Utvärdering av fiktiva portföljer

Som kanske bekant så experimenterar jag en del med fiktiva portföljer. Inte minst för att prova på strategier som jag egentligen inte är helt bekväm med.

En sådan var den s.k. Novemberportföljen (2010-2013) som i 2 av 3 delar blev slagen av indexfonden Avanza Zero. Jag noterade t.ex. att småbolag var ingenting jag hade någon edge i att välja rätt bland. Att felsatsningar kan ge stora förluster. Att man inte enbart ska satsa på höga utdelningar. Att ha fokus på indexfonder och blanda där in en del investmentbolag så ger det troligen bäst resultat på sikt.

Två andra fiktiv portfölj som egentligen startades upp på Shareville innan de lade ned den gamla tjänsten var två väldigt passiva fondportföljer. Det förutsattes att inga transaktioner gjordes efter den 1 januari 2012 fram till idag.

En portfölj, 50-50 portföljen, innehöll 50% Avanza Zero och 50% Spiltan Räntefond Sverige.

På 3 år har den portföljen avkastat 37,5% d.v.s. ca 11% årligen. Det innebär att man kan dubbla pengarna på 7 år förutsatt att det fortsätter så som det gjort hittills (långt ifrån säkert). 50-50 portföljen får anses vara tämligen defensiv, men har ändå presterat helt ok. I alla fall om man jämför med vad den genomsnittliga spararen kan få ut på ett sparkonto. Den här portföljen kan liknas nästan med bloggerskan Finanskvinnans sammansättning som har ca 50-50 i fördelning på sitt sparande.

Den andra portföljen, 33-33-33 portföljen, innehöll 33,3% Avanza Zero, 33,3% Danske Invest Global Index och 33,3% Spiltan Räntefond Sverige. En något mer aktietung portfölj. Dessutom lite mer diversifierad då man via Danske Invest Global får en bred global exponering. Portföljen har på tre år avkastat 50,2% vilket ger ca 15% årligen. Det är riktigt bra. Även denna sammansättning får anses vara relativt defensiv. Låga avgifter, bred diversifiering och en relativt stor dos räntesparande.

Lärdomarna från de s.k. Novemberportföljerna håller i sig. Billiga indexfonder är inte alls dumt som bas.

Min egen riktiga portfölj har under 3-årsperioden 2012-2014 gett 59,3% i avkastning. Det vill säga ca 16,5% årligen. Den följer med andra ord den generella börstrenden. Den något högre avkastningen kan naturligtvis förklaras av att andelen räntesparande är lägre i min depåer än 33,3%. Inte på någon "edge" i "stockpicking".

Nu till det senaste experimentet, Crassus och Cicero portföljerna. Två portföljer med fokus på branscher jag i normalfallet håller mig ifrån, fastigheter och finans. Försöket har enbart hållit på ett år. Det intressanta här är inte att slå en indexfond utan för att se hur min riktiga portfölj presterar i relation till dessa. Är det så att jag lika gärna kan välja och vraka bland bolag i branscher jag känner mig mindre bekväm med?

Crassus-portföljen var riktad mot fastighetssektorn. 2014 erbjöd de en kursuppgång på sammanlagt +17,3%. Detta då jag t.ex. inte tagit hänsyn till dollarförstärkningen. Avkastningen ska egentligen vara något högre, men som ett jämförsvärde duger det. Då hälften var noterat i usd skulle jag troligen ha tjänat något mer på att ha denna portföljen på åtta innehav (Skanska, Castellum, Hufvudstaden, Wallenstam, VNQ, VNQI, IFEU, XHB)  än min egen.Crassus 1 - Spartacus 0.

Cicero-portföljen var riktad mot finanssektorn. 2014 erbjöd de en kursuppgång på +10.1%. Samma sak här men ännu något mer underskattat då fem av 8 innehav är usd-noterade, men totalt sett bör det inte ha slagit min egen portfölj trots det. Portföljen innehåller Wells Fargo, Handelsbanken, AIG, Sampo, Oaktree Capital, Goldman Sachs, IYF, KIE. Cicero 0 - Spartacus 1.

Av de 16 innehaven så har 14 stigit och 2 sjunkit. Det har m.a.o. varit ett gott år för de flesta.

Totalt sett så skiljer sig inte dessa fiktiva portföljer nämnvärt från min egen. Den lilla skillnaden är egentligen insignifikant. Jag kan med rätta ställa mig frågan om jag egentligen tillför något till avkastningen med mina lite djupare funderingar kring bolag och branscher?

Även en ytligare "stock-picking" i branscher jag egentligen ej är så bekväm med avkastar ju ungefär lika mycket.

Även en investering i en blandning av billiga indexfonder avkastar ungefär lika mycket. I alla fall när vi mäter under en period då börsen generellt går upp.

Så under den tidsperiod som mäts ovan kan jag konstatera att jag i alla fall ej lyckats förstöra värden, men jag tillför heller ingenting i avkastning, än så länge. Frågan är hur det ser ut då det vänder nedåt. 2011 var ju t.ex. för mig ett mycket bättre år än för t.ex. Avanza Zero, men det var ju då det...

Kära läsare, om du söker överavkastning i tider av allmän börsuppgång så är troligen inte denna blogg den du bör söka tips ifrån. Jag har ingenting att komma med där.

Istället får jag bjuda på lite fyrverkerier, sedan ska jag gå ut och tända grillen för sista gången i år.

Användbara länkar

Screeners och analysverktyg
Den magiska tabellen
4-traders
Analysguiden
Börsdata
Företagskalendern
Global Equity Screener
Morningstar
Nyckeltal för aktier
Stock Analysis
Yahoo Finance




Förvaltare
Didner & Gerge
Longleaf
Oakmark
Odin fonder
Skagenfonder
Spiltanfonder
Stockzoa 
TIN fonder
Yacktman 



Index
Global Stockmarket Valuation
Commerzbank Marknadsöversikt
S&P 500 PE Valuation 



Forum
Bogleheads
Corner of B and F
Seeking Alpha 
Stockchase


Sentiment-indikatorer
NAAIM
Fear & Greed Index 

Midvinterbörsen

Nu har vi gått in i midvintern. Ordet kan ha olika betydelse i olika sammanhang, beroende på om man menar den mörkaste tiden på året eller den kallaste.

Den mörkaste har ju precis peakat (22-23 december) och den kallaste brukar ju inträffa januari-februari, därefter går vi mot varmare tider. Så på sätt och viss kan man nu säga att vi är mitt i midvintern. I fornordiska tider var 14:e januari troligen ansedd som midvinterdagen. Sedan har vi ju lärt oss fira mässa för Kristus - "kristmäss" eller christmas som engelsmännen kallar det. Jolablot har ersatts av lite andra traditioner. Traditionen att äta mycket och gott har vi dock kvar.

I alla fall här ligger det en tunt täcke av snö och minusgraderna har bitit sig fast. Julstöket är avklarat och det blir ett par lugnare dagar fram till nyår.

På aktiefronten har det varit lika lugnt. Lite "triggad" blev man när det såg ut för ett tag sedan att fler aktier skulle falla nedåt i pris. Då ökade aktiviteten på både aktieintresset som bloggandet. Dock så vände det strax uppåt igen och enbart oljepriset samt några relaterade bolag ser "billiga" ut. Eftersom jag inte har för avsikt att gå stort in i något råvarubetonat så föll intresset åter något igen.

Bolag som Aker, Ganger Rolf, Ratos, Alfa Laval och Kongsberg har alla en mindre eller större exponering mot t.ex. oljeservice. Det räcker. Jag är inte intresserad av "renodlade" oljebolag.

Kongsberg fick förresten en hyfsad stor order från Polen nyligen. Missilsystem till deras kustförsvar. Lite udda är det att det land som har längs kust i Östersjön, Sverige, lagt ned sitt kustförsvar. Tidigare var det väl drygt 50.000 man som kunde mobiliseras till enbart kustförsvaret för att bemanna fasta och rörliga batterier, lägga minspärrar o.s.v.. Idag är så vitt jag vet allt det ersatt av en stycken amfibiebataljon.

Kongsberg har också tappat en del i kurs och börjar närma sig mer acceptabla nivåer. Till det kan också en svagare norsk krona räknas. Tvärt emot den amerikanska dollarn som stärkts har ju den norska kronan försvagats.

En starkare amerikansk dollar har ju gjort underverk för portföljen då innehav som t.ex. Berkshire och Walmart inte bara stigit i kurs utan ännu mer räknat i sek p.g.a. en starkare dollar. Dock är det ju inte lika roligt att öka i dem då. Även om det inte går förutspå valutakurser så är jag ju ändock medveten om att jag omedvetet låter det spela in i min bedömning över vad som är dyrt eller billigt. Det är en psykologiskt fälla. Dollarn kan ju fortsätta stiga i 10 år till, vad vet jag. Men man (eller i alla fall jag) har en tendens till att titta mest på det som ligger närmast i backspegeln. Det är en svår sak att överkomma, mentalt.

