Sharpe-kvot, Standardavvikelse och Shareville

Shareville är en social plattform där man som kund hos Nordnet kan följa och visa portföljer.

I konceptet ingår ett rating system baserat på riskjusterad avkastning i form av s.k. Sharpe-kvot. Man kan erhålla 0, 1, 2 eller 3 stjärnor.

Sharp-kvot har sina rötter i modern portföljteori och dess upphovsman är William F. Sharpe. Man mäter avkastning i relation till antagen riskfri ränta (osäker på vilken nivå man använder på Nordnet) i förhållande till risken.

Avkastningen är väl inte så mycket att orda om, riskfri ränta kan man debattera nivån på men är väl förmodligen lika för alla i Nordnets kalkyler, men hur man definierar risk är kärnan i rating-systemet.

Risk enligt Sharp-kvoten är nämligen standardavvikelsen på en aktie. Det vill säga hur mycket det rör sig upp och ner. Det är inte hur balansräkningen ser ut eller huruvida affärsmodellen är beprövad eller ej. Det är aktiekursrörelserna som definierar "risken".


I princip kan risken enligt detta system vara större i ett välordnat och välkapitaliserat bolag än i en liten amerikansk uppstickar REIT med lövtunn balansräkning. 

Detta är naturligtvis ok om man själv anser att risk ska ses och mätas på detta sättet, men blir fel om man anser att riskmomenten i bolag ligger på en annan nivå än standardavvikelser i kursen.

Med det sagt så är Sharp-kvot ett inom branschen vanligt sätt att bedöma risk. Även fondbolag nyttjar det liksom sajter som Morningstar för att ranka fonder.

Nordnet kontrar Avanzas gratiserbjudande

På temat nätmäklare, konkurrenssituation och hur man lockar till sig nya kunder så har nu Nordnet kontrat Avanzas erbjudande.

Avanza lanserade nyligen gratis aktiehandel på Stockholmsbörsen om man ännu inte nått upp till 50.000 kr i samlat sparande hos dem. Courtage-klassen kallas start och gäller nya som befintliga kunder.

Nu kontrar Nordnet med gratis aktiehandel på Stockholmsbörsen om du har ett samlat sparande på under 80.000 kr och gör färre än 500 affärer per år. Dessutom behöver du vara medlem i nätverket Shareville som är ett nätverk där man visar och kan se andra medlemmars portföljer och agerande.

Jag gillar initiativen och kontringarna som görs av våra nätmäklare. Det har hänt ganska mycket ända sedan Avanza lanserade gratis-indexfonden Avanza Zero. Nu snart exakt för 10 år sedan.

Lägre kostnader är alltid bra. Sedan så uppstår dilemman då transaktioner blir för lätta och för billiga. Här spelar också ISK-reformen in.

Jag är FÖR att människor intresserar sig för sparande på ett eller annat sätt. Det sparande som blir av är överlägset bättre än det som inte blir av. DET är A och O. Hur man lägger upp sparandet är en följdfråga som det finns olika infallsvinklar på.

Själv kör jag en lite mixad stil av månatlig sparande i sparkonton och indexfonder med direktköp av aktier med oftast ganska jämna mellanrum.

Jag har lärt känna mig själv så pass att jag noterat att i tider då jag har mindre aktieintresse så sjunker min sparkvot. Direktköp i aktier gör så jag väljer spara undan mer pengar än då jag inte underhåller mitt aktieintresse. Detta är egentligen helt ologiskt. Jag borde ju alltid spara så mycket jag bara kan och om jag inte hittar något köpvärt - sätta av den fulla summan i väntan på det - men så agerar jag inte när jag tar en titt på verkligheten och gamla kontoutdrag. I tider då aktieintresset svalnar så  luckras sparivern upp.

Är jag ensam i detta eller känner någon igen sig?

Den andra saken jag vill lyfta är det här med transaktioner. Kostnaderna för transaktioner i nuläget är så försumbara så det gör knappt avtryck i portföljen. Det som gör avtryck är överilat agerande.

Har du något bra tips på hur man undviker överilat agerande?

Nätmäklaren Degiro till Sverige

För ett litet tag sedan lanserade den holländske nätmäklaren Degiro sin svenska nätmäklarsajt. Själv är jag notorisk otrogen när det gäller banktjänster så därför är alla olika aktörer av intresse.

Degiro är dock ingen bank och någon insättningsgaranti finns därför inte likt den som t.ex. Avanza har för sina depåer. Kundernas depåer ska dock inte vara i fara om Degiro gör konkurs då de hålls i en egen juridisk enhet, men det finstilta kring sådant vid eventuella kriser kan jag för lite om för att egentligen göra en rimlig bedömning av.

En annan skillnad är också att pengar som överförs till Degiro-depån placeras i en s.k. "cashfund". Man får m.a.o. andelar där, inte likvider. I praktiken kanske det kvittar för pengar som förs över till en depå är ju i regel till för att användas till köp av någon form av tillgång.

