Börjar med att flika in en kort minnesnotis kring Yaras Q1-rapport.
Yara uppvisar starkare försäljning och högre marginaler. Lägre gaspriser bidrar positivt. Yara är ett av de bolag som tjänar på just lägre energipriser. eftersom det är den stora "insatsvaran" som behövs för produktion av kvävebaserad konstgödsel.
Omsättningen på 12 månaders rullande är 101,4 milj nok vilket omräknat blir ca 368 nok/aktie. Rörelsemarginalen ligger på 11,8% vilket är snäppet högre än vad jag anser är den över cykler långsiktigt gångbara.
Nedskrivning av libyska joint-venture bolaget Lifco gjordes med nästan motsvarande 3 nok/aktie. Det var väntat allt sedan kaoset i Libyen började att det skulle påverka resultatet. Libyen idag verkar vara ett land i totalt sönderfall.
Hur som helst. Vinsten är 23,64 nok/aktie som 12-månaders rullande. Debt/Equity 0,61. Kursen är ca 410 nok vilket ger en PE TTM på 17,3. Den redovisade vinsten i sig är ok även om gynnsamma förutsättningar vad det gäller t.ex. energipriser gör den lite "dopad". Yara köps dock helst då makro går emot dem och värderingen pressats. Såvida man inte har en trendföljande strategi, då agerar man ju annorlunda, men det har inte jag.
En annan minnesnotis kan få bli Fred Olsen Renewables försäljning av 49% av sin brittiska verksamhet till en infrastruktur-fond. Såg några andras tankar om det på andra ställen samt i tidigare kommentarsfält. Jag tänker så här:
En viss typ av investerare (pensionsfonder m.m.) letar efter stabila, förutsägbara, intäktsgenererande investeringar. Inflödet av kapital till diverse infrastrukturfonder har varit stort då folk letar med ljus och lykta efter ställen som känns "säkra" att placera pengar i. Det har gjort att t.ex. Fortum kunnat sälja sin nätdel dyrt. I likhet med dem så gör även Fred Olsen Renewables en bra affär och säljer relativt "dyrt". Mellan tummen och pekfingret så är min amatörämässiga syn att man säljer 1 kr för 1,33 kr d.v.s. drygt 33% dyrare än vad som är "rimligt". Jag utgår då från omsättningssiffror inte Mwh. Mhw är olika värda beroende på hur mycket man får betalt för dem.
Pengarna tror jag helt enkelt kommer återinvesteras i vindkraftsparker Som min tidigare genomgång visade, så ett bolag som Ganger Rolf tjänar ju pengar på uppförandet av vindkraftsparker, på produktion av el från dem samt nu även bevisligen på försäljning av (an)delar av det. Kan man både sälja och behålla kakan så är väl det bra.
Sist, och även minst, har vi lite s.k. "newstainment" om Grekland och deras skuldsituation. Huruvida Grekland är med i EMU, betalar av sina skulder eller ej, har föga påverkan på intjäningsförmågan på de bolag jag följer. Möjligtvis påverkar nyhetsflödet kurserna, men som alla vet, kurser går upp och ned under årets alla börsdagar. Grexit or no grexit.
Jag såg en rubrik - "Börsen rasar!" - tittade på börsindexet och såg att "raset" var 2%. Ja det är på den nivån journalistiken är i dags läget - ren och skär newstainment...
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
Visar inlägg med etikett Ganger Rolf. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ganger Rolf. Visa alla inlägg
måndag 29 juni 2015
söndag 14 juni 2015
Ganger Rolf
Jag tänkte här gå igenom GROs segment.
NHST Media Group och Koksa Eiendom är relativt insignifikanta så de lämnas därhän. Låt oss börja med Cruise-segmentet.
Fred Olsen Cruise äger och hanterar fyra stycken kryssningsfartyg. De är i sammanhanget ganska små. Total passagerarkapacitet är 3700. Att jämföra med t.ex. Disney Cruise som också har fyra stycken kryssningsfartyg som totalt "sväljer" 13.000 passagerare.
'Fred Olsen Cruise är för Ganger Rolfs del ingen solskenshistoria. Man kämpar fortfarande för, och går nu nästan, break-even. Detta är i och för sig en klar förbättring från de tidigare förlustbringande åren. Jämför man dock med andra, större, branschkollegor så har man inte lyckats vända skutan så som de har efter finanskrisen. Den genomsnittliga rörelsemarginalen för de tre största aktörerna är just nu 11%. Detta att jämföra med Fred Olsen Cruise som i sitt senaste (och på länge bästa) kvartal redovisade -1% i rörelsemarginal.
Tittar vi omsättningsmässigt så är Carnival den största aktören. Ca 16 miljarder usd i omsättning. Följt av Royal Caribbean Cruise 8 miljarder usd, Norweigan Cruise 2,5 miljarder usd, MSC Cruise 1,7 miljarder usd och Disney Cruise 1 miljard usd. Fred Olsen Cruise ca 0,2 miljarder usd i omsättning är därför ganska blygsamt.
Min stilla reflektion över Fred Olsen Cruise är att värdet av det är ringa eller t.o.m.. lika med noll. Fred Olsen är en liten aktör i sin bransch som kämpar för att nå break-even. Detta i en tid då andra aktörer faktiskt gör hyggligt med pengar.
Sälj skutorna och lägg pengar på något som ger avkastning är min uppmaning.
Nästa segment, Shipping/Offshore Wind transporterar, installerar och underhåller vindkraftverk till sjöss. Detta är en mer intressant nisch inte minst med tanke på att många av världens största offshore vindkraftsparker ligger i eller nära Nordsjön.
Fler är även på gång. Den som åkt på Nordsjön med båt kanske förstår varför. Själv var det många år sedan (tror till och med de lagt ner just den färje-linjen) men jag minns fortfarande att det blåste så att jag svor att aldrig mer åka den turen igen. Landkrabba som jag är.
Shipping/Offshore Wind segmentet är också ett segment som fått se något ökade marginaler. I nuläget omsätter man på 12-månaders basis 1193 milj nok (1195) och med en rörelsemarginal på 14% (9). Shipping/Offshore Wind ser ut som ett helt ok bolag. Måhända är marginalerna lite väl bra just nu eftersom man verkar ha en del medvind.
Ganger Rolf äger halva delen och jag bedömer det rimligt att ca 10% rörelsemarginal är ett långsiktigt hållbart "normalläge" för detta segment. "Värdet" på detta skulle därför kunna hamna på 17,50 nok/GRO-aktie om man är redo att betala P/S 1.
Vidare till Renewables som är segmentet som äger och driver vindkraftsparker till sjöss. Det är här den stora tillväxten finns/funnits. Ca +50% på 4 år men låt oss avrunda och säga att tillväxten ter sig vara ca 10%/år.
Omsättning liksom genererad Gwh kan svänga en hel del från kvartal från kvartal beroende på väder och vind men den övergripande trenden är vart fall att det här segmentet växer. Rörelsemarginalerna är riktigt fina för den här kraftproducerande delen. Ca 35% i genomsnitt då jag kollat de senaste 16 kvartalen. Jämför med t.ex. Fortums dryga 30%.
Det är Fred Olsen Renewables jag tycker verkar mest intressant. Har man motvind i Cruise-segmentet så verkar man ha mer utav medvind i Renewables. Fortum prissätts lite över P/S 3. Jag kan tycka att P/S 3 är ett ok pris för en verksamhet som uppvisar Fred Olsen Renewables nyckeltal. EBIT ligger på motsvarande ca 4 nok/GRO-aktie. Ett rimligt värde på Fred Olsen Renewables kan för Ganger Rolfs del vara 35 nok/GRO-aktie.
Låt oss summera:
0 (Cruise) + 17,50 (Shipping/Offshore) + 35 (Renewables) = 52,50 nok/GRO aktie
Nu återstår då det historiskt största segmentet. Riggoperatören Fred Olsen Energy där man äger 26%. Fred Olsen Energy är ju noterat och för enkelhetens skull låt oss anta att Mr Market har rätt i sin värdering. Fred Olsen Energy motsvarar med ett börsvärde på 3,9 miljarder nok i så fall ett värde motsvarande 30 nok/GRO-aktie d.v.s. nu lägre än mitt uppskattade värde på Renewables.
