare >20%: Ja. Claes Werkel och John Tengberg är de största ägarna med ca en tredjedel var.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja, ger utdelningar och de bör kunna fortsätta med detta.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser och börssvängningar? Nej, Havsfruns verksamhet är synnerligen avhängt utvecklingen på världens börser.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja, verksamheten kräver inte innovativ produktutveckling.
Konjunktur-okänslig: Havsfrun har klarat av att ge en förhållandevis hög direktavkastning från 1996 och framåt genom låg som högkonjunktur så på detta sätt har bolaget visat sig klara av konjunkturer samt kriteriet. Dock är substansvärderingen av bolaget starkt knutet till konjukturrörelser i och med handel och innehav av finansiella papper.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja.
Bättre än index? Havsfruns egna målsättning är att över tiden uppnå en relativt stabil substansutveckling, likvärdig eller högre än den genomsnittliga avkastningen på den globala aktiemarknaden men med mindre värdesvängningar. Direktavkastningen är generellt högre än index i övrigt, men substansutvecklingen är generellt över tid (2004 och framåt) sämre eller lika med MSCI Världsindex. Jag är därmed tveksam till, trots den generellt höga direktavkastningen, om bolaget klarar kriteriet och svaret får bli; Nej.
Förtroende för ledningen: Det känns lite tufft, men svaret får faktiskt här bli: Nej. Vilket är allvarligt. Anledningen är två. Det saknas transparens i innehaven. Ledningen vill av oklar anledning ej specifiera vilka fonder och finansiella instrument man har. Den andra anledningen är de relativt höga omkostnaderna man har för att förvalta ett förhållande litet kapital. Finns bolaget för att berika främst ledningen tillika storägarna, eller för att berika aktieägare överlag?
Havsfrun Investment får godkänt på 5 kriterier av 9. Detta leder då till rating: C.
Slutsats
Med en C-rating platsar inte Havsfrun Investment i en långsiktig portfölj och avrådes därmed. Frågetecknen och riskerna är för stora och för många för att Havsfrun ska kunna ses som ett långsiktigt bra placeringsalternativ.
söndag 20 mars 2011
Krig är Big Business
På relativ kort tid, natten till idag, avfyrades minst 112 Tomahawk-missiler mot mål i Libyen. Enbart missilerna i sig kostade ca 500 miljoner kr. När USA inledde invasionen av Irak 2003 inleddes det med avfyrandet av Tomahawk missiler motsvarande ett värde av 3,5 miljarder kr. Krig är "Big business".
Tomahawk missiler är en s.k. kryssingsrobot med lång räckvidd och hög träffsäkerhet som kan avfyras från fartyg eller ubåtar. Industrin bakom den är typisk för försvarsindustrin där det ena går in i det andra. Samarbete, joint-venture et.c. är, tvärt emot vad man kan tro, väldigt vanliga inom denna branch. En aktör kan utveckla ett system tillsammans med andra, en annan tillverkar och en tredje kanske står för uppgraderingar.
I detta fallet är de första generationens Tomahawk-missiler främst utvecklade av bolaget General Dynamic. I dag är det dock Raytheon som står för tillverkningen och som kommer få order från USA och Storbritannien på ersättningsmissiler. Båda är noterade på NYSE.
Krig är, om man vill vara cynisk, lite som klädindustrins modevisningar, som en "Cat-walk". Det gäller att synas.
Detta gäller framförallt för det franska stridsflygplanet Rafael. Frankrike har försökt sälja Rafael under flera år nu, men utan resultat. Man har gjort försök till Marocko, Schweiz, Oman, Förenade Arab Emiraten och även Gaddafis Libyen. Upphandling pågår med bl.a. Indien och Brasilien. Med hundratals plan i eventuell orderstock och styckpriser på ca 600 miljoner kr så är det inte bara nationell prestige utan också stora pengar på spel. det är m.a.o. ingen slump att Rafael är det stridsflyg som först får synas över Libyen.
Rafael utvecklades, tillverkas och säljs av Dassault, ett bolag till hälften ägt av Franska staten och Europas ledande försvars- och rymdindustri EADS (European Aeronautic Defence and Space Company), med säte i Nederländerna och noterat på sex europeiska börser.
På liknande sätt lär vi få se framförallt britterna skicka och använda stridsflygplanet Eurofighter Typhoon, utvecklat och byggt av ett konsortium sammansatt av koncernen EADS, brittiska BAE Systems och italienska Finmeccanica. Italienska Finmeccanica är förresten det bolag som ger högst direktavkastning just nu inom försvarsindustribranchen, men mer om det senare.
Liksom Rafael så marknadsförs Typhoon, men det har varit mer framgångsrikt och faktiskt sålts till tredje part bl.a. till Saudi-Arabien.
Dessa två flygplanstyper, tillsammans med lämpliga amerikanska motkandidater, är ofta huvudkonkurrenterna till SAABs JAS 39 Gripen då det ska upphandlas. Inte minst är detta situationen i Brasilien. Sarkozy har tidigare besökt Brasilien och diskuterat affärer. Obama är där just nu. Amerikanska Boeings F/A-18 ligger nämligen också med i potten där.
Det är som sagt inte bara nationell prestige som driver försvarsindustrin. En hel del pengar står på spel. En hel del av dessa bolag är också noterade. Många är delvis ägda av stater vilket gör att de ofta är lite av speciella skötebarn. Kortfattat så omges försvarsindustrin av väldigt speciella omständigheter, som gör det till ganska unik i jämförelse med andra brancher. Den verkar på en marknad, men en väldigt speciell sådan.
Jag har för avsikt att framöver presentera några av de noterade försvarsindustribolagen som står öppna för investerare att köpa aktier i. Om det är rätt och riktigt att göra så, det får du själv avgöra.
Tomahawk missiler är en s.k. kryssingsrobot med lång räckvidd och hög träffsäkerhet som kan avfyras från fartyg eller ubåtar. Industrin bakom den är typisk för försvarsindustrin där det ena går in i det andra. Samarbete, joint-venture et.c. är, tvärt emot vad man kan tro, väldigt vanliga inom denna branch. En aktör kan utveckla ett system tillsammans med andra, en annan tillverkar och en tredje kanske står för uppgraderingar.
I detta fallet är de första generationens Tomahawk-missiler främst utvecklade av bolaget General Dynamic. I dag är det dock Raytheon som står för tillverkningen och som kommer få order från USA och Storbritannien på ersättningsmissiler. Båda är noterade på NYSE.
Krig är, om man vill vara cynisk, lite som klädindustrins modevisningar, som en "Cat-walk". Det gäller att synas.
Detta gäller framförallt för det franska stridsflygplanet Rafael. Frankrike har försökt sälja Rafael under flera år nu, men utan resultat. Man har gjort försök till Marocko, Schweiz, Oman, Förenade Arab Emiraten och även Gaddafis Libyen. Upphandling pågår med bl.a. Indien och Brasilien. Med hundratals plan i eventuell orderstock och styckpriser på ca 600 miljoner kr så är det inte bara nationell prestige utan också stora pengar på spel. det är m.a.o. ingen slump att Rafael är det stridsflyg som först får synas över Libyen.
Rafael utvecklades, tillverkas och säljs av Dassault, ett bolag till hälften ägt av Franska staten och Europas ledande försvars- och rymdindustri EADS (European Aeronautic Defence and Space Company), med säte i Nederländerna och noterat på sex europeiska börser.
På liknande sätt lär vi få se framförallt britterna skicka och använda stridsflygplanet Eurofighter Typhoon, utvecklat och byggt av ett konsortium sammansatt av koncernen EADS, brittiska BAE Systems och italienska Finmeccanica. Italienska Finmeccanica är förresten det bolag som ger högst direktavkastning just nu inom försvarsindustribranchen, men mer om det senare.
Liksom Rafael så marknadsförs Typhoon, men det har varit mer framgångsrikt och faktiskt sålts till tredje part bl.a. till Saudi-Arabien.
Dessa två flygplanstyper, tillsammans med lämpliga amerikanska motkandidater, är ofta huvudkonkurrenterna till SAABs JAS 39 Gripen då det ska upphandlas. Inte minst är detta situationen i Brasilien. Sarkozy har tidigare besökt Brasilien och diskuterat affärer. Obama är där just nu. Amerikanska Boeings F/A-18 ligger nämligen också med i potten där.
Det är som sagt inte bara nationell prestige som driver försvarsindustrin. En hel del pengar står på spel. En hel del av dessa bolag är också noterade. Många är delvis ägda av stater vilket gör att de ofta är lite av speciella skötebarn. Kortfattat så omges försvarsindustrin av väldigt speciella omständigheter, som gör det till ganska unik i jämförelse med andra brancher. Den verkar på en marknad, men en väldigt speciell sådan.
Jag har för avsikt att framöver presentera några av de noterade försvarsindustribolagen som står öppna för investerare att köpa aktier i. Om det är rätt och riktigt att göra så, det får du själv avgöra.
fredag 18 mars 2011
Analys av Fortum
Här kommer en enklare analys utifrån mina ratingkriterier av Fortum.
