Vapenaffärer berör

Affärer rörande vapen brukar alltid bli ett hett debattämne. De senaste dagarna har det både varit fokus på den s.k. Saudiaffären (Projekt Simoom) och tjeckerna vidarförsäljning av pansarfordon till Irak.

Om vi tar Saudiaffären så har den sin bakgrund i försäljning av Saab och Ericssons radarövervakningssystem Erieye. Som så ofta i sådana här affärer så för att få ordrar så krävs både politiska "påtryckningar" liksom motprestationer. Jag har varit inne på det tidigare inlägg. Vapenindustrin är en väldigt udda värld där vanliga affärsmässiga principer inte gäller.

Motprestationen var att hjälpa saudiarabierna bygga upp sin egen vapenindustri. Det kom att röra sig om anläggningar för att modifiera och renovera robotar och pansarvärnsvapen (Project Simmom). Eftersom det av någon anledning alltid ska vara massa hysch hysch kring sådant här så sköttes det hela av bulvanföretag.

Saudiarabien har allt sedan Saddam Husseins anfall mot Kuwait växt som handelspartner när det gäller vapen för Sverige bl.a. har pansarvärnsrobotar exporterats.

Vad som gör denna affär annorlunda vet jag ej egentligen. Varför behov av bulvanföretag? En del kritiker menar på att mänskliga rättigheter bryts i Saudiarabien. Ja men ska vi vara konsekventa i det när det gäller handel så blir det inte många kvar att handla med. Jag väntar fortfarande på att någon journalist ska börja skriva om att Thailand minsann blivit en militärdiktatur och samarbetet med dem gällande JAS bör avbrytas, men det har än så länge varit tyst. Annars så är ju vapenindustri en populär sak att debattera.

Det märks ju inte minst när 31 storbolagsledare går ut i en gemensam debattartikel. Inte det mest taktiska draget kan jag tycka. Det framstår bara då som om man är ute efter att tjäna pengar samt tillhör samma elitistiska intresseklubb. Dessutom om vapenfabrikerna nu byggs så ser det ut som om en liten klick stormrika företagsledare läxat upp aktuella politiker och har dem i sin hand. Det tror jag  inte inger förtroende bland folk gemen.

Nej, rörigt blir det.

Tyskland lär ha sagt upp vapenaffärer med Saudiarabien, men utav en mer pragmatiskt anledning. En del vapen sägs ha kommit fram till ISIS.

Överlag kan jag tycka att det i Sverige finns en lite ambivalent syn på vapenförsäljningar, men jag tror jag vet en av anledningarna. Det finns ingen direkt "folklig förankring".

Norska Kongsbergs största ägare är t.ex. norska staten. Staten styr, beställer och har huvudansvaret. I Sverige så är Wallenberg största ägaren till försvarsindustrin. Även USA har privata aktörer som största ägare, men de har då ett system där allt ska konkurrensutsättas (enligt amerikansk modell). De olika aktörerna ska konkurrera om ordrar sinsemellan och systemet har stor acceptans.

I Sverige så har Wallenberg monopol. Vill dessutom Wallenberg ha ubåtsvarv för att kunna vara med och tävla om eventuella ubåtsförsäljningar till Australien, ja då får han ubåtsvarv. Behövs reservdelar till ett land som köpt JAS Gripen, ja då för försvarsmakten skicka o.s.v.

Jag har ingenting emot vapenaffärer, tvärt om tror jag det kan bidra till en större säkerhet här i världen. som investerare går det dock inte bortse från den politiska risken, i alla fall inte när det gäller Sverige. När Norge (via bl.a. Kongsberg) säljer robotar till Oman (ej känt för att nämnvärt beakta mänskliga rättigheter) för miljardbelopp så inte blir det debatt och tidningsrubriker för det. När Wallenberg gör affärer då blir det tidningsrubriker. Jag tror just ägarfrågan, var vinsterna hamnar, bidrar till det. Jag tror svenskt vapenindustri hade varit betjänt av mindre hysch hysch samt delvis statligt ägande. Mindre toppstyrning i politiken från direktörshåll och mer folklig förankring.


(Kongsbergs kurs just nu 152 nok, SAABs 220 kr. Det blir lite sådant här off-topic inlägg för jag har helt enkelt inga vettiga investeringsuppslag i nuläget. Alternativet kan ju iofs vara att jag lägger upp lite mode- eller matbilder... Ha en trevlig helg!)