Fred Olsen Energys kurs har gått från nästan 300 nok för två år sedan till nu ca 60 nok. Man betalar nu ett P/B 0,36 och P/S 0,4. Bolaget har ett hårt pressat marknadsläge Riggoperatörer har haft ett gyllene decennium. Vankas det nu ett decennium av utslagning? Är allt hemskt som kan hända redan diskonterat eller väntar mer runt hörnet? Ska oljan upp eller ned? Vem vet.
En jämförelse med andra riggoperatörer ger i alla fall följande siffror:
FOE P/B 0,36 P/S 0,4
Transocean P/B 0,5 P/S 0,76
Ensco P/B 0,66 P/S 1,2
Diamond P/B 0,95 P/S 1,5
Noble P/B 0,61 P/S 1,27
Seadrill P/B 0,53 P/S 1,18
Vilket visar på att ingen vill betala det egna kapitalet för riggoperatörerna (medel ca P/B 0,6) och marginalerna förväntas inte vara höga (medel ca P/S 1). Loews ser dyrast ut, men troligen med rätta då det till största delen ägs av erkänt duktiga Loews och därtill med starkast balansräkning. FOE ser billigast ut, men även det med rätta då det är det bolag med i särklass äldst riggar.
Hur som helst. Adderas 30 nok till 52,50 får vi 82,50 nok. Det tillkommer ju alltid lite centrala kostnader och så ska det vara lite konglomerat-rabatt så låt oss avrunda nedåt till ca 75 nok.
75 nok, där det största värdet numera verkar ugöras av Renewables och dess framtid (med förhoppningsvis 10-15% årliga tillväxt i medel) samt en joker i form av den 26%-iga andelen i riggoperatören Fred Olsen Energy. En joker vars framtid beror på oljeprisets nyckfullhet.
Det som gör att jag ser Ganger Rolf som intressant är just exponeringen mot mer än just riggoperatörs-branschen. Jag har det inte i mig att köpa riggoperatörer direkt. Det ligger utanför min riskvillighet, men ledningen verkar göra bra ifrån sig när det gäller Renewables. Gillar man kraftproducenter men är osäker på Fortums ryska satsningar kanske satsningarna på vindkraftsparker i Nordsjön känns intressantare? Enligt min bedömning så är dryga 50-lappen av Ganger Rolf relaterat till detta, direkt eller indirekt.
NHST Media Group och Koksa Eiendom är relativt insignifikanta så de lämnas därhän. Låt oss börja med Cruise-segmentet.
Fred Olsen Cruise äger och hanterar fyra stycken kryssningsfartyg. De är i sammanhanget ganska små. Total passagerarkapacitet är 3700. Att jämföra med t.ex. Disney Cruise som också har fyra stycken kryssningsfartyg som totalt "sväljer" 13.000 passagerare.
'Fred Olsen Cruise är för Ganger Rolfs del ingen solskenshistoria. Man kämpar fortfarande för, och går nu nästan, break-even. Detta är i och för sig en klar förbättring från de tidigare förlustbringande åren. Jämför man dock med andra, större, branschkollegor så har man inte lyckats vända skutan så som de har efter finanskrisen. Den genomsnittliga rörelsemarginalen för de tre största aktörerna är just nu 11%. Detta att jämföra med Fred Olsen Cruise som i sitt senaste (och på länge bästa) kvartal redovisade -1% i rörelsemarginal.
Tittar vi omsättningsmässigt så är Carnival den största aktören. Ca 16 miljarder usd i omsättning. Följt av Royal Caribbean Cruise 8 miljarder usd, Norweigan Cruise 2,5 miljarder usd, MSC Cruise 1,7 miljarder usd och Disney Cruise 1 miljard usd. Fred Olsen Cruise ca 0,2 miljarder usd i omsättning är därför ganska blygsamt.
Min stilla reflektion över Fred Olsen Cruise är att värdet av det är ringa eller t.o.m.. lika med noll. Fred Olsen är en liten aktör i sin bransch som kämpar för att nå break-even. Detta i en tid då andra aktörer faktiskt gör hyggligt med pengar.
Sälj skutorna och lägg pengar på något som ger avkastning är min uppmaning.
Nästa segment, Shipping/Offshore Wind transporterar, installerar och underhåller vindkraftverk till sjöss. Detta är en mer intressant nisch inte minst med tanke på att många av världens största offshore vindkraftsparker ligger i eller nära Nordsjön.
Fler är även på gång. Den som åkt på Nordsjön med båt kanske förstår varför. Själv var det många år sedan (tror till och med de lagt ner just den färje-linjen) men jag minns fortfarande att det blåste så att jag svor att aldrig mer åka den turen igen. Landkrabba som jag är.
Shipping/Offshore Wind segmentet är också ett segment som fått se något ökade marginaler. I nuläget omsätter man på 12-månaders basis 1193 milj nok (1195) och med en rörelsemarginal på 14% (9). Shipping/Offshore Wind ser ut som ett helt ok bolag. Måhända är marginalerna lite väl bra just nu eftersom man verkar ha en del medvind.
Ganger Rolf äger halva delen och jag bedömer det rimligt att ca 10% rörelsemarginal är ett långsiktigt hållbart "normalläge" för detta segment. "Värdet" på detta skulle därför kunna hamna på 17,50 nok/GRO-aktie om man är redo att betala P/S 1.
Vidare till Renewables som är segmentet som äger och driver vindkraftsparker till sjöss. Det är här den stora tillväxten finns/funnits. Ca +50% på 4 år men låt oss avrunda och säga att tillväxten ter sig vara ca 10%/år.
Omsättning liksom genererad Gwh kan svänga en hel del från kvartal från kvartal beroende på väder och vind men den övergripande trenden är vart fall att det här segmentet växer. Rörelsemarginalerna är riktigt fina för den här kraftproducerande delen. Ca 35% i genomsnitt då jag kollat de senaste 16 kvartalen. Jämför med t.ex. Fortums dryga 30%.
Det är Fred Olsen Renewables jag tycker verkar mest intressant. Har man motvind i Cruise-segmentet så verkar man ha mer utav medvind i Renewables. Fortum prissätts lite över P/S 3. Jag kan tycka att P/S 3 är ett ok pris för en verksamhet som uppvisar Fred Olsen Renewables nyckeltal. EBIT ligger på motsvarande ca 4 nok/GRO-aktie. Ett rimligt värde på Fred Olsen Renewables kan för Ganger Rolfs del vara 35 nok/GRO-aktie.
Låt oss summera:
0 (Cruise) + 17,50 (Shipping/Offshore) + 35 (Renewables) = 52,50 nok/GRO aktie
Nu återstår då det historiskt största segmentet. Riggoperatören Fred Olsen Energy där man äger 26%. Fred Olsen Energy är ju noterat och för enkelhetens skull låt oss anta att Mr Market har rätt i sin värdering. Fred Olsen Energy motsvarar med ett börsvärde på 3,9 miljarder nok i så fall ett värde motsvarande 30 nok/GRO-aktie d.v.s. nu lägre än mitt uppskattade värde på Renewables.
Fred Olsen Energys kurs har gått från nästan 300 nok för två år sedan till nu ca 60 nok. Man betalar nu ett P/B 0,36 och P/S 0,4. Bolaget har ett hårt pressat marknadsläge Riggoperatörer har haft ett gyllene decennium. Vankas det nu ett decennium av utslagning? Är allt hemskt som kan hända redan diskonterat eller väntar mer runt hörnet? Ska oljan upp eller ned? Vem vet.