Large eller midcap eller motsvarande: Ja. Fortum är noterat på Helsingfors finbörs.
Tydlig ägare >20%: Ja. Finska staten innehar ca 51%.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja, Fortum ger utdelningar och det finns inga tecken på att de kommer sluta med detta.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser och börssvängningar? Ja, Fortum verksamhet påverkas inte direkt av börsens svängningar eller råvarupriser.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja, man är inte beroende av det i sin verksamhet.
Konjunktur-okänslig: Fortum ger en ganska stabil vinst oavsett konjunkturläge.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Fortum har ca 7382 milj EUR i räntebärande skulder och 8742 milj EUR i eget kapital vilket betyder att det klarar kriteriet.
Bättre än index? Fortum bildades 1998 och har sedan dess levererat en direktavkastning på i genomsnitt 5%. Tillväxten är inte den högsta men hög direktavkastning får sägas kompensera detta.
Förtroende för ledningen: Ja.
Övrigt: En brasklapp skjuts in då jag anser det nödvändigt om man ska få en mer nyanserad bild. Börsens svängningar och råvarupriser påverkar inte Fortum nämnvärt, men däremot gör energipolitiska beslut det. Detta är en omvärldsfaktor som bolaget har svårt att parera och som dessutom kan få en ganska kraftig betydelse på resultatet. Det i kombination med att bolaget är ägt av finska staten gör att den politiska aspekten bör tas i särskilt beaktande. Lägg därtill att Fortum också visserligen visar upp en 10-årig historia, men det är ett gränsfall då bolaget startades så sent som 1998. Branchen är också kapitalintensiv och det var också ett gränsfall att Fortum klarade kravet på räntebärande skulder. Räntebärande skulder ökade med 8% under 2010. Fortsätter den trenden så kan man om ca 2 år vara i nivå med eget kapital. Dessa sammanvägda aspekter gör att jag finner mig nödgad att sänka ratingen med ett steg.
Fortum får visserligen godkänt på 9 kriterier av 9, men med en brasklapp. Detta leder till rating: AA.
Slutsats
Med en rating på AA så har Fortum en plats i en långsiktig portfölj. Förhållandevis stabil och högutdelande aktie. Den pågående satsningen på expansion i Ryssland ger en extra krydda, förhoppningsvis utan att riskera resultatet för den nordiska verksamheten. Ratingen kan ha varit än högre om man ser strikt till investeringskriterierna, men en sammanvägd bedömning gav en mer nyanserad bild. Den sänkta ratingen är långtifrån en avrådan. Tvärtom, AA är ett kvalitetstecken.
Large eller midcap eller motsvarande: Ja. Fortum är noterat på Helsingfors finbörs.
Tydlig ägare >20%: Ja. Finska staten innehar ca 51%.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja, Fortum ger utdelningar och det finns inga tecken på att de kommer sluta med detta.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser och börssvängningar? Ja, Fortum verksamhet påverkas inte direkt av börsens svängningar eller råvarupriser.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja, man är inte beroende av det i sin verksamhet.
Konjunktur-okänslig: Fortum ger en ganska stabil vinst oavsett konjunkturläge.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Fortum har ca 7382 milj EUR i räntebärande skulder och 8742 milj EUR i eget kapital vilket betyder att det klarar kriteriet.
Bättre än index? Fortum bildades 1998 och har sedan dess levererat en direktavkastning på i genomsnitt 5%. Tillväxten är inte den högsta men hög direktavkastning får sägas kompensera detta.
Förtroende för ledningen: Ja.
Övrigt: En brasklapp skjuts in då jag anser det nödvändigt om man ska få en mer nyanserad bild. Börsens svängningar och råvarupriser påverkar inte Fortum nämnvärt, men däremot gör energipolitiska beslut det. Detta är en omvärldsfaktor som bolaget har svårt att parera och som dessutom kan få en ganska kraftig betydelse på resultatet. Det i kombination med att bolaget är ägt av finska staten gör att den politiska aspekten bör tas i särskilt beaktande. Lägg därtill att Fortum också visserligen visar upp en 10-årig historia, men det är ett gränsfall då bolaget startades så sent som 1998. Branchen är också kapitalintensiv och det var också ett gränsfall att Fortum klarade kravet på räntebärande skulder. Räntebärande skulder ökade med 8% under 2010. Fortsätter den trenden så kan man om ca 2 år vara i nivå med eget kapital. Dessa sammanvägda aspekter gör att jag finner mig nödgad att sänka ratingen med ett steg.
Fortum får visserligen godkänt på 9 kriterier av 9, men med en brasklapp. Detta leder till rating: AA.
Slutsats
Med en rating på AA så har Fortum en plats i en långsiktig portfölj. Förhållandevis stabil och högutdelande aktie. Den pågående satsningen på expansion i Ryssland ger en extra krydda, förhoppningsvis utan att riskera resultatet för den nordiska verksamheten. Ratingen kan ha varit än högre om man ser strikt till investeringskriterierna, men en sammanvägd bedömning gav en mer nyanserad bild. Den sänkta ratingen är långtifrån en avrådan. Tvärtom, AA är ett kvalitetstecken.
Kanada, tigerekonomi och råvarors fall
Kanada har, liksom Sverige, prisats för sin starka finansiella ställning. Toronto-börsen har gått bland de starkaste. Deras dollar har, liksom kronan, stärkts och finanskrisen slog inte alls lika hårt mot Kanada som mot dess granne USA. Visserligen kom ett mindre bostads-prisfall i och med finanskrisen, men det återhämtade sig snabbt och har sedan fortsatt stiga kraftigt. Där, liksom här, diskuteras om bostadsvärderingarna befinner sig i en bubbla.
Kanada har gynnats av de höga och stigande råvarupriserna. Den har gett mer i plånboken till kanadensarna, stärkt deras valuta och förtroende och hållit arbetslösheten nere på avundsvärda nivåer samt drivit på en bygg-boom vilket gjort att byggnadssektorn med 7,5% av arbetstillfällena är en av de större arbetsgivarna. I januari i år skapades t.ex. dubbelt så många jobb i Kanada än i det 10-gånger befolkningmässigt större grannlandet USA.
Baksidan är, liksom i Sverige, stigande bostadspriser och ökad privat belåning. Även om Kanadas statsfinanser är sunda så har de kanadensiska hushållens skuldsättning ökat kraftigt.
Faran, som många ser det, är just beroendet av råvarusektorn som är basen för tillväxten i Kanada. Kanada har ridit på den vågen av kraftig ökning under flera år nu. Detta är inget nytt fenomen. Under den 200 års period där man studerad råvaror och ekonomisk historia förknippad med dessa så har kraftiga ökningar förekommit vid flertalet tillfällen. De har dock alla följts av ett kraftigt fall.
Råvaru-utvinning är kapitalintensivt och det tar tid för att bygga ut och öka produktionen. Det tar därför tid för att kunna möta en kraftig ökad efterfrågan. Denna "övergångs-tid" är då råvaror historiskt sett får sina rusningar mot nya toppnivåer. I dylika tider ser man en kraftig satsning och utbyggnad. Det som förut varit olönsamt blir nu lönsamt.
Nackdelen när många går in för att tjäna pengar på ökad efterfrågan är att efter en viss tid och då efterfrågan börjar mättas p.g.a. att höga priser gjort att industrin effektiviserat eller finner andra billigare lösningar så sammanfaller detta ofta med ett kraftigt ökat utbud då den nya produktionen som man investerat i nu tar fart. Den sammanlagda effekten blir ett kraftigt fall.
Detta är också risken för Kanada.
Kanada har gynnats av de höga och stigande råvarupriserna. Den har gett mer i plånboken till kanadensarna, stärkt deras valuta och förtroende och hållit arbetslösheten nere på avundsvärda nivåer samt drivit på en bygg-boom vilket gjort att byggnadssektorn med 7,5% av arbetstillfällena är en av de större arbetsgivarna. I januari i år skapades t.ex. dubbelt så många jobb i Kanada än i det 10-gånger befolkningmässigt större grannlandet USA.
Baksidan är, liksom i Sverige, stigande bostadspriser och ökad privat belåning. Även om Kanadas statsfinanser är sunda så har de kanadensiska hushållens skuldsättning ökat kraftigt.
Faran, som många ser det, är just beroendet av råvarusektorn som är basen för tillväxten i Kanada. Kanada har ridit på den vågen av kraftig ökning under flera år nu. Detta är inget nytt fenomen. Under den 200 års period där man studerad råvaror och ekonomisk historia förknippad med dessa så har kraftiga ökningar förekommit vid flertalet tillfällen. De har dock alla följts av ett kraftigt fall.
Råvaru-utvinning är kapitalintensivt och det tar tid för att bygga ut och öka produktionen. Det tar därför tid för att kunna möta en kraftig ökad efterfrågan. Denna "övergångs-tid" är då råvaror historiskt sett får sina rusningar mot nya toppnivåer. I dylika tider ser man en kraftig satsning och utbyggnad. Det som förut varit olönsamt blir nu lönsamt.