Håller man sig enbart till sek noterade bolag kommer man delvis ifrån det, men inte helt. Många av våra svenska börsbolag är ju multinationella. Valutaförändringar påverkar dem och deras vinster också.Kanske blir det lite tuffare för våra exportbolag framöver, kanske inte.

Ja det finns många frågetecken här i vår värld, inte minst på aktiemarknaden. Frågan är om det går mot mörkare tider eller ljusare? Och även om det blir ljusare kan det ju ändå bli kallare innan det blir varmare. Hur som helst. I brist på några egentliga råd, från mig till eder alla, en midvinterdikt.

Midvinterbörsens köld kan vara rå. 

Kurser stiga och falla.

Alla titta ängsligt på

Ska man verkligen palla?

Spararen traskar runt i en bana

Undrar om aktiebörsen snart ska åka utförskana?

Snön lyser fortfarande vit på taken

Och Spartacus badar bastu naken

God fortsättning!

Skattestatistiskt årsbok för 2014

Skattestatistiskt årsbok. Visst låter det lockande att läsa...

2014 års version har i alla fall kommit ut nu.

I den kan man läsa saker som att:

1% av de mest förmögna äger 1/4 av all förmögenhet.

Nettoförmögenhetens medianvärde är 65.000 kr

Nettoförmögenheten består nästan uteslutande av fastigheter. Banksparandet enbart 11%. Det är m.a.o. i bostaden som svensken har sin "förmögenhet".

Skattekvoten (skatternas andel av BNP) i Sverige ligger på 45,4%. Att jämföra med genomsnittet i EU15 på 38,4%

Ett annat sätt att mäta skattetrycket är den disponibla inkomstens andel av inkomsten. Alltså lön minus skatt plus transfereringar. Skatten som betalas går ju trots allt i många fall tillbaka till den genomsnittlige svensken på något sätt barnbidrag m.m.) så "trycket" mätt i Skattekvot är inte alltid rättvisande. I Sverige är den disponibla inkomsten för en ensamstående i genomsnitt 75,1% av lönen (EU 70,5%) och en gift med två barn i genomsnitt 82,1% (EU 82,2%).

För den som vill fördjupa sig mer så finns hela rapporten till beskådan här.

Trevlig andra advent!

Oljesektorn, Black Friday och preferensaktier

Oljepriset fortsätter falla. WTI i skrivande stund på 66 usd. Riggoperatören Seadrill ställde in utdelningarna på obestämd tid. Kanske inte jätteförvånande att de är först ut då det var det riggbolag med sämst balansräkning när jag gjorde en sammanställning i våras. Eller som Placera.nu skriver "Seadrill motiverar beslutet med att det nuvarande försämrade marknadsläget gör att bolaget i stället ska fokusera på skuldreducering"

Vi får se om fler riggoperatörer följer Seadrills exempel. Det mesta inom olja, inte bara oljan självt, har i alla fall sjunkit i pris.

Bolag så som Ganger Rolf handlas nu till 72 nok, Aker 153 nok, Det norske oljeselskap 37 nok, TGS Nopec 156 nok, Statoil 133 nok, Transocean 21 usd, Diamond Offshore 29 usd, Ensco 34 usd, Fred Olsen 73 nok, Exxon 91 usd, Lundin Petroleum 105 kr och BP 39 usd.

Det kan vara intressant att se tillbaka om något år eller två för att se vad som hänt då.

Hur ser du på oljesektorn?

Något annat som har en fallande trend är järn, koppar och andra metaller. Järn har nu kommit ned till 80 usd vilket är i nivå med 2009 års nivåer.

Följdaktligen prissätts bolag så som Vale till 9 usd, BHP Billiton 52 usd och Rio Tinto på 47 usd.

Järnpriset toppade februari 2011 på 187 usd och har sedan dess varit i fallande trend (med lite gupp i mellan). Kanske man sagt många gånger under resans gång att "nu vänder det snart". Dock går ju inte sådant direkt förutsäga.

Det krävs att man har sin egen uppfattning och investeringstes klar för sig när man går in i råvarusektorn. Det kan bli brutalare än en Black Friday på Walmart.

Appropå Black Friday. Konceptet verkar ha spridit sig till bl.a. Storbritannien. Black Friday är ju dagen efter Thanksgiving. En stor shopping- och readag då julhandeln traditionellt inleds för amerikanarna. Det brukar också vara en ledig dag, en klämdag.

Även här i Sverige har jag sett lite försök från handelns sida att få oss att anamma detta "fenomen". Ja det är någonting speciellt med oss människor och när vi tror oss se någonting på REA. Oavsett om det gäller aktier i bolag, storbilds-tv eller barnleksaker. Man köper gärna, mer och mer oavsett om man behöver det eller ej.

Motsatsen till Black Friday torde vara Buy Nothing Day, en köpfri dag, som traditionellt här "firas" sista lördagen i November. En dag då man inte shoppar någonting samt lämpar sig för manifestationer i syfte att ifrågasätta konsumtionssamhället

Hur ser du på Black Friday och Buy Nothing Day?

Wal-Mart förresten verkar ha kommit ur "rean" då aktien nu prissätts till 88 usd. Även om aktien blivit populärare hos Mr Market är kedjan dock inte det hos alla andra.

 Protester förekommer bl.a. för att ge arbetare på Walmart bättre arbetsförhållanden. Walmart är så vitt jag vet en av USAs största arbetsgivare med ca 1,3 miljoner anställda och hamnar därför ofta i fokus. En del av kritiken handlar om sjukvårdsförsäkring. Där Walmart tydligen inte betalar alla sina anställdas sjukvårdsförsäkring. I Sverige har vi ju ett annat system med bl.a. allmän sjukförsäkring och sjukvård som bekostas via skattesedeln.

Hur ser du på sjukvårdsförsäkringssystemet och dess finansiering? 

Medan råvaror gått ned i polularitet under 2014 så har något annat växt i popularitet, preferensaktier. Får bara några få år sedan var de nästan exotiska undantag på den svenska börsen. Nu finns de i en allt större mängd. De verkar vara ett allt mer populärt inslag i finansieringen för olika bolag. I och med sjunkande sparräntor så ser nog många dem som ett bättre alternativ. De lockar ju med hög direktavkastning. Finns det dock fallgropar även här? Preferensaktier ger företräde framför stamaktier, men det är ändå skatteverk och långivare som står först i kön om det skulle krisa på riktigt.

Hur ser du på preferensaktier?

Mohnish Pabrais råd till en 12-åring

Nyligen höll Mohnish Pabrai sitt årliga möte med investerare i sin fond. Då fick tydligen den 12-årige sonen till en av dem chansen till en fråga. Följande är ett referat från den stunden.

"Boy: If a person my age is thinking of becoming an investor, what are the main things I need to do to prepare?

Pabrai: How old are you?

Boy: Twelve.

Pabrai: I was two and a half times your age when I got to that question, so you’ve got a solid head start. Well, you’re at the meeting, so this is a good place for you to hang out. Are you having a good time?

Boy: Yes.

Pabrai: Have you been to Omaha? (Pabrai syftar på Berkshires bolagstämma).

Boy: No.

Pabrai: Are you planning to go next year?

Boy: I don’t know.

Pabrai: Make sure your Dad takes you. Do you have a brokerage account?

Boy: Yes.

Pabrai:  How is it invested? Please get this boy a microphone – we’re going to have an extended conversation.

Boy: Wells Fargo…Bank of America…Fairfax…and Berkshire Hathaway.

Pabrai: That’s four stocks. Is that enough? Do you know about the companies?

Boy: Not too much ‘cause my Dad does it, but he taught me about it.

Pabrai: What about buying Apple?  Do you have an iPhone?

Boy: Yes.

Pabrai: Why not buy the things that you use? Like, have you seen the iWatch?

Boy: Yes.

Pabrai: Do you like the iWatch? Are you going to get one?

Boy: Probably not.

Pabrai: What about the iPhone 6?

Boy (checks with Dad): No.
 (Laughter from the audience)

Pabrai: One of the first things I tell people is, if you want to learn about investing, you want to open an account and make real investments, because that’s when it becomes real. I would suggest, for the stocks you buy in the future for your portfolio, you make the decision. You can consult your Dad, but you don’t need to agree with him. If he tells you, “You should buy it,” you should say, “Thanks for the advice, but I’ll make my own decisions.” Is that okay, Dad?

Dad: That’s fine.

Pabrai: Make your own decisions in the future, and before you buy stocks, understand the business. Have discussions with your Dad and others about the economics of the business, which is how much could you buy the whole business for if you had unlimited cash, and then how much does it produce in earnings, in cash. It’s the same economics as a lemonade stand. If you put up a lemonade stand and you’re buying everything, it might cost $25, and if at the end of the day you end up with $60 that’s a good business, but if you end up with $20 that’s not such a good business. So focus on that.  Your Dad can probably direct you towards books that might make sense. One book I would suggest is called The Little Book That Beats the Market.  Have you read that book?

