Välkommen till nostalgiafton! Nä, skämt å sido. Tänker passa på att kika bakåt lite i bloggen och lyfta fram några äldre inlägg.
Tio, mer allmänna inlägg från då bloggen var relativt ny.
Olika syn på saken - "En skofirma skickade en representant till vardera Indien och
Centralafrika för att undersöka marknaden. Båda skickade rapporter hem..."
KISS - "Vi lever i en komplex värld. En komplex värld med en oförutsägbar
framtid. En del försöker bättre förstå sig på den genom att skriva en
200-sidig rapport som inkluderar ett flertal avancerade grafer,
trettiotvå cirkeldiagram och en och annan grekisk bokstav... Faktum är att två rader poesi om världens beskaffenhet troligen kan ge en lika stor, om inte större förståelse."
Nej till Turkiet - "Jag har fördjupat mig i utvecklingen för s.k. emerging markets och
småbolag. Vad är den genomsnittliga avkastningen? Hur står den sig i
relation till s.k. large cap aktier? Vad är utmärkande? Vad ska man
tänka på? et.c."
The Armchair Millionair - "Warren Buffet sa en gång att 99% av alla människor gör bäst i att
investera i indexfonder. Detta är någonting boken The Armchair
Millionair, av Lewis Schiff, också tar upp."
Investering vs spekulation - "För mig så är en investering någonting som med stor säkerhet kommer dels
vara värd mer i framtiden, dels ger någon form av nytta eller
avkastning under tiden det innehavs..."
Budget och utgifter - "Jag har som ambition att göra några inlägg av privatekonomisk karraktär.
Inte för att jag är någon expert, men som inspiration och
diskussionsunderlag för läsare som kanske vill ändra sin ekonomiska
situation. .."
Ormvråken - "När jag såg ormvråken bestämde jag mig snabbt för att det påbörjade blogginlägget kunde vänta..."
På besök hos bilhandlaren - "Dina aktier är finansiella fordon som kan nyttjas på olika sätt och ta dig till en mängd olika platser..."
Vinbärsgele- "Att göra gele är faktiskt ganska enkelt och påminner i vissa delar om att investera i aktier."
Warren Buffets skrivbord - "Warren Bufet sägs varken ha dator eller mobiltelefon, vilket synes vara fallet om man tittar på hans skrivbord. .."
onsdag 21 november 2012
söndag 18 november 2012
Kikar mot horisonten
Nu då vi haft fallande kurser några dagar på raken kan det vara intressant att se på några bolag, som visat sig vara intressanta, och på vilken kursnivå de står på just nu (direktavkastning inom parantes).
Clas Ohlson 84 kr (5,1%)
Höganäs 216 kr (4,6%)
Alfa Laval 115 kr (2,8%)
Nibe 88 kr (2,3%)
Mekonomen 187 kr (4,3%)
Duni 52 kr (6,7%)
Clas Ohlson brottas fortfarande med problem på dess nyaste marknad, Storbritannien. Finland går dock bättre. Den för bolaget viktigaste tiden närmar sig, julhandeln. Frågan är om julhandeln slår nya rekord eller ej i år? Clas Ohlson värderas i alla fall en bit under dess historiska genomsnitt i nuläget. Jag ser inte bolaget som en H&M klon, ej heller som ett tillväxt-case men det är onekligen hyfsat stabilt.
Höganäs är också intressant. Väldigt cykliskt och tyvärr fortfarande för dyr för min smak. Min analys av Höganäs finns här: Analys av Höganäs. Tyvärr har jag inte hunnit titta så mycket närmre på bolaget sedan dess utan andra bolag har ådragit sig mitt intresse. Kanske dags att rätta till det.
Alfa Laval analysen jag gjorde ganska nyligen och återfinns här: Analys av Alfa Laval
Nibe, ett intressant bolag som siktar på hög tillväxt med bibehållen lönsamhet och historiskt också ofta uppnått detta.. Marknadsklimatet har tydligen ej varit i bolagens favör den senaste tiden. Tyvärr har också balansräkningen försämrats. En kul detalj kring Nibe är bl.a. Placera.nu´s rekar. Vid en kurs på ca 89 kr är man neutral till aktien: Nibes marknader dyker medan när kursen stod i 106 kr ett halvår tidigare hade en köprekommendation: Nibe är varmt men inte hett
Mekonomen är, enligt mig, ännu något för dyr. Ett helt ok bolag men av någon anledning så anses det kunna värderas till lika höga multiplar som H&M trots att man inte uppvisar samma kvaliteer. Man kommer kunna vara en kassako för Johnsonsfären i fortsättningen men ej växa i lika hög omfattning som man gjort historiskt.
Tittar vi närmare på Duni, som har högst direktavkastning baserat på utdelningen i våras, så går det utläsa av Q 3 2012 rapporten att:
Vinst TTM ligger för Dunis del just nu på 5,06 kr/aktie.
För perioden Jan-Sep 2012 var vinsten 2,98 kr/aktie (3,46)
Kassan motsvarar 2,62 kr/aktie (2,70)
PE TTM är i nuläget därmed 10,3.
Duni förmodas kunna bibehålla sin utdelning om 3,50 kr/aktie.
Vad är din syn på ovanstående bolag och dess värderingar?
Clas Ohlson 84 kr (5,1%)
Höganäs 216 kr (4,6%)
Alfa Laval 115 kr (2,8%)
Nibe 88 kr (2,3%)
Mekonomen 187 kr (4,3%)
Duni 52 kr (6,7%)
Clas Ohlson brottas fortfarande med problem på dess nyaste marknad, Storbritannien. Finland går dock bättre. Den för bolaget viktigaste tiden närmar sig, julhandeln. Frågan är om julhandeln slår nya rekord eller ej i år? Clas Ohlson värderas i alla fall en bit under dess historiska genomsnitt i nuläget. Jag ser inte bolaget som en H&M klon, ej heller som ett tillväxt-case men det är onekligen hyfsat stabilt.
Höganäs är också intressant. Väldigt cykliskt och tyvärr fortfarande för dyr för min smak. Min analys av Höganäs finns här: Analys av Höganäs. Tyvärr har jag inte hunnit titta så mycket närmre på bolaget sedan dess utan andra bolag har ådragit sig mitt intresse. Kanske dags att rätta till det.
