Min portföljallokering

 

Fick frågan om min portföljallokering. Tack för frågan. Liksom allt annat så är det don efter person.

Min bas i finansiella tillgångar utgör av ett räntekontosparande och månadssparande i index eller indexliknandefonder. Fonderna rullar på hela tiden även om jag kan justera insättningarna något litet upp eller ned beroende på marknadsklimat. På samma sätt räntesparas det. Dock med ett mindre belopp. Även här kan det justeras upp eller ned något beroende på marknadsklimatet. Detta  kompletterande räntesparande gjorde att jag ändock hade en liten investeringsbar kassa när corona-kraschen kom som kunde nyttjas.

Utöver detta har vi ett hederligt buffertsparande som täcker vanligt förekommande men i tid svåra att förutsäga kostnader. Förra veckan var det en diskmaskin. I och för sig halvförutsägbart eftersom jag redan knepat och knåpat med den ett tag så att dess tid nalkades var väl känt. Vi är väl utöver det också vad många skulle tycka för försiktiga för vi har ett likviditets/räkningskonto som per definition också är en buffert. Där pengar förs till löpande räkningar ligger och gärna betalas så fort som möjligt. Inte sista dagen. På så sätt ligger vi näst intill en månad ”före”. Denna månadens räkningar är redan betalda innan några inkomster trillat till hushållet denna månad. Jag vet, ren idioti om man ska hantera likviditet. Man ska ju hålla på pengar så länge som möjligt och betala så sent som möjligt. Men, det skapar en skön trygghet.

Till då själva aktieportföljen. Det var flera år sedan jag tog beslutet att inte offentligt visa alla innehav eller i realtid göra uppdateringar av köp och sälj. Det finns för- och nackdelar med det där. Vill du bygga en följarskara så är det naturligtvis taktiskt att göra så, men det är inget värdeskapande i sig att ligga på för detaljerad nivå. Det finns t.o.m. nackdelar  som kan göra dig till en sämre investerare. Intresserad av ämnet? Läs gärna någon aktiebok som behandlar de psykologiska aspekterna av det hela.

Hälften av innehaven består av diverse investmentbolag. Då är det inte den experimentella modellportfölj av investmentbolag som jag ibland beskriver via e-breven jag menar. Den är bara en modellportfölj. Det är liknande men jag har möjligheten att vara mer ”aktiv” i mina beslut där. Dock tenderar jag vara väldigt passiv med dem. Egentligen adderar jag mest. En ganska stor grej som inte händer i vanliga fall var när jag viktade ned Latour något och istället viktade upp Kinnevik. I sak så är det bara att hålla i båda, men blev en smärre justering där.

Den andra halvan är en salig blandning. Då jag varken skriver mycket om buffertsparande eller indexfonder och investmentbolag ofta sköter sig bra själva så handlar kanske oproportenligt mycket av skrivandet om just denna halvan.

Här i ligger då en kombination av s.k. motvallsinvesteringar som är av typ köp billigt sälj senare, tillväxtsinvesteringar av typen GARP  och utdelningsinvestering som ger kassaflöde till portföljen. Ofta går det inte dra några klara skiljelinjer. Det som började som något kan gå över till något annat.

Jag har en diversifierad portfölj. För diversifierad. Jag brukar säga att det är en funktion av att jag tycker sälja är svårare än att köpa. Ändå försöker jag tvinga mig själv ibland. Positionsstorlekarna blir initalt ganska små. Ca 0,5 %. I regel ligger de mellan 2 och 4 %. När de kommer upp i 8-10 % eller mer så har de oftast ägts ett tag så det byggts upp över en längre tid alternativt haft en väldigt bra utveckling.

Det bolag jag har enskilt mest i har jag strax över 12 %. Har inga avsikter att sälja där. Kommer antagligen addera.

En typisk enskild s.k. contrarian/motvallsinvestering ligger i regel på 0,5-2 %. Innehav jag tänker mer långsiktigt i på 1-6 %.När det gäller specifikt investmentbolag och vissa investmentliknandebolag blir det väl t.o.m. i spannet 1- 12 %.

Avkastningsmässigt så brukar jag tracka min portfölj men exkludera buffertsparande och fondsparande.Portföljen går i regel något bättre  än index (SIXRX30) sedan bloggandet började förutom ett år, 2012 hamnade den något bakom.  Inga 40 % per år i snitt alltså, men jag är nöjd med det sakta lunkandet.

Utöver det privata portföljtänket sköts en företagsägd  KF p.g.a. en skvätt överskottslikviditet i företaget. Där fördelas portföljen på ca 75 % stabilare positioner och ca 25 % på mer aggressiv tillväxt.

Till mina tonårsbarn har jag gett rådet att alltid vara nettosparare. Börja med att spara 50 % i räntespar sätt sedan hälften av den andra hälften i fonder och resterande 25 % kan du köpa enskilda aktier för. Gör era egna aktieval. Lär er av dem. När de är bekväma med storleken på sitt räntesparande så kan de växla över mer till fonder och aktier. Räntesparandet går naturligtvis också egentligen emot all rim och reson, men syftet är inte att skapa maximal avkastning utan skapa en förståelse för hushållning av resurser och lära sig ta ansvar för sin ekonomi.

Lång utläggning på kort fråga, men hoppas det gav lite infallsvinklar.  

