Spotify, Telia och framtiden

Spotify är en musikstreaming-tjänst som antagligen de flesta svenskar är bekanta med. Än så länge har man inte lyckats gå med vinst även om omsättningen vuxit med stormsteg. Spotify ska ha ca 40 miljoner användare varav ca 1/4 är betalande användare. Spotify tjänar även pengar via reklamintäkter.

Grundarna är entreprenörerna Daniel Ek och Martin Lorentzon men man har även de stora musikbolagen som mindre delägare; Universal Music, EMI Music, Warner Music och Sony. Inte minst för att deras musik ska kunna erbjudas på Spotify. Spotify betalar ersättning för de låtar som spelas. I genomsnitt ca 4-5 öre per spelad låt. Dock skiljer sig ersättningarna markant mellan olika artister.

Nu i dagarna kom även besked att TeliaSonera gått in som ägare i Spotify. För en pengasumma av 952 miljoner kr (115 milj usd) blev TeliaSonera delägare till 1,4% av bolaget. Detta ger en värdering på ca 70 miljarder kr (8,5 miljarder usd). 2013 omsatte Spotify 5,2 miljarder kr och gjorde en förlust på ca 900 milj kr. Spotify har tagit in nya pengar ett otaliga gånger. Notering på NASDAQ har också varit på gång och det senaste budet är att det kommer ske under 2016.

952 miljoner kr motsvarar ca 0,22 kr/Telia-aktie. Ingen jättesumma, men ändock tillräckligt stor för att skapa en lite sur eftersmak i munnen. Inköp av en liten post i ett förlustbolag är kanske inte riktigt det jag hade tänkt man skulle använt sina pengar till. Å andra sidan en eloge för att man ändå spenderar pengarna på hemmaplan istället för på mutor till utländska diktatorer och deras familjemedlemmar...

Skämt å sido. Kanske leder detta ägande på något sätt till ökad försäljning. Vem vet.

Sedan tidigare har ju Telia lanserat strömmande tv-tjänster. Jag är tveksam till hur pass lönsamt det kan vara. Efter att ha gjort en närmare granskning av mediabranschen kan jag konstatera att de stora drakarna tjänar grova pengar på sitt utbud men de små distributörerna som t.ex. Viasat, Telia m.f.l. pressas mellan att behöva betala bra för "content" och tävla om att få kunder. Ta Telias tv-paket lagom 198 kr/månaden. De kanalerna behöver Telia betala för att få visa. Man har också meddelat om en avgiftshöjning från augusti till 229 kr/mån. Gissningsvis är det inte för att man redan tjänar bra med pengar. Det är för att det är svårt att tjäna pengar på att distribuera kanaler. Mestadelen går till de som äger innehållen.

Jämför det priset med Netflix eller HBO:s 79 kr/mån (7,99 usd/mån i USA). Mycket av innehållet i de strömmande tjänsterna äger ju också dessa bolag (Netflix, Time Warner). Amazon har också en streaming-tjänst liksom det även finns det av Disney, Fox och Comcast gemensamt ägda Hulu för liknande peng.

Konkurrensen är med andra ord stor och då har konkurrensen ändå inte riktigt kommit till Sverige än. Vi har ju enbart våra inhemska aktörer och ett fåtal nykomlingar. Situationen kan bli än tuffare framöver.

Strömmande musik-tjänster har inte riktigt kommit lika långt, men gissningsvis kommer den följa tv- och film branschen i spåren med fler och fler distributörer. Musik-branschen liknar ju TV- och filmbranschen på så sätt att det är ett fåtal stora drakar som sitter med "content". Ett slags oligopol. Detta "content" kan de sedan sälja till de distributörer som erbjuder bäst betalt (eller med dagens teknik sälja direkt till konsument utan mellanhänder) medan de fristående distributörerna måste slåss om kunderna dels mellan sig, dels med detsamma bolag som de köpt rättigheterna från.

Om musikbranschen kommer följa samma mönster så blir min slutsats alltså att TeliaSoneras pengar hade kunnat finna bättre avkastning någon annanstans. Jag hoppas jag får fel.

Mediabolagens kassakor

När det gäller de stora mediabolagen i USA så som Disney m.fl. så skapar av naturliga skäl nya filmer eller öppningen av nya upplevelseparker (Universal, Disney mf.l.) stora rubriker. Men jag är inte säker på att det är dessa segment som är bolagens kassakor.

Biofilmerna i sig är en förvånansvärt stabil bransch. Vissa år får man fler storsäljare, andra några färre. Marginalerna kan svänga en del beroende på hur det gått. I Disneys fall från t.ex. 3% i rörelsemarginal för det segmentet ett år till 21% ett annat. Filmproduktion kostar ju vad det kostar sedan är det bara att hålla tummarna för att publiken strömmar till. Beroende på om det gör det eller inte så blir ju marginalen därefter.