Alfa Laval analysen jag gjorde ganska nyligen och återfinns här: Analys av Alfa Laval
Nibe, ett intressant bolag som siktar på hög tillväxt med bibehållen lönsamhet och historiskt också ofta uppnått detta.. Marknadsklimatet har tydligen ej varit i bolagens favör den senaste tiden. Tyvärr har också balansräkningen försämrats. En kul detalj kring Nibe är bl.a. Placera.nu´s rekar. Vid en kurs på ca 89 kr är man neutral till aktien: Nibes marknader dyker medan när kursen stod i 106 kr ett halvår tidigare hade en köprekommendation: Nibe är varmt men inte hett
Mekonomen är, enligt mig, ännu något för dyr. Ett helt ok bolag men av någon anledning så anses det kunna värderas till lika höga multiplar som H&M trots att man inte uppvisar samma kvaliteer. Man kommer kunna vara en kassako för Johnsonsfären i fortsättningen men ej växa i lika hög omfattning som man gjort historiskt.
Tittar vi närmare på Duni, som har högst direktavkastning baserat på utdelningen i våras, så går det utläsa av Q 3 2012 rapporten att:
Vinst TTM ligger för Dunis del just nu på 5,06 kr/aktie.
För perioden Jan-Sep 2012 var vinsten 2,98 kr/aktie (3,46)
Kassan motsvarar 2,62 kr/aktie (2,70)
PE TTM är i nuläget därmed 10,3.
Duni förmodas kunna bibehålla sin utdelning om 3,50 kr/aktie.
Vad är din syn på ovanstående bolag och dess värderingar?
Etiketter:
Alfa Laval,
Bevakning,
Clas Ohlson,
Duni,
Höganäs,
Mekonomen,
Nibe
Berkshire Hathaway säljer dyrt och köper billigt
Det har antagligen inte undgått någon som är intresserad av Berkshire Hathaway att senaste Q-rapporten kommit: Berkshire Hathaway Q 3 Rapport
Kan tipsa om inlägg och kommentarer kring den och bolaget i fråga på följande bloggar också:
Buffet fortsätter minska kraftigt i JNJ och PG
Berkshire Hathaway 3rd Quarter 2012 13F_HR
Att äga Berkshire Hathaway
Det mest noterbara i rapporten var att bolaget viktar ned på exponeringen mot konsumentbolagen så som t.ex. JNJ och PG. Istället ökar man i bl.a. industribolag, inte minst John Deere (DE). Just John Deere tyckte var extra intressant eftersom jag satt och läste en årsredovisning från bolaget nu i veckan. Jag har nämligen tittat lite närmare på de tre stora traktor- och jordbruksredskapstillverkare som finns.Ska man lyfta fram nackdelar så är dock John Deeres ackilleshäl dess balansräkning, men det verkar dock inte bekymra Berkshire Hathaway i lika hög grad.
Man kan fråga sig om man på Berkhire Hathaway ser en vändning i konjunkturen och därför satsar mer offensivt? Jag tror inte det. Jag tror helt enkelt att man säljer dyrt och köper billigt.
Konsumentbolag överlag ser lite dyra ut nu. I alla fall om man jämför med industri. JNJ går under klubban för PE TMM 22,6 att jämföra med t.ex. DE för 11,4. Var får man mest för pengarna?
Nu är direktavkastningen för dem 3,5% respektive 2,2% så man kan argumentera att man får mest hos JNJ i utdelningar. MEN såvitt jag vet har man på Berkshire Hathaway mycket mindre fokus på utdelningar än vad jag har och mer på återköp av aktier. Återköp av aktier när värderingen är låg är bland de bästa man vet. Återköp av aktier är också någonting som John Deere satsar mer på.
Jag tror inte att man gör någon snitsig makroanalys av läget och bedömer att en vändning snart är i sikte. Nej, jag tror helt enkelt omplaceringen är gjord baserat på värderingen av de specifika bolagen. Konsumentbolag tenderar att i nuläget vara dyra medan industribolagen är relativt billigare. Hittar man bolag som även bedöms klara av en recession hyfsat bra så är det antagligen bättre för avkastningen på lite längre sikt att köpa dem än de dyrare defensiva bolagen. Jag tror dock inte man kan köpa vilka industribolag som helst. En närmare analys krävs. Det krävs, som i t.ex. John Derees fall, att man har vissa fördelar (marknadsledande position på sina marknader, starkt varumärke et.c) så man bedöms ha rimlig förmåga att klara av en eventuell recession.
Hur tolkar du Berkshire Hathaways senaste köp och försäljningar?
Kan tipsa om inlägg och kommentarer kring den och bolaget i fråga på följande bloggar också:
Buffet fortsätter minska kraftigt i JNJ och PG
Berkshire Hathaway 3rd Quarter 2012 13F_HR
Att äga Berkshire Hathaway
Det mest noterbara i rapporten var att bolaget viktar ned på exponeringen mot konsumentbolagen så som t.ex. JNJ och PG. Istället ökar man i bl.a. industribolag, inte minst John Deere (DE). Just John Deere tyckte var extra intressant eftersom jag satt och läste en årsredovisning från bolaget nu i veckan. Jag har nämligen tittat lite närmare på de tre stora traktor- och jordbruksredskapstillverkare som finns.Ska man lyfta fram nackdelar så är dock John Deeres ackilleshäl dess balansräkning, men det verkar dock inte bekymra Berkshire Hathaway i lika hög grad.
Man kan fråga sig om man på Berkhire Hathaway ser en vändning i konjunkturen och därför satsar mer offensivt? Jag tror inte det. Jag tror helt enkelt att man säljer dyrt och köper billigt.
Konsumentbolag överlag ser lite dyra ut nu. I alla fall om man jämför med industri. JNJ går under klubban för PE TMM 22,6 att jämföra med t.ex. DE för 11,4. Var får man mest för pengarna?
Nu är direktavkastningen för dem 3,5% respektive 2,2% så man kan argumentera att man får mest hos JNJ i utdelningar. MEN såvitt jag vet har man på Berkshire Hathaway mycket mindre fokus på utdelningar än vad jag har och mer på återköp av aktier. Återköp av aktier när värderingen är låg är bland de bästa man vet. Återköp av aktier är också någonting som John Deere satsar mer på.