Nackdelen när många går in för att tjäna pengar på ökad efterfrågan är att efter en viss tid och då efterfrågan börjar mättas p.g.a. att höga priser gjort att industrin effektiviserat eller finner andra billigare lösningar så sammanfaller detta ofta med ett kraftigt ökat utbud då den nya produktionen som man investerat i nu tar fart. Den sammanlagda effekten blir ett kraftigt fall.
Detta är också risken för Kanada.
Analys av Diös Fastigheter
Här kommer en enklare analys utifrån mina ratingkriterier av ännu ett av mina utdelningsbolag; Diös Fastigheter.
Diös Fastigheter är ett fastighetsförvaltande bolag med verksamhet i norra Sverige. Fastighetsbeståndet utgörs huvudsakligen av centralt belägna kommersiella fastigheter i sex norrländska städer. Diös har sitt säte i Östersund.
Large eller midcap eller motsvarande: Nej, noterat på OMX smallcap.
Tydlig ägare >20%: Nej inte riktigt. Diös är en gemensam satsning av några olika aktörer, vilket gör att det inte finns en huvudägare. Största ägaren är AB Person Invest med ca 17 % och Brinova med ca 16%, följt av Humlegården Holding med ca 14%. Än så länge verkar samarbetet fungera bra, men det hjälper inte för att uppnå investeringskriteriet.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja, Diös ger utdelningar och det finns inga tecken på att de kommer sluta med detta.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser, ränteläget och börssvängningar? Nej, lönsamheten i fastighetsverksamhet påverkas av ränteläget till stor del.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja, som fastighetsbolag så behöver man ej vara innovativa.
Konjunktur-okänslig: Diös har visserligen gått med vinst samt gett utdelningar (ökande från 1,10/aktie 2006 till 1,75 2010) men då Diös inte har de föreskrivna bevisbara 10 åren så blir svaret nej på detta kriterium.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Nej, som fastighetsbolag brukar ha så har det hög andel av räntebärande skulder och är på så sätt extra känslig för ränteförändringar. Diös har ca 364 milj kr i räntebärande skulder att jämföra med eget kapital på 1518 milj kr.
Bättre än index? Detta får sägas vara ok. Diös ger i regel en ganska hög direktavkastning och utdelningstillväxten har över den tid bolaget verkat legat på över 10% i genomsnitt.
Förtroende för ledningen: Ja. Här har jag inget att anmärka.
Diös Fastigheter får godkänt på 4 kriterier av 9. Detta leder då till rating: C.
Slutsats
Med en C-rating platsar inte Diös Fastigheter i en långsiktig portfölj. Storleken och avsaknaden av någon längre historik står främst för denna bedömning. Diös rekommenderas m.a.o. inte till någon som håller på och bygga upp en portfölj av utdelningsaktier. Med sin mindre storlek och kortare historik finns det för många osäkerhets faktorer för att det ska vara värt det.
Diös Fastigheter är ett fastighetsförvaltande bolag med verksamhet i norra Sverige. Fastighetsbeståndet utgörs huvudsakligen av centralt belägna kommersiella fastigheter i sex norrländska städer. Diös har sitt säte i Östersund.
Large eller midcap eller motsvarande: Nej, noterat på OMX smallcap.
Tydlig ägare >20%: Nej inte riktigt. Diös är en gemensam satsning av några olika aktörer, vilket gör att det inte finns en huvudägare. Största ägaren är AB Person Invest med ca 17 % och Brinova med ca 16%, följt av Humlegården Holding med ca 14%. Än så länge verkar samarbetet fungera bra, men det hjälper inte för att uppnå investeringskriteriet.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja, Diös ger utdelningar och det finns inga tecken på att de kommer sluta med detta.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser, ränteläget och börssvängningar? Nej, lönsamheten i fastighetsverksamhet påverkas av ränteläget till stor del.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja, som fastighetsbolag så behöver man ej vara innovativa.
Konjunktur-okänslig: Diös har visserligen gått med vinst samt gett utdelningar (ökande från 1,10/aktie 2006 till 1,75 2010) men då Diös inte har de föreskrivna bevisbara 10 åren så blir svaret nej på detta kriterium.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Nej, som fastighetsbolag brukar ha så har det hög andel av räntebärande skulder och är på så sätt extra känslig för ränteförändringar. Diös har ca 364 milj kr i räntebärande skulder att jämföra med eget kapital på 1518 milj kr.
Bättre än index? Detta får sägas vara ok. Diös ger i regel en ganska hög direktavkastning och utdelningstillväxten har över den tid bolaget verkat legat på över 10% i genomsnitt.
Förtroende för ledningen: Ja. Här har jag inget att anmärka.
Diös Fastigheter får godkänt på 4 kriterier av 9. Detta leder då till rating: C.
Slutsats
Med en C-rating platsar inte Diös Fastigheter i en långsiktig portfölj. Storleken och avsaknaden av någon längre historik står främst för denna bedömning. Diös rekommenderas m.a.o. inte till någon som håller på och bygga upp en portfölj av utdelningsaktier. Med sin mindre storlek och kortare historik finns det för många osäkerhets faktorer för att det ska vara värt det.
onsdag 16 mars 2011
Toalettklottret bloggens vagga
Rubriken är ett inlägg i SCA tidningen Shape. Där kan man bl.a. läsa om att vissa menar att gårdagens klottrare är dagens bloggare. Den och många andra intressanta artiklar finns. Många med en grön vinkling som t.ex. om SCAs huvudkontor i Stockholm; Stockholm Waterfront som liksom huvudkontoret i USA, U.S. Green Building, eftersträvar maximal miljövänlighet. Det går också läsa om att användandet av bindor och blöjor ökar starkt i Kina, att ett normalstort träd räcker till att producera 942 st hundrasidiga böcker och mycket annat intressant.
Tidningen Shape ges ut fyra gånger per år och är främst riktad till analytiker och aktieägare. Det är alltid lika välkommet när den dimper ner i brevlådan.
SCAs kurs har sedan bokslutet gått från ca 113 kr till 101 kr. M.a.o. pressats en del. Utdelningen är f.n. 4 kr/aktie.
Vad tycker du om SCA?
Tidningen Shape ges ut fyra gånger per år och är främst riktad till analytiker och aktieägare. Det är alltid lika välkommet när den dimper ner i brevlådan.
SCAs kurs har sedan bokslutet gått från ca 113 kr till 101 kr. M.a.o. pressats en del. Utdelningen är f.n. 4 kr/aktie.
Vad tycker du om SCA?
tisdag 15 mars 2011
Tokyo och efterskalv
Nya skalv har inträffat ca 11 mil sydväst om 35 miljoners staden Tokyo. Det hör visserligen inte till samma segment av jordplattan som Sendai skalvet, men det har förr visat sig att väldigt kraftiga jordbävningar, inte bara orsakar "vanliga" efterskalv, utan kan ge upphov till nästan lika allvarliga jordbävningar i "nya" delar av den s.k. jordplattan.
Det senaste exemplet är Sumatra jordbävningen i december 2004 som liksom Sendai-skalvet uppmättes till ca 9 på richterskalan. Det gav tre månader senare upphov till det s.k. Nias-skalvet på 8,7.
Risken är att skalven närmare Tokyo är s.k. förskalv för ett utbrott av en liknande stor jordbävning. Tyvärr så drabbas Japan ganska frekvent av jordbävningar p.g.a. geologin. Nästan vart hundrade år ungefär så brukar det också tydligen komma ett större med epi-centrum runt och omkring just Tokyo. Det första kända exemplet är från år 684 (ca 8-8,4). Sedan dess har man dokumenterat flertalet stora jordbävningar med förhållandevis regelbundna intervaller.
Senast inträffade det 1923 och den gången ödelade jordbävningen och de efterföljande bränderna Tokyo. Även den gången gav jordbävningen (ca 7,9) upphov till 10 meter höga tsunamivågor. Dessutom drabbades staden av en tyfon. Antagligen har det något oförklarligt samband, eller så är bara oturen maximal när den slår till.
Jag förstår om man är orolig. Låt oss hoppas att saker och ting inte förvärras nu, men Sumatra exemplet visar oss att det finns en reel risk att det är långt ifrån är över. Tre månader kan kännas avlägset för oss, men för vår moder jord är det antagligen som en halv blinkning.
Det senaste exemplet är Sumatra jordbävningen i december 2004 som liksom Sendai-skalvet uppmättes till ca 9 på richterskalan. Det gav tre månader senare upphov till det s.k. Nias-skalvet på 8,7.
Risken är att skalven närmare Tokyo är s.k. förskalv för ett utbrott av en liknande stor jordbävning. Tyvärr så drabbas Japan ganska frekvent av jordbävningar p.g.a. geologin. Nästan vart hundrade år ungefär så brukar det också tydligen komma ett större med epi-centrum runt och omkring just Tokyo. Det första kända exemplet är från år 684 (ca 8-8,4). Sedan dess har man dokumenterat flertalet stora jordbävningar med förhållandevis regelbundna intervaller.
Senast inträffade det 1923 och den gången ödelade jordbävningen och de efterföljande bränderna Tokyo. Även den gången gav jordbävningen (ca 7,9) upphov till 10 meter höga tsunamivågor. Dessutom drabbades staden av en tyfon. Antagligen har det något oförklarligt samband, eller så är bara oturen maximal när den slår till.