En jämförelse med andra riggoperatörer ger i alla fall följande siffror:
FOE P/B 0,36 P/S 0,4
Transocean P/B 0,5 P/S 0,76
Ensco P/B 0,66 P/S 1,2
Diamond P/B 0,95 P/S 1,5
Noble P/B 0,61 P/S 1,27
Seadrill P/B 0,53 P/S 1,18
Vilket visar på att ingen vill betala det egna kapitalet för riggoperatörerna (medel ca P/B 0,6) och marginalerna förväntas inte vara höga (medel ca P/S 1). Loews ser dyrast ut, men troligen med rätta då det till största delen ägs av erkänt duktiga Loews och därtill med starkast balansräkning. FOE ser billigast ut, men även det med rätta då det är det bolag med i särklass äldst riggar.
Hur som helst. Adderas 30 nok till 52,50 får vi 82,50 nok. Det tillkommer ju alltid lite centrala kostnader och så ska det vara lite konglomerat-rabatt så låt oss avrunda nedåt till ca 75 nok.
75 nok, där det största värdet numera verkar ugöras av Renewables och dess framtid (med förhoppningsvis 10-15% årliga tillväxt i medel) samt en joker i form av den 26%-iga andelen i riggoperatören Fred Olsen Energy. En joker vars framtid beror på oljeprisets nyckfullhet.
Det som gör att jag ser Ganger Rolf som intressant är just exponeringen mot mer än just riggoperatörs-branschen. Jag har det inte i mig att köpa riggoperatörer direkt. Det ligger utanför min riskvillighet, men ledningen verkar göra bra ifrån sig när det gäller Renewables. Gillar man kraftproducenter men är osäker på Fortums ryska satsningar kanske satsningarna på vindkraftsparker i Nordsjön känns intressantare? Enligt min bedömning så är dryga 50-lappen av Ganger Rolf relaterat till detta, direkt eller indirekt.
måndag 1 december 2014
Oljesektorn, Black Friday och preferensaktier
Oljepriset fortsätter falla. WTI i skrivande stund på 66 usd. Riggoperatören Seadrill ställde in utdelningarna på obestämd tid. Kanske inte jätteförvånande att de är först ut då det var det riggbolag med sämst balansräkning när jag gjorde en sammanställning i våras. Eller som Placera.nu skriver "Seadrill motiverar beslutet med att det nuvarande försämrade
marknadsläget gör att bolaget i stället ska fokusera på skuldreducering"
Vi får se om fler riggoperatörer följer Seadrills exempel. Det mesta inom olja, inte bara oljan självt, har i alla fall sjunkit i pris.
Bolag så som Ganger Rolf handlas nu till 72 nok, Aker 153 nok, Det norske oljeselskap 37 nok, TGS Nopec 156 nok, Statoil 133 nok, Transocean 21 usd, Diamond Offshore 29 usd, Ensco 34 usd, Fred Olsen 73 nok, Exxon 91 usd, Lundin Petroleum 105 kr och BP 39 usd.
Det kan vara intressant att se tillbaka om något år eller två för att se vad som hänt då.
Hur ser du på oljesektorn?
Något annat som har en fallande trend är järn, koppar och andra metaller. Järn har nu kommit ned till 80 usd vilket är i nivå med 2009 års nivåer.
Följdaktligen prissätts bolag så som Vale till 9 usd, BHP Billiton 52 usd och Rio Tinto på 47 usd.
Järnpriset toppade februari 2011 på 187 usd och har sedan dess varit i fallande trend (med lite gupp i mellan). Kanske man sagt många gånger under resans gång att "nu vänder det snart". Dock går ju inte sådant direkt förutsäga.
Det krävs att man har sin egen uppfattning och investeringstes klar för sig när man går in i råvarusektorn. Det kan bli brutalare än en Black Friday på Walmart.
Appropå Black Friday. Konceptet verkar ha spridit sig till bl.a. Storbritannien. Black Friday är ju dagen efter Thanksgiving. En stor shopping- och readag då julhandeln traditionellt inleds för amerikanarna. Det brukar också vara en ledig dag, en klämdag.
Även här i Sverige har jag sett lite försök från handelns sida att få oss att anamma detta "fenomen". Ja det är någonting speciellt med oss människor och när vi tror oss se någonting på REA. Oavsett om det gäller aktier i bolag, storbilds-tv eller barnleksaker. Man köper gärna, mer och mer oavsett om man behöver det eller ej.
Motsatsen till Black Friday torde vara Buy Nothing Day, en köpfri dag, som traditionellt här "firas" sista lördagen i November. En dag då man inte shoppar någonting samt lämpar sig för manifestationer i syfte att ifrågasätta konsumtionssamhället
Hur ser du på Black Friday och Buy Nothing Day?
Wal-Mart förresten verkar ha kommit ur "rean" då aktien nu prissätts till 88 usd. Även om aktien blivit populärare hos Mr Market är kedjan dock inte det hos alla andra.
Protester förekommer bl.a. för att ge arbetare på Walmart bättre arbetsförhållanden. Walmart är så vitt jag vet en av USAs största arbetsgivare med ca 1,3 miljoner anställda och hamnar därför ofta i fokus. En del av kritiken handlar om sjukvårdsförsäkring. Där Walmart tydligen inte betalar alla sina anställdas sjukvårdsförsäkring. I Sverige har vi ju ett annat system med bl.a. allmän sjukförsäkring och sjukvård som bekostas via skattesedeln.
Hur ser du på sjukvårdsförsäkringssystemet och dess finansiering?
Medan råvaror gått ned i polularitet under 2014 så har något annat växt i popularitet, preferensaktier. Får bara några få år sedan var de nästan exotiska undantag på den svenska börsen. Nu finns de i en allt större mängd. De verkar vara ett allt mer populärt inslag i finansieringen för olika bolag. I och med sjunkande sparräntor så ser nog många dem som ett bättre alternativ. De lockar ju med hög direktavkastning. Finns det dock fallgropar även här? Preferensaktier ger företräde framför stamaktier, men det är ändå skatteverk och långivare som står först i kön om det skulle krisa på riktigt.
Hur ser du på preferensaktier?
Vi får se om fler riggoperatörer följer Seadrills exempel. Det mesta inom olja, inte bara oljan självt, har i alla fall sjunkit i pris.
Bolag så som Ganger Rolf handlas nu till 72 nok, Aker 153 nok, Det norske oljeselskap 37 nok, TGS Nopec 156 nok, Statoil 133 nok, Transocean 21 usd, Diamond Offshore 29 usd, Ensco 34 usd, Fred Olsen 73 nok, Exxon 91 usd, Lundin Petroleum 105 kr och BP 39 usd.
Det kan vara intressant att se tillbaka om något år eller två för att se vad som hänt då.
Hur ser du på oljesektorn?
Något annat som har en fallande trend är järn, koppar och andra metaller. Järn har nu kommit ned till 80 usd vilket är i nivå med 2009 års nivåer.
Följdaktligen prissätts bolag så som Vale till 9 usd, BHP Billiton 52 usd och Rio Tinto på 47 usd.
Järnpriset toppade februari 2011 på 187 usd och har sedan dess varit i fallande trend (med lite gupp i mellan). Kanske man sagt många gånger under resans gång att "nu vänder det snart". Dock går ju inte sådant direkt förutsäga.
Det krävs att man har sin egen uppfattning och investeringstes klar för sig när man går in i råvarusektorn. Det kan bli brutalare än en Black Friday på Walmart.
Appropå Black Friday. Konceptet verkar ha spridit sig till bl.a. Storbritannien. Black Friday är ju dagen efter Thanksgiving. En stor shopping- och readag då julhandeln traditionellt inleds för amerikanarna. Det brukar också vara en ledig dag, en klämdag.
Även här i Sverige har jag sett lite försök från handelns sida att få oss att anamma detta "fenomen". Ja det är någonting speciellt med oss människor och när vi tror oss se någonting på REA. Oavsett om det gäller aktier i bolag, storbilds-tv eller barnleksaker. Man köper gärna, mer och mer oavsett om man behöver det eller ej.
Motsatsen till Black Friday torde vara Buy Nothing Day, en köpfri dag, som traditionellt här "firas" sista lördagen i November. En dag då man inte shoppar någonting samt lämpar sig för manifestationer i syfte att ifrågasätta konsumtionssamhället
Hur ser du på Black Friday och Buy Nothing Day?
