Medias påverkan på aktiekurser - exempel Traction

Jag tycker det är ganska intressant hur medias påverkan, inte nyheter från bolag i sig, driver kurser och folks agerande. Ett typ-exempel är investmentbolaget Traction som jag nämnde för drygt två veckor sedan som ett av de mest köpvärda investmentbolagen i nuläget.

Antalet ägare av aktien på Avanza var då 348 st och kursen låg på 112 kr.

Några dagar senare kom Dagens Industri med några positiva ord kring bolaget.

Inget hade hänt i bolaget. Inga revolutionerande nyheter eller propåer som gav "Mr Market" anledning att omvärdera bolaget. En enkel genomgång av bolaget i grunda drag bara, i positiva ordalag, gjordes av D.I.

Vad händer?

Antalet aktieägare hos Avanza ökar med över 20% och kursen stiger relativt kraftigt.

Jag ger mig f*sen på att om D.I. hade radat upp en del risker och nackdelar med bolaget istället så hade effekten varit den motsatta.

I verkligheten är det ju ett och samma bolag, med samma möjligheter och med samma risker - oavsett vad D.I. går ut med.

Arcus-gruppen

Arcus-gruppen är en leverantör av vin och sprit i Norden. Norge och Sverige är de största marknaderna. Akvavit, Gammel Dansk och Vikingfjord Vodka är några av varumärkena.

Arcus-gruppen ägs till 83% av Ratos som förvärvade sin andel 2005. Målet är att utveckla Arcus till en ledande nordisk vin- och spritleverantör med tillväxt och ökad lönsamhet. Ibland kommer rykten om en kommande börsnotering eller försäljning. Inte så konstigt eftersom det är ju det som är Ratos affärside - köpa och sälja bolag.

Hur som helst. 2005 då det begav sig köpte Ratos sin 83%-iga andel för 474 miljoner. Arcus hade då en omsättning på 1,1 miljarder och en EBITA marginal på 4,6%. Bolaget bestod då av ca 1/2 miljard eget kapital, 1/2 miljard räntebärande skulder samt 1 miljard vardera av kortfristiga skulder respektive fordringar.

Åren gick, Finanskraschen passerade, och vi kom till 2010. Arcus omsatte då 1,6 miljarder. EBITA marginalen var just det året 8%. Hoppar vi fram ytterligare fem år till 2015 så omsätter bolaget nu 2,5 miljarder och EBITA marginalen landade på 8,4% efter att ha sjunkit något från toppåret 2013 då den var på 10,9%.

Arcus är bokfört till ca 700 milj kr i Ratos böcker. Samtidigt har man fått ut sin ursprungsinvestering plus ca 280 miljoner i pengar räknat från bolaget under årens lopp (se kommentarer nedan). Frågan är nu vad bolaget är värt på "marknaden" och kan säljas för?

Jag tror man har nått den lönsamhetsnivå som är rimlig att långsiktigt anta d.v.s fördubblat den från då man köpte verksamheten. Mycket högre än 10% tror jag inte kommer vara hållbart.

Man har lite mer än fördubblat försäljningen under de 10 år man haft Arcus i sin ägo. Förväntad framtida tillväxt är inte så stor som den som varit enligt mig. Varför? För den ökade försäljningen har inte kommit av sig själv ur det blå. Man har förvärvat varumärken. Andelen räntebärande lån har följdaktligen också ökat. I runda slängar, för varje extra lånad krona har man fått tre kronor i ökad försäljning. Netto-räntebärande lån är nu strax över 1 miljard.

Nu är det ju dock så riskkapitalister och bolånetorskar agerar - man lånar så gott det går. Det tillhör spelets regler. Ju mer man lånar - ju större "hus" kan man bygga.

Så Arcus kanske börjar bli moget för försäljning? I alla fall om marginalerna är på plats och om man inte tänker låna mer för att främja tillväxt.