Jag förstår om man är orolig. Låt oss hoppas att saker och ting inte förvärras nu, men Sumatra exemplet visar oss att det finns en reel risk att det är långt ifrån är över. Tre månader kan kännas avlägset för oss, men för vår moder jord är det antagligen som en halv blinkning.
måndag 14 mars 2011
Analys av Axfood
Här kommer min enklare analys utifrån mina ratingkriterier av ännu ett av mina portföljinnehav; Axfood.
Large eller midcap eller motsvarande: Ja, noterat på OMX largecap så klarar Axfood storlekskriteriet.
Tydlig ägare >20%: Ja. Största ägaren är Axel Johnson AB med ca 46%och Reitan Handel AS med ca 10%.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja, Axfood ger utdelningar och det finns inga tecken på att de kommer sluta med detta.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser och börssvängningar? Ja, Axfood är synnerligen opåverkat av konjunktursvängningar.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja, Axfood behöver inte vara innovativa för att verskamheten ska kunna fortskrida. Det räcker att sälja mat.
Konjunktur-okänslig: Ja, Axfood har gått med vinst samt gett utdelningar genom hög- som lågkonjunktur de senaste 10 åren.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja, Axfood har ca 840 milj kr i räntebärande skulder att jämföra med eget kapital på 2972 milj kr.
Bättre än index? Ja. Tillväxten är inget att hoppa högt för, men i gengäld ger Axfood en hög direktavkastning och vinstökningen bör klara av att ligga på ca 4-5%/år i genomsnitt d.v.s. dubbelt så mycket som förväntad inflation.
Förtroende för ledningen: Ja. Här har jag inget att anmärka.
Axfood får godkänt på 9 kriterier av 9. Detta leder då till högsta rating: AAA.
Slutsats
Med en AAA-rating platsar Axfood i toppen om man är ute efter en långsiktig investering utifrån ovanstående kriterier. Ett AAA-bolag är ett bolag som man bara kan låta vara, låta tiden ha sin gilla gång och låta pengarna förränta sig. Med en AAA-rating så platsar bolaget som del i en portfölj för den som enbart vill ha några enstaka innehav, liksom för den som vill diversifiera.
Large eller midcap eller motsvarande: Ja, noterat på OMX largecap så klarar Axfood storlekskriteriet.
Tydlig ägare >20%: Ja. Största ägaren är Axel Johnson AB med ca 46%och Reitan Handel AS med ca 10%.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja, Axfood ger utdelningar och det finns inga tecken på att de kommer sluta med detta.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser och börssvängningar? Ja, Axfood är synnerligen opåverkat av konjunktursvängningar.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja, Axfood behöver inte vara innovativa för att verskamheten ska kunna fortskrida. Det räcker att sälja mat.
Konjunktur-okänslig: Ja, Axfood har gått med vinst samt gett utdelningar genom hög- som lågkonjunktur de senaste 10 åren.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja, Axfood har ca 840 milj kr i räntebärande skulder att jämföra med eget kapital på 2972 milj kr.
Bättre än index? Ja. Tillväxten är inget att hoppa högt för, men i gengäld ger Axfood en hög direktavkastning och vinstökningen bör klara av att ligga på ca 4-5%/år i genomsnitt d.v.s. dubbelt så mycket som förväntad inflation.
Förtroende för ledningen: Ja. Här har jag inget att anmärka.
Axfood får godkänt på 9 kriterier av 9. Detta leder då till högsta rating: AAA.
Slutsats
Med en AAA-rating platsar Axfood i toppen om man är ute efter en långsiktig investering utifrån ovanstående kriterier. Ett AAA-bolag är ett bolag som man bara kan låta vara, låta tiden ha sin gilla gång och låta pengarna förränta sig. Med en AAA-rating så platsar bolaget som del i en portfölj för den som enbart vill ha några enstaka innehav, liksom för den som vill diversifiera.
söndag 13 mars 2011
Analys av AstraZeneca
Här kommer mitt första försök till enklare analys utifrån mina ratingkriterier av ett av mina portföljinnehav; AstraZeneca.
Large eller midcap eller motsvarande: Ja, noterat på bl.a. OMX largecap så klarar AZN storlekskriteriet.
Tydlig ägare >20%: Nej, AZN uppnår inte detta kriteriet. Största ägaren Blackrock Inc har ca 7%, Invesco Ltd ca 5%, Axa SA ca 4% och Investor AB ca 4%.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja, AZN ger utdelningar och det finns inga tecken på att de kommer sluta med detta.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser och börssvängningar? Ja, AZN verkar inte i en branch vars verksamhet påverkas starkt av detta. Detta syns också på historiken.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Nej, AZN måste på sikt utveckla eller förvärva nya "produkter". Antingen går patent ut eller så kommer konkurrenter komma med nya, effektivare mediciner. Man måste vara innovativa.
Konjunktur-okänslig: Ja, AZN har gått med vinst samt gett utdelningar genom hög- som lågkonjunktur de senaste 10 åren.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja, AZN har ca 11.000 MUSD i räntebärande skulder att jämföra med eget kapital på 21.000 MUSD.
Bättre än index? Att vinsten ökat per aktie beror till viss del på återköp av aktier men AZN har dock sedan 2003 tredubblat vinsten/aktie liksom utdelningen. Det skulle vara önskvärt om tillväxten var högre på "egna" meriter men den höga direktavkastningen väger upp detta så svaret får bli Ja.
Förtroende för ledningen: Enligt mitt tycke, Ja. Jag har ingen anledning att "fälla" ledningen på denna punkt. Än så länge har man i alla fall inte ställt in en utdelning till aktieägare samtidigt som man lyft vidhäftiga bonusar med hänvisning till att det är marknadsmässigt korrekt...
Summa summarum så får AZN godkänt på 7 kriterier men icke godkänt på 2. Detta leder då till rating: A.
Slutsats
Med en A-rating kan AZN passa in i en långsiktig portfölj, men man ska då vara medveten om dess svagheter. Även om AZN inte passar in för dem som enbart vill fokusera på de bästa så kan, enligt mig, ett A-ratat bolag ha en plats i en portfölj som följer en mer diversifierad strategi. Dock så bör kanske inte huvuddelen av portföljvärdet ligga här.
Large eller midcap eller motsvarande: Ja, noterat på bl.a. OMX largecap så klarar AZN storlekskriteriet.
Tydlig ägare >20%: Nej, AZN uppnår inte detta kriteriet. Största ägaren Blackrock Inc har ca 7%, Invesco Ltd ca 5%, Axa SA ca 4% och Investor AB ca 4%.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja, AZN ger utdelningar och det finns inga tecken på att de kommer sluta med detta.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser och börssvängningar? Ja, AZN verkar inte i en branch vars verksamhet påverkas starkt av detta. Detta syns också på historiken.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Nej, AZN måste på sikt utveckla eller förvärva nya "produkter". Antingen går patent ut eller så kommer konkurrenter komma med nya, effektivare mediciner. Man måste vara innovativa.
Konjunktur-okänslig: Ja, AZN har gått med vinst samt gett utdelningar genom hög- som lågkonjunktur de senaste 10 åren.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja, AZN har ca 11.000 MUSD i räntebärande skulder att jämföra med eget kapital på 21.000 MUSD.
Bättre än index? Att vinsten ökat per aktie beror till viss del på återköp av aktier men AZN har dock sedan 2003 tredubblat vinsten/aktie liksom utdelningen. Det skulle vara önskvärt om tillväxten var högre på "egna" meriter men den höga direktavkastningen väger upp detta så svaret får bli Ja.
Förtroende för ledningen: Enligt mitt tycke, Ja. Jag har ingen anledning att "fälla" ledningen på denna punkt. Än så länge har man i alla fall inte ställt in en utdelning till aktieägare samtidigt som man lyft vidhäftiga bonusar med hänvisning till att det är marknadsmässigt korrekt...
Summa summarum så får AZN godkänt på 7 kriterier men icke godkänt på 2. Detta leder då till rating: A.
Slutsats
Med en A-rating kan AZN passa in i en långsiktig portfölj, men man ska då vara medveten om dess svagheter. Även om AZN inte passar in för dem som enbart vill fokusera på de bästa så kan, enligt mig, ett A-ratat bolag ha en plats i en portfölj som följer en mer diversifierad strategi. Dock så bör kanske inte huvuddelen av portföljvärdet ligga här.
Daito Trust Construction Co.
Daito Trust Construction Co. ett japansk byggbolag som också är listat på NYSE (därav intresset för just det byggbolaget). Daito bildades 1974 och bygger allt från lägenhetskomplex till fabriker
Enligt uppgift ska byggbranchen vara den enda branchen i Japan som steg i och med Kobe-jordbävningen 1995. Kurs just nu på Daito är 82,25 usd. Vi får se om historien upprepar sig.