 

Bokslut för Kongsberg och Saab

Norska Kongsberg rapporterade en lägre vinst för 2014 än förra året. 7,28 nok/aktie (10,24). Ändå klämmer man till med en rekordstor utdelning (inkl extra utdelningen). Vad nu detta? Under det sista kvartalet tog man nedskrivningar inom gas- och oljesegmentet p.g.a. rådande marknadsklimat. Det är detta som drar ned resultatet. Kassaflödena har dock varit goda och man sitter på en stor kassa.

Tittar man på segmentet Defence Systems så har orderingången dessutom varit drygt tre gånger större än under förra året. Även om man har svårt att ta sig till det i Sverige så har övriga världen, inte minst Polen, tydligen förstått att världen inte riktigt är lika säker längre efter Rysslands ockupation av Krim och krig mot Ukraina. Polen har ju under historiens gång blivit överkörd flera gånger om och man är sorligt medvetna om att det är enbart ett eget starkt försvar som kan verka avvärjande mot att det ska hända igen. Man hade ju bl.a. säkerhetsgarantier innan Andra världskrigets utbrott men oförmågan att försvara sig själva ledde ju bara till att man först ockuperades av Tyskland och Ryssland, förlorade stora landområden till Ryssland och sedan ockuperad av Ryssland helt och hållet. Ända fram till 1989 då marionettregimen byttes ut. Även om säkerhetsgarantier genom t.ex. allianser är bra så ersätter de inget fullgott försvar. Blir man överkörd på ett par dagar finns det ändå ingenstans att skicka hjälpen.

 NSM beställda av Polen.

Nog om det. Utdelningen föreslås till 9,25 nok/aktie (inkl. extrautdelning på 5 nok). Med nuvarande kurs på ca 138 nok ger det en direktavkastning på 6,7%.

Den kursnivån är m.a.o ganska så exakt i nivå med vad omsättningen ligger på per aktie just nu. Den totala orderingången för 2014 ligger 47% högre än för 2013. Det är mycket. Det förklarar också troligen varför man tycker att man inte behöver sitta på pengar i dagsläget. Mer pengainflöde är att vänta. Detta under en tid då segmenten som berör olje- och gasbranschen går knackigt. När vändningen för det kan komma står i stjärnorna, men när/om den kommer så är Kongsberg väl positionerat där med.

Kongsberg är en av få bolag i dagens börsklimat som inte ligger allt långt ifrån att vara rimlig värderat.

För amerikanska försvarsbolag liksom Kongsberg så är en rörelsemarginal på ca 10% (ej i år p.g.a. nedskrivning) ganska normalt. För andra aktörer så som svenska SAAB, israeliska Elbit Systems och brittiska BAE Systems brukar rörelsemarginalen över tid ligga på ca 7%. Boeing ligger också brukligen på den nivån men är ju heller egentligen inte ett renodlat försvarsbolag. Tittar vi då på den relativa värderingen sett till P/S så får vi följande lista.

General Dynamics P/S 1,5
Raytheon P/S 1,5
Northrop P/S 1,4
Lockheed P/S 1,4
Boeing P/S 1,2
BAE Systems P/S 1,1
SAAB P/S 1
Kongsberg P/S 1
Elbit systems P/S 0,9

Som synes så får man betala mer (P/S-mässigt) för de amerikanska bolagen som över tid visat sig lyckas ha högre rörelsemarginaler. Precis som det bör vara. Det som sticker ut är att Kongsberg som också brukar ha lika bra rörelsemarginaler värderas med sina branschkollegor som brukligen har sämre rörelsemarginaler. Saab m.fl. värderas som om de kommer uppvisa bättre marginaler än de historiskt lyckats med under den senaste 10-års perioden. Kanske kommer Saab göra det. Kanske kommer Kongsberg få se en marginalpress, men med en så stark orderingång så tror jag inte det.

Saab och Kongsberg värderas ovan lika, P/S-mässigt, men bäst rörelsemarginaler brukar Kongsberg visa upp. Kongsberg är också det bolag som fördubblat sin omsättning de senaste 7 åren, medan Saab har haft i princip samma omsättning. Saabs genomsnittliga 5-års vinst landar på 11,40 kr. Kongsbergs på 10,60 nok.  Saab värderas till PE5 19,2 (kurs just nu 219 kr). Kongsberg till PE5 13. Det tycks mig som om Mr Market räknar med att Saab ska få se ett uppsving i affärerna.

Tittar vi närmre på Saabs bokslut så visar man dock inte alls upp någon ökad orderuppgång. Tvärt om. Orderingången mer än halverades 2014 i jämförelse med 2013 (som visserligen var ett ovanligt starkt år). Vinsten för Saab landade på 10,78 kr/aktie. Utdelningen föreslås bli 4,75 kr/aktie. Det ger en direktavkastning på 2,2%.