Jag tror inte att man gör någon snitsig makroanalys av läget och bedömer att en vändning snart är i sikte. Nej, jag tror helt enkelt omplaceringen är gjord baserat på värderingen av de specifika bolagen. Konsumentbolag tenderar att i nuläget vara dyra medan industribolagen är relativt billigare. Hittar man bolag som även bedöms klara av en recession hyfsat bra så är det antagligen bättre för avkastningen på lite längre sikt att köpa dem än de dyrare defensiva bolagen. Jag tror dock inte man kan köpa vilka industribolag som helst. En närmare analys krävs. Det krävs, som i t.ex. John Derees fall, att man har vissa fördelar (marknadsledande position på sina marknader, starkt varumärke et.c) så man bedöms ha rimlig förmåga att klara av en eventuell recession.
Hur tolkar du Berkshire Hathaways senaste köp och försäljningar?
Etiketter:
Berkshire Hathaway,
Bloggar,
John Deere,
Warren Buffett
fredag 16 november 2012
Ökat i H&M och nyckeltal från några kvartalsrapporter
Passade på att öka i H&M för en del av de likvider jag lösgjorde i och med att jag minskade i SCA: Sålt SCA, igen
Min förhoppning är naturligtvis att kursen ska sjunka i H&M än mer så jag får anledning att fortsätta köpa. Vi får se vad nästa vecka har att erbjuda.
Passar även på att göra några noteringar kring några kvartalsrapporter.
Kongsberg ser fortsatt stabilt ut.
Vinst jan-sep 8,53 nok/aktie (8,94)
Vinst TTM 11,52 nok/aktie
Andelen nya ordrar är fortfarande på en hyfsad nivå, 10 888 milj nok (11 046)
Nuvarande kurs på 109 nok ger att bolaget handlas på PE TTM 9,5
Kongsberg sitter på en kassa om 15,67 nok/aktie. Jag förutsätter att utdelningen på 3,75 nok/aktie kan bibehållas.
Skanska har det fortsatt något bekymmersamt..
Vinsten för Jan-Sep blev 4,87 kr/aktie
Fastighetsvärdet är upptaget till 62 kr/aktie och andelen räntebärandeskulder 39,32 kr/aktie.
Kassan är på 8,34 kr/aktie.
D/E 3,7
Skanskas finansiella ställning har, liksom andra byggbolag, urholkats en del. Vi får se om deras exponering mot USA (vars ekonomi enligt vissa bedömare börjar ta fart igen) kommer vara dem till hjälp framöver. Några extra utdelningar verkar inte synas vid horisonten i alla fall...
Ratos håller måttet.
Tar vi en titt på koncernens totala kassa så uppgår den nu till 9,31 kr/aktie. Jag har stundtals under året ökat i Ratos. Inte för att jag vetat vart botten på kursen är, utan för att jag aldrig tvekat kring huruvida bolaget kommer klara av att ge sina 5,50 i utdelning samt bibehålla sin affärsmodell. Private Equity har visserligen transformerats över tid och stundtals ändrat arbetssätt och inriktning, men grunden i det hela; förvärva affärsverksamheter, utveckla dem för att sedan sälja, är i stort sett evig. Ratos har ju som bolag också transformerats ett antal gånger under årens lopp. Gamla grossisten Söderberg & Haak håller dock, enligt mig, fortfarande måttet.
Wilh Wilhelmsen seglar fram på stormigt hav.
Vinsten blev för Jan-Sep 6,42 usd/aktie (= 36,60 nok). Det egna kapitalet i koncernen är 253 nok/aktie. Det ger en värdering nu när kursen är på 124 nok på 0,49 gånger det egna kapitalet. Bara kassan består av 86 nok/aktie. Det är fullt förstårligt att man höjde utdelningen nu i November. Jag är osäker på vad jag missar. Varför tillåts ett ändock förhållandevis finansiellt starkt och vinstgivande bolag handlas så här "billigt"?
Slutgiltligen, sjunker jag ner i Ekornes rapport.
Vinst Jan-Sep 5,23 nok/aktie (5,60)
Vinst TTM 7,07 nok/aktie.
Kassan motsvarar 2 nok/aktie.
Här har jag inte ökat på sistonde då kursen verkat sluta sjunka och istället börjat röra sig uppåt igen (i alla fall så har inga ytterlgiare köpordrar gått igenom). Dock är aktien tämligen illikvid så svårt att säga något egentligen om varthän kursen är på väg.
Synpunkter på någon av ovanstående bolag?
Min förhoppning är naturligtvis att kursen ska sjunka i H&M än mer så jag får anledning att fortsätta köpa. Vi får se vad nästa vecka har att erbjuda.
Passar även på att göra några noteringar kring några kvartalsrapporter.
Kongsberg ser fortsatt stabilt ut.
Vinst jan-sep 8,53 nok/aktie (8,94)
Vinst TTM 11,52 nok/aktie
Andelen nya ordrar är fortfarande på en hyfsad nivå, 10 888 milj nok (11 046)
Nuvarande kurs på 109 nok ger att bolaget handlas på PE TTM 9,5
Kongsberg sitter på en kassa om 15,67 nok/aktie. Jag förutsätter att utdelningen på 3,75 nok/aktie kan bibehållas.
Skanska har det fortsatt något bekymmersamt..
Vinsten för Jan-Sep blev 4,87 kr/aktie
Fastighetsvärdet är upptaget till 62 kr/aktie och andelen räntebärandeskulder 39,32 kr/aktie.
Kassan är på 8,34 kr/aktie.
D/E 3,7
Skanskas finansiella ställning har, liksom andra byggbolag, urholkats en del. Vi får se om deras exponering mot USA (vars ekonomi enligt vissa bedömare börjar ta fart igen) kommer vara dem till hjälp framöver. Några extra utdelningar verkar inte synas vid horisonten i alla fall...
Ratos håller måttet.
Tar vi en titt på koncernens totala kassa så uppgår den nu till 9,31 kr/aktie. Jag har stundtals under året ökat i Ratos. Inte för att jag vetat vart botten på kursen är, utan för att jag aldrig tvekat kring huruvida bolaget kommer klara av att ge sina 5,50 i utdelning samt bibehålla sin affärsmodell. Private Equity har visserligen transformerats över tid och stundtals ändrat arbetssätt och inriktning, men grunden i det hela; förvärva affärsverksamheter, utveckla dem för att sedan sälja, är i stort sett evig. Ratos har ju som bolag också transformerats ett antal gånger under årens lopp. Gamla grossisten Söderberg & Haak håller dock, enligt mig, fortfarande måttet.
Wilh Wilhelmsen seglar fram på stormigt hav.