Wal-Mart förresten verkar ha kommit ur "rean" då aktien nu prissätts till 88 usd. Även om aktien blivit populärare hos Mr Market är kedjan dock inte det hos alla andra.
Protester förekommer bl.a. för att ge arbetare på Walmart bättre arbetsförhållanden. Walmart är så vitt jag vet en av USAs största arbetsgivare med ca 1,3 miljoner anställda och hamnar därför ofta i fokus. En del av kritiken handlar om sjukvårdsförsäkring. Där Walmart tydligen inte betalar alla sina anställdas sjukvårdsförsäkring. I Sverige har vi ju ett annat system med bl.a. allmän sjukförsäkring och sjukvård som bekostas via skattesedeln.
Hur ser du på sjukvårdsförsäkringssystemet och dess finansiering?
Medan råvaror gått ned i polularitet under 2014 så har något annat växt i popularitet, preferensaktier. Får bara några få år sedan var de nästan exotiska undantag på den svenska börsen. Nu finns de i en allt större mängd. De verkar vara ett allt mer populärt inslag i finansieringen för olika bolag. I och med sjunkande sparräntor så ser nog många dem som ett bättre alternativ. De lockar ju med hög direktavkastning. Finns det dock fallgropar även här? Preferensaktier ger företräde framför stamaktier, men det är ändå skatteverk och långivare som står först i kön om det skulle krisa på riktigt.
Hur ser du på preferensaktier?
torsdag 6 november 2014
Oljesektorn - fritt fall eller vändning på gång?
I bloggosfären har riggoperatörer så som Fred Olsen Energy eller relaterade bolag varit på tapeten ett tag nu.
Anledningen är naturligtvis för att kurserna på denna typ av bolag har sjunkit. Kurserna började sjunka och bolagen började se "billiga" ut redan för ett tag sedan. Sjunkande kurser indikerar ju att framtidsutsikterna ser mörkare ut. I detta har Mr Market fått rätt och fondförvaltare så som Skagen fonder och Odin fonder som sålde riggoperatörer tidigare i år har fått rätt i att framtiden för branschen blev något mörkare.
Har man köpt, liksom jag gjort när kurserna dalat, så tänker man sig antingen investeringen i ett längre perspektiv eller så kanske man blivit besviken över att oljebranschen de facto gick in i en mörkare period.
I det första fallet, man försöker se det i ett längre perspektiv, så följer ju oljebranschen liksom många andra branscher i konjunkturliknande mönster. Oljebolag inkl oljeservicebolag följer oljeprisetsutveckling. Det är detta man menar med att man ska vara försiktig med råvaruberoende bolag. Det är väldigt svårt att förutspå hur prisutvecklingen i olika råvaror kommer vara. Hur mycket pengar dessa bolag tjänar beror väldigt lite på vad bolagen gör själva för åtgärder och mer hur priserna på råvaran rör sig.
Nedan visas hur oljepriset för WTI-olja (oljan i Nordamerika) rört sig.
Som synes är oljepriset nu nere på 2011 års dipp då allt såg mörkt ut och man befarade Finanskris 2.0. Vi är drygt nere i nivå med 2010 års pris då världen försökte återhämta sig från Finanskrisen. Jämför man oljeprisets utveckling med oljeservice-sektorns index.
Så syns det att dipparna följer varandra ganska så väl.
Nu undrar alla var botten på oljepriset är. Det vet inte jag. En del menar på att ca 80 usd är botten-nivå för där ligger kostnaderna för den amerikanska produktionen. En produktion som ökat de senaste åren och bidragit till utbudsökning. Vid priser under det sägs utbudet minska och priset vända uppåt. Andra menar att det hela är en komplott från USAs och Saudi-Arabiens sida för att försvaga rysk ekonomi (som är väldigt beroende av oljepriset). En del andra att det är en komplott från Saudi-Arabiens sida för tvinga ut konkurrerande oljeproducenter med högre produktionskostnader från marknaden. Sedan finns det de som menar på att det hela är en funktion av minskad efterfrågan från t.ex. Kina.
Vilket det är gör det samma. Alla spekulationer, nyheter, analyser et.c. tillhör "bruset" när det kommer till olja. Ett brus som är svårt att värja sig mot och en av anledningarna till att jag sedan några misslyckade försök för ett par år sedan aktivt väljer att avstå från att direktinvestera i rena oljebolag. Jag har absolut ingen edge, whats so ever, när det kommer till den här branschen. Inte ens bolagen själva har det då det är en commodity vi pratar om där man inte har någon prissättningsmakt.
Jag kan dock tänka mig exponera mig mot konjunktursvängningar i oljebranschen via t.ex. investmentbolag så som Ganger Rolf och Aker ASA vilket jag äger aktier i. Jag försöker dock inte lura mig själv allt för mycket. Exponeringen bör hållas på en inte alltför hög nivå.
Den som är duktig på att se när trender vänder köper bolag relaterade till sektorn först när trenden vänt d.v.s. oljepriset är på väg upp igen. Hände det igår, idag eller kommer det hända i morgon?
Jag är inte så duktig på sådant utan mitt tillvägagångssätt är oftast ett annat.
Jag letar efter investeringar som jag tror har en förmåga att ge utdelningar medan jag väntar på en konjunktursvängning. Jag har på bloggen tidigare skrivit om investeringar i bolag så som t.ex. Wilhelm Wilhelmsen och Ekornes som varit i konjunktursvackor men gett goda utdelningar under tiden man väntat på vändningen. Ibland kommer vändningen inom rimlig tid, ibland inte. Wilhelm Wilhelmsen var t.ex. en bättre investering än Ekornes. Vad det var som faktorer gjorde den bättre kan jag kanske ta i ett annat inlägg.
Därav är investmentbolag med exponering mot oljesektorn mer passande för mig. Det finns i regel fler ben att stå på så de olika verksamheterna kan kompensera varandra. Som jag varit inne på tidigare skulle jag inte kunna köpa ett renodlat oljebolag, been there - done that - utan goda resultat. Det är för mycket "brus" inblandat.
Både Ganger Rolf som Aker har fortsatt sjunka i kursmässigt. Jag oroar mig inte nämnvärt över det för de kommer fortsätta sjunka så länge priset på olja sjunker. Det som kan göra mig orolig och fundersam är om affärsverksamheten utvecklar sig så pass krasst så att utdelningarna minskas eller ställs in. Bevisligen har jag köpt medan det fortfarande fanns fallhöjd kvar i branschen, men då är vi åter tillbaka på den där rutan - investmentbolag - där det finns fler ben att stå på som förhoppningsvis skapar en del motståndskraft vid nedgångar.
Jag har m.a.o. ingen spåkula huruvida oljesektorn ska fortsätta nedåt eller om botten nås idag, igår eller imorgon.Det har ingen annan heller. Det är helt enkelt en fifty-fifty fråga. Jag vet heller inte vad oljepriset är 2016 eller 2018. Jag vet däremot att med mycket, mycket, mycket stor sannolikhet kommer det fluktuera över tid.
Anledningen är naturligtvis för att kurserna på denna typ av bolag har sjunkit. Kurserna började sjunka och bolagen började se "billiga" ut redan för ett tag sedan. Sjunkande kurser indikerar ju att framtidsutsikterna ser mörkare ut. I detta har Mr Market fått rätt och fondförvaltare så som Skagen fonder och Odin fonder som sålde riggoperatörer tidigare i år har fått rätt i att framtiden för branschen blev något mörkare.
Har man köpt, liksom jag gjort när kurserna dalat, så tänker man sig antingen investeringen i ett längre perspektiv eller så kanske man blivit besviken över att oljebranschen de facto gick in i en mörkare period.
I det första fallet, man försöker se det i ett längre perspektiv, så följer ju oljebranschen liksom många andra branscher i konjunkturliknande mönster. Oljebolag inkl oljeservicebolag följer oljeprisetsutveckling. Det är detta man menar med att man ska vara försiktig med råvaruberoende bolag. Det är väldigt svårt att förutspå hur prisutvecklingen i olika råvaror kommer vara. Hur mycket pengar dessa bolag tjänar beror väldigt lite på vad bolagen gör själva för åtgärder och mer hur priserna på råvaran rör sig.