Vad kan man tänka sig att Arcus är värt på den "öppna marknaden"? I dessa noteringstider är det svårt att veta MEN sätter man samma P/S som bolaget värderades till vid köpet så är bolaget värt ca 1,1 miljarder. Nu är det ju dock så att lönsamheten har, enligt plan, fördubblats också. Tar vi hänsyn till (1,1 x 2 = 2,2) det samt även justerar nedåt något p.g.a. den ökade belåningen så landar jag på ca 2 miljarder kr. Dock så om jag ska vara lite ironisk så undrar jag verkligen om någon där ute bland nynoteringarna längre bryr sig om lån och räntekostnader på balansräkningar. Det är nog bara omsättningstillväxt som räknas nu för tiden.

Om Arcus-gruppen skulle sättas på börsen så räknar jag med att Ratos skulle få 2 x0,83 = 1,7 miljarder för besväret. Det är ungefär 1 miljard mer än vad bolaget är bokfört till.

Ett annat värderingsförsök finns för den intresserade hos bloggaren Riskminimeraren som tittade på Arcus för drygt ett år sedan.

Vad anser du att en verksamhet som Arcus-gruppen är värd?

Sharpe-kvot, Standardavvikelse och Shareville

Shareville är en social plattform där man som kund hos Nordnet kan följa och visa portföljer.

I konceptet ingår ett rating system baserat på riskjusterad avkastning i form av s.k. Sharpe-kvot. Man kan erhålla 0, 1, 2 eller 3 stjärnor.

Sharp-kvot har sina rötter i modern portföljteori och dess upphovsman är William F. Sharpe. Man mäter avkastning i relation till antagen riskfri ränta (osäker på vilken nivå man använder på Nordnet) i förhållande till risken.

Avkastningen är väl inte så mycket att orda om, riskfri ränta kan man debattera nivån på men är väl förmodligen lika för alla i Nordnets kalkyler, men hur man definierar risk är kärnan i rating-systemet.

Risk enligt Sharp-kvoten är nämligen standardavvikelsen på en aktie. Det vill säga hur mycket det rör sig upp och ner. Det är inte hur balansräkningen ser ut eller huruvida affärsmodellen är beprövad eller ej. Det är aktiekursrörelserna som definierar "risken".


I princip kan risken enligt detta system vara större i ett välordnat och välkapitaliserat bolag än i en liten amerikansk uppstickar REIT med lövtunn balansräkning. 

Detta är naturligtvis ok om man själv anser att risk ska ses och mätas på detta sättet, men blir fel om man anser att riskmomenten i bolag ligger på en annan nivå än standardavvikelser i kursen.

Med det sagt så är Sharp-kvot ett inom branschen vanligt sätt att bedöma risk. Även fondbolag nyttjar det liksom sajter som Morningstar för att ranka fonder.

Traction Q1 2016

Traction är det lite mindre investmentbolaget som för inte så länge sedan gick upp i mid-cap från small-cap.

Man investerar i både noterade som onoterade företag och tar gärna en aktiv roll i bolag som man tror sig kunna "vända på rätt köl". Tittar man på substansvärdet och dess utveckling har man lyckats hyfsat bra över åren. 2007-2015.

Detta trots att man inte använder någon nämnvärd hävstång (belåning) och trots att man ofta har en ganska stor kassa.

Tittar vi på dagens substans så består de 146 kronorna per aktie av:

45 kr i likvida medel.
29 kr i finansiella placeringar (en del aktier för kortsiktigt ägande och räntebärande).
18 kr i onoterade aktiva innehav.
54 kr i noterade aktiva innehav (största innehav är Nilörngruppen).

Hälften  av substansen är m.a.o. aktiva innehav som man arbetar med att utveckla. Hälften är i princip kassa och motsvarande kortsiktiga placeringar som kan användas för kommande investeringar. Perfekt att använda om man hittar investeringsuppslag till attraktiva priser framöver.

Ovanstående får man idag till ca 23% "rabatt" vid en kurs på 113 kr/aktie.

Gillar man investmentbolag så tycker jag man gott kan kasta ett öga på Traction och göra sig en  bedömning.

Vad är din syn på Traction?

Tankar kring de egna kriterierna

Jag skriver inte så mycket kring mina s.k. ratingkriterier längre, men jag använder dem fortfarande. Har till och med skruvat på dem något.

För drygt ett år sedan utvärderade jag dem genom att titta på utvecklingen för bolag som rankades högt vs bolag som rankades lågt. Utfallet var sammantaget bättre på de som rankades högt.