Mindre transparens eftersträvas

Jag har noterat en utveckling. Inte minst bland aktieintresserade. Det är mycket oftare nu man får höra talas om (samt läsa om) hur den och den agerat till den och den kursen i det eller det bolaget. Både "on-line" som "IRL". Det finns t.o.m. banker som uppmuntrar denna form av insyn. Funktioner som gör att man i realtid kan följa hur andra agerar.

Jag förstår tjusningen med det och jag själv heller inte sen med att försöka lära mig från andra. Dock kan jag tycka att vi nu börjat närma oss en nivå på det då det inte längre handlar om att dra inspiration och få ideer utan det mer eller mindre uppmuntrar till s.k. Följa John.

Sedan tidigare har jag försökt att inte skriva för mycket i realtid när t.ex. köp eller försäljningar gjorts eller i vad. Inte för att jag tror att mitt agerande på något vis påverkar någonting, men för att jag vill inte uppmuntra någon till att leka Följa John. Istället har jag gjort någon notering i efterhand eller kvartalssammanställning.

Utvecklingen i stort har dock gått i motsatt riktning, med mer och mer transparens mellan alla. I näst intill realtid.

Om utvecklingen då gått åt ena hållet så väljer jag nu att försöka gå åt andra. Jag kommer försöka dra ned på transparensen än mer. Om möjligt skulle jag vilja få bloggen mer att handla om branscher, övergripande investeringsdiskussioner och noteringar kring olika bolag och mindre om vad som köps när.

I alla fall för mig är det mer givande att få respons på dylika tankar/inlägg. Förhoppningsvis finns det ett värde av det även från läsar-håll.

Följa portföljer i realtid kan man ju också göra på annat håll. Hur man än vänder och vrider på det så har ju de flesta haft en väldigt god avkastning de senaste 7 åren. Det har ju i princip bara gått uppåt. Inte minst nu sista tiden. Att jag klarat mig hyfsat under denna period säger m.a.o. inget annat än att det varit förnuftigt att spara undan en del pengar (och investera dem) under den här tidsperioden. Det är dock något som är allmängiltigt i alla tider.

Så om det går läsa mer om köp och sälj på andra ställen så eftersträvar jag att det blir mindre av sådant här, på gott och ont (någon måste ju vara udda). Tonade vindrutor är dessutom snyggare...

Hur tänker du kring denna utveckling i stort och möjligheten att följa andra?

Utvärdering av fiktiva portföljer

Som kanske bekant så experimenterar jag en del med fiktiva portföljer. Inte minst för att prova på strategier som jag egentligen inte är helt bekväm med.

En sådan var den s.k. Novemberportföljen (2010-2013) som i 2 av 3 delar blev slagen av indexfonden Avanza Zero. Jag noterade t.ex. att småbolag var ingenting jag hade någon edge i att välja rätt bland. Att felsatsningar kan ge stora förluster. Att man inte enbart ska satsa på höga utdelningar. Att ha fokus på indexfonder och blanda där in en del investmentbolag så ger det troligen bäst resultat på sikt.

Två andra fiktiv portfölj som egentligen startades upp på Shareville innan de lade ned den gamla tjänsten var två väldigt passiva fondportföljer. Det förutsattes att inga transaktioner gjordes efter den 1 januari 2012 fram till idag.

En portfölj, 50-50 portföljen, innehöll 50% Avanza Zero och 50% Spiltan Räntefond Sverige.

På 3 år har den portföljen avkastat 37,5% d.v.s. ca 11% årligen. Det innebär att man kan dubbla pengarna på 7 år förutsatt att det fortsätter så som det gjort hittills (långt ifrån säkert). 50-50 portföljen får anses vara tämligen defensiv, men har ändå presterat helt ok. I alla fall om man jämför med vad den genomsnittliga spararen kan få ut på ett sparkonto. Den här portföljen kan liknas nästan med bloggerskan Finanskvinnans sammansättning som har ca 50-50 i fördelning på sitt sparande.

Den andra portföljen, 33-33-33 portföljen, innehöll 33,3% Avanza Zero, 33,3% Danske Invest Global Index och 33,3% Spiltan Räntefond Sverige. En något mer aktietung portfölj. Dessutom lite mer diversifierad då man via Danske Invest Global får en bred global exponering. Portföljen har på tre år avkastat 50,2% vilket ger ca 15% årligen. Det är riktigt bra. Även denna sammansättning får anses vara relativt defensiv. Låga avgifter, bred diversifiering och en relativt stor dos räntesparande.

Lärdomarna från de s.k. Novemberportföljerna håller i sig. Billiga indexfonder är inte alls dumt som bas.

Min egen riktiga portfölj har under 3-årsperioden 2012-2014 gett 59,3% i avkastning. Det vill säga ca 16,5% årligen. Den följer med andra ord den generella börstrenden. Den något högre avkastningen kan naturligtvis förklaras av att andelen räntesparande är lägre i min depåer än 33,3%. Inte på någon "edge" i "stockpicking".

Nu till det senaste experimentet, Crassus och Cicero portföljerna. Två portföljer med fokus på branscher jag i normalfallet håller mig ifrån, fastigheter och finans. Försöket har enbart hållit på ett år. Det intressanta här är inte att slå en indexfond utan för att se hur min riktiga portfölj presterar i relation till dessa. Är det så att jag lika gärna kan välja och vraka bland bolag i branscher jag känner mig mindre bekväm med?