Daito handlas just nu på ca P/E 16 baserat på rullande 12 månaders. Daito sänkte utdelningarna 2009 och 2010 hamnade den på 192 yen (ca 2,3 usd, eller ca 3% direktavkastning). Utdelningsandelen ligger f.n. på ca 50%.
Ett annat nyckeltal är ROE på 16,4%.
Största ägaren (29%) är Daisho Co. en gigant inom fastighetsinvesteringar.
Enligt uppgift ska byggbranchen vara den enda branchen i Japan som steg i och med Kobe-jordbävningen 1995. Kurs just nu på Daito är 82,25 usd. Vi får se om historien upprepar sig.
Daito handlas just nu på ca P/E 16 baserat på rullande 12 månaders. Daito sänkte utdelningarna 2009 och 2010 hamnade den på 192 yen (ca 2,3 usd, eller ca 3% direktavkastning). Utdelningsandelen ligger f.n. på ca 50%.
Ett annat nyckeltal är ROE på 16,4%.
Största ägaren (29%) är Daisho Co. en gigant inom fastighetsinvesteringar.
lördag 12 mars 2011
I USA gillar man förstörelse
Ursäkta den något provokativa titeln, men jag blev ganska fascinerad av katastrofers påverkan på börser så jag har fortsatt att läsa på i ämnet. Det finns faktiskt en hel del studier gjorda på området. Nu har jag dessutom tyckt skönja någonting ganska udda som jag vill dela med er andra.
Jag har tidigare skrivit om effekterna av Kobe-jordbävningen och att börsen på några dagar föll ca 8% som reaktion på det. För att titta på en speciellt berörd branch så gällde detta även för de japanska försäkringsbolagen.
Tittar vi på jordbävningen i Turkiet 1999 så var trenden densamma, om än dock längre i tid innan vändningen kom (29 dagar). Börsen sjönk och detsamma gällde för de turkiska försäkringsbolagen.
Låt oss nu ta en titt på världens ekonomiska motor USA. Den första katastrof jag tittade på var Katrina-orkanen. Några dagar efter katastrofen var DJIA upp 1,3% från vad utgångsläget var innan katastrofen. Samma sak verkar ha hänt under orkanerna Andrew (1992), Hugo (1989) och Camille (1969). En skakig dag då det händer sedan rekylerar börsen snabbt och klättrar uppåt. Skador för 100 miljarder dollar och börsen reagerar positivt.
Är detta en speciell orkan-påverkan? Nej. Detta mönster återkommer även vid en jordbävning.
Tittar man på jordbävningen i Kalifornien 1989 så reagerar den amerikanska marknaden ganska omvänt från t.ex. den japanska och turkiska. Försäkringsbolag stiger!
Fler intressanta observationer är att vid större flygkrascher så reagerar börserna negativt under en handelsdag, sedan är det "business as usual". Olyckan i Tjernobyl fick börser att reagera negativt under tre handelsdagar innan det vände på de amerikanska börserna igen.
Det finns ett synsätt som menar på att förstörelse gör att mer måste skapas och därmed skapar tillväxt. Detta synsätt verkar prägla synsättet i USA (om man nu ska dra slutsatser och generalisera).
I fallet försäkringsbolag så antar jag att man på flera håll ser det som så att katastrofer gör att försäkringsbolag måste betala ut stora summor. I USA, enligt min tolkning, så är synsättet mer att en katastrof gör att försäkringsbolag nu troligen kommer kunna teckna flertalet nya försäkringar och på så sätt få sin verksamhet att växa ännu mer.
Vad tror du?
Jag har tidigare skrivit om effekterna av Kobe-jordbävningen och att börsen på några dagar föll ca 8% som reaktion på det. För att titta på en speciellt berörd branch så gällde detta även för de japanska försäkringsbolagen.
Tittar vi på jordbävningen i Turkiet 1999 så var trenden densamma, om än dock längre i tid innan vändningen kom (29 dagar). Börsen sjönk och detsamma gällde för de turkiska försäkringsbolagen.
Låt oss nu ta en titt på världens ekonomiska motor USA. Den första katastrof jag tittade på var Katrina-orkanen. Några dagar efter katastrofen var DJIA upp 1,3% från vad utgångsläget var innan katastrofen. Samma sak verkar ha hänt under orkanerna Andrew (1992), Hugo (1989) och Camille (1969). En skakig dag då det händer sedan rekylerar börsen snabbt och klättrar uppåt. Skador för 100 miljarder dollar och börsen reagerar positivt.
Är detta en speciell orkan-påverkan? Nej. Detta mönster återkommer även vid en jordbävning.
Tittar man på jordbävningen i Kalifornien 1989 så reagerar den amerikanska marknaden ganska omvänt från t.ex. den japanska och turkiska. Försäkringsbolag stiger!
Fler intressanta observationer är att vid större flygkrascher så reagerar börserna negativt under en handelsdag, sedan är det "business as usual". Olyckan i Tjernobyl fick börser att reagera negativt under tre handelsdagar innan det vände på de amerikanska börserna igen.
Det finns ett synsätt som menar på att förstörelse gör att mer måste skapas och därmed skapar tillväxt. Detta synsätt verkar prägla synsättet i USA (om man nu ska dra slutsatser och generalisera).
I fallet försäkringsbolag så antar jag att man på flera håll ser det som så att katastrofer gör att försäkringsbolag måste betala ut stora summor. I USA, enligt min tolkning, så är synsättet mer att en katastrof gör att försäkringsbolag nu troligen kommer kunna teckna flertalet nya försäkringar och på så sätt få sin verksamhet att växa ännu mer.
Vad tror du?
Japanska börsen under kommande vecka
Ska man vara cynisk så är det när det inträffar ovanliga händelser som det kan uppstå möjligheter. Vilken effekt jordbävningen i Japan får på den finansiella marknaden vet vi naturligtvis inte, men vi kan titta på vad som senast hände då Kobe-jordbävningen var 1995.
Jag har under dagen dels följt nyhetsrapporteringen angående kärnkraftverken som tydligen har problem, men också läst in mig på Kobe-jordbävningen och dess effekter på börsen och den japanska yenen.
Då föll inte yenen utan tvärtom steg yenen i värde med ca 20% på tre månader i förhållande till den amerikanska dollarn. Anledningen var att kapital strömmade tillbaka till Japan. Kapital som behövdes till försäkringsutbetalningar och återbyggnad. Nu verkar inte detta scenario lika troligt denna gång då den japanska centralbanken bl.a. står redo att garantera "likviditeten" på den finansiella marknaden som det så fint sägs. En stärkt yen går också stick i stäv med vad Japan försökt åstadkomma så detta lär man säkert försöka undvika, i alla fall en så pass kraftig uppvärdering.
USD/JPY just nu är 81,9. Vi får se vad de kommande veckorna har att erbjuda angående yenen.
Tittar vi på den japanska börsen så föll den med mer exakt 8% de fem handelsdagarna som följde på jordbävningen i Kobe. Därefter steg den sakta uppåt med ca 5% under två veckors tid. På några månaders sikt så sjönk börsen dock, men detta kan egentliger hänvisas till andra faktorer.
Om DJ Japan Index och Nikkei 225 följer samma mönster denna gång så bör vi om 4-5 handelsdagar se dem på nivåerna av 56,7 (från ca 61,6 innan jordbävningen) och 9575 (10408). Därefter bör de börja klättra uppåt igen.
Nu är ju historik inte samma sak som framtiden, men nu har vi i alla fall lite att jämföra med.
OMXS30 står just nu i 11022,22. Kommer också detta index gå ner under veckan som kommer? Vad tror du?
Jag har under dagen dels följt nyhetsrapporteringen angående kärnkraftverken som tydligen har problem, men också läst in mig på Kobe-jordbävningen och dess effekter på börsen och den japanska yenen.
Då föll inte yenen utan tvärtom steg yenen i värde med ca 20% på tre månader i förhållande till den amerikanska dollarn. Anledningen var att kapital strömmade tillbaka till Japan. Kapital som behövdes till försäkringsutbetalningar och återbyggnad. Nu verkar inte detta scenario lika troligt denna gång då den japanska centralbanken bl.a. står redo att garantera "likviditeten" på den finansiella marknaden som det så fint sägs. En stärkt yen går också stick i stäv med vad Japan försökt åstadkomma så detta lär man säkert försöka undvika, i alla fall en så pass kraftig uppvärdering.
USD/JPY just nu är 81,9. Vi får se vad de kommande veckorna har att erbjuda angående yenen.
Tittar vi på den japanska börsen så föll den med mer exakt 8% de fem handelsdagarna som följde på jordbävningen i Kobe. Därefter steg den sakta uppåt med ca 5% under två veckors tid. På några månaders sikt så sjönk börsen dock, men detta kan egentliger hänvisas till andra faktorer.
Om DJ Japan Index och Nikkei 225 följer samma mönster denna gång så bör vi om 4-5 handelsdagar se dem på nivåerna av 56,7 (från ca 61,6 innan jordbävningen) och 9575 (10408). Därefter bör de börja klättra uppåt igen.
Nu är ju historik inte samma sak som framtiden, men nu har vi i alla fall lite att jämföra med.
