Blandat om multiplar, fastigheter och investmentbolag

Multipelkontraktionen har på sina håll fortsatt.

Tittar vi bakåt en månad så är det stillastående för bolag så som Volvo och Essity, medan Sandvik handlas nu på PE 15, PS 2,2 och Handelsbanken på P/B 1. Industrivärdens rabatt har ökat och ligger nu på ca 16 %.

Det följer det vanliga mönstret. Investmentbolag är börsen på steroider. Inte bara ökar värderingen på innehaven utan även minskar rabatten (t.o.m. övergår till premium) i stigande börsklimat. Det omvända i sjunkande.

Tittar vi på börsens bread & butter bolag Investor ligger rabatten på 15 %. De tre största innehaven är ABB, AstraZeneca och Atlas Copco. Egentligen borde onoterade Mölnycke hamna där omkring också.

ABB täljer f.n. guld och är väldigt positiva. Från Q1 kan man läsa ”Kundaktiviteterna var höga under kvartalet, något som resulterat i en mycket stark ordertillväxt på 21 procent jämfört med föregående år.” Angående Ryssland skrev man ” Innan nya orderbokningar i Ryssland stoppades stod den marknaden endast för 1 till 2 procent av ABB:s intäkter.” Värderingen är PE 10 men PS 2,7 vilket ger vid handen att vinsterna är höga nu och Mr Market är fortsatt tämligen positiv. För rörelsemarginalerna är inte så höga som PS-talet indikerar, men man har en positiv framtidsyn även där och räknar med stigande marginaler.

AstraZeneca med sina läkemedel brukar räknas till den defensiva sektorn och det märks. De har inte varit mycket berörda värderingsmässigt den senaste tiden.

Sedan om vi tar Mölnlycke som Q1 konstaterade negativ försäljningstillväxt. Pandemi-dopade som de var. Rensat för det så tuffar man dock på och det förväntas man nog göra länge till. I och med den branch man verkar I.

Sluitligen Atlas Copco med sitt PE 22 och PS 3,6 närmar sig även det vad jag bedömt som mer rimlig värdering. Atlas Copco är ett sådant typiskt bolag som har hyfsat jämn vinstutveckling, men vars PE-tal kan flukturera beroende på börssentiment från 15-35. Ett investmentbolag som är långsiktiga bryr sig inte om det så mycket. De ser bara till att inte lägga pengarna där då det är dyrt och sedan behåller de genom decennierna. En fond köper ofta när det är dyrt. Inte för att det är attraktivt, men för det är då inflödena av pengar är som störst. Sedan måste de sälja när det blivit billigt. För då är det stora utflöden.

Det är ingen kurskollaps i Atlas Copco. Det menar jag inte. Billigt kan du få bolaget då vi är i botten på en konjunktursvacka, men den har slutat var så förbenat dyr.

Kurskollaps däremot har det varit i fastighetssektorn. Räntekänsliga och beroende av lån som de är.

Där sitter jag sedan corona-kraschen med en liten korg av bolag. Några avyttrades och några behölls. Därefter har jag i denna nedgång köpt in Balder igen samt ökat i de andra. Jag som hållit på med aktier ett tag, varför har jag inte haft fastighetsaktier innan pandemin? Därför att skulder är deras ”bränsle”. Dylika bolag köper man bara då det är tillräckligt billigt.

Skrev om Balder sist. Noterar jag ned Castellums värdering nu så är den 11 gånger förvaltningsresultatet. När korgen togs in initialt handlades Castellum i häradet 12 gånger förvaltningsresultatet. Det går nog gissa hur jag agerat här nu. Ökat i alla fastighetsbolag. Ökar upp till en bestämd nivå. Där sätter jag stopp. Om innehav sedan växer förbi detta i en framtid så får det vara så, men jag köper inte mer och mer och mer bara för att det faller mer och mer.

I fallet SBB så kan det hela vara ett korthus. Det är mycket ”brus” där ute och det är inte det lättaste bolaget att följa. Direktavkastningen på B-aktien är just nu 7 %. 192.000 ägare på Avanza. Från toppkurs på 67 kr till 17 kr. OM man kan lita på värderingen så får man bolaget till ca 40 % substansen. Även här har jag ökat, tills jag slog i ”taket” med den förutbestämda summa jag vill ”riskera” här.