Vinsten blev för Jan-Sep 6,42 usd/aktie (= 36,60 nok). Det egna kapitalet i koncernen är 253 nok/aktie. Det ger en värdering nu när kursen är på 124 nok på 0,49 gånger det egna kapitalet. Bara kassan består av 86 nok/aktie. Det är fullt förstårligt att man höjde utdelningen nu i November. Jag är osäker på vad jag missar. Varför tillåts ett ändock förhållandevis finansiellt starkt och vinstgivande bolag handlas så här "billigt"?
Slutgiltligen, sjunker jag ner i Ekornes rapport.
Vinst Jan-Sep 5,23 nok/aktie (5,60)
Vinst TTM 7,07 nok/aktie.
Kassan motsvarar 2 nok/aktie.
Här har jag inte ökat på sistonde då kursen verkat sluta sjunka och istället börjat röra sig uppåt igen (i alla fall så har inga ytterlgiare köpordrar gått igenom). Dock är aktien tämligen illikvid så svårt att säga något egentligen om varthän kursen är på väg.
Synpunkter på någon av ovanstående bolag?
Etiketter:
Ekornes,
Hennes o Mauritz,
Kongsberg,
Ratos,
Skanska,
Wilh Wilhelmsen
torsdag 15 november 2012
Tankar kring G5 Entertainment tre år senare
Har nu tagit en titt bakåt gällande mina tankar kring mitt andra spekulativa innehav, G5 Entertainment. Mitt innehav i G5 Entertainment är dock lite äldre än denna blogg så "hela resan" finns ej dokumenterad.
Till dags dato är G5 Entertainment det mest lönsamma aktieposition jag någonsin haft med drygt en tiodubbling av kursen på 3 år. Det går konstatera att om man har en "korg" av mer spekulativa innehav så räcker det att några fåtal går riktigt bra för att det ska "betala sig". Det är lätt att förstå att sådana här placeringar fascinerar och attraherar. Jag tror det är en nyttig erfarenhet att få ha varit med om både riktigt dåliga som riktigt bra placeringar.
Så vilka lärdomar har jag gjort i detta fallet?
Tittar jag på det jag först skrivit på bloggen om G5 Entertainment så nämns bl.a:
"G5 Entertainment är utvecklare och förläggare av nedladdningsbara spel för bl.a. mobiler och har haft en riktig bra utveckling det senaste året. Det är lägen som dessa som gör det mödan värt att ha en mindre del av portföljen i spekulationsaktier, även om spekulation ger en en "hurring" också titt som tätt.
Har själv inte gjort någon ny bedömning, utan konstaterar kallt att kursen jag hoppades nå mot slutet av 2010 redan nåtts och passerats."
"I början av 2010 förväntade jag mig att kursen skulle landa på ca 6 kr mot slutet av 2010. Det var då min målkurs med vad jag bedömde liten nedsida och en 50% uppsida på drygt ett halvår, lite längre.
Det visade sig sedan att bolaget slog förväntningarna med god marginal, ständigt uppjusterade sina prognoser samt förverkligade dem. I november 2010 var kursen därmed ca 10,50 kr och då bolaget fortsatte utvecklas positivt och jag inte såg några skäl till att sälja behöll jag aktierna enligt principen "let the winners run"."
Här lyser det igenom att det är kursen jag fokuserar på att summera, inte hur affärerna utvecklat sig, även om vinstutvecklingen i sig står för fundamentan till värderingen.Vinstutvecklingen är det som gjort att värderingen stigit och det var också från början den låga multipeln man betalade på vinsterna liksom förväntningar om kraftigt stigande vinst som triggade mitt köp från första början.
En annan kul detalj är att jag är högst medveten om min okunskap om branschen:
"Jag är ingen teknik-freak. Om ni fick se min mobiltelefon skulle ni antagligen skratta. Men jag anser mig inte behöva vara det för att ändå se att i G5 finns ett bolag med en vinstgivande affärsverksamhet, lovande framtidsutsikter, förtroendeingivande ledning, rimlig värdering och en stark finansiell ställning."
Att ha god branschkännedom har utifrån detta exemplet med all tydlighet inte varit viktigt. Jag lutar mig här mer mot andra saker så som t.ex. att bolaget handlades till lågt PE och har en stark finansiell ställning. Kännedom om branschen brukar ofta lyftas fram som bland det viktigaste man behöver för att lyckas. Kanske är det så, men just i detta exemplet så har "turen" alltså funnits på min sida i alla fall.
Jag kan då ställa mig frågan. Om t.ex. Apple handlas till en låg PE-multipel i förhållande till sin tillväxt samt har en stark finansiell ställning. Bör jag köpa aktier i bolaget även om jag inte vet någonting om produkterna egentligen? Enligt erfarenheterna från G5 Entertainment bör svaret vara, Ja. Siffrorna indikerar att det bör vara ett gott köp. Jag har heller inga känslomässiga bindningar (förhoppningsvis) till ett bolag och bransch jag i sak inte vet så mycket om. Att bara titta på siffror kanske är en fördel...
En fundering jag också lyfter kring bolaget är ledningens precisa "guidningar":
"Bolaget presenterar regelbundet information. Nästan lite väl föredömligt kan jag tycka ibland. Prognoserna för framtiden är av sådan karaktär. Jag är av åsikten att man från ledningshåll ska vara försiktig med för exakta prognoser. När man blir för "duktig" i att kunna prognosticera resultat väcks frågor om bokföring t.ex. sättet på hur man gör avskrivningar. G5 Entertainment använder 2 år som avskrivningsperiod för sina spel från då de lanseras. Personligen finner jag inte det allt för iögonfallande, men det bör i alla fall noteras."
Slutligen så blev jag obekväm med den stora exponeringen tidigare i år och gjorde då bedömningen att sälja av en del:
"Jag har också skalat av en bit av innehavet i G5 Entertainment. G5 Entertainment har haft en fantastisk resa och jag har större delen av innehavet kvar, men när ett enskilt spekulativt innehav stiger en bit över 10% av portföljen samtidigt som jag ser behovet av att samla likvider så fick en del omvandlas till rena pengar."
Av ren tur så sålde jag på kursnivåer som tangerade årshögsta. Kursen föll senare för att nu igen stiga till liknande nivåer igen. Mitt långsiktiga mål är dock att komma från spekulativa aktier helt och hållet så även om min spekulativa ådra var lockad att öka igen i G5 Entertainment i somras så lyckades jag hålla i mot.