OMXS30 står just nu i 11022,22. Kommer också detta index gå ner under veckan som kommer? Vad tror du?
Mina ratingkriterier
Jag har listat några enklare kriterier som jag avser att använda för att undersöka hur pass bra investeringar olika bolag är utifrån en långsiktig strategi. Dessa är defensivare än de jag själv egentligen använt av mig förr, men det är alltid nyttigt att utmana gamla tankemönster.
Kriterierna är som följande:
Large eller midcap eller motsvarande utomlands (Mcap på ca >1500 milj kr)
Storlek är aldrig fel om man söker efter större stabilitet.
Tydlig ägare >20%
Tydliga ägar brukar vara tecken på att bolaget har ett ägarperspektiv d.v.s. ser till aktieägares bästa och på den långsiktiga utvecklingen.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Som investerare är det naturligtvis ok om bolaget själv kan förvalta kapitalet så effektivt som möjligt men man vill i regel få en del av vinsten att förfoga över själv till nya investeringar.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av makro-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar och börssvängningar?
Detta kriterium missgynnar bolag verksamma inom bank, råvaror och, värdepappershandel.
Vad det gäller bank-sektorn, i och med dess avgörande betydelse på ekonomin som helhet, så påverkas dess verksamhet av ofta starkt av kriser, oavsett typ av kris. IT, fastighet eller finanskris. Banker drabbas och sitter ofta mitt i smeten i och med sin verksamhet. "To big to fall" existerar inte enligt Warren Buffett och jag tar vara på det.
Vad det gäller råvaror så beror deras vinster på råvarupriset och dessa varierar kraftigt över tid. Råvaror är i princip alltid spekulativa.
Värdepappershandel vare sig det är trading eller passiv investering i aktier är också väldigt oförutsägbart.
Vad det gäller investmentbolag så anses de exponerade om >20% av deras substans/portföljvärde kan hänvisas till ovanstående.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Gör verksamheten ofta kostsamt eller i alla fall oförutsägbart på lång sikt. Riskerar också att slå väldigt fel.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder (se på 10 års period)
Det bästa är naturligtvis om man ALLTID går med vinst, men ALLT kan hända så det finns utrymme för någon redovisad förlust men man ska ha förmåga att kunna betala ut utdelningar även då så att man som investerare ändå får en del valuta för pengarna medan man väntar på att det vänder. Det är också ok om man gjort tvärtom. Man gör vinst, men håller inne utdelningen nån gång då de bedömts vara det långsiktigt bästa.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Leverantörskrediter etc är i regel inga problem, men en hög andel räntebärandeskulder gör bolaget sårbart för ränteändringar. Detta kriterium kommer missgynna fastighetsbolag, vars största kostnader brukar vara ränteutgifter. Detta gör dem också extra sårbara för ränteläget. Vinsterna är goda vid låga räntor, men sjunkande då de höjs.
Förväntas direktavkastning i kombination med tillväxt vara bättre än index? (index = ca 3% direktavkastning, tillväxt 7%)
Om bolaget inte är bättre än index varför investera? Leta efter bolag med 4% direktavkastning och ca 10% bedömd tillväxt eller mer. Lägre tillväxt är acceptabelt om direktavkastningen är högre t.ex. 5% direktavkastning och 5% förväntad tillväxt.
Förtroende för ledningen
En s.k. "mjuk" faktor och bedömningsfråga. Den stora frågan är om ledningen sitter där för att berika sig själva eller aktieägarna?
Jag tänker börja med att lista de bolag jag själv har i min "investeringsportfölj". Jag avser också ge dem en s.k. rating (Populärt i dessa tider). Ratingen är som följande:
AAA - Högsta betyg. Alla kriterier ok.
AA - Gott betyg. Miss på enbart ett kriterium.
A - Värdig kandidat. Miss på två kriterier.
B - Neutral rek. Miss på tre kriterier.
C - Avrådes. Miss på fyra kriterier eller fler.
Jag är medveten om att ovanstående kriterier utgår från min syn på risk och omvärlden så självfallet håller inte alla med om dem som avgörande. Vi får se om de kan hjälpa mig bli "skarpare" vad det gäller långsiktiga investeringar.
Kriterierna är som följande:
Large eller midcap eller motsvarande utomlands (Mcap på ca >1500 milj kr)
Storlek är aldrig fel om man söker efter större stabilitet.
Tydlig ägare >20%
Tydliga ägar brukar vara tecken på att bolaget har ett ägarperspektiv d.v.s. ser till aktieägares bästa och på den långsiktiga utvecklingen.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Som investerare är det naturligtvis ok om bolaget själv kan förvalta kapitalet så effektivt som möjligt men man vill i regel få en del av vinsten att förfoga över själv till nya investeringar.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av makro-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar och börssvängningar?
Detta kriterium missgynnar bolag verksamma inom bank, råvaror och, värdepappershandel.
Vad det gäller bank-sektorn, i och med dess avgörande betydelse på ekonomin som helhet, så påverkas dess verksamhet av ofta starkt av kriser, oavsett typ av kris. IT, fastighet eller finanskris. Banker drabbas och sitter ofta mitt i smeten i och med sin verksamhet. "To big to fall" existerar inte enligt Warren Buffett och jag tar vara på det.
Vad det gäller råvaror så beror deras vinster på råvarupriset och dessa varierar kraftigt över tid. Råvaror är i princip alltid spekulativa.
Värdepappershandel vare sig det är trading eller passiv investering i aktier är också väldigt oförutsägbart.
Vad det gäller investmentbolag så anses de exponerade om >20% av deras substans/portföljvärde kan hänvisas till ovanstående.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Gör verksamheten ofta kostsamt eller i alla fall oförutsägbart på lång sikt. Riskerar också att slå väldigt fel.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder (se på 10 års period)
Det bästa är naturligtvis om man ALLTID går med vinst, men ALLT kan hända så det finns utrymme för någon redovisad förlust men man ska ha förmåga att kunna betala ut utdelningar även då så att man som investerare ändå får en del valuta för pengarna medan man väntar på att det vänder. Det är också ok om man gjort tvärtom. Man gör vinst, men håller inne utdelningen nån gång då de bedömts vara det långsiktigt bästa.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Leverantörskrediter etc är i regel inga problem, men en hög andel räntebärandeskulder gör bolaget sårbart för ränteändringar. Detta kriterium kommer missgynna fastighetsbolag, vars största kostnader brukar vara ränteutgifter. Detta gör dem också extra sårbara för ränteläget. Vinsterna är goda vid låga räntor, men sjunkande då de höjs.
Förväntas direktavkastning i kombination med tillväxt vara bättre än index? (index = ca 3% direktavkastning, tillväxt 7%)
Om bolaget inte är bättre än index varför investera? Leta efter bolag med 4% direktavkastning och ca 10% bedömd tillväxt eller mer. Lägre tillväxt är acceptabelt om direktavkastningen är högre t.ex. 5% direktavkastning och 5% förväntad tillväxt.
Förtroende för ledningen
En s.k. "mjuk" faktor och bedömningsfråga. Den stora frågan är om ledningen sitter där för att berika sig själva eller aktieägarna?
Jag tänker börja med att lista de bolag jag själv har i min "investeringsportfölj". Jag avser också ge dem en s.k. rating (Populärt i dessa tider). Ratingen är som följande:
AAA - Högsta betyg. Alla kriterier ok.
AA - Gott betyg. Miss på enbart ett kriterium.
A - Värdig kandidat. Miss på två kriterier.
B - Neutral rek. Miss på tre kriterier.
C - Avrådes. Miss på fyra kriterier eller fler.
Jag är medveten om att ovanstående kriterier utgår från min syn på risk och omvärlden så självfallet håller inte alla med om dem som avgörande. Vi får se om de kan hjälpa mig bli "skarpare" vad det gäller långsiktiga investeringar.
fredag 11 mars 2011
Sendai 2011 och Kobe 1995
Jordbävningen utanför Japan som skapade 10 meter höga tsunamivågor är den värsta som drabbar Japan sedan jordbävningen i Kobe den 17 januari 1995. En jordbävning som krävde över 6000 människoliv. Den uppmättes till 7,3 på Richterskalan. Den nuvarande är större och eftersom epicentrum är ute till havs tillkommer tsunamivågorna. Förhoppningsvis så är Japan bättre rustat nu än då. 1995 framfördes skarp kritik mot regering och beredskapen. Förhoppningsvis har man lärt sig "läxan" så att så få människoliv som möjligt har spillts/kommer gå om intet. Materiella saker så som hus går alltid att återbygga.
Appropå materiella saker så beräknades jordbävningen i Kobe orsakat skador för stora summor. Den enda sektorn som gick uppåt på den japanska börsen efter Kobe-jordbävningen var kanske inte så förvånande just byggbranchen. Även nu spekuleras det i att byggbolag så som Kajima Corp. kommer vara en av de som drar "nytta" av all förstörelse.
1995 så skakades dock den japanska börsen i övrigt. Fallet blev ca -10% som reaktion på själva jordbävningen, men ca -25% över tid om man räknar tills Nikkei bottnade i juni (men oroligheter kring handels/valuta situationen med USA spelade in också i den utvecklingen). Vid årets slut hade Nikkei dock återtagit det det förlorat i värde.