Crassus-portföljen var riktad mot fastighetssektorn. 2014 erbjöd de en kursuppgång på sammanlagt +17,3%. Detta då jag t.ex. inte tagit hänsyn till dollarförstärkningen. Avkastningen ska egentligen vara något högre, men som ett jämförsvärde duger det. Då hälften var noterat i usd skulle jag troligen ha tjänat något mer på att ha denna portföljen på åtta innehav (Skanska, Castellum, Hufvudstaden, Wallenstam, VNQ, VNQI, IFEU, XHB)  än min egen.Crassus 1 - Spartacus 0.

Cicero-portföljen var riktad mot finanssektorn. 2014 erbjöd de en kursuppgång på +10.1%. Samma sak här men ännu något mer underskattat då fem av 8 innehav är usd-noterade, men totalt sett bör det inte ha slagit min egen portfölj trots det. Portföljen innehåller Wells Fargo, Handelsbanken, AIG, Sampo, Oaktree Capital, Goldman Sachs, IYF, KIE. Cicero 0 - Spartacus 1.

Av de 16 innehaven så har 14 stigit och 2 sjunkit. Det har m.a.o. varit ett gott år för de flesta.

Totalt sett så skiljer sig inte dessa fiktiva portföljer nämnvärt från min egen. Den lilla skillnaden är egentligen insignifikant. Jag kan med rätta ställa mig frågan om jag egentligen tillför något till avkastningen med mina lite djupare funderingar kring bolag och branscher?

Även en ytligare "stock-picking" i branscher jag egentligen ej är så bekväm med avkastar ju ungefär lika mycket.

Även en investering i en blandning av billiga indexfonder avkastar ungefär lika mycket. I alla fall när vi mäter under en period då börsen generellt går upp.

Så under den tidsperiod som mäts ovan kan jag konstatera att jag i alla fall ej lyckats förstöra värden, men jag tillför heller ingenting i avkastning, än så länge. Frågan är hur det ser ut då det vänder nedåt. 2011 var ju t.ex. för mig ett mycket bättre år än för t.ex. Avanza Zero, men det var ju då det...

Kära läsare, om du söker överavkastning i tider av allmän börsuppgång så är troligen inte denna blogg den du bör söka tips ifrån. Jag har ingenting att komma med där.

Istället får jag bjuda på lite fyrverkerier, sedan ska jag gå ut och tända grillen för sista gången i år.

Sålt Wilhelm Wilhelmsen

Wilhelm Wilhelmsen lämnade Q3 rapport här om dagen och i samband med det sålde jag även de aktier jag hade i bolaget.

Försäljningen var orsakad av flera saker. Dels är bolaget det av mina innehav med lägst kvaliteer i portföljen, utifrån mina kriterier. Det betyder inte att Wilhelm Wilhelmsen är dåligt. Bolaget har många kvaliteer.  Nej utan med det menas att bolaget med sin ranking och med sin affärsverksamhet som är beroende av belåningär  ett av mina innehåll med minst antal uppvisade kvaliteer. Som sådant är det då lättare att det kan ”tippa över” från bedömningen ”neutral” till ”negativ”. 

Samtidigt har värderingen stigit och det i ett läge då jag tror mig kunna se bättre värden i bolag av högre kvaliteer. Med andra ord uppfyller situationen en av mina säljkriterier.  Priset överstiger det bedömda "värdet" samtidigt som det finns andra attraktiva placeringsalternativ. Vilka är då de andra attraktiva placeringsalternativen? Enligt min bevakningslista så finns några bolag med ok värdering som också är av högre kvaliteer. Dock inga REA-priser, men ok.

En annan anledning är den påannonserade utdelningssänkningen för november. Wilhelm Wilhelmsen var vid investeringstillfället en s.k. Magic Sixes och avkastningen har varit god från köptillfället för drygt ett år sedan. Både kursmässigt och utdelningsmässigt, men när utdelningen sänks så att den på årsbasis motsvarar en knappt 3% direktavkastning (Efter utdelningssänkningen ca 4% baserat på inköpspriset). Ja då uppfyller bolaget ej heller egentligen ett annat av mina krav. Wilhelm Wilhelmsen är ju inget tillväxtscase. Ett bolag utan egentlig tillväxt ska, enligt mig, leverera stora och stabila utdelningar för att motivera innehav.  Det uppfyller då ett annat av mina andra säljkriterier. Bolaget levererar inte längre det som jag förväntar mig av ett bolag av den här typen.

Söker jag 3-4% direktavkastning utan någon egentlig tillväxt finns det en mängd andra alternativ.

Kursmässigt vet jag ej vart Wilhelm Wilhelmsen kommer ta vägen. Om konjunkturen förbättras så lär kursen fortsätta gå upp. Just nu handlas aktien till kursen 182 nok vilket ger en förväntad direktavkastning på 3% på årsbasis (bolaget ger utdelning två gånger per år) och en PE TTM på 7.

Överlag är jag relativt nöjd med hur köpet och innehavet föll ut. Vid köpetillfället ansåg jag nedsidan var väldigt begränsad samtidigt har det givit en bra avkastning. Jag är dock lite besviken på att det inte blev ett mer långvarigt innehav. Min ambition är ju att egentligen att enbart ha innehav som jag aldrig ska behöva/vilja sälja.

Avkastningen omräknat på årsbasis (inkl utdelningar men ej medräknat skatteeffeker) blev +45%.