Sammanfattningsvis det jag kan utläsa som lärdomar är:
Tittar man och agerar utifrån enkla nyckeltal (t.ex. lågt PE, stark finansiell ställning) så finns en god chans att att nå en mycket bra avkastning. Det behöver inte vara mer komplicerat än så.
Branschkännedom kanske är överreklamerat. Branschkännedom och överdrivet intresse kanske t.om. skapar onödiga känslomässiga band som gör det svårare att vara objektiv.
Ägarintressena var/är I G5 Entertainments fall nära kopplade till ledningen. Det är troligen av största vikt för ledningen att bolaget går, långsiktigt, bra då de även är de största ägarna i bolaget. Detta bidrar troligen till en bra avkastnign för alla aktieägare.
Jag har inget minne av att G5 Entertainment skulle vara "på tapeten" eller vara populär för ca 3 år sedan. Den var "bortglömd" i spåren av Finanskrisen. Det är troligen i dessa, ej populära eller uppmärksammade bolag, de bästa placeringarna görs om man har ett lite längre perspektiv än till närmsta kvartalsrapport.
Tur... tur spelar alltid en roll. Förhoppningsvis är det möjligt att påverka utfall åt ett gynnsamt håll över tiden, men var ödmjuk och tro inte att bara för att det gått bra en gång att du har en gudabenådad gåva för att hitta rätt aktier jämt. Gå inte in stort i en ny placering med hög risk bara för att du haft tur en gång.
Till dags dato är G5 Entertainment det mest lönsamma aktieposition jag någonsin haft med drygt en tiodubbling av kursen på 3 år. Det går konstatera att om man har en "korg" av mer spekulativa innehav så räcker det att några fåtal går riktigt bra för att det ska "betala sig". Det är lätt att förstå att sådana här placeringar fascinerar och attraherar. Jag tror det är en nyttig erfarenhet att få ha varit med om både riktigt dåliga som riktigt bra placeringar.
Så vilka lärdomar har jag gjort i detta fallet?
Tittar jag på det jag först skrivit på bloggen om G5 Entertainment så nämns bl.a:
"G5 Entertainment är utvecklare och förläggare av nedladdningsbara spel för bl.a. mobiler och har haft en riktig bra utveckling det senaste året. Det är lägen som dessa som gör det mödan värt att ha en mindre del av portföljen i spekulationsaktier, även om spekulation ger en en "hurring" också titt som tätt.
Har själv inte gjort någon ny bedömning, utan konstaterar kallt att kursen jag hoppades nå mot slutet av 2010 redan nåtts och passerats."
"I början av 2010 förväntade jag mig att kursen skulle landa på ca 6 kr mot slutet av 2010. Det var då min målkurs med vad jag bedömde liten nedsida och en 50% uppsida på drygt ett halvår, lite längre.
Det visade sig sedan att bolaget slog förväntningarna med god marginal, ständigt uppjusterade sina prognoser samt förverkligade dem. I november 2010 var kursen därmed ca 10,50 kr och då bolaget fortsatte utvecklas positivt och jag inte såg några skäl till att sälja behöll jag aktierna enligt principen "let the winners run"."
Här lyser det igenom att det är kursen jag fokuserar på att summera, inte hur affärerna utvecklat sig, även om vinstutvecklingen i sig står för fundamentan till värderingen.Vinstutvecklingen är det som gjort att värderingen stigit och det var också från början den låga multipeln man betalade på vinsterna liksom förväntningar om kraftigt stigande vinst som triggade mitt köp från första början.
En annan kul detalj är att jag är högst medveten om min okunskap om branschen:
"Jag är ingen teknik-freak. Om ni fick se min mobiltelefon skulle ni antagligen skratta. Men jag anser mig inte behöva vara det för att ändå se att i G5 finns ett bolag med en vinstgivande affärsverksamhet, lovande framtidsutsikter, förtroendeingivande ledning, rimlig värdering och en stark finansiell ställning."
Att ha god branschkännedom har utifrån detta exemplet med all tydlighet inte varit viktigt. Jag lutar mig här mer mot andra saker så som t.ex. att bolaget handlades till lågt PE och har en stark finansiell ställning. Kännedom om branschen brukar ofta lyftas fram som bland det viktigaste man behöver för att lyckas. Kanske är det så, men just i detta exemplet så har "turen" alltså funnits på min sida i alla fall.
Jag kan då ställa mig frågan. Om t.ex. Apple handlas till en låg PE-multipel i förhållande till sin tillväxt samt har en stark finansiell ställning. Bör jag köpa aktier i bolaget även om jag inte vet någonting om produkterna egentligen? Enligt erfarenheterna från G5 Entertainment bör svaret vara, Ja. Siffrorna indikerar att det bör vara ett gott köp. Jag har heller inga känslomässiga bindningar (förhoppningsvis) till ett bolag och bransch jag i sak inte vet så mycket om. Att bara titta på siffror kanske är en fördel...
En fundering jag också lyfter kring bolaget är ledningens precisa "guidningar":
"Bolaget presenterar regelbundet information. Nästan lite väl föredömligt kan jag tycka ibland. Prognoserna för framtiden är av sådan karaktär. Jag är av åsikten att man från ledningshåll ska vara försiktig med för exakta prognoser. När man blir för "duktig" i att kunna prognosticera resultat väcks frågor om bokföring t.ex. sättet på hur man gör avskrivningar. G5 Entertainment använder 2 år som avskrivningsperiod för sina spel från då de lanseras. Personligen finner jag inte det allt för iögonfallande, men det bör i alla fall noteras."
Slutligen så blev jag obekväm med den stora exponeringen tidigare i år och gjorde då bedömningen att sälja av en del:
"Jag har också skalat av en bit av innehavet i G5 Entertainment. G5 Entertainment har haft en fantastisk resa och jag har större delen av innehavet kvar, men när ett enskilt spekulativt innehav stiger en bit över 10% av portföljen samtidigt som jag ser behovet av att samla likvider så fick en del omvandlas till rena pengar."
Av ren tur så sålde jag på kursnivåer som tangerade årshögsta. Kursen föll senare för att nu igen stiga till liknande nivåer igen. Mitt långsiktiga mål är dock att komma från spekulativa aktier helt och hållet så även om min spekulativa ådra var lockad att öka igen i G5 Entertainment i somras så lyckades jag hålla i mot.