Saab kan definitivt gynnas av ökat fokus på stärkt försvarsförmåga, i Sverige och andra länder. Det negativa dock är att den eventuellt ökande försäljningen redan verkar vara inprisat för Saab.

Måndagsreflektioner

Måndag är en härlig dag i veckan. Starten på en ny vecka, nya framtidsmöjligheter.

EU valet är över och det ser ut som om både partier på den yttersta vänstern som högern går framåt på bekostnad på de mer i "mitten". Samtidigt verkar det, totalt sett, andelen EU-kritiska ledamöter i EU parlamentet öka. De kommer främst från Frankrike och Storbritannien. Lite ironiskt tycker jag det är att de som vill vara med allra minst är de som tar större och större plats i en församling de egentligen inte vill tillhöra.

Får denna nya parlamentariska situation några effekter på den ekonomiska återhämtningen i Europa? Vet ej. Verkar dock som om fransmännen inte alls är tillfreds med sitt sittande regeringsparti. I Storbritannien blev det EU-kritiska UKIP störst samtidigt som sittande P.M. lovat en folkomröstning kring Storbritanniens utträde ur EU.  De enda som verkar nöjda med sitt regeringsparti och regeringschef är tyskarna. En ny järnkansler, en järnlady? Kanske inte. Merkel verkar inte vilja axla den rollen riktigt utan ha en mer kompromissvillig inställning. I alla fall ser det ut så utåt.

Allt sammantaget lovar i alla fall att det lär bli fortsättningsvis intressant i Europa.

Även Ukraina höll sitt presidentval. En riktig rutinerad oligark vann tydligen där. Verkar ha suttit med och bestämt både under förra som förr förra regimen. Samtidigt verkar det pågå strider i östra Ukraina. Hur månne detta sluta.

En annan plats på vår jorden som också har sett en ökad militär inblandning är Thailand. Där har militären tagit över. Hur ska Sverige med sina exportplaner av ytterligare Jas-plan dit ställa sig till detta? Det har varit förvånansvärt tyst kring detta hittils. Ofta brukar ju media vara snabba på allt som har med svensk vapenexport att göra. Det ryktades ju om både det ena och det andra via svensk media innan schweizarna röstade nej till att finansiera köpet av Jas-plan. Hur ska de högt ställda förväntningarna sluta nu för Saab? Att ta över ThyssenKrupps varv ser allt mer lockande ut. Det kan ju leda till försäljningar av ubåtar inte bara till svenska marinen, men också t.ex. det australienska. Dramatiken lär hur som helst fortsätta.

Några som kan behöva fler marinstridskrafter är ju annars vietnameserna. I omstridda vatten har tydligen Kina placerat en oljerigg skyddad av säkerhetstrupp. Lite "soft power" kan man komma långt med. Nästa steg blir säkerligen att Kina utropar en s.k. Air Defence Identification Zone över och kring nämnda oljerigg. En taktik man använt längre österut för att vänja grannarna vid att det är Kina och ingen annan som innehar kontrollen över ett omstritt område.

Appropå marinstridskrafter. Kongsbergs utdelning bör ramla in på kontot snart. Gillar man utdelningar så är Maj definitivt en av årets favoritmånader. Många av bolagen väljer nämligen att betala ut dem då. Maj har också varit en varm månad. Vädret har man inte kunnat klaga på. Näst intill sommarhetta.

Ett annat hett ställe är Libyen. Inte bara temperaturmässigt, men också inrikespolitiskt. Strider pågår just nu för fullt. En gammal general har tydligen bestämt sig för att ta itu med en och annan rebellgruppering. Efter Kaddaffis fall blev det ju aldrig någon ordning på "torpet" och landet har kontrollerats av olika rebellfraktioner, beväpnade till tänderna. Utländska ambassadörer har kidnappats och parlamentet har stormats från tid till annan då någon rebellgruppering velat få igenom något av sina krav. Yaras joint-venture där kan nog med stor säkerhet avskrivas. I alla fall så länge det råder mer eller mindre kaos där.

Kaos ja. Ibland kan man tycka att det råder fullständig kaos i vår värld, men konstigt nog så är börsen oerhört okänslig för det. Istället nås allt högre och högre höjder. Som om det inte finns några orosmoln alls kring horisonten. Å andra sidan kan man inte gå och oroa sig hela dagarna heller, men en stilla reflektion kan man väl skänka det en måndagskväll som den här.

Midvintermörker

I går kväll vände jag sista bladet i boken Midvintermörker.