Boy: No.

Pabrai: Is it at home?

Boy (checks with Dad): Yes.

Pabrai: Maybe you could start by reading that book. Joel Greenblatt actually wrote it so a person of your age could understand quite a bit of it. Beyond that I would say to start reading the annual reports, like Wells Fargo, Bank of America, Fairfax…start reading them and when you come to something you don’t understand, ask questions or go to Google and ask questions. You’ve got a significant head start. Just continue that and keep reading. Warren Buffett says that if you were told that you could have any car in the world, but the rule was that you could never change that car, so the car you decide to get today would be the car you would keep for your whole life, you couldn’t sell it, so if that were the case, would you maintain that car well? Like, if there were some repairs that had to be done, you would make those repairs, and you’d keep it in good shape, right? Because it would have to last one hundred years.

Boy: Right.

Pabrai: He says it’s the same thing with your brain. You’ve got one brain, and you don’t get to replace it, and it has to last your whole lifetime. The best thing you can do is keep feeding more and more information and synthesizing more information into that brain. The earlier you start doing it, the greater your advantage. If you start at the age of twelve, it will be of huge value, because from twelve to nineteen is the period of greatest creativity. By the time you go to college it’s all over. So you can really do exceptionally well. Thank you.

Boy: Thank you."

Alfa Laval Q3 2014

Alfa Lavals senaste rapport finns här: Alfa Laval Q3 2014

Både omsättning som orderingång har stigit rejält. Dock sjönk resultatet i jämförelse med föregående års Q3.

Alfa Laval som sysslar med bl.a. flödesteknik har ju också ett ben i olje- och gas sektorn vilket varit under press på senare tid. Oljepriset är nått allt lägre nivåer så vi får se hur det kommer bli framöver. Mr Market har ju i alla fall sänkt bolagets framtidsutsikter något.Dock som min genomgång av bolaget visat sedan tidigare är Alfa Laval ett högkvalitativt och väldiversifierat bolag: Analys av Alfa Laval 2012-08.

Ett sådant där bolag som aldrig egentligen blir billigt relativt vad som finns att tillgå på börsen. Ett bolag som man liksom H&M, sällan behöver skriva och hårdbevaka mycket om och kring då det sköter sig självt.

Det redovisade resultatet sjönk då bolaget gjort en del omstruktureringar och tagit kostnader för bl.a. flytt från Danmark till Kina. En del avser också förvärvskostnader av Frank Mohn AS. Detta förvärv gjorde om Alfa Lavals balansräkning en hel del. En stor Goodwill-post kom till och belåningen ökade markant. Soliditeten gick från 43% för ett år sedan till 32% i skrivande stung.

Köpeskillingen för Frank Mohn var 13 miljarder nok på skuldfribasis och för detta får Alfa Laval ett bolag som 2013 omsatte 3,4 miljarder nok. Enligt Alfa Laval ska Frank Mohn uppvisa långt högre rörelsemarginaler än vad Alfa Laval gör och vara välskött. Frank Mohn är en leverantör av system till fartyg och enheter för olja, gas och offshore. Jag får lite Aibel-Ratos känsla över det hela, att man köper någonting i en konjunkturtopp och sedan får se branschen dala, men låt oss nu hålla tummarna...

Vinsten som 12-månaders rullande är nu 6,94 kr. Lägsta på flera år (sedan 2009). Det ger en PE TTM om 21,3 med en kurs på 148 kr. Direktavkastningen basrad på 3,75 kr i utdelning blir då 2,5%. Dyrt kan man tycka. Å andra sidan är Alfa Laval-aktien alltid dyr och frågan är huruvida nuvarande vinstnivå (med diverse engångskostnader) egentligen är representativt ur ett mer långsiktigt perspektiv.

Månadens MIILF

Dags för en liten kort uppdatering gällande månadens MIILF - Mature Investors I´d Like to Follow.

Denna MIILF-bevakning uppdateras fortlöpande och fokus ligger på vad några erkänt duktiga kapitalförvaltare förvärvat och till vilka priser de ansåg det vara köpvärt.


Didner & Gerge

Q3
Swedish Match ca  235 kr
Volvo ca 80 kr
Elekta ca 75 kr
Swedbank ca 175 kr
H&M ca 290 kr




Skagen

Oktober
Lundin Mining ca 33 kr
Unilever ca 41 usd
Sanofi ca 50 usd
AIG ca 52 usd
Goldman Sachs ca 180 usd
Citigroup ca 51 usd



Warren Buffet

Q3
Directv ca 86 usd
Charter Communications 158 usd
General Motors 35 usd
WalMart ca 76 usd



Donald Yacktman

Q3
Twenty-First Century Fox ca 34 usd
Oracle Corporation ca 41 usd
Procter & Gamble ca 82 usd

Ditten och datten

För ett litet tag sedan kom Finansinspektionen med ett förslag om att man ska amortera på bolån. Om skuldsättningen är över 70% så ska 2% av lånet amorteras årligen. 1% om skuldsättningen är över 50%.

Min personliga reflektion är att det är bra att man nu äntligen från myndighetshåll (politiskt styrt myndighetshåll) börjar sträva efter att det ska bli kutym att lån är någonting som ska betalas. Det är bra att fokus släpps något från Riksbanken (som ska vara politiskt oberoende och inte detaljstyras av politiker) och styrräntan. Riksbanken ska sköta penningpolitiken, inte bolån.

Dock kan jag tycka att vi har långt kvar, och mer att lära, från vårt östra grannland, Finland. Där är tydligen amorteringstaket 30 år.Amorteringsfria bolån existerar inte.

I Finland är ens hem i genomsnitt avbetalt efter 20 år. I Sverige ligger snittet på 125 år. I Finland betalar man i regel mycket mindre till banken eftersom betalningstiden är kortare totalt sett. Räntorna sägs i regel vara lägre eftersom "risken" med snabbt återbetalade lån är lägre och därmed "kräver" mindre riskpremium.

Det finns de som beklagar sig över att man ska betala tillbaka lån. Jag ser dock övervägande fördelar hur jag än vrider och vänder på det. Jag kan tycka nuvarande förslag t.o.m. är ganska lamt. Dessutom (som jag påtalat många gånger förut) så anser jag att ränteavdragen ska avskaffas. Jag tycker det är tämligen lustigt att lån ska subventioneras (vilket dessutom skjuter upp priserna på bostäderna för än så länge har jag inte sett en mäklarkalkyl där ränteavdraget inte är medtaget som en självklarhet) men att sparande ska bestraffas med skatt.

"Peace in our time" pappret som skrevs på i Minsk för några veckor sedan och skulle ge vapenvila i Ukraina har visat sig vara lika effektiv som tidigare liknande historiska skrivningar från 30-talets Europa (m.a.o. inte alls). Av allt att döma så har Ryssland använt vapenvilan för att föra fram än fler förband till fronten. Det lär nog inte bli lugnt än på ett tag...

Q3 rapporter har strömmat in i strid ström. En del har lästs, en del har jag läst referat av på andra bloggar (ja jag föredrar i många fall bloggar framför nyhetssidor). I huvudsak tycker jag det varit få negativa överraskningar. En del positiva och det mesta "lunkar på" i vanlig takt. Det verkar finnas en del tecken på att Tyskland saktar in. Även Kina sägs ju lugna ned sig något. Vi får se hur det blir med det, men märkbart är  i alla fall att råvaror så som olja, järn m.m. fått se sina priser sjunka. Detta gör en annan naturligtvis än mer intresserad av råvarusektorn. Man är ju som en fluga som dras till värmelampan. Det ser varmt och skönt ut, men det gäller att inte bränna sig...

Vale, Rio Tinto, BHP Billiton. Ja jag skulle ljuga om jag sa att jag inte blir intresserad. Dock är jag ju mycket väl medveten om att det här med exponering mot råvarumarknader och deras priser är inte helt lätt. Vale handlas just nu på 8,80 usd (2,8% dir.avk), Rio Tinto på 47,70 usd (4%) och BHP Billiton på 58,20 usd (4,1%). BHP Billtion är ju förresten lite kul för aktien finns i två varianter på NYSE börsen. Varav en handlas billigare av någon udda anledning.

Sedan har vi ju budgetspelet. Regeringen har lagt fram sitt budgetförslag. Alliansen och SD likaså. Hur ska det gå? Antagligen blir det mycket rök för ingenting. Ingen verkar sugen på nyval direkt även om det vore en teoretisk möjlighet.

Rosetta-sonden har efter 10 års färd i rymden kommit fram till kometen 67P. Rymden är ju alltid spännande och när man börjar tänka på det otroligt stora, oändliga, världsalltet som vi bara är en liten, liten, liiiiten del av så svindlar ju tanken. Ens världsliga bekymmer känns då tämligen små i det stora hela.

En rymdsonds-selfie är ju dock aldrig fel.

