söndag 7 december 2014

Skattestatistiskt årsbok för 2014

Skattestatistiskt årsbok. Visst låter det lockande att läsa...

2014 års version har i alla fall kommit ut nu.

I den kan man läsa saker som att:

1% av de mest förmögna äger 1/4 av all förmögenhet.

Nettoförmögenhetens medianvärde är 65.000 kr

Nettoförmögenheten består nästan uteslutande av fastigheter. Banksparandet enbart 11%. Det är m.a.o. i bostaden som svensken har sin "förmögenhet".

Skattekvoten (skatternas andel av BNP) i Sverige ligger på 45,4%. Att jämföra med genomsnittet i EU15 på 38,4%

Ett annat sätt att mäta skattetrycket är den disponibla inkomstens andel av inkomsten. Alltså lön minus skatt plus transfereringar. Skatten som betalas går ju trots allt i många fall tillbaka till den genomsnittlige svensken på något sätt barnbidrag m.m.) så "trycket" mätt i Skattekvot är inte alltid rättvisande. I Sverige är den disponibla inkomsten för en ensamstående i genomsnitt 75,1% av lönen (EU 70,5%) och en gift med två barn i genomsnitt 82,1% (EU 82,2%).

För den som vill fördjupa sig mer så finns hela rapporten till beskådan här.

Trevlig andra advent!

3 kommentarer:

  1. Hej
    Intressant sista stycke. Det är ganska lätt att endast titta på siffror och glömma att skatten används för ngt.
    Syns infrastruktur i transfereringar? Till ex att E4 byggdes om i Hudiksvall sparar en del tid/bränsle för många åkeri och ökar produktivitet.
    Jag hade tänkt att transfereringar skulle ge en större fördel för barnfamilj men egentligen eftersom skattesystem är individuellt i Sverige är det logisk. En fransk familj med två barn betalar skatt baserat på familjensinkomst genom 3 medan det är genom 2 i Sverige (om man har liknande inkomst).


    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej jag tror inte det utan det är troligtvis direkta pengatransfereringar som syns t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag och dylikt. Sedan är det naturligtvis så att saker så som gratis tandvård för yngre är en form av "transferering" till barnfamiljer då det gör att man inte måste använda netto-lönen till sådana utgifter. Som du säger går ju skatter till något.

      Radera
  2. Jag läste en artikel en gång om att den amerikanska sjukvårdssystem som är delvis baserat på offentlig och delvis baserat på privata försäkringar som betalas av företag kostar mycket mer än de europeiska system pga skattekredit. Företag får dra av försäkringspremie.

    SvaraRadera