Visserligen inte en aktierelaterad bok, men författaren är Lars Wilderäng som också driver bloggen Cornucopia?. En blogg vars inlägg jag stundtals läser.

Jag ska inte gå in så mycket på handlingen då jag förmodar den intresserade helst vill läsa om detta själv, men grundhistorien är i alla fall en överraskningsattack mot Sverige. Man får följa ett flertal rollfigurer och det är mycket action boken igenom inklusive detaljerade beskrivningar av både vapenslag, manövrar som terrängförhållanden. Jag förstår att Lars gjort en grundlig research inför boken. Det är med stor behållning jag läser om händelseutvecklingen. Speciellt som delar av boken utspelar sig i områden som jag är väl bekant med. Det adderar till både spänningen som realismen. Kort och gott en bok jag kan rekommendera för den spänningslystne.

För att föra in inlägget på något aktierelaterat så kan jag även göra en notis om att värderingarna på de amerikanska försvarsjättarna har klättrat. Ett index som man kan följa som speglar försvarsindustrin är Spade Index som på tämligen kort tid nu stigit ca 20%.

En snabbtitt på de stora Boeing, Lockheed Martin, Raytheon, General Dynamics och Northrop bekräftar den bilden. Värderingarna har förändrats till högre multiplar. Ett bolag som t.ex. General Dynamics har gått, från senaste analystillfället, 69,60 usd till 84,40 usd (+ ca 21%).

Jag kan inte finna något i bolagens resultat eller rapporter som skulle motivera detta. Min förmodan är att "Mr Market" antingen ansett att man tidigare överreagerat eller så ser man ljusare på framtiden med tanke på de stora övningar som hållits i Ryssland, upprustning i Asien m.m. Eller så finns det helt enkelt ingen logisk förklaring alls...

Som jag tidigare påtalat så har försvarsindustrin historiskt handlats till vinstmultiplar mellan 10 och 20. Beroende på hur framtidsutsikterna bedömts vara. Nu har de några år varit runt 10. Kanske börjar detta nu ändras.

Det jag pratar om är alltså multipelexpansion. Inte hur bolagen defacto utvecklas. Det kan som så många vet vara milsvidd skillnad.

Jag tog också nyligen en titt på Saab Groups senaste halvårsrapport. Det som kanske stack mest ut är den stora orderingången. I stort sett helt och håller relaterat till att man bokfört order på utveckling av den nya versionen av Gripen.

Jag kan förstå de kostnadsfördelar och kvaliteer en del av Saabs produkter har t.e.x. Jas 39 Gripen i jämförelse med konkurrerande produkter, men som bolag sett är jag inte lika imponerad i relation till nuvarande värdering.  Man har ett relativt stort beroende av just Sverige och svenska skattepengar. Drygt en tredjedel av försäljningen hänger på det. Nu verkar i.o.f.s. Wallenberg ha de kontakter som krävs för att  svenska politiker ska bitvis fortsätta beställa försvarsmateriell från Saab Group, men det är ändå ett ganska starkt beroende som riskerar att slå fel. På samma sätt är beroendet av politiskt stöd stort när det gäller utlandsförsäljningar.

Kommer ett midvintermörker sänka sig över Saab Group framöver eller är det tvärtemot en ljusare framtid som går bolaget till mötes? Vi får se.

Kursen just nu för Saab B är i alla fall ca 124 kr.

Svensk försvarsindustri

Jag gjorde för ett tag sedan bedömningen att försvarsindustrin för tillfället var en ganska lågt värderad bransch. Mycket tack vare förväntningar på försvarsneddragningar i USA och Europa som står för majoriteten av världens försvarsutgifter. "Favoriten" i branschen för egen del är norska Kongsberg. Se min analys här: Analys av Kongsberg

Jag har dock inför detta inlägg vänt min blick mot Sverige och tittat närmre på den svenska försvarsindustrin. Vilka bolag finns det som en aktieägare kan ta del av? Sveriges försvarsindustri har ju förändrats en hel del under de senaste decenierna. Till skillnad från t.ex. i Norge så står inte staten som en stor majoritetsägare i någon av försvarsbolagen. Det är andra aktörer som dominerar här. Många bolag har blivit delar av utländska industrikoncerner.  Trots att svensk försvarsindustri hela tiden varit relativt liten verkar ändå dess högteknologiska innehåll gjort den intressant för omvärlden.

Bild från Aqeri ABs årsredovisning

Tittar man specifikt på svensk vapenexport så uppgick den 2011 till 13,9 miljarder kr vilket är en ganska oförändrad nivå i relation till tidigare år. Det motsvarar ca 1,15% av den totala varuexporten. De största exportdestinationerna under året var Thailand, Saudiarabien, Indien, Pakistan och Storbritannien.