Nu närmar sig ditten-och-datten-inlägget slutet. Man kan undra vad i det som hade med investeringar att göra (om ens något) och vad som bara var brus? Så är det ju ofta. Det mesta man får till sig är de facto brus. I vår tid, då vi kan pricka en komet efter tio års färd i rymden, så är inte att finna information det svåra. Det finns ett överflöd. Det svåra är att filtrera bort brus. Att se vad som är viktigt.

Värdering av Ratos

Private Equity bolaget Ratos brukar alltid skapa diskussioner. En del älskar bolaget, en del hatar bolaget. Det är heller inte helt lätt-analyserat. Portföljen utgörs ju inte av en massa noterade bolag vars kurser man kan följa och därmed få fram en substansvärdering.

En del menar att man behöver gå igenom innehav för innehav för att kunna göra en värdering av Ratos. Kanske är det så, men jag (som jag varit inne på vid värderingsförsök av investmentbolag) försöker förenkla så mycket som möjligt. Det är ändå bara en lek med siffror hur man än vrider och vänder på det.

Jag har vid tidigare värderingsförsök tittat en hel del i Ratos backspegel. Ratos har ju uppvisat en mycket fin utveckling åren närmast Finanskrisen. I en backspegel framträder ju tydligast det som ligger närmast i tid. Dock, efter att ha försökt läst på mer i ämnet private equity, så har jag kommit till slutsatsen att avkastningen för private equity branschen går i vågor/cykler (som så mycket annat).

Åren före Finanskrisen var en tid då private equity-branschen presterade väldigt bra. Gör man som jag då och tänker sig att den tiden är någorlunda representativ för branschen och bolag som Ratos så överskattar man därmed vilka avkastningnivåer som är rimliga (jämför med cykliska bolag och enbart titta på åren då högkonjunktur råder).

En annan fälla är att bara titta på det enskilda bolaget, inte branschen som sådan. Det är dock lätt att hamna där då Ratos (tillsammans med ett numera transformerat Kinnevik) är ju i princip det enda större noterade bolaget med riskkapital-verksamhet i Sverige. Då är det lätt att tänka att Ratos är "unikt" och glömma bort att lyfta blicken. Jag har varit för begränsad i min branschsyn när det gäller Ratos förr.

Jag klankar inte ner på mig själv ovan för att jag gillar att späka mig själv. Jag gör det för att jag tycker att jag under årens lopp, från då jag intresserat mig för Ratos och framåt, tycker att "caset" lärt mig väldigt mycket. Lärt mig att det räcker inte att bara titta på bolag och branscher i Sverige utan man måste ha både ett större geografiskt perspektiv samt i många fall längre tidsperspektiv än bara ca 10 år för att få en större helhetsbild.

Låt oss dock komma till själva "värderingen".

Ratos jobbar med ett "lager av bolag". Bokfört via det egna kapitalet. Bolagen varierar men affärsiden är att köpa in bolag, hyfsa till dem för att sedan sälja dem. Det egna kapitalet är m.a.o. själva substansen i affärerna. Jag är av åsikten att kvaliten på dessa bolag alltid kommer variera över tid, samt att det är jättesvårt för mig att på bolagsnivå kunna gissa vilken slutgiltlig avkastning varje enskilt bolag kommer ge Ratos. Avkastningen kommer bero på orsaker så som inköpspris, hur man lyckas hantera det under innehavstiden samt exit-pris.

Tittar man då på ett längre perspektiv så har jag kommit till slutsatsen att ca 15% IRR är en genomsnittlig avkastning över lång tid. Vissa perioder kommer den vara högre, vissa perioder lägre. Enskilda innehav kommer ge mycket mer, andra mindre.

Därtill kommer andra faktorer så som att man håller en kassa. Som schablonbelopp har jag valt att 10% av det egna kapitalet ej är "i arbete". Kanske är det t.o.m. en underskattning, kanske inte.

Samt centrala kostnader. För Ratos del förvaltningskostnader på 240 milj (år 2013) och 223 milj (år 2012). 240 milj kr dividerat på 319 milj aktier ger 0,75 kr aktie.

Jag gör då ett överslag och får fram följande. Det egna kapitalet Q3 2014 var 40 kr/aktie.

40 - 4 (kassa) = 36 x0,15 (15%) = 5,40 kr - 0,75 (förvaltningskostnader) = 4,65 kr

4,65 utgör 12% reell avkastning på bokfört eget kapital om 40 kr.

Beroende vad man har för avkastningskrav kan man sedan sätta lämplig multipel på det egna kapitalet utifrån det (om man nu ser bolagets EK som den tillgång man vill betala för), exempelvis EK x1,2 = ok pris i förhållande till var ett private equity bolag kan tänkas avkasta på längre sikt (genom perioder av bättre och sämre private equity tider).

Vi är tydligen inte inne i en period där private equity branschen skär guld med täljkniv. Av Ratos egna utveckling att döma så har det egna kapitalet sakta urholkats. Nedan de senaste kvartalens EK/aktie (Q3 2014 ej rapporterat då jag gjorde grafen).

Nu är kanske "fallet" på väg att vändas då den senaste kvartalsrapporten angav en ökning av det egna kapitalet (tack vare bl.a. lönsam exit). Eller så är det bara ett gupp på kurvan. Vi får se.

Private Equity och avkastningen

Riskkapitalbranschen, eller Private Equity som det också ibland kallas, brukar inte vara lätt att få insyn i. Det handlar ju om satsningar i onoterade bolag (private) till skillnad från noterade (public).

Det drar dock till sig pengar och investerares intresse. En anledning är dess ofta höga historiska avkastning. Ofta har bolagen ett avkastningsmål om 20-30% eller högre IRR (internal rate of return) men har periodvis gjort 100% eller mer på enskilda investeringar. Detta överstiger den avkastning som man historiskt kan få på börsen, via noterade bolag.

Tittar man på en sammanställning för private equity fonder från 1969-2005 så syns en genomsnittlig avkastning på ca 15% för venture (uppstartssatsningar- i ett tidigt skede) och buy-out (i ett senare skede).

Det går också läsa ut att det kan skilja sig kraftigt från år till år.

Var kommer avkastningen ifrån då? I princip kan man säga att värde skapas i tre led. Dels "fångar man" värde vid köpet (jämför med att köpa billigt), dels skapar man värde genom "aktivt ägande" (jämför med att renovera upp en villa), sedan "realiserar man" värde vid exit (jämför sälja aktier). Allra bäst lyckas man alltså om man prickar rätt i alla tre leden.

Att riskkapitalet är duktiga på att "fånga värde" d.v.s. köpa rätt objekt anses utgöra en av grunderna till att private equity överavkastar börsen på sikt. Att analysera potentiella affärer utgör en väldigt stor del av arbetet inom ett private equity bolag. Hos Ratos tittar man på ca 200-250 affärsmöjligheter om året. Enbart ca 3-6 av dem leder till någon affär i medel. Hos EQT tittar man på 500-600 affärsmöjligheter per år. Även där är det enbart någon procentenhet som blir en aktuell affär. Procuritas gör en affär av ca 1 av 100 affärsmöjligheter som man tittat på. Nogrann due diligence sägs utgöra en väldigt viktig grundstomme i all private equity. Det här får den vanlige aktiebloggaren (mig inkluderat) att se ut som den värsta day-tradern i relation mellan analyser och köp-aktivitet.

Det aktiva ägandet och skapandet av värde genomförs ofta genom operativa förändringar, ökade marginaler, lägre kapitalbindning m.m. eller strategiska förändringar, förvärv, omstruktureringar m.m.

Exit kan ske på flera sätt antingen avyttring till någon privat aktör eller IPO. Refinansiering är också ett sätt att få loss "värde" från bolaget. Även exit-möjligheterna anses utgöra en stor del av förklaringen till private equity branschens överavkastning gentemot börsen. Man har väldigt stora möjligheter att välja exit-strategi och tidpunkt. Man är t.ex. inte som ett fondbolag hänvisad till att sälja aktier på börsen utan har en mängd andra "verktyg" att ta till. Dessutom så brukar man kunna ha sittfläsk nog i sina innehav så man inte gör exit förrän man bedömer det som  optimalt (eller i värsta fall minst dåligt i fall man vill bli av med ett "sänke"). Detta är troligen en av förklaringarna till att det är relativt ovanligt att boka förluster inom private equity. Avkastningen kan skilja sig väldigt mycket från ensiffrigt till tresiffrigt, men rena förluster är väldigt sällsynta.

Det finns mycket att säga om private equity, men de stora riskkapitalbolagen är säkerligen här för att stanna. Även om det för en del just nu verkar vara tider av lägre avkastningsmöjligheter. Enligt SCVA så omsätter private equity bolagen i Sverige motsvarande 9% av BNP. Portföljbolagen har ca 200.000 anställda bara i Sverige varav drygt en fjärdedel av dem är anställda inom vård och omsorg.


Edit:

Lästips: Finansnovis - Buyout fonder och private equity

Resultat av andra studier kring private equity och avkastning:

10,7 + 26,5 + 17,5 + 13,4 / 4 = 17% IRR i medel

Analys av Alliant Techsystems

Här kommer hur det nyinköpta bolaget Alliant Techsystems ställer sig gentemot de s.k. ratingkriterierna.

