ExxonMobil, Turkiet, Grekland, Cypern - konflikten i östra Medelhavet

Läsare som varit med ett tag vet jag under corona-kraschen köpte vitt och brett i olika bolag, olika sektorer. Det är lätt att se att panik råder och det går att köpa på ”rea”, men det är inte lika lätt att veta vad som kommer komma tillbaka snabbast efteråt.

En av sektorerna som ännu inte repat sig är olje- och gasektorn. I den sektorn var mitt val ExxonMobil. Till skillnad från t.ex. Saab och General Dynamics som var mitt val i försvarssektorn och som nu redan är återhämtade och avyttrade så håller jag fortfarande ExxonMobil-aktier i portföljen.

Nu ska inte detta inlägg handla om bolagets senaste rapporter i sig utan mer om konflikten i östra Medelhavet. Om de förmodade stora gasfyndigheter som lär finnas där. 

ExxonMobile är ett av bolagen som av Cypern fått tillstånd att prospektera efter gas i deras vatten. Även franska Total och italienska ENI har fått tillstånd till det. 

Turkiet håller inte med om gränsdragningarna och konflikten har varit en följetong länge. När jag skriver Cypern, menar jag södra Cypern. 1974 invaderades och ockuperades norra Cypern av Turkiet och ”regeringen” där är erkänd av Turkiet men inte världssamfundet i stort.

2018 förhindrade turkiska flottan ENI:s prospekterings fartyg att utföra sitt arbete. När ExxonMobile skulle göra detsamma så eskorteradesdet av amerikanska krigsfartyg och således kunde de utföra prospektering. Affärer och politik går ofta ihop på ett sätt som inte direkt rapporteras i media.

För inte länge sedan så skrev Turkiet på avtal att få prospektera i libyska farvatten, med en av ”regeringarna” där. Libyen är ju sedan länge i ett slags inbördeskrig där olika sidor stöds av olika länder.

Trumps utrikespolitik har varit att dra tillbaka militära stöd och insatser som handlar om Europa och Mellanöstern. Antingen resurser eller med ord. Istället har östra Asien och där då Kina fått ökat fokus. Går väl inte tolka annorlunda att t.ex. Turkiet nyttjat detta. Då USA drog sig tillbaka och Turkiet gick in i Syrien för att skapa sig en ”zon” där så var det bara ett steg i den trend som varit ett tag nu.

Nu nyligen så har konflikten  med Grekland över gasprospektering eskalerat i vattnen mellan dem.  Grekland har skrivit på FN:s avtal om exklusiv ekonomisk zon til havs som reglerar gränsdragning där, men Turkiet har inte det och erkänner därmed inte de gränserna. Istället pratar man om sitt ”mavi vatan” –  sitt ”blå hemland”.

Frankrike har varit snabba att leverera stöd till Grekland. För att vara cynisk så antagligen var det också därför Frankrike var snabba med stöd till Libanon efter hamnexplosionen. Senfärdighet och vacuum där och Turkiet hade utlovat stöd istället (mot diverse eftergifter som hade gällt östra Medelhavet antagligen).

Frankrike verkar försöka fylla det tomrum som USA lämnar för att säkra västerländska affärsintressen. ExxonMobile har i spåren av corona-krisen och det kraschade oljepriset slutat prospektera i cypriotiska vatten. Istället är deras plan att säkra sina kassaflöden till  utdelningar. Capex hålls således nere för tillfället. Det är osäkert om man kommer återuppta sin prospektering i framtiden. Jag tror inte det så länge det amerikanska stödet uteblir. Turkiet verkar  dock i spåren av detta istället ökat sina ansträngningar.  

För ett par hundra år sedan sträckte sig Turkiet (det Ottomanska riket) runt mer än halva Medelhavet. Därtill större delen av Balkan. Först vid vid Wien stoppades ett då väldigt expansivt rike.  Förhoppningsvis ligger ambitionerna inte på den nivån längre, men tveklöst satsar man på att ta större plats i Medelhavsregionen.

ExxonMobil har möjligheter till gasutvinning både utanför Cypern i Östa Medelhavet och Guyana på den amerikanska kontintenten, men som utvecklingen är nu lär fokus bara behållas på det mycket lugnare Guyana. 

I framtiden för Exxon lär också nedskrivningar av värdet på oljereserver ligga då ett lågt oljepris lär gälla den närmsta framtiden. H1 visar redan på förlustsiffror och det lär väl fortsätta så. Man gick dock in i krisen med en stark balansräkning och även tidigt i krisen såg man till att säkra finansiering via obligationsmarknaden. Ett av orosmolnen då var just finansieringsmöjligheterna för t.ex. fastighets- och oljebranschen. Det löste dock Fed snabbt och smidigt innan ens Buffett började få in telefonsamtal om lockande erbjudanden från finansieringstörstande bolag.