Kommer vi då slutligen till courtage-nivåerna så ser vi här anledningen till att Degiro tagit en stor del av den holländska marknaden. De är i regel låga. Inte bara på large cap aktier i Stockholm utan även för aktier noterade på mer exotiska ställen.

För en dryg hundralapp kan man handla aktier i Australien, Hong Kong, Japan, Turkiet, Ungern, Grekland, Polen m.fl. Klart konkurrenskraftigt.

För handel i länder som Storbritannien, Portugal, Schweitz mf.l. är de ännu lägre, ca 40 kr.

Helt klart öppnar sig möjligheter till billigare handel på fler börser via Degiro, men man ska också fråga sig om det egentligen gör det lättare att tjäna pengar?

Om man inte klarar av att göra bra investeringar på hemmaplan varför skulle man vara bättre på det på någon exotisk marknad? Om man gör bra investeringar på hemmaplan varför lägga fokus på att försöka göra det någon annanstans?

Människor kommer dock alltid vara nyfikna på att utforska det okända. Jag är i det sammanhanget inget undantag. Därav kommer vi säkerligen få se fler blogginlägg om utländska bolag runt om i bloggosfären, kanske även här.

Det våras

Nu tycker jag det börjar det märkas på riktigt att det är vår ute. Värmen har äntligen börjat komma och småfågel-tjattret är frenetiskt.

Förra våren byggde vi några fågelholkar, jag och barnen, men nu känns det som vi har en hel del redan så ett helgprojekt detta året blev istället att bygga ett mjölkbord. Ett sådant där bord som man skulle ställa upp mjölkkrukorna på när mejeriets lastbil kom på sin runda för att hämta dem. Vi har i och för sig ingen praktisk nytta av ett mjölkbord längre, men av nostalgiska skäl så var det roligt att bygga ett.

Andra vårtecken är tranorna, sälgens videkissar och inte minst vedhanteringen. Visst kan det vara lite slitsamt men också i ärlighetens namn ganska kul och rogivande. Bara en sådan sak som själva staplingen kan ju göras på många olika sätt och i år funderar jag faktiskt på att prova på att göra en rundstapel. Jag har inte provat det tidigare men görs den rätt så ska den kunna stå utan övertäckning då regnvattnet lätt rinner av längs yttersidorna. Ja vi får se vad som hinns med.

Ett vårtecken i aktiespararnas förlovade land är ju utdelningar. Själv har jag hittills under April månad mottagit utdelningar från Coca Cola, Telia, SCA, Skanska och Fortum. Det har kommit in pengar medan jag kunnat göra annat. Jag har inte behövt sitta och följa någon TA-graf, bevaka kurser, omvärldsnyheter, bolags rapporter eller dylikt i real tid för att snabbt kunna reagera på dem. Tvärt om. Jag har kunnat sätta mig med t.ex. bolagsrapporter när jag känner att jag fått tid över.

Det går matematiskt beräkna och se på historiska siffror hur utdelningar och ränta på ränta effekten slår på sikt, men just den här ovanstående psykologiska effekten är inte heller att förringa. Med ett par stabila  utdelningsgivande bolag som grundfundament i portföljen kommer en viss ro.

Missförstå mig inte. Jag tycker om att läsa om bolag, bläddra i årsredovisningar och kvartalsrapporter, men jag vill göra det i min egen takt, när jag själv vill. Inte bli styrd av t.ex. tekniska signaler. Därav tror jag att den investeringsstil jag anammat passar mig ganska bra. Det känns naturligt för mig. Dock kan motsatsen gälla någon annan och då ska den personen naturligtvis anamma ett förhållningssätt som passar honom eller henne bättre.

Till slut vill jag tipsa om Jonas Bernholms artikel i senaste Aktiespararen. Det gäller nyemissioner på de olika listorna. Det är en granskning över hur mycket pengar man tjänat/förlorat om man deltog i alla nyemissioner mellan 2009 och 2011 på de olika listorna, från Nasdaq OMX till Aktietorget.

Aktiespararna har också lanserat en ny webbsida: Analysguiden Mycket bra initiativ anser jag. För en person som jag så slår det "analysprogrammet" Hitta kursvinnaren med hästlängder. Jag har aldrig varit personen som kunnat fascineras av candle sticks et.c., tvärt om. Analysguiden däremot erbjuder en del matnyttigt.

För den som är ny inom aktier och vill börja med mindre belopp så har jag också fått veta att Avanza nu erbjuder courtage från 7 kr. Såvitt jag vet är det marknadens lägsta courtage avgift.

Courtage och courtage förresten. Vad är den korrekta stavningen på svenska? Är det egentligen kurtage? Jag vet inte. Någon annan som är mer utav språkexpert?

Det har kommit flertalet kvartalsrapporter, men min syn på dem kommer något senare. Ha det så gott så länge i vårvädret!