Idag, som respons på jordbävningen/tsunamin så verkar Nikkei ha sjunkit med ca 2%. Många räknar dock med att Nikkei kommer fortsätta sjunka på måndag. En av anledningarna är att telekommunikation brytits och därmed förhindrat att transaktioner genomförts och det faktum att många börsmäklare, liksom många andra i Japan, slutade tidigare idag (fredag) för att komma hem till sina familjer.
Bank of Japan har tillkallat ett krismöte och säger sig stå sig redo utifall marknaden behöver "stabiliseras" på måndag. Hur och om detta kommer påverka den redan gigantiska statsskulden får tiden utvisa.
(Bild från upprensningen efter Kobe-jordbävningen)
Appropå materiella saker så beräknades jordbävningen i Kobe orsakat skador för stora summor. Den enda sektorn som gick uppåt på den japanska börsen efter Kobe-jordbävningen var kanske inte så förvånande just byggbranchen. Även nu spekuleras det i att byggbolag så som Kajima Corp. kommer vara en av de som drar "nytta" av all förstörelse.
1995 så skakades dock den japanska börsen i övrigt. Fallet blev ca -10% som reaktion på själva jordbävningen, men ca -25% över tid om man räknar tills Nikkei bottnade i juni (men oroligheter kring handels/valuta situationen med USA spelade in också i den utvecklingen). Vid årets slut hade Nikkei dock återtagit det det förlorat i värde.
Idag, som respons på jordbävningen/tsunamin så verkar Nikkei ha sjunkit med ca 2%. Många räknar dock med att Nikkei kommer fortsätta sjunka på måndag. En av anledningarna är att telekommunikation brytits och därmed förhindrat att transaktioner genomförts och det faktum att många börsmäklare, liksom många andra i Japan, slutade tidigare idag (fredag) för att komma hem till sina familjer.
Bank of Japan har tillkallat ett krismöte och säger sig stå sig redo utifall marknaden behöver "stabiliseras" på måndag. Hur och om detta kommer påverka den redan gigantiska statsskulden får tiden utvisa.
torsdag 10 mars 2011
Lundaluppen
Här kommer ännu ett bloggtips som jag varmt rekommenderar. Bloggen Lundaluppen.
Lundaluppen innehåller, och uppdateras då och då med, analyser på flertalet OMX-noterade bolag. Mycket läsvärda!
Lundaluppen definierar sig själv som en defensiv värdeinvesterare. Detta perspektiv utmärker också bolagsanalyserna som utgår från några valda kvalitativa och kvantitativa kriterier inspirerade av "The Intelligent Investor" av Benjamin Graham.
Lundaluppen innehåller, och uppdateras då och då med, analyser på flertalet OMX-noterade bolag. Mycket läsvärda!
Lundaluppen definierar sig själv som en defensiv värdeinvesterare. Detta perspektiv utmärker också bolagsanalyserna som utgår från några valda kvalitativa och kvantitativa kriterier inspirerade av "The Intelligent Investor" av Benjamin Graham.
söndag 6 mars 2011
CPFL Energia SA
Är man intresserad av att investera i ett utländskt bolag med hög och hittils relativ stabil utdelning och som är verksam i ett av världens snabbast växande ekonomier, Brasilien, så kan CPFL Energia vara det man letar efter.
CPFL Energia är en stor elleverantör och elproducent i Brasilien.
1997 privatiserades bolaget och har sedan dess expanderat kraftigt, dels p.g.a. av en stor växande marknad dels via förvärv och uppköp av mindre aktörer. Marknaden i Brasilien är inte som här utan mer fragmenterad. Detta har gjort att en större aktör som CPFL Energia har haft möjligheter till att göra förvärv.
Utdelningar sker två gånger per år, Maj och Augusti och direktavkastningen just nu ligger på 7,2% d.v.s. en minskning den senaste tiden då aktiekursen fortsatt stiga. Vi har tidigare sett en direktavkastning på ca 8%. I regel verkar direktavkastningen legat mellan 6-8% de senaste åren.
Elkonsumtion förväntas fortsätta öka med 4-5% årligen i Brasilien. Den stora huvuddelen av Brasiliens el kommer från vattenkraft (85%) vilket gör landet sårbart vid torka som återkommer då och då. Satsningar görs därför på vindkraft och biomassanläggningar. En satsning som även CPFL Energia är med i.
(På bilden: Etanolproduktion)
CPFL Energia ger också exponering mot den brasilianska realen. Kanske något för den som vill diversifiera i sin valutaexponering.
CPFL Energia kan även handlas på NYSE. Kurs just nu ca 80 usd. Prognostiserat resultat för 2011 är ca 6 usd. Det ger en P/E 13,3 vilket inte är ett superklipp, men ej heller dyrt. Speciellt inte om man räknar med fortsatt stark tillväxt för landet självt och bolaget i sig, stark real och räknar med den höga direktavkastningen. Nu finns det naturligtvis fler faktorer som man bör beakta, som t.ex. skuldsättningen. Men för den intresserade kan det vara värt att ta en närmare titt.
CPFL Energia är en stor elleverantör och elproducent i Brasilien.
1997 privatiserades bolaget och har sedan dess expanderat kraftigt, dels p.g.a. av en stor växande marknad dels via förvärv och uppköp av mindre aktörer. Marknaden i Brasilien är inte som här utan mer fragmenterad. Detta har gjort att en större aktör som CPFL Energia har haft möjligheter till att göra förvärv.
Utdelningar sker två gånger per år, Maj och Augusti och direktavkastningen just nu ligger på 7,2% d.v.s. en minskning den senaste tiden då aktiekursen fortsatt stiga. Vi har tidigare sett en direktavkastning på ca 8%. I regel verkar direktavkastningen legat mellan 6-8% de senaste åren.
Elkonsumtion förväntas fortsätta öka med 4-5% årligen i Brasilien. Den stora huvuddelen av Brasiliens el kommer från vattenkraft (85%) vilket gör landet sårbart vid torka som återkommer då och då. Satsningar görs därför på vindkraft och biomassanläggningar. En satsning som även CPFL Energia är med i.
CPFL Energia ger också exponering mot den brasilianska realen. Kanske något för den som vill diversifiera i sin valutaexponering.
CPFL Energia kan även handlas på NYSE. Kurs just nu ca 80 usd. Prognostiserat resultat för 2011 är ca 6 usd. Det ger en P/E 13,3 vilket inte är ett superklipp, men ej heller dyrt. Speciellt inte om man räknar med fortsatt stark tillväxt för landet självt och bolaget i sig, stark real och räknar med den höga direktavkastningen. Nu finns det naturligtvis fler faktorer som man bör beakta, som t.ex. skuldsättningen. Men för den intresserade kan det vara värt att ta en närmare titt.
lördag 5 mars 2011
Min "galleria" och dess P/E
Idag räknade jag lite på min egen portföljs P/E värdering. Det är enligt mig en ok indikator på vad för sorts portfölj man egentligen sitter på och värderingen på densamma.
Tänk dig att varje innehav du har är en del i ett större maskineri. Ungefär som en "butik" i din galleria. Om du som ägare till gallerian ska kunna tjäna pengar på butikerna så är en förutsättning att butikerna i sin tur tjänar pengar på sina kunder. Nu finns det ju en mängd olika "butiker". En del är t.o.m. enbart i utvecklingsfasen och har inte ens börjat sälja sina produkter till slutkund än. En del går redan nu med god vinst och har kanske gjort så under en längre tid. En del är kanske nyöppnade och dras fortfarande med uppstartskostnader.
Hur som helst, om du väger samman alla dina "butiker" och deras vinster och förluster i förhållande till deras storlek så kan du räkna fram ett genomsnittligt P/E för din galleria/portfölj.
Gör så här:
Ta reda på hur mycket vinst och/eller förlust vart och ett av dina innehav gör per aktie.
Multiplicera det med antalet aktier du har i bolaget.
Summera alla dina innehav och du får nu den vinst alla dina "butiker" ger.
Ta nu värdet på dina innehav och dividera med denna vinst så får du P/E för din portfölj/galleria.
Kanske får du nu ett väldigt högt P/E? Antagligen sitter du då med stor vikt av aktier du förmodar ska växa starkt. Om det är din övergripande strategi så bra, men om din strategi är en annan kanske det är läge att kolla på portföljsammansättningen nogrannare.
Får du negativt P/E? Antagligen sitter du med många nystarts- och förhoppningsbolag. Din galleria har egentligen inte öppnat än. Samma sak här. Bra om det är det som är tanken med portföljen. Mindre bra om tanken är att ha fokus på t.ex. utdelningsaktier.
Själv fick jag ett P/E på 12,8. Vad får du?
Tänk dig att varje innehav du har är en del i ett större maskineri. Ungefär som en "butik" i din galleria. Om du som ägare till gallerian ska kunna tjäna pengar på butikerna så är en förutsättning att butikerna i sin tur tjänar pengar på sina kunder. Nu finns det ju en mängd olika "butiker". En del är t.o.m. enbart i utvecklingsfasen och har inte ens börjat sälja sina produkter till slutkund än. En del går redan nu med god vinst och har kanske gjort så under en längre tid. En del är kanske nyöppnade och dras fortfarande med uppstartskostnader.