Vad tycker du? Har jag agerat rätt eller fel?

Kinneviks kursutveckling och en portföljreflektion

På det ekonomiska planet är det svårt att inte vara nöjd med utvecklingen hittills i år. Brukligt är annars att portföljen inte avkastar så bra i uppgångar på börsen utan lite under, men att den däremot presterar bättre när vi får se nedgångar. Som det ser ut i nuläget så har portföljvärdet snabbt växt mer än "index" fast det är en allmänt uppgående trend.

Rensat för insättningar och dylikt, inklusive skatteffekter för utdelningar m.m., är portföljen upp med ca 23%. OMXS30 är upp ca 15% och tittar man specifikt på indexfonden Avanza Zero så är den upp ca 19%. Anledningen till den stora uppgången är i mångt och mycket Kinneviks uppvärdering. Kinnevik handlas nu drygt 100-lappen dyrare än vad jag själv ansåg som rimligt att köpa för för ett tag sedan.

Kinnevik har en stor andel onlinesatsningar i sin portfölj. Man direktäger nu också alla sina aktier i e-handelskedjan Zalando. Rykten går om en framtida notering av bolaget.

Min investeringstes har dock alltid varit att Kinnevik varit värd att köpa så länge man "bara" betalade ett rimligt pris för verksamheten i form av telekom, vätskekartong m.m. men fick online-segmenten "gratis". Detta förhållande gällde också länge. Själv har jag ingen egentlig aning om hur online-verksamhet ska värderas. Jag vet bara att jag inte ville betala för dem.

Att en sådan här stor uppvärdering skulle ske, att stora förhoppningar skulle sättas på online, hade jag aldrig kunnat räkna ut. Jag vill påpeka för mig själv att jag inte haft någon spåkula, ej heller kunnat förutse att Mr Market ska sätta en viss multipel på framtida intjäning. Jag har helt enkelt köpt något som var för mig acceptabelt prissatt, med en begränsad nedsida och därtill fanns något som följde med "gratis".

Situationen kan jag tycka påminna om SCAs för drygt ett år sedan. Ett acceptabelt pris med en bedömd begränsad nedsida. En grundintjäningen som är hyfsad stabil och priset då kunde motiveras av den vinst som de facto genereras. Investeringen förutsatte inte någon vinstökning eller multipelexpansion. Investeringen hade varit acceptabel även om man bara "tuffat på som vanligt". När något positivt av en händelse råkar hända (eller bedöms så av Mr Market i alla fall) fullkomligt exploderar värderingen uppåt.

Jag tycker det illustrerar ganska bra hur enkelt det egentligen kan vara. Det behövs inte att man tar stora risker med s.k. turn-around bolag eller att man sitter timmar och försöka reda ut hur det de facto går för dåligt genomlysta småbolag , inga förväntningar om framtiden, inga allt för krångliga formler. Man köper det som har en ok prislapp att döma av verksamheten av idag, verksamhet med bedömd liten nedsida, sedan låter man framtiden ta hand om sig själv.

Jag gör en notering till mig själv att försöka komma ihåg detta...

GICS och branschdiversifiering

GICS (Global Industry Classification Standard) är ett branschklassificeringssystem för börsnoterade bolag. Ibland kan det ju vara intressant att se vilka branscher man har representerade i sin portfölj. En del använder även branschdiversifiering som ett sätt att hantera risk. Dock ej jag.

GICS är indelat i 10 sektorer.

Energi (Olja, gas, kol och utrustning för branschen)
Material (Kemi, trä, papper, metaller etc)
Industri (Flyg, försvar, bygg, maskiner, fartyg, flygbolag, rederier etc)
Sällanköp (Bilar, vitvaror, kläder, media etc)
Dagligvaror (Mat, dryck, tvättmedel, skönhetsmedel etc)
Hälsovård (Sjukvård, bioteknik etc)
Finans (Banker, försäkringsbolag, fastigheter, investmentbolag)
IT (Datorer, mjukvara, kontorsutrustning etc)
Telecom-operatörer (Telefon/internetoperatörer)
Kraftförsörjning (El)

Därtill indelas börsbolagen i flertalet undergrupper.

Själv tog jag en titt på min egen aktieportfölj och fick då följande fördelning.

Som synes tillhör största tårtbiten Industri-sektorn. En annan ganska stor sektor är Finans, men jag direktäger varken någon bank, försäkringsbolag eller fastighetsbolag. Det är helt enkelt investmentbolagen som klassas som finans. En statistisk förändring som skett sedan jag sist tog en titt på branschspridningen är att SCA omklassificerats från branschkategorin Material till Dagligvaror.

Som jag nämnde ovan så diversifierar jag inte i olika branscher för diversifieringens skull. Jag försöker istället hålla mig till att försöka finna intressanta, köpvärda bolag i branscher som jag tror mig kunna förstå. Eller i alla fall försöka undvika branscher och bolag som jag inser är för svåra för mig att bilda en egen uppfattning om och kring. På så sätt hoppas jag minska antalet misstag och förluster.

Hur tänker du kring branschdiversifiering?

Aktieutdelning 2013 och faran med stigande börskurser

Uppskattningsvis, i vilken valuta kommer dutdelningar ges i relation till storleken på utbetalningarna?