Har gjort en liknande jämförelse nu där jag tittade på avkastningen på 3 års basis än en gång. Utfallet blev detsamma. Högt rankade bolag avkastade sammantaget mer än lågt. Detta oaktat inköpspris.

Så tydligen hjälper kvalitetskriterierna mig att välja framgångsrika bolag som sammantaget fortsätter vara framgångsrika. MEN jag får ingen vidare avkastning (på 3 års sikt) när jag går in i lägre rankade bolag. Det finns naturligtvis undantag, men som helhet.

I en första kategorin finns dessutom bolag som redan för 3 år sedan ansågs "dyra", enligt mina egna resonemang, och i den andra kategorin bolag som för tre år sedan sågs som "billiga", enligt mig.

Den främsta orsaken till avkastningen har heller inte varit multipelexpansion (vilket jag först trodde då det varit så goda börsår) utan vinsttillväxt följt av försäljningstillväxt.

En tillväxt som fanns och syntes hos många av dem redan åren innan den utvärderade 3-års perioden.

Nu finns det ett brett spektra av investeringsstilar att ta inspiration från - allt ifrån daytrading till indexfondsparande, men jag tror att bland de mest intressanta stilarna att dra lärdomar ifrån är din egen. Vad är det för bolag och situationer du dras till? Vilka verktyg använder du? Hur är ditt utfall? Vad kan du skruva mer på?

Jag gillar Skanska men jag köper inte, än

Jag gillar och har Skanska i min portfölj, men det är inte så att jag köper mer just nu.

Jag tycker mig se att vi har en riktigt byggboom just nu så jag är inte alls förundrad över att byggbolag är populära. Skanska gör just nu ca 11 kr i vinst per aktie vilket är bra.

Utdelningen ligger just nu på 7,50 kr/aktie och direktavkastningen är på nuvarande kurs (177 kr) historiskt låg.

Omsättningstillväxten över tid är dock låg i ett bolag som Skanska.

Ett bolag som Skanska hålls i mitt tycke därför som en utdelningskomponent i portföljen, inte tillväxtskomponent. Den förväntade tillväxten är m.a.o. låg.

Nuvarande 4,2% i direktavkastning lockar inte. Visst kan man få extrautdelningar också, men frågan är hur mycket regel och hur mycket undantag det är.

Multiplarna P/E, P/S, P/B är alla historiskt höga. Direktavkastningen historiskt låg. Allt detta kan vara ok om man förväntar sig bra framtida tillväxt, men jag tror faktiskt att Skanska kommer fortsätta ungefär som förut. D.v.s. byggkonjunkturen kommer gå i sina cykler och just nu står vi i en högkonjunktur då det gäller bygg.

Med det sagt så är Skanska ett bolag jag gärna ökar i om det kommer ned i pris en bit till, men det gör det troligen först då det blir lite mer negativa tongångar alternativt det blir allmän makro-oro på världens börser. Ja aktien ligger i alla fall inte över 200-lappen i alla fall vilket jag tyckte var horribelt för drygt ett år sedan så hopp finns.

Vad är din syn på Skanska?

Yara ökar vinsten på sjunkande försäljning

Nyss avskiljdes utdelningen i norska Yara. Jag hade tur tidigare som råkade gissa rätt på att utdelningen skulle landa på 15 nok.

Påminner lite om en skröna jag hört om en arbetsgivare som bland alla arbetssökandes CV:n "drog" vem som skulle få anställningen. En ren chansning alltså. Motiveringen var "Jag vill ha medarbetare som har tur".

Hur som helst. Yaras försäljning sjönk något under Q1 men vinsten ökade. En av anledningarna till det är att energipriserna gått ned än mer. Jag har gnatat om det tidigare, att låga energipriser gynnar Yara. Finns nog ett 30-tal inlägg sedan tidigare på bloggen kring och om bolaget så ska inte trötta ut läsare med så mycket mer om bolaget just nu.

Yara är ett sådant där bolag som vissa inte vill röra eftersom det inte har prissättningsmakt. Andra bryr sig mindre om det och kan leva med svängiga marginaler så länge finanserna är goda och allt pekar på att mat kommer behövas serveras på våra bord även i framtiden.