Nedan visas hur oljepriset för WTI-olja (oljan i Nordamerika) rört sig.
Som synes är oljepriset nu nere på 2011 års dipp då allt såg mörkt ut och man befarade Finanskris 2.0. Vi är drygt nere i nivå med 2010 års pris då världen försökte återhämta sig från Finanskrisen. Jämför man oljeprisets utveckling med oljeservice-sektorns index.
Så syns det att dipparna följer varandra ganska så väl.
Nu undrar alla var botten på oljepriset är. Det vet inte jag. En del menar på att ca 80 usd är botten-nivå för där ligger kostnaderna för den amerikanska produktionen. En produktion som ökat de senaste åren och bidragit till utbudsökning. Vid priser under det sägs utbudet minska och priset vända uppåt. Andra menar att det hela är en komplott från USAs och Saudi-Arabiens sida för att försvaga rysk ekonomi (som är väldigt beroende av oljepriset). En del andra att det är en komplott från Saudi-Arabiens sida för tvinga ut konkurrerande oljeproducenter med högre produktionskostnader från marknaden. Sedan finns det de som menar på att det hela är en funktion av minskad efterfrågan från t.ex. Kina.
Vilket det är gör det samma. Alla spekulationer, nyheter, analyser et.c. tillhör "bruset" när det kommer till olja. Ett brus som är svårt att värja sig mot och en av anledningarna till att jag sedan några misslyckade försök för ett par år sedan aktivt väljer att avstå från att direktinvestera i rena oljebolag. Jag har absolut ingen edge, whats so ever, när det kommer till den här branschen. Inte ens bolagen själva har det då det är en commodity vi pratar om där man inte har någon prissättningsmakt.
Jag kan dock tänka mig exponera mig mot konjunktursvängningar i oljebranschen via t.ex. investmentbolag så som Ganger Rolf och Aker ASA vilket jag äger aktier i. Jag försöker dock inte lura mig själv allt för mycket. Exponeringen bör hållas på en inte alltför hög nivå.
Den som är duktig på att se när trender vänder köper bolag relaterade till sektorn först när trenden vänt d.v.s. oljepriset är på väg upp igen. Hände det igår, idag eller kommer det hända i morgon?
Jag är inte så duktig på sådant utan mitt tillvägagångssätt är oftast ett annat.
Jag letar efter investeringar som jag tror har en förmåga att ge utdelningar medan jag väntar på en konjunktursvängning. Jag har på bloggen tidigare skrivit om investeringar i bolag så som t.ex. Wilhelm Wilhelmsen och Ekornes som varit i konjunktursvackor men gett goda utdelningar under tiden man väntat på vändningen. Ibland kommer vändningen inom rimlig tid, ibland inte. Wilhelm Wilhelmsen var t.ex. en bättre investering än Ekornes. Vad det var som faktorer gjorde den bättre kan jag kanske ta i ett annat inlägg.
Därav är investmentbolag med exponering mot oljesektorn mer passande för mig. Det finns i regel fler ben att stå på så de olika verksamheterna kan kompensera varandra. Som jag varit inne på tidigare skulle jag inte kunna köpa ett renodlat oljebolag, been there - done that - utan goda resultat. Det är för mycket "brus" inblandat.
Både Ganger Rolf som Aker har fortsatt sjunka i kursmässigt. Jag oroar mig inte nämnvärt över det för de kommer fortsätta sjunka så länge priset på olja sjunker. Det som kan göra mig orolig och fundersam är om affärsverksamheten utvecklar sig så pass krasst så att utdelningarna minskas eller ställs in. Bevisligen har jag köpt medan det fortfarande fanns fallhöjd kvar i branschen, men då är vi åter tillbaka på den där rutan - investmentbolag - där det finns fler ben att stå på som förhoppningsvis skapar en del motståndskraft vid nedgångar.
Jag har m.a.o. ingen spåkula huruvida oljesektorn ska fortsätta nedåt eller om botten nås idag, igår eller imorgon.Det har ingen annan heller. Det är helt enkelt en fifty-fifty fråga. Jag vet heller inte vad oljepriset är 2016 eller 2018. Jag vet däremot att med mycket, mycket, mycket stor sannolikhet kommer det fluktuera över tid.
onsdag 23 juli 2014
Ganger Rolf
Ganger Rolfs kurs ligger just nu på 109 nok vilket ger en direktavkastning på 7,7% (baserat på 8,40 nok i utdelning som gavs för verksamhetsåret 2013).
Ganger Rolf är en indirekt exponering mot riggoperatörer, vars framtid ej ser jätteljusa ut. Ett av Ganger Rolfs innehav är Fred Olsen Energy som är en liten riggoperatör med relativt gamla riggar. Se jämförelse: En jämförelse av riggoperatörer.
Många av riggoperatörerna handlas nu till låga PE-tal och höga direktavkastningar.
Fred Olsen Energy PE TTM 9,6 - 7,7% direktavkastning
Ensco PE TTM 9,1 - 5,4% direktavkastning
Diamond Offshore PE TTM 13,4 - 1% direktavkastning
Transocean PE TTM 10,3 - 6,6% direktavkastning
Noble Corp PE TTM 9,6 - 4,4% direktavkastning
Seadrill PE TTM 3,5 - 10% direktavkastning
Lågt PE-tal indikerar att vinsterna förväntas sjunka. På samma sätt som högt PE-tal indikerar att vinsterna förväntas stiga.
Köper man bolag med lågt PE-tal så brukar man i regel ha förhoppningen/förväntningen att vinsterna antingen inte alls sjunker så pass mycket som analytiker/Mr Market tror eller att det ska "normaliseras" snart nog. Tillräckligt snart för att vara värt det att hålla det genom en period av sämre tider. Alternativt att innehavet under tiden ändock klarar av att ge goda utdelningar för att kompensera.
Ackilleshälen för riggoperatörer är dess makroberoende. I det stora hela så styrs deras intjäningsförmåga av faktorer de som enskilda aktörer egentligen inte har så stor påverkan på. De kan navigera bättre eller sämre på havet, men åt vilket håll det blåser kan de inte styra.
Tittar vi nu specifikt på Fred Olsen Energy så är ju min "tes" att via Ganger Rolf så betalar man för FOE resten får man gratis och under tiden man väntar på att "vinden ska vända" för riggoperatörer så går det håva in en rimlig avkastning via utdelningar.
Till synes så hänger ju huruvida Ganger Rolf går att handla till rabatt på hur mycket Fred Olsen Eneregy anses värt. Fred Olsen Energy, ett bolag som gått från ett rörelseresultat på ca 3 miljarder 2009 till 1,5 miljarder (12-månaders rullande Q2 2014).
Hur har jag resonerat?
Fred Olsen Energy har under en tio års period (2004-2013) i medel gjort 3,79 usd/aktie i vinst. Det motsvarar ca 24,50 nok/aktie. Räknar man om det till Ganger Rolfs andel så motsvarar det ca 12 nok per GRO-aktie.
Därutöver har Ganger Rolf ett växande Renewables, svårbedömt Shipping/Offshore men också ett krisande Cruise segment.
Medan Renewables ser ut att kunna fortsätta växa så bedömer jag att de andra segmenten, i nuläget, tar ut varandra. Även om Shipping/Offshore levererar så "äter" Cruise upp en del av det.
Nu får vi heller inte glömma finansieringskostnader och centrala kostnader. Dessa ska naturligtvis också dras av, men låt oss göra en räkneövning till. Denna gången kan vi ta vägen över rörelsevinsterna.
Fred Olsen Energy har då bidragit, i 10-års medel, med ca 500 milj nok till Ganger Rolf. Jag räknar dessutom med att Renewable segmentet kan bidra med 100 milj nok utöver det och Shipping/Offshore ytterligare 100 milj nok. Utöver det räknar jag inte med något. Enbart negativa poster. Cruise m.m. får kosta 50 milj nok. Centrala kostnader ytterligare 50 milj nok och vi lägger dessuom på finansieringskostnader (netto) med ytterligare 50 milj nok.