Av de innehav som jag i nuläget vet något om (d.v.s. alla exklusive Clas Ohlson) hur många bolag har sänkt, låtit den vara oförändrad eller höjt utdelningen?

Ställer jag frågan igen, men då i relation till utdelningsbeloppets betydelse i aktieportföljen så blir det följande staplar.

Skillnaden blir då inte lika stor.

Det som inte syns i ovanstående sammanställningar är t.ex. "yield on cost" och dess utveckling. För ett innehav som t.ex.Skanska eller Fortum så har "yield on cost" konstant sjunkit eftersom det varit möjligt att öka på allt lägre nivåer. I det fallet har det varit bra att öka mekaniskt som reaktion på allt lägre kurser. I Ratos fall så har det (i alla fall i år och utdelningsmässigt) slagit tillbaka.

Hur som helst, sammantaget så tycker jag det ser ganska stabilt ut. Det har varit krisande rubriker i media lite då och då under en längre tid, men i en sådan här sammanställning så kan jag inte påstå att det verkar som det påverkat nämnvärt på innehavens utdelningsförmåga, som helhet.

Kris-rubriker i media är m.a.o. inget farligt, tvärtom. Det farliga är det som eventuellt väntar oss framöver. Rubriker kring hur bra saker och ting är, samt hur ljus framtiden kommer vara. Det kan leda till högre aktiekurser och en stark känsla av att "jag måste köpa nu innan det stiger ännu mer". I en sådan miljö så riskerar man inte enbart att köpa "fel" bolag under en stressad situation. Man riskerar också att köpa till ett för "högt" pris då värderingen av bolagen sker med de förmodat ljusa framtidsutsikterna i åtanke.Clas Ohlson är ett sådant exempel. När de värderades runt 80 kr innan julhandeln så var de ingens favorit. Nu när aktien närmar sig 100-strecket så rekar Handelsbanken köp: Köp Clas Ohlson på stigande börs

Jag blir mållös och avslutar därmed inlägget här...

Omstöpning i depån

Så här i början av året så har jag tagit tag i det jag redan funderade på förra året, att sälja av de innehav som jag använt andra investeringskriterier på än för resten av mina innehav. Försäljningarna skedde inte för att jag inte tror att de kan ha en ljus framtid utan för att jag vill skapa mer fokus på hur jag närmar mig och analyserar investeringsmöjligheter.

Jag har helt enkelt dragit slutsatsen att när jag beaktar "värde" i from av nuvarande förhållanden mer än "framtida potential" så sänker det risken samtidigt som det inte verkar påverka avkastningen nämnvärt.

Det är också en mer avslappnad form då man inte hela tiden behöver hålla sig ajour med nyhetsflödet.

En annan vinst är exponeringen v.s. tidsåtgång. Dessa mer "spekulativa" innehav har jag begränsat mig själv i hur stor exponering som är tillrådligt. Jag har mycket större tolerans mot större exponering mot andra typer av bolag. Lägg därtill tidsaspekten, så betyder det att en större investering kan "övervakas" med mindre tidsåtgång. Exempelvis, det är mer tidsbesparande med, säg, 100.000 kr på två stabila bolag än 100.000 kr fördelat på 5 små, snabbföränderliga bolag. Tid som blir över kan då läggas på att leta nya bolag och/eller fördjupa sin egen förståelse i olika sorters affärsrörelser.

Det sistnämnda kan förstås tyckas vara en smaksak. Som person kan man ju tycka det är stimulerande att följa ett s.k. nyhetsflöde från ett och samma bolag. Jag har dock insett att jag själv stimuleras mer utav att titta "bredare" och använda min fritid på det sättet.


Nu har jag därmed fyllt på kassan igen. En del har gått till Spiltans Räntefond Sverige, en kort räntefond med förväntad avkastning på 2-3%/år. Ett litet köp har också gjorts i Berkshire Hathaway.

Berkshire Hathway skulle jag nästan vilja påstå är en blandning av en indexfond och en räntefond. Den förväntade avkastningen är liksom en indexfond ca 10%/år men man uppvisar en större stabilitet. Det ska till tämligen stora katastrofer för att rubba kapitalackumuleringen i bolaget. När det händelsevis sker så brukar man sätta sin stora kassa i arbete och passa på och köpa billigt. Över tid kommer jag antagligen öka i detta bolag, men här (liksom i alla mina innehav) kommer det ske gradvis om/när jag bedömer det är köpläge.

Vad det gäller köplägen så hittar jag helt enkelt ingenting direkt här i Norden som tilldrar mitt intresse (undantaget två bolag som jag inte kan öka i just nu p.g.a. egna satta förhållningssregler). Både H&M och ClasOhlson gjorde tyvärr Mr Market glad senast idag. H&M hade jag i alla fall hoppats få öka i, men tji fick jag.

Samma sak med många andra av mina tämligen unga innehav. Nolato, Wilh Wilhelmsen, Kongsberg mf.l. De har skjutit upp i pris.

Lockad av andra bloggares inlägg och i brist på intressanta "här hemma" så har även jag börjat kika på s.k. teknikbolag. Apple, Google, Microsoft, Intel, IBM m.fl. På "papperet" så anser jag Microsoft se mest intressant ut av de stora. Det är dock ett mindre bolag som "blippar mest på min radar". Tro det eller ej, men det bolaget är Xerox.