Alliant Techsystems omsatte verksamhetsåret 2014 ca 4,8 miljarder usd. Man delar in sina affärsområden i tre segment.

Aerospace - utvecklar och tillverkar delar till raketmotorer, satellitkomponenter, missilkomponenter, delar till missilförsvar m.m.26% av omsättningen härrörde från Aerospace 2014.

Defence - utvecklar och tillverkar ammunition för den militära marknaden, både lätt, medium som tung. Även missilsystem, elektroniska produkter m.m. säljs 2014 stod segmentet för 35% av omsättningen.

Sporting - utvecklar och tillverkar ammunition, handeldvapen och tillbehör för jakt/sport marknaden men även för polis- och ordningsmakt. 2014 stod segmentet för 39% av omsättningen.



Rörelsemarginalerna skiljer sig inte mycket mellan segmenten. De största kunderna är US Army, US Navy och NASA som står för ca 20 respektive 10 och 10% var. 

Sammantaget så är det stort fokus vad det gäller kund och geografisk avsättning medan produkterna är i mångt och mycket av lite mer högteknologisk art (raketmotorer, missilssytem m.m.) samt förbrukningsvaror (ammunition). 

Sviktande försäljning till amerikanska försvarsdepartementet nyligen har mötts med förvärv inom Sporting-sektorn och därmed ökad försäljning där.

På gång ligger en eventuell avknoppning av Sporting-segmentet samt ett samgående med Orbital Sciences, vilket man samarbetat med en hel del innan vad det gäller raketer, rymduppdrag m.m.



Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE/NASDAQ.

Alliant Techsystems är noterat i New York, Ticker ATK.

ATK bedöms klara kriteriet.


Ägare

Institutionella ägare varav det största har ca 9% ägande.

ATK klarar ej kriteriet.


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?


Ja även om historiken är kort. För verksamhetsåret 2012 var utdelningen 0,80 usd/aktie. Dagens utdelning (verksamhetsår 2015) ligger på 1,28 usd/aktie. Man har delat ut drygt en tiondel av vinsten. Utdelningstillväxten har under dessa få år legat på strax över 15% årligen.  

Såvitt jag kan bedöma kommer man fortsätta med utdelningar och det bör finnas gott om utrymme för höjningar.

ATK bedöms klara kriteriet.



Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

ATK är kraftigt beroende av den amerikanska staten och dess olika verksamhetsgrenar. Affärsverksamheten är också utsatt för en hel del politiska regleringar. Produkter som säljs till staten gör i huvudsak det genom en av två principer, cost-plus contracts eller fixed-price contracts där cost-plus innebär att man får betalt för kostnaderna och sedan ett tillägg på det, medan fixed-priced så är priset fast och då hänger det på bolaget att hålla sina kostnader nedanför det för att göra vinst.

2014 så gick 54% av försäljningen till någon typ av amerikansk statlig verksamhetsgren.

ATK klarar ej kriteriet.



Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Pengar som satsas på forskning och utveckling motsvarar strax över 1% av omsättningen. Det är väldigt lite för ett högteknologiskt bolag (jämför t.ex. SAAB som har ca 20%, UTX ca 3%), men förklaringen ligger mycket i att kunden själv finansierar stora delar av forskning och utveckling. Man är i sin verksamhet beroende av att driva forskning och utveckling, men det är inte så att en produktgrupp blir helt obsolet och utkonkurrerad från marknaden om man inte når i "mål". 

ATK bedöms klara kriteriet.



Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder


Man har gått med vinst de senaste 10 åren som jag kikat på, men utdelningar har man börjat med först på senare tid..  Vinsten för verksamhetsåret 2014 landade på 10,42 usd/aktie. 3-års medel är 8,90 usd/aktie. Vinsten TTM (Q2 2015) är på 10,86 usd/aktie



För 2015 tror man på en vinst  om ca 11,50 usd/aktie.  

Enligt min bedömning så utgör det fria kassaflödet ca 2/3 av vinsten medan 1/3 binds i capex investeringar.

ATK bedöms klara kriteriet.


Räntebärande skulder lägre än eget kapital. Debt/Equity under 2

Tittar vi i den senaste kvartalsrapporten (Q2 2015) så är eget kapital är på ca 2 miljarder usd. Long Term Debt på ca 1,9 miljarder usd och andelen totala skulder på ca 3,8 miljarder usd. Debt/Equity 1,9 (Q2 2015. 

Det är m.a.o. med nöd och näppe man klarar av kriteriet. Man har en stor post goodwill (1,9 miljarder usd). 



ATK bedöms klara kriteriet.




Avkastnings- och tillväxtskrav


Book value per aktie har mer än fördubblats på en fyraårsperiod (60 usd/aktie 2014). ROE ligger på strax över 20% i medel de senaste åren och rörelsemarginalen är  på strax över 10% som ett 10 års medel och de ligger också hyfsat stabila runt där från år till år.


Den underliggande omsättningstillväxten har varit ca 5% årligen om man ser på en 10-års period. Återköp av aktier har förekommit i början på 2000-talet men ej på senare år. 


ATK bedöms klara kriteriet.



Ledningen

Inget som sticker ut som skapar misstroende, men det är lite andra meriter som gäller i en ledning i denna typen av bolag än i andra verkar det som. En general, en f.d. ambassadör m.m. Alliant verkar i en bransch där politiska och militära kontakter är A och O skulle jag gissa, inte genialitet i produktutveckling.


ATK bedöms klara kriteriet.



Information tillgängligt

Informationen är acceptabel även om det inte är optimalt. Produkterna är ju egentligen ingenting som man som svensk privatperson kan få bilda sig en egen uppfattning om. IR information och mediatäckning bedöms dock vara tillräcklig för att man ska kunna hålla sig ajour med bolaget och dess utveckling. En risk är dock att det här med teknik till rymdexpeditioner har en allt för exotisk och lockande klang över sig vilket gör att man förminskar riskerna i affärsverksamheten. I nuläget så bedöms dock kriteriet som helhet vara uppfyllt.

ATK bedöms klara kriteriet.



Marknadsmakt och marknadssituation

Efterfrågan på Alliants produkter bedöms finnas länge än. Många produkter är ju också gemensamma satsningar med andra branschaktörer och branschen är ju i regel sådan att det som gynnar en, gynnar alla. Det är ju inte riktigt vanliga marknadsmässiga villkor som styr försäljningen inom Alliants gebit.

Någon ekonomisk vallgrav anser jag dock inte finnas. I korthet kan jag i och för sig tycka att det är ett under att all försvarsindustri inte är statlig för det brukar vara skattebetalare som betalar för det mesta av forskning och utveckling, skattebetalarna står sedan för produktionskostnaderna och sedan ska en ytterligare kostnad i form av vinstmarginal på för att skapa ekonomisk avkastning för ägarna av bolaget. Varför inte bara sköta allt själv? Nu är det dock inte så och lukrativt verkar det också vara, oavsett konjunkturläge. Aktörer inom denna bransch verkar kunna ta betalt för sin tid och sina produkter (det är ingen commodity-bransch) men jag vill ändå inte sträcka mig till att säga att man har en reell prissättningsmakt.

Investerare får alltid leva med den politiska risken.


ATK bedöms ej klara kriteriet.




Etiska aspekter

Jag har ingenting emot Alliants produkter.

ATK bedöms klara kriteriet.



Brasklapp

Balansräkningen är knappt godkänd samt innehåller en stor andel goodwill. Det finns också andra faktorer så som väldigt kort utdelningshistorik, gränsfall med informations-biten o.s.v. vilket gör att jag vill inflika en brasklapp.


Alliant Techsystems får godkänt på 9 kriterier av 12, men med en brasklapp. Detta leder då till ratingen: C.


Slutsats

Med ratingen C så är min syn på Alliant Techsystems negativ. Bolaget innehåller för mycket risk för att vara någon egentlig bra långsiktig investering.

Man löper t.ex. stor risk att se omsättningen och vinsterna eroderas om man förlorar sin största kund, amerikanska staten.

Till bilden hör dock ett planerat samgående med Orbital Sciences (Ticker ORB) samt en avknoppning av Sporting-segmentet under namnet Vista Outdoor.





Noteringar kring nuvarande värdering

ATK kurs 30/10 2014: 117 usd (Topp 3 år ca 150 usd, botten ca 50 usd).

PE TTM (Q2 2014) 10,8

PE3 13,1

Direktavkastning 1,1% 

Några andra branschaktörer
RTN PE TTM 15,3
ORB PE TTM 23,3

Spin-offs

Spin-off i bolagssammanhang är ju när ett bolag knoppar av en del av sin verksamhet.

Det intressanta är att ett flertal studier påvisat att spin-off, men även deras "moderbolag" överpresterar ofta marknaden i övrigt. En av de jag dragit inspiration ifrån i dessa sammanhang är Joel Greenblatt som i sin bok You can be a stock market genius diskuterar spin-off investeringar.