Kan även notera ned Platzer och räknar man konservativt utan JV:s så landar den på 13 gånger förvaltningsresultatet och 62 % av substansen, Fastpartner 12 samt 60 %. Hufvudstaden har jag inte uppdaterat än. Det var ett bolag jag köpt och sålt tidigare men sedan valt att hellre äga Lundberg för att minska risken för utköp. Lundberg köper inget dyrt och jag vill inte sitta på andra sidan bordet av Lundberg.

Lundbergföretagen får du till ca 7 % rabatt och då får du bl.a. Industrivärden och en hel del fastigheter. Därtill Holmen som får sägas är grymt stabilt över tid. Den mest offensiva delen av Lundberg är innehavet i serieförvärvaren Indutrade. Indutrade utgör förebild för många andra serieförvärvare så det är klart att Lundberg en gång i tiden såg till att ta detta bolag till sig. Även Indutrade har kommit ned från stratosfären även om det likt Atlas Copco kan finnas långt dystrare tider för dem. Om det kommer eller inte är svårt att veta.

Sedan har andra småsparar-favoriter äntligen kommit ned igen så som Thule, Troax, Volati m.fl. Går inte köpa i allt.

Svolder är ett bra alternativ om man vill ha exponering till en del av dessa pärlor. Nu ar pärlorna själva kommit ned samt så handlas inte Svolder längre till premium.

Kort och gott. Vi kan konstatera att 2022 liknar mer en vanlig börsnedgång (Pandemin-nedgången var något abnormt. Inte så mycket nedgången i sig, utan som jag tidigare skrivit, stimulanserna som följde som saknade motstycke) vilket för en långsiktig sparare är bra för det ger mer tid till att köpa på sig aktier.

Investor Bokslutsrapport 2021

Ibland tänker jag att jag borde egentligen bara avyttra portföljens alla småpositioner och sedan ompositionera det i de största. Portföljens riktning följer ju dem ändå, men jag vet med mig att jag är för klåfingrig och vetgirig för det. Så jag fortsätter så här.

En av de stora innehaven är som sagt Investor. Sällan man måste göra så mycket kring det innehavet utan det handlar mer om att bara följa. Ibland öka.

Vid årsskiftet var det justerade substansvärdet 248 kr/aktie. I dagarna 235 kr/aktie. Vid senaste rapporten var den 229 kr. Kursen ungefär samma som då d.v.s. runt 200-lappen.

Då, liksom nu, inga större överraskningar.

Nettoskuldsättningen uppgår till 1,9 %. Ingen tokbelånad portfölj här inte. Tryggt. Misstänker att en del privatsparares portföljer har en annan sammansättning.

Fortfarande så att den onoterade delen inkl EQT-investeringarna utgör ca 1/3 av substansen. Mölnlycke fick ett rejält uppsving i affärerna i och med covid förra året vilket gav väldigt tuffa jämförelsesiffror nu då det lugnat ned sig på vårdsidan (även om politiken i Sverige gått bananas och ska stänga ned och av människor från arbete). Där sticker -26 % i organisk omsättningstillväxt ute lite detta kvartalet. Men det följer mönstret av andra covid-boostade verksamheter.

Överlag är det mycket sjuk- och hälsovård man får via Investor. Kan vara bra att tänka på så man inte tror Investor bara handlar om gammel-industri.

Ska vi passa på att ta en titt på den delen så är Atlas Copco största innehavet på ca 17 % av substansen. Följt av ABB på 12 %. Tittar vi på lite värderingsmultiplar så ser det ut så här.

Atlas Copco PE 35, P/S 5,7

ABB PE 41, P/S 3,5

EQT PE 41

AstraZeneca PE 131 P/S 6,1

SEB P/B 1,5

Epiroc PE 33 P/S 5,8

Ericsson PE 17, P/S 1,5

I min värld är det väldigt mycket som är inprisat i några av dem.

Ja, som jag brukar säga. Man kan gärna betala ”dyrt”, men man måste ha conviction då att bolaget kommer ha tillräcklig tillväxt för det då med.

Vill man nu ha Atlas Copco så kan man få det till lite ”rabatt” via Investor. Man får också lite annat. Till bättre multiplar och som växer bättre. Så jag äger hellre Investor än direktäger Atlas Copco. Det har varit en otrolig multipeltillväxt här. Bra att ha i åtanke när man tittar på diverse investmentbolagen också. Substansen i ett substansvärde kan skilja sig mycket.

Ja just det. Det blir 4 kr i utdelning per aktie framöver. 

Några tankar om Investor?