Sammanfattningsvis det jag kan utläsa som lärdomar är:
Tittar man och agerar utifrån enkla nyckeltal (t.ex. lågt PE, stark finansiell ställning) så finns en god chans att att nå en mycket bra avkastning. Det behöver inte vara mer komplicerat än så.
Branschkännedom kanske är överreklamerat. Branschkännedom och överdrivet intresse kanske t.om. skapar onödiga känslomässiga band som gör det svårare att vara objektiv.
Ägarintressena var/är I G5 Entertainments fall nära kopplade till ledningen. Det är troligen av största vikt för ledningen att bolaget går, långsiktigt, bra då de även är de största ägarna i bolaget. Detta bidrar troligen till en bra avkastnign för alla aktieägare.
Jag har inget minne av att G5 Entertainment skulle vara "på tapeten" eller vara populär för ca 3 år sedan. Den var "bortglömd" i spåren av Finanskrisen. Det är troligen i dessa, ej populära eller uppmärksammade bolag, de bästa placeringarna görs om man har ett lite längre perspektiv än till närmsta kvartalsrapport.
Tur... tur spelar alltid en roll. Förhoppningsvis är det möjligt att påverka utfall åt ett gynnsamt håll över tiden, men var ödmjuk och tro inte att bara för att det gått bra en gång att du har en gudabenådad gåva för att hitta rätt aktier jämt. Gå inte in stort i en ny placering med hög risk bara för att du haft tur en gång.
söndag 11 november 2012
Tankar kring Northland Resources två år senare
Nu är det drygt två år sedan jag först fattade intresse för norska Northland Resources. Två till tre år är ju också den tidshorisont jag har när det gäller att göra en första utvärdering på mina inköpta innehav så det kan vara dags att ta en titt nu.
Bland det första jag skrev på denna bloggen för drygt två år sedan var följande:
"Northland Resources är noterat i Oslo och Toronto men det är tillgångarna i Sverige som just nu står i fokus. Caset är ett "för bra för att vara sant" case. Jag har tittat på bolagets och deras egna konsulters rapporter och jämfört med järnproducenter så som LKAB (bolagets granne), en del producenters förutsättningar i Austrailen, Brasilien och Indien. Mängden "järnpellets" som antas kunna produceras (5milj/ton per år 2014 och framåt) är inte kattskitt. Det är ett nytt LKAB vi eventuellt ser födas här. Liksom LKAB så är dock Northlands akilleshäl priset på järnmalm och transporterna."
Jag vädrade dock några farhågor. En var psykologisk:
" Är inte aktien för populär då? Finns det inte en risk i att investera i populära aktier? Jo det är inte mitt favoritläge då den redan varit rekad."
Jag har alltid haft någon form av motvilja till det jag uppfattar vara "populärt". Dock hindrade det mig inte denna gången. Intresset för bolaget blev större än motviljan mot dess popularitet.
Andra farhågor var transporterna till Narvik samt järnprisetsutveckling.
"Den mer påtagliga risk som dock finns är att allt faller pladask, eller att järnpriserna sjunker dramatiskt (vilket skulle resultera i att projektet faller). Huruvida tranporterna till Narvik löser sig och att utvinningen kommer igång får jag helt enkelt förlita mig på ledningen."
En annan sak var själva ägarbiten, eller som jag då skrev:
"Råvaror är alltid osäkra, dessutom så har (som jag påtalat förut) NAUR två akilleshälar, logistiken (som förhoppningsvis löses på bästa sätt men det är ändock ett osäkerhetsmoment) och ägarbiten.
Största ägaren Deans Knight äger ca 9,8% av NAUR. För deras del så utgör det ca 3,7% av sin portfölj. Jag tycker det är en bra tumregel på hur mycket man ska engagera sig i ett bolag. Låt inte ett bolag utgöra mer av din portfölj än största ägaren låter det göra i sin. Varför ska du riskera mer än största ägaren? Tittar man på näst största ägaren, Henderson Global Investor, så utgör NAUR en försumbar summa av deras portfölj. M.a.o. dessa båda "stor-ägare" använder andras pengar till att göra investeringar och i alla fall Deans Knight har tidigare "dumpat" projekt och innehav som utgör en större del av deras portfölj än NAUR utan att för den skull göra för mycket väsen av det för den sakens skull. NAUR finns, men utgör ingen vital ingridiens i portföljen. Jag har en liknande inställning till mina spekulativa innehav. De finns, men låt dem inte ta för stor plats. Tittar man på management i Deans Knight så (ursäkta mina fördomar) så liknar de en enligt mig också en samling "young-guns." :) Men det är kanske det som man ska vara för att stoppa pengar i råvarubolag."
Alla dessa "risker" var dock kända av mig och mer eller mindre kalkylerade. En sak som jag tagit med mig från detta är att inte tumma på ägarbiten. Den stora "misskalkyleringen" härleder jag just till ägarbiten och det är kraften på utspädningen. En stark långsiktig huvudägare hade inte låtit utspädningen bli så stor.
Jag underskattade helt enkelt i min ursprungliga analys hur stor utstpädningen kunde bli för Northlands del när det kom till att få till finansieringen helt och hållet. Extra ironiskt är det då jag backade från ett annat järnmalmsprojekt p.g.a. oro för massiv utspädning.
"Problemet här är utspädningen och CAPEX. Vad utspädningen kommer bli avgör ju i oerhört stor grad värderingen på Archelon och Kopparbergs andelar."
Såg jag det i det ena fallet borde jag ha sett det på fler kan man tycka, men jag tror detta är ett tydligt exempel på hur hjärnan processar information olika beroende på vilka band och åtaganden man har till det. En högst mänsklig egenskap. Jag förmodar att vi är genetiskt programmerade för detta beteende.
Ser du först din partners alla goda sidor och sen blir kär baserat på de observationerna, eller blir du först kär och sedan upptäcker du din partners alla goda sidor?
Till saken hör också att jag inte var omedveten om järnprisetsutveckling och dess påverkan på finansieringslösningar.
"Jag har inte ökat något mer än i Northland utan enbart suttit vid sidan och försökt bevaka utvecklingen samt läst på om andra järnmalms-juniorer.
Det finns en formidabel arme av dylika. De prospekterar, planerar och i en del fall har de också påbörjat byggandet. De finns från nordligaste Kanada, djupaste Kamerun till sydligaste Australien. De höga priserna på järn har drivit upp intresset för dem samt underlättat för dem att få finansiering till bl.a. prospektering.