Även andra välkända förvaltare som Daniel Loeb och Christer Gardell är ju också gärna intresserade av spin-off lösningar för att "skapa aktieägarvärde".

Anledningarna till en spin-off kan vara många, men i grunden handlar det om att se om det är en bra eller dålig anledning?

Till de dåliga hör då bolag egentligen vill knoppa av ett bolag bara för att bli av med just den verksamheten eller obekväma tillgångar och/eller lån. Man kanske tror det blir svårt att sälja det och väljer då istället in avknoppning för att stärka huvudverksamheten. Så här skriver man naturligtvis inte utan man har massa andra svepskäl. Viktigt i sammanhanget är att kolla på hur verksamheterna går redan innan, hur skuldsättningen ser ut och hur ledningspersoner agerar i splitten (var har de sitt intresse kvar?).

Till de bra hör då ledningen gör en split-off för att man anser att det gynnar allas verksamhet och intressen, bolagens affärer, ägarnas o.s.v. Det är alltså motsatsen till det klassiska imperiebyggandet som ledningar kan hålla på med via dyra förvärv. Man skalar istället ned verksamheten, gör det smalare men vassare.

Det är den här typen av spin-off man vill vara med på. I alla fall om man har intresse i båda bolagen efter avknoppningen (i fallet dåliga spin-off kan det naturligtvis vara lönande att vara kvar i bolaget som blir av med den dåliga delen).

Varför överavkastar man ofta då? Det brukar förklarar av olika anledningar. men två av dem är att:

Dels kan det vara lättare att visa "värden" i mer renodlade verksamheter. Investerare kan lättare bedöma mer renodlade bolag vilket kan leda till en uppvärdering via multipelexpansion. Detta sker kanske inte direkt men säg inom 2-3 år.

Dels blir det en nystart för båda bolagen. Det blir lättare att genomföra omorganisationer, effektiviseringar et.c. Dessa kanske heller inte märks under första året då allt ska ändras, men ger kanske effekt efter ca 2-3 år.

Hur ska man då agera när man ska välja att investera i en spin-off eller ej? Jag har ingen tidigare erfarenhet av det själv. Kanske är intresset för spin-offs enbart en funktion av att det blivit svårare att hitta köpvärda kandidater enligt min vanliga modell, men jag tycker ändå det är värt att prova i liten skala.

Det gäller egentligen att identifiera anledningen till spin-offen - Bedöms den vara för att vässa verksamheterna eller för att bli av med någonting osäljbart?

Egentligen kanske ett ja eller nej på det bör räcka, men jag tänker mig ytterligare ett kriterium - I fall köp görs i bolaget innan spin-offen, är bolaget värt att äga på dess egna meriter (med hänsyn till verksamhet, pris et.c.)?

Sedan menar vissa på att spin-offer överavkastar främst i stigande konjunkturer/marknader.Inte fallande. Kanske är det så att spin-offer i lågkonjunkturer görs främst av "dåliga" orsaker d.v.s. man vill bli av med dåliga tillgångar. Hur som helst så tänker jag mig också att denna makrofaktor får finnas med. Var försiktig med spin-offer som sker när konjunktursentimentet är negativt.

Här finner vi nu bakgrunden till mitt intresse i Alliant *Techsystems. Ett bolag som egentligen inte skulle hamna jättehögt upp i min rankinglista som baseras på olika kvaliteer, men som kvalar in på basis av ovanstående.

Jag känner även till några fler spin-offer som är i vardande och som kanske hinns med att kika närmre på, men har någon fler tips på kommande spin-off situationer så tar jag gärna emot dem.


* Namnet innehåller ordet "tech" vilket tillsammans med orden "bio" och "exploration" brukar vara varningstecken. Så det kan jag rätteligen få pisk för...

- Upcoming Spin-Offs

Berkshire Hathaway Q3 2014

Berkshire Hathaway kom igår kväll med sin Q3-rapport. För en del (mig inkluderat) så är det ett trevligt fredagsmys att sitta uppe och läsa den. Lite som att vänta på jultomten som barn, men Berkshires rapporter kommer ju fyra gånger per år så fyra gånger så kul!? Eller, ja, kanske inte...

Till rapporten kommer man här: Berkshire Hathaway Q3 2014

Omsättningen för bolagen som ägs av Berkshire har ökat. Jämför man de tre gångna kvartalen under 2014 med de under 2013 så har den ökat med 8%. Det tuffar m.a.o. på i godkänd takt.

Tittar man lite mer i detalj på investeringsverksamheten så sticker något dock ut just detta kvartalet. En förlust. Det är innehavet i brittiska Tesco som spökar. Ett innehav som Buffett för ett tag sedan gick ut med och sa var ett misstag att köpa på sig och efteråt också avyttrat en del.

Här kan jag tycka ligger en av Buffetts många styrkor som person. Han är ganska osentimental och prestigelös både i uppgång och nedgång. Anser han att han har gjort ett fel så har han inga problem med att säga det och börja korrigera. Går det bra så öser han gärna beröm över sina medarbetare, bolagens anställda och ledning.

Ser man till hela gångna perioden (Jan-Sep) i jämförelse med förra året så blir det dock inte så farligt. Berkshire lyckas än med sina investeringar; +3,1 miljarder usd att jämföra med 2013 års +2,7 miljarder usd (investment gains/losses).

Kassakistorna är ännu mer välfyllda nu än i somras. Jag tyckte att 55 miljarder usd var ganska mycket att ha undanstoppat för regninga dagar, men bevisligen har man inte hittat något riktigt bra att köpa än eftersom kassakistorna nu är fyllda med 62 miljarder usd (25, 33 usd/B-aktie för den som vill ha det omräknat).

Jag tycker att jag kan hålla hyfsat i pengar tills jag hittar något intressant, men troligen så ligger jag långt, låångt, låååååångt ifrån Buffets kapitaldisciplin. Jag framstår säkerligen som den värsta shop-aholicen i jämförelse fastän jag försöker att inte vara det.

En annan siffra som är intressant är book-value, eftersom jag baserar mitt bevakningspris på det. Omräknat i B-aktier ligger Berkshires book-value på 96,4 usd.

Berkshires aktiekurs har (tyvärr för en nettoköpare) gått hyfsat starkt i år. Berkshire var, pg.a. värderingen, roligare att köpa förra året och i början på året (och naturligtvis tidigare under Finanskrisåren).

Jag är jättenöjd med att vara aktieägare i Berkshire Hathaway och ska jag försöka vara lika ärlig som Buffet så hade jag lika gärna kunnat köpa Berkshire-aktier i början av året för mina besparingar och låtit all annan "aktie-aktivitet" vara. Det har genererat en bättre avkastning (från årsskiftet till dags datum) än vad portföljen med allehanda bolag presterat.

Oljesektorn - fritt fall eller vändning på gång?

I bloggosfären har riggoperatörer så som Fred Olsen Energy eller relaterade bolag varit på tapeten ett tag nu.

Anledningen är naturligtvis för att kurserna på denna typ av bolag har sjunkit. Kurserna började sjunka och bolagen började se "billiga" ut redan för ett tag sedan. Sjunkande kurser indikerar ju att framtidsutsikterna ser mörkare ut. I detta har Mr Market fått rätt och fondförvaltare så som Skagen fonder och Odin fonder som sålde riggoperatörer tidigare i år har fått rätt i att framtiden för branschen blev något mörkare.

Har man köpt, liksom jag gjort när kurserna dalat, så tänker man sig antingen investeringen i ett längre perspektiv eller så kanske man blivit besviken över att oljebranschen de facto gick in i en mörkare period.

I det första fallet, man försöker se det i ett längre perspektiv, så följer ju oljebranschen liksom många andra branscher i konjunkturliknande mönster. Oljebolag inkl oljeservicebolag följer oljeprisetsutveckling. Det är detta man menar med att man ska vara försiktig med råvaruberoende bolag. Det är väldigt svårt att förutspå hur prisutvecklingen i olika råvaror kommer vara. Hur mycket pengar dessa bolag tjänar beror väldigt lite på vad bolagen gör själva för åtgärder och mer hur priserna på råvaran rör sig.

Nedan visas hur oljepriset för WTI-olja (oljan i Nordamerika) rört sig.

Som synes är oljepriset nu nere på 2011 års dipp då allt såg mörkt ut och man befarade Finanskris 2.0. Vi är drygt nere i nivå med 2010 års pris då världen försökte återhämta sig från Finanskrisen. Jämför man oljeprisets utveckling med oljeservice-sektorns index.

Så syns det att dipparna följer varandra ganska så väl.