Atlas Copco och ABB Q3 2021

Följande stycke sammanfattar Atlas Copco rapporten väl

”Den övergripande efterfrågan på Atlas Copcos utrustning och service var fortsatt hög och orderingången ökade signifikant jämfört med föregående års låga nivå. Ordervolymerna ökade för all typ av utrustning och service, med en solid tillväxt i alla affärsområden och i samtliga regioner.”

Ökad orderingång med 36 % och ökad försäljning med 12 %. Rörelseresultatet ökade med 26 %. Vinsten rullande 12-månaders ligger nu på 14,3 kr/aktie.

Orderingången imponerar. Detta är det tredje kvartalet med riktig hög orderingång och det har inte slagit av på takten än. Näst intill sjuka siffror har vakumteknik där kvartalet närmade sig 11 miljarder i orderingångar (att jämföra med ca 5-6 miljarder för Q3 år som 2018-2019). Både på utrustningssidan som service-sidan är det bra drag.

”Ordervolymerna för utrustning till industri och vetenskapliga applikationer växte starkt jämfört med föregående år och var hjälpt av ökad efterfrågan från de flesta kundsegment. Stark ordertillväxt uppnåddes i samtliga regioner.”

”Ordervolymerna för service ökade, både från industrikunder och kunder inom halvledarindustrin. Tillväxten var hjälpt av kundernas höga nyttjandegrad i egen verksamhet samt tidigare försäljningstillväxt av ny utrustning.”

Nu ska ju ordrar följas av försäljning, men än så länge ser det inte ut som annat än att det gör det.

Råkar vi i en framtid in i en större svacka så kan ju ordrar lätt ändras. Så vitt jag kan se i rapporten och i anektodisk bevisföring i omvärlden så snurrar allt på och det är inte brist på efterfrågan direkt.

Kikar vi på värderingen så följer det mönstret för cykliska bolag i en uppåtgående konjunktur (rapporterna släpar ju också verkligheten). PE-talet drar iväg före och vinsterna kommer efter. Jag tror vinsten kommer fortsätta klättra, men den svåra frågan är hur mycket.

Personligen tycker jag det är lättare att köpa på sig cyklisk när det är på väg ned. För att undvika ev. överpris och överoptimism. Då kan man ackumulera lite över tid under nedgången. Någon botten prickas dock aldrig.

I dagsläget utgör ca 16 % av Investors substans av Atlas Copco.

 

Tittar vi sedan på ABBs rapport så växte orderingången med 29 % och försäljningen med 7 %. Fin, fin efterfrågan m.a.o. VD avslöjar dock att:

”We make conscious efforts to screen that orders we accept are backed up by real demand, but in the current environment of a strained supply chain it is only fair to assume it includes a certain element of customers putting through safety-orders to secure future deliveries. All business areas contributed with double-digit growth rates and all segments and regions noted positive developments.”

Så det återstår att se vad som omvandlas till försäljning sedan då komponentbrist stökar till det.

I guidningen framåt nämns:

” In the fourth quarter of 2021, ABB anticipates a continued tight supply chain to impact customer deliveries. Comparable revenue growth is estimated to be broadly similar to the third quarter.”

ABB är ju historiskt sett en ganska stabil varelse försäljnings- och vinstmässigt. ABBs vinst lär fortsätta klättra härifrån inte minst beroende på det låga resultatet 2019 och 2020. Om den sedan toppar på 9,10 eller 11 kr/aktie får vi väl se. Varje försäljningskrona just nu värderas till 2,6. Det går inte öka försäljningen så snabbt som ordrarna kommer in och även om försäljningen skulle landa på hela 20 % högre och kursen ligga still så är det ändå en ganska saftig ”historisk premie” på värderingen. Inget fyndläge med någon ”margin of safaety” med andra ord och huruvida det är prisvärt eller inte beror ju på om Mr Market prisat in vinsttillväxten rätt eller ej.

I dagsläget utgör ABB ca 10 % av Investors substans. ABB är ett klassiskt fint storbolag. Dessutom kan de dra nytta av elektrifierings-trenden vilket gör att jag kanske underskattar framtida vinster, men jag köper hellre i så fall via Investor, med 15 % rabatt, än direktköper aktierna.

Några tankar om Atlas Copco eller ABB?

Månadens MIILF

Dags för en uppdatering gällande månadens MIILF - Mature Investors I´d Like to Follow.

Efter strax över ett år med just månatliga uppdateringar av månadens MIILF så har jag ökat på tidsspannet något. Uppdateringarna kommer på bloggen ske något mer sällan.

MIILF-bevakning lägger fokus ligger på vad några kapitalförvaltare förvärvat och till vilka priser de ansåg det vara köpvärt.