Många förknippar antagligen Xerox med kopieringsmaskiner, men det har på senare år gjort en transformering. Nu är teknikbolag inte mitt främsta intresse så får se hur pass jag engagerar mig i att gräva i det framöver.

Vad är din syn på någon av de nämnda bolagen?

Spiltan Räntefond Sverige

För en tid sedan började jag fundera på att eventuellt placera pengar i en räntefond. Se inlägget Räntefonder

Det skulle då dels vara som ett alternativt till sparkonto dels hjälpa till att "binda" pengarna på något sätt. Inte minst nu när vårens utdelningar väntas. Det är lätt hänt att drabbas av "kapitalstress" när utdelningarna trillar in och vilja investera pengar man får tillgång till så snart som möjligt. En placering i en räntefond ska förhoppningsvis skapa en viss psykologisk tröskeleffekt för mig. Vi får se hur det går. Vi får också se om det kommer vara motiverat att placera inkomna utdelningar i en räntefond i väntan på attraktiva värderingar. De attraktiva värderingarna kanske finns då.

Mitt val av räntefond föll på Spiltan Räntefond Sverige. En s.k. kort räntefond som placerar i räntepapper med en löptid under ett år utfärdade i svenska kronor. Förvaltningsavgiften är 0,10% d.v.s. den lägsta jag kunnat hitta. Likviddagarna är tre vilket inte är marknadens snabbaste men passar mig som vill uppnå en viss "inlåsningseffekt". Några av de största innehaven hänförs enligt senaste kvartalsrapporten till räntepapper utfärdade av Getinge, Länsförsäkringar, Svensk Fastighetsförmedling, Volvo Finans, Skanska och Castellum.

Jag vill även i sammanhanget lyfta fram en läsarkommentar från förra inlägget om räntefonder:

"Jag ser korträntefonder som ett alternativ till sparkontot, många av dem är extremt stabila och ger (2.5-3.5) procent per år, mer än de flesta sparkonton. De kommer dock med två stora fördelar: för det första blir det en bättre ränta på ränta effekt än sparkontot då man skattar på allting först när man tar ut vinsten, till skillnad från sparkontot som automatiskt betalar ut ränta varje månad eller varje är. Detta ger ju mer pengar på sikt.

För det andra ger detta möjlighet till skatteplanerande, eftersom man som sagt själv kan välja när man tar ut vinsten.

Men det är självklart ändå alltid tryggast med sparkontot, så personligen lägger jag ca 70% av mina likvida medel i sparkonto och 30% i korträntefonder."

Samt också passa på att tipsa om bloggaren AnotherValueInvestor som har skrivit ett mycket läsvärt inlägg kring räntepapper: Att investera i räntepapper

Själv sätter jag inga mål kring hur mycket som ska/bör sparas i Spiltan Räntefond Sverige. Det får bli det det blir utifrån vilka andra alternativ jag tycker mig se finns. 

Man kan dra paralleller till börsbolag med fyllda kassakistor. Det är lätt hänt att det bli dyra förvärvsköp för de innehållna vinstmedlen som leder till medioker avkastning. Bolag som delar ut och enbart behåller en del av pengarna använder dessa förhoppningsvis till sina bästa ideer och till de som avkastar bäst.

Det ska bli intressant att om en tid utvärdera huruvida jag lyckas bättre med att "hålla i pengarna" och bli mer selektiv i mina köp. Om 2011-2012 har varit år då jag blivit bättre på att enbart köpa i bolag jag anser har tillräcklig hög kvalitet hoppas jag 2013-2014 bli år då jag blir bättre på att köpa till lägre värderingar.

God fortsättning på det nya året!

Aktier jag sålde för 2 år sedan

För drygt två år sedan lade jag om den övergripande strategin jag hade angående aktier. Tidigare hade jag ett större fokus på vad jag nu definierar som mer spekulativa innehav. För drygt två år sedan började jag också sälja av flertalet innehav i en ganska färgrik portfölj i en strävan att få en mer koncentrerad portfölj. En portfölj mer koncentrerad kring stabila utdelningsbolag.

Det var också runt denna tidpunkt jag började blogga samt bli mer strukturerad vad det gällde vilka kriterier jag ville se uppfyllda för att ett innehav skulle platsa i portföljen. Det är därför extra intressant att se hur det gått för de innehav jag sålde för ca två år sedan. Tidpunkten passar också in då jag köpte ganska kraftigt i Hennes & Mauritz efter att ha fått backa kring mina gamla uppfattningar kring "kläder och mode". Man kan därför säga att den alternativinvestering som gjordes istället för att binda kapitalet i nedanstående innehav var att placera dem i H&M. 

Hur som helst, aktier jag avyttrade runt årsskiftet 2010/2011 (under månaderna November, December, Januari, Februari och Mars), dess säljkurs, procentuell upp/nedgång samt vad de står i idag var följande:

STRICT 0,30 - nu konkurs  - 100%
Vostok Nafta 36,50 - nu 17,40 splittad? -5%
Dignitana 26,70 - nu 14,70 -45%
Avega Group 23,10 - nu 19,50 -16%
Björn Borg 68,75 - nu 34,10 -50%
ABB 152,30 - nu 136,60 -10%
I.A.R. Systems Group 37,50 - nu 38,30 +2%
Kungsleden 60,75 - nu 36,50 -40%
Railcare Group 13,70 - nu 14,80 +8%
Petrogrand 9,00 - nu 6,00 -33%
Neste Oil 12,68 - nu 9,55 -25%
Questerre 7,25 - nu 4,00 -45%
Svolder 69,50 - nu 49,30 -29%
Diös 40,30 - nu 34,60 -14%

Nu är eventuella utdelningar i och för sig inte inkluderade men om man beaktar att H&M också gett helt ok utdelningar under innehavstiden samt ligger på ett kursmässigt plus så blir slutsatsen ändå att säljbesluten var riktiga, så här sett två år i efterhand.