Nu undrar alla var botten på oljepriset är. Det vet inte jag. En del menar på att ca 80 usd är botten-nivå för där ligger kostnaderna för den amerikanska produktionen. En produktion som ökat de senaste åren och bidragit till utbudsökning. Vid priser under det sägs utbudet minska och priset vända uppåt. Andra menar att det hela är en komplott från USAs och Saudi-Arabiens sida för att försvaga rysk ekonomi (som är väldigt beroende av oljepriset). En del andra att det är en komplott från Saudi-Arabiens sida för tvinga ut konkurrerande oljeproducenter med högre produktionskostnader från marknaden. Sedan finns det de som menar på att det hela är en funktion av minskad efterfrågan från t.ex. Kina.

Vilket det är gör det samma. Alla spekulationer, nyheter, analyser et.c. tillhör "bruset" när det kommer till olja. Ett brus som är svårt att värja sig mot och en av anledningarna till att jag sedan några misslyckade försök för ett par år sedan aktivt väljer att avstå från att direktinvestera i rena oljebolag. Jag har absolut ingen edge, whats so ever, när det kommer till den här branschen. Inte ens bolagen själva har det då det är en commodity vi pratar om där man inte har någon prissättningsmakt.

Jag kan dock tänka mig exponera mig mot konjunktursvängningar i oljebranschen via t.ex. investmentbolag så som Ganger Rolf och Aker ASA vilket jag äger aktier i. Jag försöker dock inte lura mig själv allt för mycket. Exponeringen bör hållas på en inte alltför hög nivå.

Den som är duktig på att se när trender vänder köper bolag relaterade till sektorn först när trenden vänt d.v.s. oljepriset är på väg upp igen. Hände det igår, idag eller kommer det hända i morgon?

Jag är inte så duktig på sådant utan mitt tillvägagångssätt är oftast ett annat.

Jag letar efter investeringar som jag tror har en förmåga att ge utdelningar medan jag väntar på en konjunktursvängning. Jag har på bloggen tidigare skrivit om investeringar i bolag så som t.ex. Wilhelm Wilhelmsen och Ekornes som varit i konjunktursvackor men gett goda utdelningar under tiden man väntat på vändningen. Ibland kommer vändningen inom rimlig tid, ibland inte. Wilhelm Wilhelmsen var t.ex. en bättre investering än Ekornes. Vad det var som faktorer gjorde den bättre kan jag kanske ta i ett annat inlägg.

Därav är investmentbolag med exponering mot oljesektorn mer passande för mig. Det finns i regel fler ben att stå på så de olika verksamheterna kan kompensera varandra. Som jag varit inne på tidigare skulle jag inte kunna köpa ett renodlat oljebolag, been there - done that - utan goda resultat. Det är för mycket "brus" inblandat.

Både Ganger Rolf som Aker har fortsatt sjunka i kursmässigt. Jag oroar mig inte nämnvärt över det för de kommer fortsätta sjunka så länge priset på olja sjunker. Det som kan göra mig orolig och fundersam är om affärsverksamheten utvecklar sig så pass krasst så att utdelningarna minskas eller ställs in. Bevisligen har jag köpt medan det fortfarande fanns fallhöjd kvar i branschen, men då är vi åter tillbaka på den där rutan - investmentbolag - där det finns fler ben att stå på som förhoppningsvis skapar en del motståndskraft vid nedgångar.

Jag har m.a.o. ingen spåkula huruvida oljesektorn ska fortsätta nedåt eller om botten nås idag, igår eller imorgon.Det har ingen annan heller. Det är helt enkelt en fifty-fifty fråga. Jag vet heller inte vad oljepriset är 2016 eller 2018. Jag vet däremot att med mycket, mycket, mycket stor sannolikhet kommer det fluktuera över tid.

Kongsberg och omnämnandet av två andra nyinköpta bolag

Kongsberg Q3 2014 rapport var helt ok. Den civila sidan verkar gå bättre och bättre. Kongsberg Maritime nådde en försäljning för Jan-Sep 7,2 miljarder nok (6,1), uppvisade bättre marginaler och högre orderingång

Offshore-segmentet utgör största andelen av Kongsberg Maritime.

Man verkar stå sig väl i konkurrensen trots att man uttrycker att offshore-segmentet har lite tuffare marknadsförutsättningar just nu. Offshore segmentet har fått ungefär samma ordrar bokade som förra året, medan de två andra segmenten gått starkt framåt. För Q3 så bokades totalt nya ordar till ett värde av 2 miljarder (1,8).

Kongsberg Defence Systems skiljer sig inte mycket för Jan-Sep från förra året när det gäller försäljning och resultat. Den stora skillnaden är den oerhört mycket större orderingången som jag behandlat i ett tidigare inlägg. Till stor del relaterad till Omans beställning av luftvärnsmissilsystemet NASAAMS: Kongsberg, som bokades detta året.

Man ser också stor potential i F-35 programmet då delar dit sägs kunna generera en försäljning på ca 10-15 miljarder de nästkommande åren till de ca 3000 flygplan som ska levererar världen över. Därtill ser man potential till försäljning av sina JSM missiler till F-35:orna. I alla fall till Norge och eventuellt Australien.

Kongsberg Protech Systems har för perioden Jan-Sep sett en minskad försäljning. Amerikanska armen har ju varit storbeställare förr av fjärrstyrda vapensystem men där verkar nu efterfrågan mattats av lite.

Kongsberg Oil & Gas Technologies är Kongsbergs minsta affärsdivision men där ser det stabilt ut.

Vinsten för Jan-Sep landade på 7,02 nok/aktie (7,10) vilket ger en rullande 12 månaders vinst på 10,16 nok/aktie.

Kurs just nu är 137 nok vilket ger en värdering om PE TTM 13,5.


Andra, delvis liknande, bolag som jag varit intresserad av på senare tid är United Technologies Corp och Alliant Techsystems.

United Technologies är ju ett konglomerat som jag passade på att köpa en liten post i vid den senaste marknadskorrektionen då priset blev lite mer attraktivt. Liksom Kongsberg har man både en militär som civil exponering i sina affärer.

Alliant Techsystems blev inköpt här om dagen också. Jag ska inte skriva så mycket om det nu utan lämnar det som en övning till intresserade läsare vad det är som gjorde mig så intresserad av det bolaget så att jag köpte en liten post

Q3 rapporter - Sandvik, SSAB, SCA

Sandviks, Sandvik Q3 2014, försäljning för perioden Jan-Sep skiljer sig inte nämnvärt från föregående år. Rörelseresultatet liksom vinsten har sjunkit något. Vinsten som 12-månaders rullande ligger nu på 3,62 kr/aktie (2013 var vinsten 4 kr/aktie).

Sandvik håller ju på och stänger nio produktionsenheter men än så länge verkar det inte riktigt gett någon genomslagskraft. Q3s rörelsemarginal angavs till 10,9% vilket inte ligger långt ifrån 10-års medel på 11,8%.

Sandvik Mining såg en jämn efterfrågan men minskad orderingång under kvartalet. Nuvarande makroklimat gör att många gruvaktörer skjuter upp investeringar. Gruvindustrin med sina relativt långa ledtider kan ju få sina både ketchup- som krascheffekter. När priserna är höga så ska alla investera i nya gruvor, ny teknik m.m., vilket leder till ett överutbud när all ny produktion når marknaden samtidigt vilket kan leda till krasch. Efter det kommer år där "the survival of the fittest" gäller då det gäller att skära ned kostnader och därefter nya guldår. Det går upp och det går ner.

Under större delen av 2000-talet drev den växande efterfrågan i Kina mycket. Det gällde råvaror, det gällde frakttonnage och mycket annat. Nu har vi ett litet annat läge. Det lär säkerligen komma en vändning, men när går inte att förutsäga. Det kan också bli värre innan det blir bättre.

Sandvik Machining Solutions har fått se en fortsatt växande efterfrågan. Sandvik Machining Solutions håller mycket högre rörelsemarginaler och enligt Sandvik så är det flygindustrin som går mot lättare och mer avancera flygmaskiner som hjälper till att driva tillväxt här.

För Sandviks Material Technology så har förutsättningarna inte ändrats nämnbart.

För Sandvik Constructions såg det olika ut på olika marknader.

För Sandvik Venture, som står för en mindre del av Sandviks försäljning och vinst var det också lite ljusare tongångar.

Värderingsmässigt ligger Sandvik-aktien nu med en kurs på 79 kr på PE TTM 21,8 och en direktavkastning 4,4% och omsättningen per aktie bör landa på ca 70 kr/aktie.


SSAB har också avlämnat rapport. Den första efter samgåendet med Rautaruukki.

Försäljningen har till synes ökat något. I det "nya" SSAB står f.d. Rautaruukki för ca 1/4 av försäljningen. Man presenterar ett positivt rörelseresultat men ej vinst för Q3.

Marknaden bedöms som bättre i Nordamerika än Europa och svårast i Asien. Samgåendet med Rautarukki ska, enligt bolaget, göra så man kan fortsätta vara ledande inom höghållfast-stål.

Stålmarknaden har ej varit lätt (och är fortfarande ansträngd). Jag noterar att SSAB de senaste fem åren har man gjort två förlustår, två år med vinst och ett då det gick i princip plus minus noll. Jag lutar åt att förlust redovisas för 2014, men vi får se.