Summa summarum ca 16 nok/GRO-aktie i EBT (Earnings Before Tax).
För att spela Djävulens advokat så finns här några punkter värda att anmärka på. Det går naturligtvis lyfta fram varför det är bra att investera i ett bolag, men jag letar hellre efter hål i badringen än pratar om dess vackra neongröna färg.
Hur kan man veta att FOE:s 10 års medel är "normalt"?
FOE har en avgörande roll. Är det verkligen klokt att tro att aktören med marknadens äldsta riggar ska kunna komma tillbaka till "fornstora dagar"?
Vindkraftsparker och kryssningsskepp i all ära, men går FOE till botten så faller hela tesen ändå p.g.a. FOEs stora betydelse av intjäningsförmågan. FOE är kassakon för GRO på samma sätt som t.ex. Korsnäs var det för Kinnevik då det begav sig.
Kan man verkligen tala om "rabatt" när man diskuterar potentiella vinster? Vinsterna sjunker ju defacto för riggoperatörerna så marknaden gör väl rätt i att handla ned dem.
Den hör typen av investeringar är egentligen ett försök till tidsarbitrage, men hur länge ska man vänta? Cykliskt i all ära, men hur länge varar cyklerna?
Kan man prata om investering när det hela egentligen är ett bet på makroekonomi, att oljemarknaden ska utvecklas på sådant sätt att riggoperatörernas riggar börjar efterfrågas igen och till höga dagsrater?
Slutligen. Nej, jag har inte sålt några GRO-aktier fast jag letar hål och även om GRO inte är något idealiskt köp (GRO har rating B enligt min kvalitetsranking) så är det "good enough" enligt min bedömning. Om man håller exponeringen på en rimlig nivå.
Några kloka tankar om riggoperatörer? Fler förslag på "hål"?
Ganger Rolf är en indirekt exponering mot riggoperatörer, vars framtid ej ser jätteljusa ut. Ett av Ganger Rolfs innehav är Fred Olsen Energy som är en liten riggoperatör med relativt gamla riggar. Se jämförelse: En jämförelse av riggoperatörer.
Många av riggoperatörerna handlas nu till låga PE-tal och höga direktavkastningar.
Fred Olsen Energy PE TTM 9,6 - 7,7% direktavkastning
Ensco PE TTM 9,1 - 5,4% direktavkastning
Diamond Offshore PE TTM 13,4 - 1% direktavkastning
Transocean PE TTM 10,3 - 6,6% direktavkastning
Noble Corp PE TTM 9,6 - 4,4% direktavkastning
Seadrill PE TTM 3,5 - 10% direktavkastning
Lågt PE-tal indikerar att vinsterna förväntas sjunka. På samma sätt som högt PE-tal indikerar att vinsterna förväntas stiga.
Köper man bolag med lågt PE-tal så brukar man i regel ha förhoppningen/förväntningen att vinsterna antingen inte alls sjunker så pass mycket som analytiker/Mr Market tror eller att det ska "normaliseras" snart nog. Tillräckligt snart för att vara värt det att hålla det genom en period av sämre tider. Alternativt att innehavet under tiden ändock klarar av att ge goda utdelningar för att kompensera.
Ackilleshälen för riggoperatörer är dess makroberoende. I det stora hela så styrs deras intjäningsförmåga av faktorer de som enskilda aktörer egentligen inte har så stor påverkan på. De kan navigera bättre eller sämre på havet, men åt vilket håll det blåser kan de inte styra.
Tittar vi nu specifikt på Fred Olsen Energy så är ju min "tes" att via Ganger Rolf så betalar man för FOE resten får man gratis och under tiden man väntar på att "vinden ska vända" för riggoperatörer så går det håva in en rimlig avkastning via utdelningar.
Till synes så hänger ju huruvida Ganger Rolf går att handla till rabatt på hur mycket Fred Olsen Eneregy anses värt. Fred Olsen Energy, ett bolag som gått från ett rörelseresultat på ca 3 miljarder 2009 till 1,5 miljarder (12-månaders rullande Q2 2014).
Hur har jag resonerat?
Fred Olsen Energy har under en tio års period (2004-2013) i medel gjort 3,79 usd/aktie i vinst. Det motsvarar ca 24,50 nok/aktie. Räknar man om det till Ganger Rolfs andel så motsvarar det ca 12 nok per GRO-aktie.
Därutöver har Ganger Rolf ett växande Renewables, svårbedömt Shipping/Offshore men också ett krisande Cruise segment.
Medan Renewables ser ut att kunna fortsätta växa så bedömer jag att de andra segmenten, i nuläget, tar ut varandra. Även om Shipping/Offshore levererar så "äter" Cruise upp en del av det.
Nu får vi heller inte glömma finansieringskostnader och centrala kostnader. Dessa ska naturligtvis också dras av, men låt oss göra en räkneövning till. Denna gången kan vi ta vägen över rörelsevinsterna.
Fred Olsen Energy har då bidragit, i 10-års medel, med ca 500 milj nok till Ganger Rolf. Jag räknar dessutom med att Renewable segmentet kan bidra med 100 milj nok utöver det och Shipping/Offshore ytterligare 100 milj nok. Utöver det räknar jag inte med något. Enbart negativa poster. Cruise m.m. får kosta 50 milj nok. Centrala kostnader ytterligare 50 milj nok och vi lägger dessuom på finansieringskostnader (netto) med ytterligare 50 milj nok.
Summa summarum ca 16 nok/GRO-aktie i EBT (Earnings Before Tax).
För att spela Djävulens advokat så finns här några punkter värda att anmärka på. Det går naturligtvis lyfta fram varför det är bra att investera i ett bolag, men jag letar hellre efter hål i badringen än pratar om dess vackra neongröna färg.
Hur kan man veta att FOE:s 10 års medel är "normalt"?
FOE har en avgörande roll. Är det verkligen klokt att tro att aktören med marknadens äldsta riggar ska kunna komma tillbaka till "fornstora dagar"?
Vindkraftsparker och kryssningsskepp i all ära, men går FOE till botten så faller hela tesen ändå p.g.a. FOEs stora betydelse av intjäningsförmågan. FOE är kassakon för GRO på samma sätt som t.ex. Korsnäs var det för Kinnevik då det begav sig.
Kan man verkligen tala om "rabatt" när man diskuterar potentiella vinster? Vinsterna sjunker ju defacto för riggoperatörerna så marknaden gör väl rätt i att handla ned dem.
Den hör typen av investeringar är egentligen ett försök till tidsarbitrage, men hur länge ska man vänta? Cykliskt i all ära, men hur länge varar cyklerna?
Kan man prata om investering när det hela egentligen är ett bet på makroekonomi, att oljemarknaden ska utvecklas på sådant sätt att riggoperatörernas riggar börjar efterfrågas igen och till höga dagsrater?
Slutligen. Nej, jag har inte sålt några GRO-aktier fast jag letar hål och även om GRO inte är något idealiskt köp (GRO har rating B enligt min kvalitetsranking) så är det "good enough" enligt min bedömning. Om man håller exponeringen på en rimlig nivå.
Några kloka tankar om riggoperatörer? Fler förslag på "hål"?
söndag 27 april 2014
En jämförelse av riggoperatörer
Det finns en mängd olika riggoperatörer och en gemensam nämnare de har är att kurserna för deras aktier gått söderut på senare tid. Den allmänna uppfattningen verkar vara att i minst två år framåt kommer det se tuffare ut för riggoperatörerna.
Riggoperatörerna är dock inte är en homogen grupp utan det finns en hel del skillnader.
Nedan har jag gjort en enklare sammanställning över vad de har i sina "flottor" samt vad de har på gång via nybyggnation (+X). Jag har även gjort en uppskattning kring hur gamla riggarna är i genomsnitt, noterat Debt/Equity, samt räntetäckningsgrad som ett 3 års medel.