För egen del så får jag gå tillbaka till 2013 innan senaste köpet gjordes. Gjorde ju t.o.m. av med en tredjedel av innehavet när jag tyckte det blev allt för ansträngd värdering. Nu har dock intresset väckts igen.

Vad är din syn på Yara?

Kurs i skrivande stund är 292 nok.

Nordnet kontrar Avanzas gratiserbjudande

På temat nätmäklare, konkurrenssituation och hur man lockar till sig nya kunder så har nu Nordnet kontrat Avanzas erbjudande.

Avanza lanserade nyligen gratis aktiehandel på Stockholmsbörsen om man ännu inte nått upp till 50.000 kr i samlat sparande hos dem. Courtage-klassen kallas start och gäller nya som befintliga kunder.

Nu kontrar Nordnet med gratis aktiehandel på Stockholmsbörsen om du har ett samlat sparande på under 80.000 kr och gör färre än 500 affärer per år. Dessutom behöver du vara medlem i nätverket Shareville som är ett nätverk där man visar och kan se andra medlemmars portföljer och agerande.

Jag gillar initiativen och kontringarna som görs av våra nätmäklare. Det har hänt ganska mycket ända sedan Avanza lanserade gratis-indexfonden Avanza Zero. Nu snart exakt för 10 år sedan.

Lägre kostnader är alltid bra. Sedan så uppstår dilemman då transaktioner blir för lätta och för billiga. Här spelar också ISK-reformen in.

Jag är FÖR att människor intresserar sig för sparande på ett eller annat sätt. Det sparande som blir av är överlägset bättre än det som inte blir av. DET är A och O. Hur man lägger upp sparandet är en följdfråga som det finns olika infallsvinklar på.

Själv kör jag en lite mixad stil av månatlig sparande i sparkonton och indexfonder med direktköp av aktier med oftast ganska jämna mellanrum.

Jag har lärt känna mig själv så pass att jag noterat att i tider då jag har mindre aktieintresse så sjunker min sparkvot. Direktköp i aktier gör så jag väljer spara undan mer pengar än då jag inte underhåller mitt aktieintresse. Detta är egentligen helt ologiskt. Jag borde ju alltid spara så mycket jag bara kan och om jag inte hittar något köpvärt - sätta av den fulla summan i väntan på det - men så agerar jag inte när jag tar en titt på verkligheten och gamla kontoutdrag. I tider då aktieintresset svalnar så  luckras sparivern upp.

Är jag ensam i detta eller känner någon igen sig?

Den andra saken jag vill lyfta är det här med transaktioner. Kostnaderna för transaktioner i nuläget är så försumbara så det gör knappt avtryck i portföljen. Det som gör avtryck är överilat agerande.

Har du något bra tips på hur man undviker överilat agerande?

Spartacus nybörjar-portfölj

Stefan på z2036 gjorde ett  intressant förslag på en z2036 noob-portfölj när han skrev om Avanzas nya courtage-klass.

Tänkte spinna vidare på temat och också föreslå en liten aktieportfölj till nybörjaren med ett kapital under 50.000 kr.


Hennes & Mauritz
Industrivärden
Investor
Lundbergs
Melker Schörling


Du blir på 5 innehav direkt och indirekt ägare till ca 30 noterade storbolag plus en del onoterade verksamheter. Samtidigt så är innehaven inte fler än att det förhoppningsvis i alla fall blir några tusenlappar i vart och ett.

Mitt förslag är vidare att använd gärna tiden då du sparar ihop mer kapital till att läsa på om ovanstående bolag samt deras underliggande innehav. Du kommer då få kunskaper i en mängd bolag och branscher. Är du osäker på hur du ska värdera dem - köpa i- så använd en jämn fördelning.

Antalet 5 anser jag är det minsta antal man bör ha om man ska kunna tala om en någorlunda diversifierad "portfölj". Det blir väldigt mycket bolagsrisk med färre innehav. Samtidigt är 5 inte fler än att det bör gå med väldigt liten ansträngning i alla fall följa med i årsredovisningarna. Det är dock bolag som man kan fördjupa sig i väldigt, väldigt mycket om fascination uppstår.