Den första aktören man troligen kommer att tänka på när det gäller att som aktieintresserad bli delägare i svensk försvarsindustri är Saab. Även om Saab har diversifierat sig över tid och har en stor mängd produkter till försäljning så är militärt flyg fortfarande den största intäktskällan.Saab omsätter ca 25 miljarder kr. Saab tittade jag närmare på här: Analys av Saab

Saab ägs av Wallenbergsfären som kontrollerar ca 48% av rösterna och 30% av kapitalet. Saabs B-aktie finns noterad på largecap. Tidigare var brittiska BAE Systems en storägare i Saab men dess innehav har över tid nu avvecklats helt.

Bofors och Hägglunds är två andra "gamla" svenska försvarsbolag med ca 1 miljard respektive 2 miljarder kr i omsättning. Karlskoga baserade Bofors sysslar med kanoner och artilleriammunition medan Hägglunds är en av Örnsköldsviks större arbetsgivare och tillverkar olika sorters bandvagnar och stridsfordon. Det handlar i det här fallet alltså om markstridskrafter. De två bolagen ägs idag av BAE Systems. En gammal analys av bolaget finns här: Analys av BAE Systems

BAE Systems ägs i sin tur av flertalet institutionella ägare som t.ex. Barclays. Det finns ingen tydlig majoritetsägare. Ett försök att slå ihop BAE Systems och försvarskoncernen EADS misslyckades tidigare i år. BAE Systems totala omsättning är ca 210 miljarder kr och bolagets aktie går att handla på Londonbörsen men även som ADRs på Pinksheets i USA.

Ska man till slut ta sig till havs så faller sig Kockums naturligt. Kockum tillverkar militära fartyg och omsätter ca 1,5 miljarder kr. Även Kockums har en lång historia och var på 50-talet en av världens största varvsindustrier. Idag ägs Kockum av tyska ThyssenKrupp. Bolagets majoritetsägare är två tyska familjestiftelser.

Jag har inte tagit mig tiden att skriva ned något längre inlägg kring ThyssenKrupp och tänker inte göra det heller då den tyska stålkoncernen inte alls faller mig i smaken. Förlustår, relativt hög skuldsättning, slopad utdelning m.m. gör att jag passar. ThyssenKrupp är mycket mer än en försvarskoncern. Bolaget inriktar sig på tillverkning på allt som har med stål att göra. Kockums fartygstillverkning är i det sammanhanget en väldigt liten del. ThyssenKrupps totala omsättning är nästan 400 miljarder kr. ThyssenKrupps aktie går att köpa via tyska börsen.


Vänder vi blicken mot mindre aktörer så finns det två som står till buds för den intresserade, Aqeri och CybAero.

Aqeri omsätter ca 50 miljoner kr och levererar data- och kommunikationsutrustning. Man agerar som underleverantör till bl.a. Saab, Kustbevakningen och Försvarets materialverk. Aqeri har uppvisat fallande omsättning och negativt resultat de senaste åren och hittills aldrig levererat någon utdelning. Aqeri finns listat på First North.

Linköpingbaserade CybAero med en omsättning på ca 15 miljoner kr är ett mindre bolag som utvecklar och säljer flygfarkoster s.k. UAVs (Unmanned Aerial Vehicles). Man har bl.a. lyckats sälja till Förenade Arab Emiraten men i det stora hela så är kassaflödet som resultatet negativt med nyemission på nyemission som följd.  CybAero finns listat på FirstNorth.

Slår vi ihop de olika delarna så når vi en omsättning i de olika bolagen på ca 30 miljarder kr. Den absoluta huvuddelen står Wallenbergs ägda Saab för. Ett Saab som i huvudsak får sina inkomster från verksamhet relaterad till militärt flyg. Även om de andra större bolagen (Bofors, Häggums och Kockums) har en anrik historia så står de dock i skuggan i jämförelse med Saab. Saabs omsättning bleknar dock i jämförelse med BAE Systems och ThyssenKrupp. Saabs beroende av inkomster relaterat till produkter för militärt flyg (45%) gör också att man är starkt beroende av hur det går med försäljningen inom just det området. Det, eller att man lyckas diversifiera sig mer och öka intäkterna från andra områden. I det sammanhanget så är det inte så konstigt att det gäller att kunna sälja JAS 39 Gripen. Själva flygplanet är en sak, men det finns också en hel del inkomstmöjligheter runt all kringutrustning.