TV-stationerna är också en väldigt stabil (och reglerad) bransch. Inte mycket action där.

Upplevelseparkerna är relativt konjunkturkänsliga och intjäningen svänger med konsumenternas förtroende.

Men TV-kanaler och programproduktion. Där verkar det genereras pengar. I vått och torrt. Utbudet av kanaler kan idag tyckas vara enormt. Det finns massvis av kanaler att abonnera på (via tv eller via internetuppkoppling). Tillika massvis av kanaler för företag att välja när man vill spendera sin reklambudget. Dock så verkar det ännu inte finnas något stopp på hur mycket den här branschen kan växa. Någon mättnadskänsla verkar ännu inte uppstått (om det någonsin kommer göra det).

Min spontana tanke är att den här branschen borde vara utsatt för hård konkurrens och marginalpress, men vad har jag skådat när jag försökt sätta mig in i det hela? En växande bransch med därtill stigande marginaler!

Disneys omsättning inom detta segment nedan. Disney har kanaler så som ABC Family, Disney Channel, ESPN, History m.fl.

Comcast, kabeloperatören som för ett tag sedan köpte upp NBCUniversal (därav den kortare tidsserien), omsättning inom samma segment nedan. Comcast har kanaler så som CNBC, Syfy, E! och Style.

21st Century Fox omsättningsökningar inom segmentet nedan. 21st Century Fox är ena delen av det tidigare News Corporation vilket splittades 2013. Mycket fokus på nyheter och sport med kanaler så som Fox News, Fox Sports 1, FX, Star India.

.


Det är samma positiva trend om man t.ex. tittar på Time Warner.Time Warner äger bl.a. Turner och HBO.

Tillväxten verkar ligga på 3-4%/år överlag i branschen. 21st Century Fox sticker ut med en exceptionell omsättningsökning.

Tittar vi då på marginalerna så har de också en stigande trend. Då inte bara från 2008 och finanskrisen (man skulle ju kunna tro att de gick i bott då och sedan återhämtat sig) utan även under en längre period.

Nedan Disneys rörelsemarginaler inom segmentet.

Lika höga rörelsemarginaler ser man även hos de andra aktörerna.

Nu är dock frågan. Är marginalerna hållbara? Kommer t.ex. Disney kunna fortsätta se högre marginaler? Den genomsnittliga rörelsemarginalen verkar ligga på ca 30% över en tio-års period. Något högre om man vill täna sig att de senaste åren är det "nya normala".

I klassiska konkurrenssituationer så leder ju ökad konkurrens till pressade marginaler. Trots det enorma utbudet så verkar det dock inte finnas tecken på detta än.

Det man kan ha i åtanke är att om man inte lyckas fortsätta förbättra sina marginaler så kommer vinstökningen inte vara lika fin som den historiskt varit. Vinstökningen har ju varit mycket bättre än själva omsättningsökningen tack vare att man samtidigt sett stigande marginaler.

För Disney och de andra bolagen så utgör vad marginalerna blir inom detta segment en stor påverkan på det totala resultatet. För Disneys del så står detta segment för halva vinsten. Detta är i regel förhållandet för andra bolag också (ej Comcast dock).

3-4% omsättningsökning per år kanske inte låter "sexy", men i kombination med förbättrade marginaler ger det bra effekt på sista raden. Lägg därtill att många mediebolag hellre lägger pengar på återköp av aktier än utdelningar så ger det en än större effekt när man räknar om till per aktie.

Vad är din syn på mediabolagen och branschen som helhet? Blir vi aldrig mätta på kanaler och programutbud? Längtar du tillbaka till då det enbart fanns två statskanaler eller kan du inte tänka dig ett liv utan streamade program var du vill när du vill?

Sommarbio

För drygt ett år sedan tittade jag närmare på några mediakoncerner (Disney och Time Warner). Jag gjorde även en notering om att läsa på mer om "industrin". Något jag gjort från och till. Det är en intressant bransch. Då menar jag inte exponeringen mot Hollywood-stjärnor, nej jag menar ekonomin som sådan.

Bland annat har jag fått svaret på varför många TV-kanaler i stort sett översvämmats med olika Reality-shower. Det är bland det billigaste som går att producera och ger relativt höga vinstmarginaler. De är helt enkelt kassakor. Realty-show för TV är vad skräckfilmer är för filmbranschen.Bra avkastning på investerade pengar.

Jag har också insett att skillnaden mellan fiktiva berättelser (filmer et.c.), reality shower, sport och nyheter egentligen inte finns. Det ena är inte mer seriöst än det andra. Allt finns där för att skapa och ge underhållning på olika sätt. Underhålla tittare så de fortsätter abonnera på tjänsten, skapa tittarsiffor så reklamintäkterna strömmar in. Cyniskt? Mjae jag vet inte det. Business som så mycket annat. Business som kontrolleras av några få i en oligopolliknande situation.