Det stora flertalet av dem lämnar jag snabbt därhän. De prospekterar i svårtillgängliga områden alternativt har för många år kvar tills brytning kan börja och är därför allt för osäkra från finansieringssynvinkel (eventuellt sjunkande järnpris försvårar finansiering då det drastiskt ändrar kalkylerna för banker/aktiemarknaden)."
Dock fanns det troligen en naiv tanke om att finansieringslösningar skulle likna de som gjorts tidigare för bolagets del (nyemissionskurs 13,50 nok/aktie), inte till långt mycket sämre villkor.
Sammanfattningsvis så finns det alltså en del att lära från det här:
Att inte arbeta med olika kriterium för olika bolag. Jag ska försöka bedöma bolagen utefter en och samma "tumstock". Använder man olika för olika bolag riskerar "tumstocken" anpassas efter det som ska mätas. Detta har jag redan anammat i och med användandet av mina nuvarande ratingkriterier
Att använda så många "hårda faktorer" som möjligt. Använd nyckeltal, historiska siffror och beprövade modeller för att försöka eliminera så mycket "känslor" som möjligt. När detta inte är möjligt p.g.a. det inte finns, agera väldig, väldigt varsamt.
Att ägarbiten är A och O. Inte bara i "nya" bolag utan även i andra. Starka, långsiktiga, huvudägare är att föredra. Kompromissa inte med detta.
Att det alltid finns någonting som man missat att ta med eller processa i sin bedömning. Agera därför alltid varsamt både vad det gäller köp som sälj. "Förälskelser" svalnar efter tid och man kan då få möjlighet att processa fram en mer nyanserad bild. Samma sak gäller känslan av "motvilja". Man kan efter den första känslostormen upptäcka fördelar också.
.
Bland det första jag skrev på denna bloggen för drygt två år sedan var följande:
"Northland Resources är noterat i Oslo och Toronto men det är tillgångarna i Sverige som just nu står i fokus. Caset är ett "för bra för att vara sant" case. Jag har tittat på bolagets och deras egna konsulters rapporter och jämfört med järnproducenter så som LKAB (bolagets granne), en del producenters förutsättningar i Austrailen, Brasilien och Indien. Mängden "järnpellets" som antas kunna produceras (5milj/ton per år 2014 och framåt) är inte kattskitt. Det är ett nytt LKAB vi eventuellt ser födas här. Liksom LKAB så är dock Northlands akilleshäl priset på järnmalm och transporterna."
Jag vädrade dock några farhågor. En var psykologisk:
" Är inte aktien för populär då? Finns det inte en risk i att investera i populära aktier? Jo det är inte mitt favoritläge då den redan varit rekad."
Jag har alltid haft någon form av motvilja till det jag uppfattar vara "populärt". Dock hindrade det mig inte denna gången. Intresset för bolaget blev större än motviljan mot dess popularitet.
Andra farhågor var transporterna till Narvik samt järnprisetsutveckling.
"Den mer påtagliga risk som dock finns är att allt faller pladask, eller att järnpriserna sjunker dramatiskt (vilket skulle resultera i att projektet faller). Huruvida tranporterna till Narvik löser sig och att utvinningen kommer igång får jag helt enkelt förlita mig på ledningen."
En annan sak var själva ägarbiten, eller som jag då skrev:
"Råvaror är alltid osäkra, dessutom så har (som jag påtalat förut) NAUR två akilleshälar, logistiken (som förhoppningsvis löses på bästa sätt men det är ändock ett osäkerhetsmoment) och ägarbiten.
Största ägaren Deans Knight äger ca 9,8% av NAUR. För deras del så utgör det ca 3,7% av sin portfölj. Jag tycker det är en bra tumregel på hur mycket man ska engagera sig i ett bolag. Låt inte ett bolag utgöra mer av din portfölj än största ägaren låter det göra i sin. Varför ska du riskera mer än största ägaren? Tittar man på näst största ägaren, Henderson Global Investor, så utgör NAUR en försumbar summa av deras portfölj. M.a.o. dessa båda "stor-ägare" använder andras pengar till att göra investeringar och i alla fall Deans Knight har tidigare "dumpat" projekt och innehav som utgör en större del av deras portfölj än NAUR utan att för den skull göra för mycket väsen av det för den sakens skull. NAUR finns, men utgör ingen vital ingridiens i portföljen. Jag har en liknande inställning till mina spekulativa innehav. De finns, men låt dem inte ta för stor plats. Tittar man på management i Deans Knight så (ursäkta mina fördomar) så liknar de en enligt mig också en samling "young-guns." :) Men det är kanske det som man ska vara för att stoppa pengar i råvarubolag."
Alla dessa "risker" var dock kända av mig och mer eller mindre kalkylerade. En sak som jag tagit med mig från detta är att inte tumma på ägarbiten. Den stora "misskalkyleringen" härleder jag just till ägarbiten och det är kraften på utspädningen. En stark långsiktig huvudägare hade inte låtit utspädningen bli så stor.
Jag underskattade helt enkelt i min ursprungliga analys hur stor utstpädningen kunde bli för Northlands del när det kom till att få till finansieringen helt och hållet. Extra ironiskt är det då jag backade från ett annat järnmalmsprojekt p.g.a. oro för massiv utspädning.
"Problemet här är utspädningen och CAPEX. Vad utspädningen kommer bli avgör ju i oerhört stor grad värderingen på Archelon och Kopparbergs andelar."
Såg jag det i det ena fallet borde jag ha sett det på fler kan man tycka, men jag tror detta är ett tydligt exempel på hur hjärnan processar information olika beroende på vilka band och åtaganden man har till det. En högst mänsklig egenskap. Jag förmodar att vi är genetiskt programmerade för detta beteende.
Ser du först din partners alla goda sidor och sen blir kär baserat på de observationerna, eller blir du först kär och sedan upptäcker du din partners alla goda sidor?
Till saken hör också att jag inte var omedveten om järnprisetsutveckling och dess påverkan på finansieringslösningar.
"Jag har inte ökat något mer än i Northland utan enbart suttit vid sidan och försökt bevaka utvecklingen samt läst på om andra järnmalms-juniorer.
Det finns en formidabel arme av dylika. De prospekterar, planerar och i en del fall har de också påbörjat byggandet. De finns från nordligaste Kanada, djupaste Kamerun till sydligaste Australien. De höga priserna på järn har drivit upp intresset för dem samt underlättat för dem att få finansiering till bl.a. prospektering.