Fred Olsen Energy
Borrskepp 1 st
Jack-ups 0 st
Semi-submersible 7 st
Deepwater 2 st (+1)
Genomsnittlig ålder på riggar: ca 32 år
Nybyggnation ökar antalet enheter med ca 10%
Debt/Equity 1,13
Räntetäckningsgrad 5
Ensco
Borrskepp 10 st (+3)
Jack-ups 46 st (+5)
Semi-submersible 19 st
Deepwater 0 st (+6)
Genomsnittlig ålder på riggar: ca 5 år
Nybyggnation ökar antalet enheter med ca 19%
Debt/Equity 0,52
Räntetäckningsgrad 8
Diamond Offshore
Borrskepp 0 st
Jack-ups 7 st
Semi-submersible 18 st
Deepwater 19 st (+4)
Genomsnittlig ålder på riggar: ca 27 år
Nybyggnation ökar antalet enheter med ca 9%
Debt/Equity 0,83
Räntetäckningsgrad 38
Transocean
Borrskepp 0 st
Jack-ups 11 st (+5)
Semi-submersible 21 st
Deepwater 46 st (+9)
Genomsnittlig ålder på riggar: ca 12 år
Nybyggnation ökar antalet enheter med ca 18%
Debt/Equity 0,95
Räntetäckningsgrad 3
Noble Corp
Borrskepp 14 st (+2)
Jack-ups 49 st (+4)
Semi-submersible 14 st
Deepwater 0 st
Genomsnittlig ålder på riggar: ca 11 år
Nybyggnation ökar antalet enheter med ca 8%
Debt/Equity 0,95
Räntetäckningsgrad 7
Seadrill
Borrskepp 7 st (+7)
Jack-ups 23 st (+9)
Semi-submersible 22 st (+4)
Deepwater 13 st (+2)
Genomsnittlig ålder på riggar: ca 4 år
Nybyggnation ökar antalet enheter med ca 34%
Debt/Equity 2,87
Räntetäckningsgrad 5
Vad kan sägas om denna översiktsbild då?
Både Fred Olsen Energy och Diamond Offshore har relativt gamla riggar. Båda är också måttligt roade av att beställa och bygga nytt i nuläget. Man skulle ju annars kunna tro att de operatörer med äldst riggar skulle vara mest intresserade av nybeställningar, men icke. Här handlar det troligen mer om hur man föredrar att bedriva sina affärer. Båda Fred Olsen Energy och Diamond har konglomerat som storägare (Bonheur/Ganger Rolf respektive Loews).
Belåningen är hyfsat rimlig hos de flesta. Debt/Equity pendlar runt 1:an. Transocean ha relativt höga räntekostnader. Diamond Offshore har väldigt lite banklån och får väl med Ensco sägas vara de två med starkast balansräkning.
Seadrill sticker ut åt andra hållet och använder sig av en avsevärd finansiell hävstång. Ränteutgifterna är i nuläget inte alls övermäktiga. Större delen är nämligen kopplade till LIBOR. Seadrill har den modernaste flottan plus är den aktör som verkar satsa mest på nybyggnation. På varven ligger motsvarande hela två stycken Fred Olsen Energy-bolag och väntar på att slutföras.
Går det få en hög direktavkastning så är det enligt mitt sätt att se det ett plus i väntan på att förutsättningarna för affärerna ska vända.
Ensco ger 6%, Diamond Offshore 1% (ej medräknat kommande extra utdelning), Transocean 5,5%, Noble 4,9%, Fred Olsen Energy 10,7% (inkl. extra utdelning).
Seadrill erbjuder en direktavkastning på hela 11,3%, men det stora frågetecknet är hur hållbar den är. Balansräkningen är inte den starkaste. Å andra sidan finns de som menar på att den moderna flottan utgör en konkurrensfördel. Inte minst i en vikande marknad och inte minst i deepwater-segmentet i spåren efter Deepwater Horizon olyckan 2010.
Deepwater segmentet är också det segment som vuxit mest inom oljeutvinning de senaste åren. Inte konstigt då egentligen att många beställt/beställer nya riggar. Behovet har varit stort vilket drivit upp dagsraterna.
Om möjligt handlar jag gärna med "rabatt" vilket gjort att jag främst kikat närmre på bl.a. Lowe (Diamond Offshore) och Bonheur/Ganger Rolf (Fred Olsen Energy).
Mitt val föll slutligen på Ganger Rolf. Exponeringen mot riggoperatörer finns där, till rabatt, samtidigt som det ger en relativ hög direktavkastning. Så som jag ser det så betalar man också "bara" för Fred Olsen Energy. Resten av innehaven i Ganger Rolf följer ju tack vare "rabatten" med "gratis". Resonemanget är m.a.o. inte långtifrån det jag förde när jag en gång i tiden köpte Kinnevik-aktier. Resonemanget kan också överföras till Bonheur. Man får då än större rabatt, men något mindre direktavkastning.
Ett annat alternativ vore också att köpa en korg av bolag, men jag har inte riktigt anammat den stilen även om jag kan se fördelar med den. Jag försöker istället försöka finna det bolag som ser ut att erbjuda minst nedsida. Gange Rolf anser jag passa in.
Hur resonerar du kring de olika riggoperatörerna?
Riggoperatörerna är dock inte är en homogen grupp utan det finns en hel del skillnader.
Nedan har jag gjort en enklare sammanställning över vad de har i sina "flottor" samt vad de har på gång via nybyggnation (+X). Jag har även gjort en uppskattning kring hur gamla riggarna är i genomsnitt, noterat Debt/Equity, samt räntetäckningsgrad som ett 3 års medel.
Fred Olsen Energy
Borrskepp 1 st
Jack-ups 0 st
Semi-submersible 7 st
Deepwater 2 st (+1)
Genomsnittlig ålder på riggar: ca 32 år
Nybyggnation ökar antalet enheter med ca 10%
Debt/Equity 1,13
Räntetäckningsgrad 5
Ensco
Borrskepp 10 st (+3)
Jack-ups 46 st (+5)
Semi-submersible 19 st
Deepwater 0 st (+6)
Genomsnittlig ålder på riggar: ca 5 år
Nybyggnation ökar antalet enheter med ca 19%
Debt/Equity 0,52
Räntetäckningsgrad 8
Diamond Offshore
Borrskepp 0 st
Jack-ups 7 st
Semi-submersible 18 st
Deepwater 19 st (+4)
Genomsnittlig ålder på riggar: ca 27 år
Nybyggnation ökar antalet enheter med ca 9%
Debt/Equity 0,83
Räntetäckningsgrad 38
Transocean
Borrskepp 0 st
Jack-ups 11 st (+5)
Semi-submersible 21 st
Deepwater 46 st (+9)
Genomsnittlig ålder på riggar: ca 12 år
Nybyggnation ökar antalet enheter med ca 18%
Debt/Equity 0,95
Räntetäckningsgrad 3
Noble Corp
Borrskepp 14 st (+2)
Jack-ups 49 st (+4)
Semi-submersible 14 st
Deepwater 0 st
Genomsnittlig ålder på riggar: ca 11 år
Nybyggnation ökar antalet enheter med ca 8%
Debt/Equity 0,95
Räntetäckningsgrad 7
Seadrill
Borrskepp 7 st (+7)
Jack-ups 23 st (+9)
Semi-submersible 22 st (+4)
Deepwater 13 st (+2)
Genomsnittlig ålder på riggar: ca 4 år
Nybyggnation ökar antalet enheter med ca 34%
Debt/Equity 2,87
Räntetäckningsgrad 5
Vad kan sägas om denna översiktsbild då?
Både Fred Olsen Energy och Diamond Offshore har relativt gamla riggar. Båda är också måttligt roade av att beställa och bygga nytt i nuläget. Man skulle ju annars kunna tro att de operatörer med äldst riggar skulle vara mest intresserade av nybeställningar, men icke. Här handlar det troligen mer om hur man föredrar att bedriva sina affärer. Båda Fred Olsen Energy och Diamond har konglomerat som storägare (Bonheur/Ganger Rolf respektive Loews).