Utdelningarna för Exxons del ligger på årsbasis på ca 14 miljarder usd. Man täcker således inte detta med sin egen intjäning. Får se hur länge utdelningarna kan hålla sig men än så länge har de frenetiskt försvarat dem. Tror direktavkastningen motsvarar ca 8,5 % just nu.

Obs! Är man ny på aktiemarknaden avråder jag från att hålla på med motvallsinvesteringar. Gör man det så bör man ha flera case då en del kommer falla väl ut andra inte. Dessutom, hög direktavkastning är en indikation på att Mr Market tror att den kommer sänkas. Är man en långsiktig utdelningsinvesterare så ska man komma ihåg att utdelningsinvestering handlar inte om att köpa hög direktavkastning utan att köpa aktier i bolag som har hög utdelningstillväxt. Det är det som ger den fina utvecklingen över tid.

Händelseutvecklingen på Cypern

Nyligen har en skatt på insatta medel hos bankerna på Cypern röstats ned av Cyperns parlament.  Förslaget löd på 6,75% skatt på medel under 100 000 euro (vilket är detsamma som deras insättningsgarantin) och 9,9% på de över 100 000 euro.

EU (främst Tyskland, Finland, Nederländerna) vill tydligen se att Cypern kan bidra med 5,8 miljarder euro och att dessa skulle tas från cypriotiska bankmedel för att bevilja mer lån. Antagligen för att sätta dit vad man anser är en stor pengatvättsektor inom euro-området.

Cyperns president Nicos Anastasiades har enligt tidningen Cyprus Mail varit lika bestämd på att undvika att allt för mycket av en eventuell dylik skatt ska landa på de med mer än 100 000 euro. Förslaget som gavs blev därför det ovan nämnda. Att alla med pengar på bankerna ska vara med och betala.

Ser man till storleken så beräknas det finnas ca 30 miljarder euro på cypriotiska bankkonton som hör till de med under 100 000 euro. Cypern har ca 1,1 miljon invånare. Lägger man till de pengar som finns utöver insättningsgarantin så blir det ytterligare ca 38 miljarder euro. Mycket av det tydligen ägt av icke-cyprioter. En skatt på ca 15% på dessa medel skulle därför motsvara vad Cypern behövde skjuta till själva för att få låna mer pengar. Jag misstänker det var något sådan som vissa EU-länder hade tänkt sig. Nu blev dock inte förslaget så.

Man kan ju spekulera i om folkopinionen mot skatten skulle bli lika stark om förslaget istället t.ex. gällt skatt på medel ägd av icke-cyprioter? Jag vet inte, men själva grundproblemet är, som jag ser det, att man ens överväger att beslagta/beskatta insatta bankmedel. Att ens föra upp något sådant på agendan verkar för mig helt verklighetsfrämmande. Liknar ju gammal medeltida brandskattning om något, oavsett vem som drabbas.

Det verkar i alla fall att man från ett visst EU håll vill sätta dit Cyperns relativt stora banksektor samtidigt som man vill visa för sin hemmaopinion att man inte enbart "löser ut" länder i södra Europa gång på gång utan visad motprestation.

Från cypriotisk håll försöker man navigera mellan att vara kvar i euro-samarbetet, hålla sig väl med väljare och klappa utländska (ryska) placerare medhårs. Samt undvika statsbankrutt. Det ska bli intressant att se hur det lyckas framöver.

Priset på aktier i intressanta bolag har i alla fall inte verkar blivit billigare p.g.a den senaste händelseutvecklingen på Cypern. I alla fall inte än så det verkar inte bli en upprepning av Greklands-krisen.  Vi får se om kanske något annat kan sätta börsen i gungning snart.

Lite siffror för att sätta de ovan nämnda i relation:

Cyperns BNP ligger på ca 20 miljarder euro.
Statsskulden uppgår till ca 15 miljarder euro (Q3 2012).
I senast redovisade statsbudget (2011) så hade man ett underskott på ca 1,1 miljarder
Landets exportintäkter är på ca 1,6 miljarder euro
Landets import är på ca 6,4 miljarder.
Cypern har EUs lägsta skatter för företag (10%)

Vart ska pengarna som behövs komma ifrån?

Det är lätt att se att man lockats att ta från bankkonton. Omräknat så finns det på Cypern ca 62 000 euro/capita på bankkontona (drygt hälften ägs dock troligen av utländska ägare).