Odin

December
H&M ca  315 kr
Hexagon ca 235 kr
Lifco ca 130 kr




Skagen

December
Norweigan Airshuttle ca 285 nok
GCL Poly Energy ca 0,23 usd (Om via OTC)
Knightsbridge Shipping ca 4,40 usd
ABB ca 160 kr



Donald Yacktman

Q4
Twenty-First Century Fox ca 34 usd
Oracle Corporation ca 41 usd
Unilever ca 39 usd
Avon Products ca 10 usd


Kommentar

Ovan syns en del köp, men lika intressant är ju egentligen eventuella försäljningar. Skagen har bl.a. sålt av en del. Enligt uppgift en del i att lägga om strategin så att det ska bli färre innehav. Även Yacktman har skalat av på innehav här och där. Även ett fondbolag som Longleaf som gjort sig kända som bottom-up värde investerare har numera en ganska stor andel likvider i sina portföljer då de verkar ha svårt att hitta tillräckligt bra investeringsmöjligheter.

Longleaf tycker sig också se paralleller till det sena 90-talet. Även om värderingsmultiplarna inte nått till de hiskeliga nivåer man såg 1999-2000 (än). Exempel på liknande utveckling är S&P 500s utveckling. De fem åren fram t.o.m. 1999 så gick S&P 500 tydligen upp med tvåsiffrigt årligen. Nu har vi haft en liknande utveckling igen. Kraftigt oljeprisfall förekom 1998, liksom under 2014. Dollarn blev snabbt starkare. Då liksom nu (1998 steg dollarn över 8 sek).

Jag har tidigare dragit lite paralleller till det glada 80-talet, men Longleafs jämförelse med det (ännu) gladare 90-talet kanske är bättre vid närmare eftertanke...

 Två 90-tals ikoner får illustrera månadens MIILF.

Percy Barnevik

Percy Barnevik inledde sin karrär på Investorbolaget Sandvik där han bl.a. var vice VD fram till 1980. Därefter tog han VD stolen i Asea och fortsatte även som VD efter ihopslagningen mellan Asea och Brown Boveri. Barnevik är dock kanske mest förknippad med sitt ökända pensionsavtal som han fick just från sin tid i ABB.

Under denna tid så sålde Investor även sina aktier i, i mitt tycke en av de bättre lastbilstillverkarna, Scania. Pengarna sattes under IT-yran bl.a. i nysatsningar som Bredbandsbolaget och en tv-kanal vid namnet K-World. Man plöjde också ned nästan 1 miljard kr i IT-bolaget Spray.

2002 fick han avgå från ordförandeposten i Investor bl.a. p.g.a. pensionsavtalet från sin tid som VD i ABB. Till saken hör också att det fanns misstankar om en del oegentligheter inom ABB och kreativ bokföring. Eller som Peter Wallenberg utryckte det:

"Hans saga var all på ABB för att bolaget var på kanten till obestånd. I Percy Barneviks fall var det enda som gjorde att det fanns kapital kvar en goodwill-post, som var dubbelt så stor som det egna kapitalet. Det vill säga - han var på obestånd. Punkt slut. Om det är tecknet på en framgångsrik person i svensk industri har vi snart ingen industri kvar."

Det "löstes" i alla fall med en förlikning där inga medgivande om brott behövdes. Däremot fick Barnevik återbetala över 500 miljoner kr till bolaget.

Numera är Barnevik engagerad i välgörenhetsarbete, är innehavare av ett flertal hedersdoktorat titlar samt har även agerat rådgivare till Sydafrikanska regeringen i investeringsfrågor.

För den som vill läsa mer om Percy Barnevik, för att få fler nyanser och infallsvinklar, så är det väl främst två böcker som är värda att nämnas:

Percy Barnevik från 1999 av Martin Haag och Bo Pettersson. "Läs om hans bravader som Europas mest beundrade företagsledare, vilka knep han använder sig av för att fånga sin publik och få med sig människorna på vägen. Läs också om hur boktryckarsonen lyckats bygga upp en imponerande privatförmögenhet i aktier och fastigheter."

Jag vill förändra världen från 2011 av Percy Barnevik själv. "Min självbiografi är mest av allt en nära spegling av ett modernt företagsdrama i ett stort antal akter och på ett otal scener. Gång på gång har jag fått uppleva glädjen i att uppträda i ledande, spännande roller - men mina uppdrag har också medfört smärta. Med denna bok vill jag visa hur jag tänkte, vad jag gjorde och varför, samt vilka jag mötte på vägen."