Saab står dock på stark finansiell grund. Det är svårt att hitta ett försvarsbolag med starkare balansräkning med en så låg andel räntebärande skulder. Ur svenskt perspektiv är det unikt. Även om de är mycket, mycket större så är balansräkningarna i långt sämre skick för giganterna BAE Systems och ThyssenKrupp. First North listade Aqeri och CybAero imonerar inte heller.

Saab framstår därmed som det mest naturliga valet om man vill bli aktieägare i svensk försvarsindustri. Frågan är dock om Saab kommer klara utmaningarna i framtiden eller gå samma öde till mötes som Bofors och de andra d.v.s. bli uppköpta? Det är svårt att förneka att Saab i mångt och mycket står och faller med svenskt politiskt stöd. Relationen svenska staten och Wallenberg verkar dock vara goda så någon omedelbar fara är det antagligen inte, men vem vet vad som händer på sikt?

Vad är din syn på svensk försvarsindustri generellt, på Saab, BAE Systems, ThyssenKrupp, Aqeri, CybAero specifikt?

Trender inom försvarsindustrin

Norska Kongsberg är ett av mina nyaste innehav. Därav har jag försökt sätta mig in mer i försvarsindustrin.

Anledningen till mitt köp av Kongsbergs aktier var en historisk låg värdering, hyfsad utdelning, en imponerad historik samt, så vitt jag kan bedöma, goda chanser till fortsatt goda vinster och vinstutveckling för bolaget. En av de absolut viktigaste sakerna som jag tyckt mig identifiera hos försvarsbolag som det går bra för är starkt politiskt stöd samt goda kontakter och samarbetspartners för att kunna sälja på en internationell marknad. Detta är också något som jag tyckt mig se att Kongsberg har.

Ett av Kongabergs storsäljare är s.k. RWS (Remote Weapon Systems). Vapensystem som kan skötas från håll. De behöver med andra ord inte en skytt på plats utan en operatör kan sitta i en bunker eller inne i ett fordon skyddad från direkt exponering. Detta är också en av trenderna jag tyckt mig kunna se inom försvarsindustrin, att fler och fler vapensystem utvecklas för att kunna skötas utan att någon defacto måste vara "på plats". Inte minst gäller detta UAV (Unmanned Aerial Vehicles).

UAVs är flyg som sköts av en operatör från en kontrollcentral. Någon pilot behövs alltså inte, men UAVs kan i stort sett använda samma beväpning som används av "vanliga" stridsflyg. En av de mer kända modellerna är amerikanska "Predator".

Fördelarna med UAVs framför vanliga stridsflyg är många. Lägre utvecklingskostnader, lägre produktionskostnader, lägre driftkostnader, det är billigare att utbilda en operatör av UAVs än att utbilda stridspiloter samt så går inga människoliv till spillo ifall UAV:n blir nedskjutet. Trenden verkar vara att många stater drar ned på sina vanliga flyg samtidigt som de strävar att öka eller anskaffa UAVs istället. En nackdel med UAVs än så länge är tydligen räckvidd. Än så länge så går det inte lufttanka UAVs även om utveckling på detta område pågår.

Att man från många håll blivit mindre intresserad av att införskaffa en mängd nya "konventionella" stridsflyg av typen Super JAS, F-35 m.fl. är därför inte så konstigt om man tänker sig att många av de uppgifterna kan skötas lika effektivt men billigare av UAVs. Det kanske är så att det räcker med ett mindre antal konventionella stridsflyg för att sköta de uppgifter som UAVs ännu inte klarar av.

En annan trend jag tyckt mig se är satsningen och upprustningen på framförallt marina styrkor. Världens största vapenimportör Indien, liksom Kina rustar framförallt sina marina styrkor. Därtill är Stilla havs flottan ett prioriterat ämne för USA.

Även om vi står inför budgetnedragningar i Europa generellt sett så är dock införskaffandet av t.ex. nya sjömålsmissiler något som flera länder prioriterat, bl.a. Polen och Norge i vårt eget närområde. Att kunna värna intressen till sjöss verkar bli allt viktigare.

Den tredje trenden jag tyckt mig se är satsningen på s.k. cybersäkerhet. Det är ett svårare område att få grepp om, men i spåren av utvecklingen av allt mer sofistikerad teknik så är det naturligtvis viktigt att tekniken funderar som den ska, utan störningar.

Har du några andra trender du tycker dig se inom försvarsindustrin?

Analys av Saab

En analysen av försvarskoncernen Saab utifrån mina ratingkriterier.