Belåningen är hyfsat rimlig hos de flesta. Debt/Equity pendlar runt 1:an. Transocean ha relativt höga räntekostnader. Diamond Offshore har väldigt lite banklån och får väl med Ensco sägas vara de två med starkast balansräkning.
Seadrill sticker ut åt andra hållet och använder sig av en avsevärd finansiell hävstång. Ränteutgifterna är i nuläget inte alls övermäktiga. Större delen är nämligen kopplade till LIBOR. Seadrill har den modernaste flottan plus är den aktör som verkar satsa mest på nybyggnation. På varven ligger motsvarande hela två stycken Fred Olsen Energy-bolag och väntar på att slutföras.
Går det få en hög direktavkastning så är det enligt mitt sätt att se det ett plus i väntan på att förutsättningarna för affärerna ska vända.
Ensco ger 6%, Diamond Offshore 1% (ej medräknat kommande extra utdelning), Transocean 5,5%, Noble 4,9%, Fred Olsen Energy 10,7% (inkl. extra utdelning).
Seadrill erbjuder en direktavkastning på hela 11,3%, men det stora frågetecknet är hur hållbar den är. Balansräkningen är inte den starkaste. Å andra sidan finns de som menar på att den moderna flottan utgör en konkurrensfördel. Inte minst i en vikande marknad och inte minst i deepwater-segmentet i spåren efter Deepwater Horizon olyckan 2010.
Deepwater segmentet är också det segment som vuxit mest inom oljeutvinning de senaste åren. Inte konstigt då egentligen att många beställt/beställer nya riggar. Behovet har varit stort vilket drivit upp dagsraterna.
Om möjligt handlar jag gärna med "rabatt" vilket gjort att jag främst kikat närmre på bl.a. Lowe (Diamond Offshore) och Bonheur/Ganger Rolf (Fred Olsen Energy).
Mitt val föll slutligen på Ganger Rolf. Exponeringen mot riggoperatörer finns där, till rabatt, samtidigt som det ger en relativ hög direktavkastning. Så som jag ser det så betalar man också "bara" för Fred Olsen Energy. Resten av innehaven i Ganger Rolf följer ju tack vare "rabatten" med "gratis". Resonemanget är m.a.o. inte långtifrån det jag förde när jag en gång i tiden köpte Kinnevik-aktier. Resonemanget kan också överföras till Bonheur. Man får då än större rabatt, men något mindre direktavkastning.
Ett annat alternativ vore också att köpa en korg av bolag, men jag har inte riktigt anammat den stilen även om jag kan se fördelar med den. Jag försöker istället försöka finna det bolag som ser ut att erbjuda minst nedsida. Gange Rolf anser jag passa in.
Hur resonerar du kring de olika riggoperatörerna?
onsdag 23 april 2014
Ganger Rolf
Lundaluppen har skrivit en del om Bonheur.
Analys av Bonheur
Nålstick på Bonheur
Bonheurs sammansättning
Bonheur utom FOE
Själv har jag noterat att flera riggoperatörer nedvärderats under den sista tiden (riggoperatören Fred Olsen Energy är kärnan i både Bonheur som Ganger Rolf). Anledningen är förmodad minskad efterfrågan på deras tjänster och således förmodat lägre inkomster. Vinsterna beräknas m.a.o. falla för flera av dem.
Tittar man på den här typen av bolag så är också makrofaktorer så som oljepriset en av ackilleshälarna . Att borra efter olja i havet lönar sig då priset hålls över en viss nivå. Om marknaden börjar flöda över av olja från en återupptagen libysk oljeexort, om Irak lyckas två till tredubbla sin oljeproduktion (som de hoppa på) samtidigt USA blir mindre och mindre beroende av energiimport så är det inte nödvändigtvis jättelönsamt att borra i havsbotten de närmsta åren.
Skagen fonder är ett exempel på fondbolag som tidigare (sensommaren 2013) köpt in riggoperatören Ensco på basis av att de ser ut som "billigt", men sedan sålt av (till t.o.m. lägre kurs) då man omvärderat framtidsutsikterna för dem. Är det då klokt av småsparare att ge sig in och köpa bolag verksamma i branschen kan man ju då undra? Kanske inte.
Dock, utan att ha något direkt att tillföra till Lundaluppens analys, så är Bonheur/Ganger Rolf exempel på en situation då ett finansiellt starkt bolag står inför problem av viss cyklisk karaktär samtidigt som man erbjuder en väldigt attraktiv direktavkastning. Liknande tidigare "case" i någorlunda närtid är t.ex. Wilhelm Wilhelmsen som slog väl ut samt Ekornes som fortfarande finns i portföljen. Bonheur/Ganger Rolf/finansiellt starka riggoperatörer med hög direktavkastning är av samma sort.
Nedsidan ter sig begränsad samtidigt som de verkar kunna leverera en hygglig direktavkastning under tiden man väntar på att "cykeln" ska vända. I fallet Bonheur/Ganger Rolf så får man också en bredare exponering än mot ett enskilt riggoperatörsbolag. Det kan leda till både negativa som positiva överraskningar, men till det pris man betalar så är en hel del negativt redan inbakat kan tyckas.
En del utdelningar har trillat in på sistone. Det mesta har slussats vidare till Spiltan räntefond men en pott gick till köp av Ganger Rolf-aktier. Jag valde Ganger Rolf istället för Bonheur då direktavkastningen (ca 7,5%) i Ganger Rolf är något högre, men jag förstår att man hellre väljer Bonheur om man vill sitta "närmare storägarna".
Analys av Bonheur
Nålstick på Bonheur
Bonheurs sammansättning
Bonheur utom FOE
Själv har jag noterat att flera riggoperatörer nedvärderats under den sista tiden (riggoperatören Fred Olsen Energy är kärnan i både Bonheur som Ganger Rolf). Anledningen är förmodad minskad efterfrågan på deras tjänster och således förmodat lägre inkomster. Vinsterna beräknas m.a.o. falla för flera av dem.
Tittar man på den här typen av bolag så är också makrofaktorer så som oljepriset en av ackilleshälarna . Att borra efter olja i havet lönar sig då priset hålls över en viss nivå. Om marknaden börjar flöda över av olja från en återupptagen libysk oljeexort, om Irak lyckas två till tredubbla sin oljeproduktion (som de hoppa på) samtidigt USA blir mindre och mindre beroende av energiimport så är det inte nödvändigtvis jättelönsamt att borra i havsbotten de närmsta åren.
Skagen fonder är ett exempel på fondbolag som tidigare (sensommaren 2013) köpt in riggoperatören Ensco på basis av att de ser ut som "billigt", men sedan sålt av (till t.o.m. lägre kurs) då man omvärderat framtidsutsikterna för dem. Är det då klokt av småsparare att ge sig in och köpa bolag verksamma i branschen kan man ju då undra? Kanske inte.
Dock, utan att ha något direkt att tillföra till Lundaluppens analys, så är Bonheur/Ganger Rolf exempel på en situation då ett finansiellt starkt bolag står inför problem av viss cyklisk karaktär samtidigt som man erbjuder en väldigt attraktiv direktavkastning. Liknande tidigare "case" i någorlunda närtid är t.ex. Wilhelm Wilhelmsen som slog väl ut samt Ekornes som fortfarande finns i portföljen. Bonheur/Ganger Rolf/finansiellt starka riggoperatörer med hög direktavkastning är av samma sort.
Nedsidan ter sig begränsad samtidigt som de verkar kunna leverera en hygglig direktavkastning under tiden man väntar på att "cykeln" ska vända. I fallet Bonheur/Ganger Rolf så får man också en bredare exponering än mot ett enskilt riggoperatörsbolag. Det kan leda till både negativa som positiva överraskningar, men till det pris man betalar så är en hel del negativt redan inbakat kan tyckas.
En del utdelningar har trillat in på sistone. Det mesta har slussats vidare till Spiltan räntefond men en pott gick till köp av Ganger Rolf-aktier. Jag valde Ganger Rolf istället för Bonheur då direktavkastningen (ca 7,5%) i Ganger Rolf är något högre, men jag förstår att man hellre väljer Bonheur om man vill sitta "närmare storägarna".
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)