Jag drar också slutsatsen att en stor diversifiering i bolag och branscher spelar föga roll. De absolut flesta bolag ovan har nämligen fallit i värde under de två år som gått.

Det kan i och för sig också vara ett utslag av att värderingarna varit allt för höga, men jag kan ärligt säga att jag ej haft en lika stark uppfattning kring enskilda bolags värde då som jag har nu så säljbesluten togs inte i första hand baserat på detta.

En del minns jag. STRICT befarade jag skulle behöva mer pengar och sålde på grund av detta. Hittade t.o.m. ett inlägg kring detta på Placera.nus Forum: https://www.avanza.se/aza/press/forum/forum.jsp?forumId=1434 Samma sak var det med Björn Borg, kassan och kassaflödena såg ut att sina.

Vostok Nafta var på den tiden som min "Rysslands Fond". Kursstegringen hade varit väldigt bra sedan inköp och försäljningen skedde troligen enbart baserat på det.

Questerre var en "missräkning".

Kungsleden och Diös hade förlorat sin attraktionskraft. Kungsleden var ett av mina äldsta, mer stabila, innehav och även Diös var en "fin" utdelningsaktie men jag omprövade hela fastighetsbranschen. Något som jag även gjorde med olje- och gasbranschen.

ABB rök efter att jag hade läst på mer kring Investorsfären.

Dignitana var ett högst spekulativt innehav där jag tyckte att allt för mycket "haussande" hade skett och kursen nått en nivå som troligtvis inte var motiverat.

Återblicken stärker mig i min uppfattning att det är helt klart mer lönt att studera enskilda bolag och försöka beräkna ett ungefärligt rimligt värde för dem och då köpa (antingen man köper gradvis under en period eller köper stort då man ser ett extraordinärt tillfälle), än att sprida ut inköpen på allt för många bolag och branscher i en förhoppning om att det ska ge en bra avkastning.

Jag drar också slutsatsen att det i grund och botten har handlat om tur, att mitt strategibyte skedde då det skedde. Hur ofta handlas H&M närma 200 kr strecket samtidigt som man väljer att sälja av flera av sina innehav?

Det märktes för utvecklingen av 2011 att en omviktningen till en mer defensiva portföljen skett. Den klarade sig nämligen mycket bättre än index som gick ned det året. Nackdelen är dock att när index rör sig uppåt, som i år, så verkar det inte gå lika bra för den mer defensiva portföljen, som rör sig saktare uppåt. Om några år får vi förhoppningsvis se hur det ser ut på fem års basis.

Finns det fler lärdomar jag kan/bör dra av detta anser du?

Hålla sig till strategin

Jag läste för ett tag sedan ett inlägg av 40 procent 20 år Strategi funderingar - back to basic om hur strategin utvecklats över tid. Från vad man kan kalla utdelningsinvestering till mer fokus på värdeinvestering Mycket intressant läsning. Sådana inlägg får en naturligtvis att själv fundera på sin egen strategi.

Att jag själv inte är helt konsekvent i användandet av en strategi har jag vetat sedan länge. Jag har ju som tidigare nämnts reserverat ca 1/10 av portföljen till mer spekulationsliknande manövrar så som i G5 Entertainment och Northland Resources. Detta är en minskning över tid relativt sett då jag tidigare haft upp mot 1/3 av portföljen i spekulationsliknande placeringar samt då även haft många fler innehav. Med blandad framgång får tilläggas. Sedan jag begränsat mig till en mindre andel av portföljen samt tvingat mig fokusera mer på enstaka innehav istället för på halvt dussinet så har det gått bättre. En av anledningarna till att jag tidigare avyttrade NGS Group samt sålde av en del på G5 Entertainment aktierna var just att denna andel blivit för tok för stor. Det finns dock en fara med att få loss pengar. Kapitalstress... Det får jag lov till att återkomma till senare.

Utöver den andelen så bygger strategin också på att månadsspara i indexfonder samt sparkonton. Detta är någonting som inte berörs mycket här på bloggen. Det finns inte så mycket att skriva om där. Jag har heller inte utvecklat mina egna tankar och strategier så värst mycket över tid där heller. Jo, förresten jag kunde förr ibland även spekulera i fonder d.v.s. hoppa in och ur olika fonder beroende på hur jag bedömde läget vara. Det var då det.

Den största andelen i aktieportföljen då. Jo det är de som jag har ett mer utdelningsliknande perspektiv på. Jag strävar efter en balans mellan dels tråkigt stabila bolag med god utdelningar, dels bolag med något lägre utdelningar men goda förutsättningar för tillväxt. Totalavkastningen är sedermera självklart en funktion av det pris man betalar. Facebook (för att nu ta ett udda exempel) måhända är ett oerhört bra bolag, men kan fortfarande vara en dålig investering om man betalar för mycket.