Samtidigt så är det lätt att förstå att "industrin" i sig är evig. Vi människor kommer aldrig sluta vilja höra en god historia. Vare sig det är sci-fi, ett nyhetsreportage, en fotbollsmatch eller se på andras liv och leverne via en reality-show. Branschen har troligen funnits alltsedan vi ställde oss på två ben och kommer antagligen fortsätta finnas tills vi kryper på alla fyra igen.

Så vilka är de stora mediakoncernerna nu då. Vi kan ta vår utgångspunkt i filmindustrin.

Filmindustrin som sådan (trots alla olika bolagslogor som förekommer vid inledningen) domineras av sex stora giganter. Direkt eller indirekt. Låt oss ta en titt på årets sommarbio.

Några av sommarens filmreleaser är Maleficent (Disney), Transformers 4 (Viacom), X-Men: Days of Future Past (Twenty-First Century Fox), The Amazing Spiderman 2 (Sony), Godzilla (Time Warner) och Neighbours (Comcast).

Där har vi också de stora giganterna. Fem av dem är media-giganter. En av dem är egentligen ett teknikbolag, men med den udda egenskapen att de tjänar pengar på sin mediaavdelning och finansavdelning, inte tekniken. 

Alla utom en uppvisar relativt goda F-score.

Time Warner  8 F-score
Viacom  8 F-score
Disney 7 F-score
Sony 6 F-score
Comcast 6 F-score
Twenty-First Centry Fox 4 F-score

M.a.o det går mycket bättre nu för många av dem än för ett tag sedan.

Min absoluta favorit är Disney, men de är prissatta därefter. "The underdog" är Sony. En potentiell turn around och det går skriva några inlägg om bara Sony och huruvida delarna är mer värda än hur helheten är prissatt just nu.

Disney har gått starkt framåt de senaste åren och gjort viktiga förvärv och vunnit rättigheter till sin sportkanal att sända fotbolls VM 2010 och 2014 (något man betalade 100 milj usd för) m.m.

Fox sägs vara på gång. Så här i VM-tider så kan väl nämnas att det är Fox som vunnit rättigheterna att sända Fotbolls VM 2018 och 2022 (något man betalar 250 milj usd för) i USA.

Time Warner har också gjort mycket rätt på senare tid. HBO har en mängd serier som skapat stort intresse världen över. Game of Thrones är bland den mest illegalt fildelade och streamade serierna, men Time Warner verkar ta det med ro då det ändå skapar så pass stor uppmärksamhet att de vinner på det i sista änden. Intresset gör att TV-kanaler världen över vill köpa in serierna för att locka tittare med = pengar till Time Warner.

Det är ju det här med eftermarknaden också. Det är ofta där de stora pengarna finns. Disney är experter på att tjäna pengar på det, men de andra mediabolagen är ej heller långt efter. Vad t.ex. en film ger för inkomster på bioduken utgör ofta enbart en 1/5 till 1/3 av den totala summan som genereras. Lika mycket som tjänas inpå bio brukar tjänas in på hemmaunderhållning i olika former och sedan kommer lika mycket till när rättigheter att sända filmen via TV säljs. Därtill licensgivning för diverse leksaker m.m.

När en film som t.ex. Disneys Frozen går upp på biodukarna sä är det med andra ord bara första steget i en lång process att tjäna pengar på en "berättelse". Content is King.

Hur är det nu då med bio och biografintäkter. Tjänar mediabolagen på själva bio-visningen? Ja och nej. För det första så utgör själva produktionen enbart drygt halva kostnaden. I regel läggs lika mycket på reklam och liknande som det kostat att göra filmen. Anledningen är att ju dyrare film du gjort ju viktigare är det att den säljer. Så när du ser produktionskostnaden för en film kan du m.a.o. dubblera den för att få reda på hur mycket filmen totalt kostat att producera och lansera.  

På själva biografen då? Ja här är ofta första veckan (ofta är en film uppe ca 4 veckor) viktig för filmbolaget. Det är då filmbolaget i regel får största andelen av intäkterna. I en del fall (i speciellt hypade filmer) så har filmbolaget t.o.m. fått allt och biograferna inget, men biografen har i alla fall rätten att visa den under premiärveckan. Biografen tjänar mest pengar på allt runt omkring, godis och dryck och liknande. I normalfallet brukar dock biografen få ca 20-25% och filmbolaget 75-80% under premiärveckan. Veckorna 2 och 3 brukar vara mer jämnt fördelat och veckorna därefter får biograferna en större andel. Sammantaget så brukar man göra bedömningen att av totalen, alla veckor, så blir det 50-50. Absolut bäst för biografer är dock att få fullsatt i en gammal (4 veckor eller äldre) film och därtill sälja mycket godis och dryck till.

Se där, det var ett litet sammandrag av några slutsatser som jag dragit. Nu tar vi en bensträckare. Glöm inte att fylla på popcorn i pausen!