Saab, d.v.s. Svenska Aeroplan Aktiebolaget, grundades 1937 genom ett beslut i svenska Riksdagen. Anledningen var att man ansåg Sverige behövde egen kapacitet att konstruera stridsflyg. Efter andra världskrigets slut föddes nya tankar kring Saab och Saabs första bil såg dagens ljus 1947. Även lastbilstillverkning kom till senare i och med Saab-Scania men båda dessa verksamheter (personbilar och lastbilar) lämnas därhän då det är själva försvarskoncernen Saab som står i fokus i denna analys.

Saab delar in sin verksamhet i sex segment (alla procentenheter är från ÅR 2011): 

Aeronautics med fokus på flyg bl.a. stridsflygplanet Gripen och obemannade flygsystem. Segmentet står för ca 25% av försäljningsintäkterna.

Dynamics med fokus på missilssystem, torpeder, signalhanteringssystem m.m. Exempel på produkter är Carl-Gustaf och RBS 70. Segmentet står för ca 17% av försäljningsintäkterna.

Electronic Defence Systems med fokus på radar, signalspaning och självskydd. Exempel på produkter är radarsystemet Giraffe AMB. Segmentet står för ca 18% av försäljningsintäkterna.

Security and Defence Solutions med fokus på ledningssystem, övervakningssystem, traning och simulering. Segmentet står för ca 22% av försäljningsintäkterna.

Support and Services erbjuder supportlösningar och tekniskt underhåll. Segmentet står för ca 14% av försäljningsintäkterna.

Combitech erbjuder konsulttjänster inom teknik- och verksamhetsutveckling. Combitech står för ca 4% av försäljningsintäkterna.

Produktmässigt så kan ca 45% av försäljningsintäkterna hänvisas till militärt flyg. Därefter är mark viktigast på ca 31%. I huvudsak är produkterna för militärt bruk. Enbart en mindre andel till civilt.

Geografiskt sett så är Sverige den viktigaste marknaden. Drygt en tredjedel av försäljningen sker till Sverige. Övriga Europa står för drygt en femtedel och länder på den amerikanska kontinenten för en femtedel.

Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.

Ja.


Ägare

Investor är största enskilde ägaren med ca 30% av aktierna men Wallenberg kontrollerar totalt ca 48% av rösterna om man inkluderar Wallenbergstiftelserna.


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?

Ja bolaget ger utdelningar. De har dock varierat något över tid, men inget tyder på att man kommer sluta med utdelningar. 5-års medel är 3,30 kr/aktie.

Som synes ligger utdelningarna nu på samma nivå som för fem år sedan.


Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Politiska beslut och politiskt stöd är avgörande. Ibland kan man fråga sig huruvida det är politiken som ger förutsättningar för bolagen eller bolagen som påverka politiken (menat i mer generella drag vad det gäller försvarsindustrin ej specifikt riktat mot just Saab), men det går inte undkomma att risk för extern påverkan finns där.


Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Ja. Produktutveckling är en viktig del. Drygt 20% av omsättningen går till R&D, vilket är en ganska genomsnittlig siffra för försvarsindustrin i stort. Dock ska man komma ihåg att drygt hälften betalas inte av bolagen själva utan direktfinansieras oftast av stater/regeringar. I Saabs fall ser det t.o.m. ut som om man enbart behöver finansiera drygt en tredjedel av R&Dn själva.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder

Man uppvisade förlust 2008 samt låga vinster både 2009 som 2010, men man lyckades dock behålla utdelningarna och även om de sänktes så får svaret bli ja. 


Vinsten som 5-års medel ligger på 9,18 kr/aktie. Rörelseresultatet under samma period är 14,76 kr/aktie. 2011 och 2007 var riktigt bra år för bolaget då rekordvinster i storleksomfattningen 20,38 respektive 17,60 kr/aktie kunde uppvisas. Åren innan 2007 uppvisar vinster mer i likhet med 5-års medel.

Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Räntebärande skulder är på 1738 milj kr att jämföra med eget kapital på 13069 milj kr..  Totalt sett är Debt/Equity på 1,43 (2011).

Avkastnings- och tillväxtskrav


ROE 5-års medel ligger på 8,2% Eget kapital är på 122,94 nok/aktie (2011)

Vinsten och utdelningarna har varierat över tid. Omsättningen har varit ungefär densamma under de senaste fem åren. Rörelsemarginalen 2011 låg på 12,5% vilket är det högsta hittills under den senaste 7-års perioden. Det kan jämföras med 6,8% som medel är beräknat på de senaste fem åren. Marginalerna varierar dock kraftigt från år till år så svårt att uttala sig om någon trend.

Direktavkastningen är just nu på på 3,9%. Uppbyggnaden av det egna kapitalet har varit ca +50% på 7 år vilket motsvarar en tillväxt på ca 5% årligen.