Hittills har köp-strategin varit att undvika att köpa något som jag bedömer vara dyrt, köpa någorlunda regelbundet i bolag som jag bedömer det vara ett ok pris på samtidigt som jag ökar andelen köp då jag bedömer det vara billigt. Aktierna läggs i regel på hög och utdelningarna därifrån samt eget nysparande leder till nya köp.

Strategin kommer antagligen ge en avkastning i jämnhöjd med sparandet i index, men med den fördelen att det är mer intressant att lära sig om bolagen, investeringar m.m. än att passivt titta på. Detta intresse leder förhoppningsvis till ökat intresse att avsätta något mer till sparande än vad som annars hade varit fallit. Vilket i kronor räknat kommer ge bättre utfall för gemena man. Jag har tidigare varit inne på det här: Lönar det sig att avkasta 20% mer än marknaden?

Hur ser din strategi ut i nuläget?

GICS

GICS (Global Industry Classification Standard) är ett branschklassificeringssystem för börsnoterade bolag.

GICS är indelat i 10 sektorer.

Energi (Olja, gas, kol och utrustning för branschen)
Material (Kemi, trä, papper, metaller etc)
Industri (Flyg, försvar, bygg, maskiner, fartyg, flygbolag, rederier etc)
Sällanköp (Bilar, vitvaror, kläder, media etc)
Dagligvaror (Mat, dryck, tvättmedel, skönhetsmedel etc)
Hälsovård (Sjukvård, bioteknik etc)
Finans (Banker, försäkringsbolag, fastigheter, investmentbolag)
IT (Datorer, mjukvara, kontorsutrustning etc)
Telecom-operatörer (Telefon/internetoperatörer)
Kraftförsörjning (El)

Därtill indelas börsbolagen i flertalet undergrupper.

Själv tog jag en titt på min egen aktieportfölj och fick då följande fördelning.

Som synes tillhör största tårtbiten den s.k. finans-sektorn. Detta trots att jag varken har någon bank, försäkringsbolag eller fastighetsbolag i portföljen. Det är helt enkelt investmentbolagen som klassas som finans oavsett vad de har i sin portfölj.

Hur ser din fördelning ut?

Min "galleria" och dess P/E

Idag räknade jag lite på min egen portföljs P/E värdering. Det är enligt mig en ok indikator på vad för sorts portfölj man egentligen sitter på och värderingen på densamma.

Tänk dig att varje innehav du har är en del i ett större maskineri. Ungefär som en "butik" i din galleria. Om du som ägare till gallerian ska kunna tjäna pengar på butikerna så är en förutsättning att butikerna i sin tur tjänar pengar på sina kunder. Nu finns det ju en mängd olika "butiker". En del är t.o.m. enbart i utvecklingsfasen och har inte ens börjat sälja sina produkter till slutkund än. En del går redan nu med god vinst och har kanske gjort så under en längre tid. En del är kanske nyöppnade och dras fortfarande med uppstartskostnader.

Hur som helst, om du väger samman alla dina "butiker" och deras vinster och förluster i förhållande till deras storlek så kan du räkna fram ett genomsnittligt P/E för din galleria/portfölj.

Gör så här:

Ta reda på hur mycket vinst och/eller förlust vart och ett av dina innehav gör per aktie.

Multiplicera det med antalet aktier du har i bolaget.

Summera alla dina innehav och du får nu den vinst alla dina "butiker" ger.

Ta nu värdet på dina innehav och dividera med denna vinst så får du P/E för din portfölj/galleria.

Kanske får du nu ett väldigt högt P/E? Antagligen sitter du då med stor vikt av aktier du förmodar ska växa starkt. Om det är din övergripande strategi så bra, men om din strategi är en annan kanske det är läge att kolla på portföljsammansättningen nogrannare.

Får du negativt P/E? Antagligen sitter du med många nystarts- och förhoppningsbolag. Din galleria har egentligen inte öppnat än. Samma sak här. Bra om det är det som är tanken med portföljen. Mindre bra om tanken är att ha fokus på t.ex. utdelningsaktier.

Själv fick jag ett P/E på 12,8. Vad får du?

Mina två största innehav

Förra året utgjordes mina största innehav av Svolder och Fortum.

Svolder är listat på smallcap och är ett investmentbolag som sysslar med värdeinvestering och stockpicking dvs deras ide om goda investeringar är att hitta medelstora till mindre undervärderade bolag. De har också som policy att dela ut 5% av sitt substansvärde. Istället för att jag ska lägga timmar och dagar på att leta efter undervärderade bolag så gör Svolder detta "åt mig" kan man säga.

Det finländska Fortum tror jag inte behöver en närmare presentation. Stor, stabil utdelare.

Jag har varit ganska aktiv så här i början av året. Vilket bl.a. lett till att jag idag har två andra innehav i toppen. Jag har sålt, skalat och möblerat om här och där för att kunna öka i dem.

Mina två största innehav nu är Kinnevik och H&M.

Kinnevik var iofs mitt fjärde största innehav tidigare så ökningen har inte varit jättemarkant där då jag av tradition har ganska jämt viktade innehav. Deras underliggande innehav har utvecklats bra och vare sig Kinnevik väljer att dela ut mycket eller förvalta inkomna medel själva så har jag fullt förtroende för att Kinnevik har framtiden för sig.

H&M där andra aktier, likvider och en del fonder har fått ge vika för att göra denna omviktning.

Vilka är dina två största innehav?