Jag tror att ovanstående portfölj lämpar sig väl som inkörsport för aktieintresserade. Vad tror du?

H&M 2005 och nu

Det är roligt att läsa nya årsredovisningar, men det är lika roligt att gå tillbaka till gamla.

Hennes & Mauritz är inget undantag. 2005 kunde klädkedjan stoltsera med 1193 butiker och 72 miljarder i omsättning att jämföra med de 3610 butiker och 210 miljarder i omsättning 10 år senare (2015). Jag förmodar att om 10 år finns ännu fler butiker och det kommer krängas ännu mer kläder, om det vill säg väl.

Samtidigt har rörelsemarginalen gått från 21.5% (2005) till 14,9% (2015). Marginalpress brukar klassiskt tyda på ökad konkurrenssituation. Bruttomarginalen var 59,1% (2005) respektive 57% (2015).

Bruttomarginalen är intressant då det visar på vad själva kostnaderna för själva varorna är kontra försäljningen.

Rörelsemarginalen är intressant då det visar på vad kostnaderna för själva rörelsen ligger på kontra försäljningen.

Gör man ett stickprov och jämför 2005 med 2015 sticker alltså rörelsemarginalen ut mest.

I en analys från Mars i år menar Morgan Stanley på att trenden med nedåtgående rörelsemarginal kommer att fortsätta. Nya butiksöppningar kommer inte kunna kompensera för detta utan resultatet kommer bli sjunkande vinster.

Kikar man på försäljningen per butik sett och jämför 2005 med 2015 så får man 60 milj per butik i försäljning och ca 13 milj kr i rörelsevinst 2005 mot 58 milj kr per butik i försäljning och ca 8 1/2 milj kr i rörelsevinst per butik 2015. Man kan likna det vi att det nu behövs ca 3 butiker för att nå samma rörelsevinst nu som det krävdes 2 för under de "goda" åren. 3 butiker är troligen allt annat lika dyrare i drift än 2.


Även om varor kan köpas in till ungefär samma låga priser så har "utväxlingen" blivit sämre när man ska kränga kläderna. De ökade rörelsekostnaderna har man inte lyckats kompensera med ökade priser gentemot kund. Eller vad kostar en topp idag? 2005 annonserades de i alla fall för 149 kr.

Idag får man en mönsterstickad top för... 149 kr också!

Dålig utveckling kan någon tycka. Samtidigt tycker någon annan att det gått bra då en affärsrörelse med 36, som ovanstående, butiker är bättre än att "bara" haft 12. Det är dessa grundfunderingar som brukar vägas och mätas då det gäller Hennes & Mauritz. Tillväxt kontra marginaler.

Släpper vi de hårda siffrorna så framträder en annan intressant bild. Hur Hennes & Mauritx vill uppfattas. 2005 hette det "Mode och kvalitet till bästa pris - med ett brett och varierat sortiment för familjen". 2015 heter det "Mode och kvalitet till bästa pris - på ett hållbart sätt" och andelen sidor som tillägnats hållbarhetsfrågor har tredubblats i årsredovisningen.

Idag kommer nästan en tredjedel av bomullen från s.k. hållbara källor. 2005 var väl det i princip 0. Vattenförbrukningen är enorm när det gäller bomull. För ett kg bomull kan det gå upp till 29.000 liter vatten. Jämför det med att odla potatis som tar ca 500 lit per kg. Brist på sötvatten börjar bli ett allt större problem på många håll i världen. Jag tror inte alls vi kommer få se färre flyktingströmmar i vår nära framtid. Jag tror vi kommer få se fler. Flyktingströmmar som har sitt direkta ursprung i konflikter - som har sin grogrund i svårare levnadsförhållanden - som har sin grund i sämre tillgång till sötvatten. Nu kom jag ifrån ämnet lite, men hur som helst.

Hennes & Maurtiz följer sin tids trend och har börjat arbeta mer med hållbarhetsperspektivet. Vilket jag är bra. Det intressanta i sammanhanget är att det inte verkar ha slagit väldigt hårt på bruttomarginalen av ovanstående siffror att döma.