Hur som helst, om du väger samman alla dina "butiker" och deras vinster och förluster i förhållande till deras storlek så kan du räkna fram ett genomsnittligt P/E för din galleria/portfölj.
Gör så här:
Ta reda på hur mycket vinst och/eller förlust vart och ett av dina innehav gör per aktie.
Multiplicera det med antalet aktier du har i bolaget.
Summera alla dina innehav och du får nu den vinst alla dina "butiker" ger.
Ta nu värdet på dina innehav och dividera med denna vinst så får du P/E för din portfölj/galleria.
Kanske får du nu ett väldigt högt P/E? Antagligen sitter du då med stor vikt av aktier du förmodar ska växa starkt. Om det är din övergripande strategi så bra, men om din strategi är en annan kanske det är läge att kolla på portföljsammansättningen nogrannare.
Får du negativt P/E? Antagligen sitter du med många nystarts- och förhoppningsbolag. Din galleria har egentligen inte öppnat än. Samma sak här. Bra om det är det som är tanken med portföljen. Mindre bra om tanken är att ha fokus på t.ex. utdelningsaktier.
Själv fick jag ett P/E på 12,8. Vad får du?
tisdag 1 mars 2011
Resultat för Gold One International 2010
Gold One har nu redovisat resultatet för verksamhetsåret 2010.
Kurs just nu i NYSE är 3,60/ADR.
Op-vinsten blev 0,22 usd/ADR eller 0,17 usd/ADR efter de finansiella posterna, innan skatt. Intäkterna motsvarade 0,78 usd/ADR
Cash-cost för guldproduktionen landade på 484 usd/oz och totalkostnaden 686 usd/oz.
Produktione landade på ca 66.000 oz (första verksamhetsåret i kommersiell drift)
För 2011 väntas en produktion på 120.000 oz från Modder East. Cash-cost väntas minska till 417 usd/oz och baserat på ett guldpris på 1234 usd/oz så kan förtjänsten bli i storleksordningen 0,56 usd/ADR.
Med sådana siffror i NÄRTID, plus andra triggers i deras andra projekt så.. Ja det är kul med spekulation.
Kurs just nu i NYSE är 3,60/ADR.
Op-vinsten blev 0,22 usd/ADR eller 0,17 usd/ADR efter de finansiella posterna, innan skatt. Intäkterna motsvarade 0,78 usd/ADR
Cash-cost för guldproduktionen landade på 484 usd/oz och totalkostnaden 686 usd/oz.
Produktione landade på ca 66.000 oz (första verksamhetsåret i kommersiell drift)
För 2011 väntas en produktion på 120.000 oz från Modder East. Cash-cost väntas minska till 417 usd/oz och baserat på ett guldpris på 1234 usd/oz så kan förtjänsten bli i storleksordningen 0,56 usd/ADR.
Med sådana siffror i NÄRTID, plus andra triggers i deras andra projekt så.. Ja det är kul med spekulation.
Jag är en fegis
Jag har funderat en hel del på Archelon Mineral, allt sedan jag gjorde bedömningen att det var säkrare och potentiellt bättre att sälja av och sätta den potten i ett ökat innehav i G5 Entertainment som i dagsläget handlas till ca P/E 12. Sedan den manövern fortsatte Archelon uppåt. Detta svider naturligtvis och är en av baksidorna med spekulativa innehav. Man triggas oftare till att vara aktiv, vilket kan leda till felbedömningar. Om det nu var en felbedömning.
Hur som helst, låt mig punkta upp en del av anledningarna för varför jag köpte.
Archelon hade en intressant portfölj med NIO som den starkast lysande stjärnan. NIO bedömdes kunna vara värd avsevärt mer än vad bokfört värde var.
Archelon-aktien var nästan värderad till sin egen kassa alena. (Kassan ca 0,15 kr. Kurs ca 0,20-23 kr)
Archelon var i stort sett okänt. Medan bolag som t.ex. Northland förekom i diskussioner här och där visste knappt någon att Archelon Mineral existerade. Det enda bolag som egentligen syntes då det gällde NIO var Kopparberg Mineral.
Hypotesen var därmed att vi skulle få se en kraftig uppvärdering i Archelon. Vad skulle jag göra... jag köpte naturligtvis och jag köpte tills jag uppnådde den max-andel jag tillåter mig själv sätta i spekulativa innehav.
Sedan dess har järnpriset fortsatt uppåt, NIOs potential har uppmärksammats och så även att Archelon äger en stor del av NIO. Nya skribenter som lyfter Archelons till skyarna har tillkommit också på t.ex. Placera.nu forum för den som vill läsa.
Utsikterna för NIO är fortsatt goda. Jag vidhåller min gamla bedömning att för Archelons del kan det vara värt 1,40 kr/aktie, men här kommer också det luriga. Kursen just nu drivs av förväntningar och har ökat kraftigt, då fler fått upp ögonen för Archelon, inte faktiska resultat. Detta är det naturliga tillståndet på börser världen över. Nyheter och förväntningar driver kurser kortsiktigt.
Både en pre-feasibilitystudie som kompletterande prospektering ska ske. En hel del kan gå fel och ge kraftiga kursfall under årets lopp. Naturligtvis kan allt flyta på mot nya höjder också. Detta är jättesvårt att sia om och jag vet inte mer än någon annan vad framtiden har i sitt sköte.
Men om något händer i Kina som får efterfrågan och råvarupriserna att störtdyka, eller enbart spekulanters förmodan att så ska ske om något indikerar det, så kommer det slå värderingen på råvaruproducenter, men framförallt mot alla som prospekterar. De faller då platt.
Men jag har ju kvar Northland. Varför säljer jag inte dem också om jag oroar mig för järnpriser? Northland har kommit längre, studier, tillstånd et.c. är redan klara därtill också finansiering. Nu byggs det.
Min bedömning är att vi, från dagens nivåer, kan få se en fördubbling av kursen både i Archelon och Northland om allt går väl, men nedsidan, i nuläget, är mindre i Northland. Så när det gäller exponering mot järnmalm så är Northland för mig ett bättre alternativ i nuläget. Om Archelon dippar. Då kan det vara läge för mig att gå in igen. För ja, jag är en fegis.
Hur som helst, låt mig punkta upp en del av anledningarna för varför jag köpte.
Archelon hade en intressant portfölj med NIO som den starkast lysande stjärnan. NIO bedömdes kunna vara värd avsevärt mer än vad bokfört värde var.
Archelon-aktien var nästan värderad till sin egen kassa alena. (Kassan ca 0,15 kr. Kurs ca 0,20-23 kr)
Archelon var i stort sett okänt. Medan bolag som t.ex. Northland förekom i diskussioner här och där visste knappt någon att Archelon Mineral existerade. Det enda bolag som egentligen syntes då det gällde NIO var Kopparberg Mineral.
Hypotesen var därmed att vi skulle få se en kraftig uppvärdering i Archelon. Vad skulle jag göra... jag köpte naturligtvis och jag köpte tills jag uppnådde den max-andel jag tillåter mig själv sätta i spekulativa innehav.
Sedan dess har järnpriset fortsatt uppåt, NIOs potential har uppmärksammats och så även att Archelon äger en stor del av NIO. Nya skribenter som lyfter Archelons till skyarna har tillkommit också på t.ex. Placera.nu forum för den som vill läsa.
Utsikterna för NIO är fortsatt goda. Jag vidhåller min gamla bedömning att för Archelons del kan det vara värt 1,40 kr/aktie, men här kommer också det luriga. Kursen just nu drivs av förväntningar och har ökat kraftigt, då fler fått upp ögonen för Archelon, inte faktiska resultat. Detta är det naturliga tillståndet på börser världen över. Nyheter och förväntningar driver kurser kortsiktigt.
Både en pre-feasibilitystudie som kompletterande prospektering ska ske. En hel del kan gå fel och ge kraftiga kursfall under årets lopp. Naturligtvis kan allt flyta på mot nya höjder också. Detta är jättesvårt att sia om och jag vet inte mer än någon annan vad framtiden har i sitt sköte.
Men om något händer i Kina som får efterfrågan och råvarupriserna att störtdyka, eller enbart spekulanters förmodan att så ska ske om något indikerar det, så kommer det slå värderingen på råvaruproducenter, men framförallt mot alla som prospekterar. De faller då platt.
Men jag har ju kvar Northland. Varför säljer jag inte dem också om jag oroar mig för järnpriser? Northland har kommit längre, studier, tillstånd et.c. är redan klara därtill också finansiering. Nu byggs det.
Min bedömning är att vi, från dagens nivåer, kan få se en fördubbling av kursen både i Archelon och Northland om allt går väl, men nedsidan, i nuläget, är mindre i Northland. Så när det gäller exponering mot järnmalm så är Northland för mig ett bättre alternativ i nuläget. Om Archelon dippar. Då kan det vara läge för mig att gå in igen. För ja, jag är en fegis.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)