Kurs just nu ca 47 kr.


SCAs omsättningen för Jan-Sep ökade med 10%. Rörelseresultatet med 19%. Starkt.

Vinsten för Jan-Sep blev 7,35 kr/aktie (5,28). Vilket ger en rullande 12 månaders vinst på 9,97 kr/aktie. Det går nu säga att bolaget börjar visa de vinster som Mr Market redan började prisa in för drygt två år sedan.

Rörelsemarginalen låg på 11,2% och runt 11% verkar vara det nya "normala" från de 7-8% som gällde förut då SCA var mindre utav ett konsumentbolag och mer klassat som skogsbolag. VD:n säger dock att även skogsindustriprodukter uppvisat resultatökning inom SCA.

Kurs just nu 165 kr vilket ger en värdering om PE TTM 16,6 och direktavkastning på 2,9%.

Blandade rapporter - Beijer Alma, Kinnevik, Fortum

Först är det väl värt att notera att Riksbanken sänkt repo-räntat till 0%. Tydligen förväntas ingen höjning förrän under 2016.

Därefter kan vi vända blickarna till någon av de alla rapporter som kommit i dagarna.

Beijer Alma, Beijer Alma Q3 2014, sett till hela bolaget verkar få ett minst lika bra år som förra. Mellan de olika affärsenheterna skiljer det sig dock. Lesjöfors har sett lägre efterfrågan p.g.a. lägre efterfrågan på chassifjädrar. Habia Cables försäljning ökade p.g.a. ökad efterfrågan från telekom-kunder.

Vinsten för Jan-Sep landade på 8,12 kr/aktie (7,32) vilket ger ett 12-månaders rullande på  10,39 kr/aktie. Värderingen landar således då kursen är på 170 kr på PE TTM 16,4 och direktavkastningen på 4,7%.

När det gäller Kinnevik så är bland det mest noterbara att Zalando och Rocket Internet nu noterats. I skrivande stund så ligger väl marknadsvärdet på 4,7 miljarder euro respektive 5,8 miljarder euro.

Kinnevik redovisade ett substansvärde på 276 kr/aktie för Q3 2014. Då stod online-segmentet( inkl. innehaven i Zalando och Rocket Internet) för 129 kr av det. Millicom för 79 kr/aktie, Tele2 för 43 kr/aktie och MTG för 11 kr/aktie.

Angående MTG så rör ju Ryssland runt igen. Tydligen så gillar man inte utländskt ägande då. En lagändring gör att utländska ägare (eller troligare så gillar man inte regim-oberoende medier sedan tidigare har man ju förbjudit och blockerar sajter som publicerar uppmaningar till protester som inte "sanktionerats") får max äga 20% i mediabolag i Ryssland. Detta drabbar MTGs verksamhet.

Ockupationen av Krim-halvön och Donetsk och Luhanks områdena i östra Ukraina tror jag inte har gynnat rysk ekonomi. Rubeln har tappat en hel del i värde och sanktioner har införts härs och tvärs. Dessutom slår ju nu oljeprisets fall direkt mot Rysslands ekonomi och statskassa då hälften av inkomsterna till statskassan kommer från oljeindustrin. Rysslands export domineras också av olja och gas då det inte verkar vara mycket annat från Ryssland som efterfrågas av andra (möjligtvis vapen då av vissa regimer). Dyrare rubel leder till dyrare import. Därtill så bidrar politiskt godtyckliga beslut till mycket osäkerhet (påpassning av McDonalds-restauranger lär ju t.ex. inte ha något annat än politiska förtecken). Nej om förtroendet för Ryssland från investeringshåll var grumligt redan innan så har det väl nästan totalhavererat nu för de som vill investera långsiktigt (de spekulativt lagda lockas dock säkert). Den politiska risken har kraftigt ökat och billigare priser kompenserar inte riktigt. Alla tal som multipliceras med 0 blir ju i slutändan 0.

Via Ryssland kommer vi då in på Finland. Det EU-land som har längst gemensamma gräns med grannen i öster. Ryssland och Finland har också ett relativt stort handelsutbyte. Försämrad rysk ekonomi drabbar därmed även Finland.

Vi kommer då osökt in på finska Fortum. Om något skulle kunna få mig till att sälja Fortum så vore det just den politiska risken i och med exponeringen mot Ryssland.

Noterbart kring Fortum och Jan-Sep är försäljningen av el-distributionsdelen i Finland och Norge. Redan under förra rapporten angav man att man räknade med att nå målen i den ryska delen 2015 när det gäller i rubel räknat men inte då det gäller i euro räknat p.g.a. valutakursrörelser.

Vinsten för Jan-Sep är 2,91 euro/aktie (0,84), men då är ju större delen p.g.a. försäljningarna. Tittar man på försäljningen så har den sjunkit drygt 10%. Försäljningen av distributionsdelen och satsningen på elproduktion i Ryssland gör ju att bolaget genomgår en förändringsprocess. Näst på tur till försäljning står troligen den svenska distributionsdelen. Det hela gör ju att Fortum blir mer beroende av just elproduktion och Ryssland. Tidigare har distributionsdelen i Norden stått för ca 1/5 av vinsterna.Visserligen en stark reglerad bransch, men ändå väldigt, väldigt stabil.

Samtidigt som Fortum strömlinjeformar sin verksamhet och blir mer beroende av elproduktion så har den nya svenska regeringen flaggat för ökad beskattning på kärnkraftproduktion. 2013 så kom 23,7 Twh från kärnkraft i Fortums produktion, drygt en tredjedel av Fortums totala produktion. Fortum äger kärnkraftverk i Finland och Sverige.

Det är inte helt fritt från gråa moln på Fortums himmel. Kurs just nu 17,90 euro/aktie vilket motsvarar en direktavkastning på 6,1%.

Rapport från Yara

Yara, Yara Q3 2014, gjorde en vinst för Q3 på 6,18 nok/aktie (5,66). För Jan-Sep landade vinsten på 20,84 nok/aktie (20,40). 12 månaders rullande är ca 21 nok/aktie.

Försäljningen har ökat, men goda skördar har pressat ned priset på diverse grödor. Samtidigt har en billigare gas gjort tillverkningen billigare. Summa summarum så verkar 2014 inte skilja sig nämnvärt från 2013 när det kommer till resultat på sista raden, men än kan det ju hända saker.

Angående Yara så kan man diskutera pratet om ett eventuellt samgående mellan Yara och amerikanska CF eller införsel av skatt på handelsgödsel från svenskt håll.

Skatten på handelsgödsel avskaffades ju 2010 då Sverige var det enda EU-land som hade något sådant och för att då även kompensera för den höjda dieselskatten (som så vitt jag vet också ligger högre än många andra EU-länder). Det går diskutera hur ensidiga skattehöjningar slår mot verksamheters (inte minst jordbrukssektorn) konkurrenskraft. Verksamheter som ska konkurrera på en fri marknad med s.k. lika villkor, men än en gång så närmar vi oss då en gråzon och främjar oss från bloggens egentliga kärnämne. Jag ger mig dock frikort för denna gången och skriver av mig en del tankar.

Även om Yara har en väldigt dominerande ställning på den svenska marknaden nöjer jag mig att konstatera att för Yaras del utgör den bara en liten del. Yara kan ju alltid producera i och sälja till länder som Sverige kan importera livsmedel från då vår egen produktion blir för dyr.

Men visst påverkar handelsgödsel. Sverige står för ca 19% av kvävetillförseln till Östersjön. Vilket kan låta mycket då det finns nio länder runt Östersjön, men tittar man på hur stor del kust och avrinning vi har gentemot Östersjön kontra andra länder, t.ex. Polen som står för 24% av kväveutsläppen i Östersjön så kan jag tycka att sådan här beslut bör tas tillsammans med andra, inte ensidigt. Det blir ju inte bättre om vi istället ska börja importera polsk-producerade livsmedel (det blir bara mer transporter inblandat).

Det finns ju även andra saker att fundera över. Det faktum att kretsloppet i vårt moderna samhälle egentligen är brutet. Idag odlas mat på landet och transporteras sedan gärna långt, in till städerna. Det blir inget kretslopp bara enkelriktat. Därav behövs en hel del handelsgödsel för att få näring för att odla de grödor som ska transporteras till slutdestinationen. I ett kretslopp ska ju avloppsslammet från "konsumenterna" - i detta fallet städerna - egentligen återföras för att på så sätt bidra till näring för en ny omgång grödor. Det mycket enkla men helt riktiga kretsloppet- Kossan äter gräs och får näring - kossan bajsar - gräset får näring från bajset och växer - kossan äter gräset igen - fungerar sällan i moderna samhällen.

En naturlig urlakning förekommer ju också och det finns många åtgärder man kan göra som t.ex. skyddszoner och grönträda. Nog om detta.

Värderingen på Yara med nuvarande kurs på 302 nok är PE TTM 14,4 och en direktavkastning på 3,3%.