Siffermässigt ser Saab, i medel, ut som t.ex. SCA men med svajigare resultat och utdelningar. Min sammantagna bedömning är att Saab inte klarar avkastnings- och tillväxtskravet. Anledningen är att man inte lyckats uppvisa någon imponerande tillväxt historiskt. Alternativet hade varit om man klarat av att ge relativt förutsägbara och goda utdelningar, men även här ser det som sagt något labilt ut.

Ledningen

Håkan Buskhe är VD sedan april 2011och har tidigare erfarenhet från bl.a. E.ON. Marcus Wallenberg är styrelseordförande.

Jag har ej funnit någon anledning att misstro ledningen.  



Information tillgängligt

Ja.


Marknadsmakt och marknadssituation

I likhet med den bedömning jag gjorde för Kongsberg så anser jag att man ej, som bolag verksam inom försvarsindustrin, har någon reell marknadsmakt.  Försvarsmarknaden är en udda marknad.

Det är tre faktorer som jag bedömer är avgörande för att lyckas med försäljningar inom branschen. Statligt stöd, samarbetspartners och en "driven" försäljningsorganisation. 

Försvarsmateriell säljs inte på en öppen, fri, konkurrensutsatt marknad.  Ska det till några större försäljningar så krävs det i stort sett alltid att någon åtager sig motbeställningar. Oftast görs detta av stater. Om inte detta görs så är man hänvisad till sin hemmamarknad. För hemmamarknaden krävs också i allra högsta grad "statligt stöd".


Samarbetspartners är av vikt då det ger möjlighet till förenade säljinsatser samt att man kan integrera sina system med varandra vilket kan generera mer-försäljning för alla parter. 


En "driven" försäljningsorganisation hänger ihop med ovanstående. Sydafrika köper inte Jas 39 Gripen för att den är billigast. Den köps för att man från svenskt håll åtar sig motköp. Norge´s Storting klubbar inte igenom köp av F-35 förrän man från amerikanskt håll lovat att se till att Kongsbergs anti-skeppsmissiler, JSM, integreras till densamma och därmed öppnar upp försäljning till andra köpare av F-35 som önskar beväpna strisflygplanet med anti-skepps missiler.


Ett annat bekymmer, som jag bedömer det, är BAEs försäljning av sitt innehav i Saab. Från ca 30% ägande för ett par år sedan har man nu avslutat sitt ägande helt. 2005 minskade man till ca 20%, 2010 till 10% och under 2011 sålde man av det sista. Saabs möjligheter till ökad försäljning bedömer jag skulle varit större om BAE haft fortsatt ägarintresse i bolaget.





Etiska aspekter

Jag har personligen inga etiska problem med produktion av försvarsmateriell.



Saab får godkänt på 8 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: C.


Slutsats

Med ratingen C så är min syn på Saab negativ. Saab ser i dagsläget inte ut att vara en kandidat för att ha som långsiktigt innehav i portföljen. Åren 2008-2010 har varit väldigt tuffa för Saab. Det är onekligen dessa som drar ned nyckeltalen och bedömningen av Saabs förmåga till avkastning. Huruvida man bedömer om de åren enbart varit en historiskt parantes, eller om det kommer vara så svajigt även i framtiden för Saab, avgör antagligen hur man ser på Saab och bolagets framtid. Jag har dock inte funnit något annan branschkollega som gick igenom åren 2008-2010 med så dåliga siffror vilket jag tycker indikerar att Saab trots allt är extra känsligt. 

Jag förstår dock om priset på aktien lockar. Saab handlas just nu till historiskt väldigt låga multiplar. Vinsten TTM t.ex. ligger just nu på 21,50 kr/aktie. Den stora frågan för den långsiktige är dock vad den långsiktiga intjäningsförmågan ska anses vara. Det har jag svårt att uttala mig om i Saabs fall.



Noteringar kring nuvarande värdering

Saabs kurs 3/8 2012: 114 kr (Topp 3 år ca 145 nok, botten ca 85 nok)


PE 5,6
PE3 11,2

Direktavkastning 3,9%


Jämförelse med branschkollegor


Lockheed Martin PE 11,1 PE3 11,2, Direktavkastning 4,5%
General Dynamics PE 9,4 PE3 9,8 Direktavkastning 3,3%
Raytheon PE 9,5 PE3 10,4 Direktavkastning 3,7%
Kongsberg  PE 9,6 PE3 11,0 Direktavkastning 3,3%




Jämförelse med andra bolag


Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%



Vad är din syn på Saab?