Det stora flertalet av dem lämnar jag snabbt därhän. De prospekterar i svårtillgängliga områden alternativt har för många år kvar tills brytning kan börja och är därför allt för osäkra från finansieringssynvinkel (eventuellt sjunkande järnpris försvårar finansiering då det drastiskt ändrar kalkylerna för banker/aktiemarknaden)."
Dock fanns det troligen en naiv tanke om att finansieringslösningar skulle likna de som gjorts tidigare för bolagets del (nyemissionskurs 13,50 nok/aktie), inte till långt mycket sämre villkor.
Sammanfattningsvis så finns det alltså en del att lära från det här:
Att inte arbeta med olika kriterium för olika bolag. Jag ska försöka bedöma bolagen utefter en och samma "tumstock". Använder man olika för olika bolag riskerar "tumstocken" anpassas efter det som ska mätas. Detta har jag redan anammat i och med användandet av mina nuvarande ratingkriterier
Att använda så många "hårda faktorer" som möjligt. Använd nyckeltal, historiska siffror och beprövade modeller för att försöka eliminera så mycket "känslor" som möjligt. När detta inte är möjligt p.g.a. det inte finns, agera väldig, väldigt varsamt.
Att ägarbiten är A och O. Inte bara i "nya" bolag utan även i andra. Starka, långsiktiga, huvudägare är att föredra. Kompromissa inte med detta.
Att det alltid finns någonting som man missat att ta med eller processa i sin bedömning. Agera därför alltid varsamt både vad det gäller köp som sälj. "Förälskelser" svalnar efter tid och man kan då få möjlighet att processa fram en mer nyanserad bild. Samma sak gäller känslan av "motvilja". Man kan efter den första känslostormen upptäcka fördelar också.
.
måndag 5 november 2012
Sålt SCA, igen
Än en gång gick en säljorder igenom vad det gäller SCA. Halva mitt innehav gick iväg när kursen nådde 134 kr. Totalt sett har jag därmed avyttrat 2/3 av mitt ursprungliga innehav (sålde tidigare av 1/3).
Misstolka mig inte. Jag anser SCA är ett bra, defensivt, bolag. Det är inte p.g.a. att jag känner misstro jag säljer. Det är värderingen.
Jag väljer att minska exponeringen mot detta, nu ganska populära bolag, till förmån för att fylla på kassan alternativt köpa mer i sådant jag finner mer rimligt värderat i dessa tider då det ser ut som att "Mr Market" förväntar sig en inbromsning och konjunkturnedgång.
SCA är fortfarande ett kapitalintensivt bolag med en ROE på ungefär 10%. Det rättfärdigar, enligt mig, inte en värdering 1,67 gånger det egna kapitalet. Inte heller är direktavkastning på 3,1% tillräckligt aptitlig eller en PE5 på ca 15,5. En sådan värdering liknar mer det bolag som SCA, kanske, kommer att bli i framtiden om omställningen blir lyckad och försäljningstillväxten i bl.a. Asien visar infinna sig.
En av mina grundteser är att när populära bolag får någonting emot sig (det händer alltid något negativt förr eller senare) så är fallhöjden destå större än vad den t.ex. är om ett impopulärt bolag kommer med negativa nyheter. Ingen förväntar sig något från de impopulära i alla fall, medan de populäras negativa nyheter skapar stor rubriker.
En annan viktig tes att komma ihåg är att kurser svänger mycket mer än vad bolags egentliga underliggande värde gör. För drygt ett år sedan kunde man köpa SCA för ca 80 kr. Nu är kursen en bit över 130 kr. Har bolaget plötsligt tjänat en massa mer pengar? +60% mer? Nej, men förväntningarna på att det ska göra det finns där. Jag säger inte att jag enbart köper SCA på 80 kr, men kursen ska i alla fall ligga närmare 80 än 134. I alla fall tills jag ser att bolaget levererar det många hoppas och jag därmed får anledning att revidera min uppfattning.
Vad är din syn på SCA, värderingen och bolagets framtid?
Misstolka mig inte. Jag anser SCA är ett bra, defensivt, bolag. Det är inte p.g.a. att jag känner misstro jag säljer. Det är värderingen.
Jag väljer att minska exponeringen mot detta, nu ganska populära bolag, till förmån för att fylla på kassan alternativt köpa mer i sådant jag finner mer rimligt värderat i dessa tider då det ser ut som att "Mr Market" förväntar sig en inbromsning och konjunkturnedgång.
SCA är fortfarande ett kapitalintensivt bolag med en ROE på ungefär 10%. Det rättfärdigar, enligt mig, inte en värdering 1,67 gånger det egna kapitalet. Inte heller är direktavkastning på 3,1% tillräckligt aptitlig eller en PE5 på ca 15,5. En sådan värdering liknar mer det bolag som SCA, kanske, kommer att bli i framtiden om omställningen blir lyckad och försäljningstillväxten i bl.a. Asien visar infinna sig.
En av mina grundteser är att när populära bolag får någonting emot sig (det händer alltid något negativt förr eller senare) så är fallhöjden destå större än vad den t.ex. är om ett impopulärt bolag kommer med negativa nyheter. Ingen förväntar sig något från de impopulära i alla fall, medan de populäras negativa nyheter skapar stor rubriker.
En annan viktig tes att komma ihåg är att kurser svänger mycket mer än vad bolags egentliga underliggande värde gör. För drygt ett år sedan kunde man köpa SCA för ca 80 kr. Nu är kursen en bit över 130 kr. Har bolaget plötsligt tjänat en massa mer pengar? +60% mer? Nej, men förväntningarna på att det ska göra det finns där. Jag säger inte att jag enbart köper SCA på 80 kr, men kursen ska i alla fall ligga närmare 80 än 134. I alla fall tills jag ser att bolaget levererar det många hoppas och jag därmed får anledning att revidera min uppfattning.
Vad är din syn på SCA, värderingen och bolagets framtid?
söndag 4 november 2012
Sanmina-SCI Corporation
Jag blev ombedd att ta en titt på Sanmina-SCI Corporation vilket jag nu gjort. Sanmina-SCI är ett amerikanskt bolag, noterat på Nasdaq, med huvudkvarter i San Jose, Kalifornien.
Bolaget är en underleverantör till telekom, teknik, industri, medicin, försvarsbranschen m.fl. där telekom är viktigast och står för nästan halva omsättningen. Med 48.000 anställda i över 20 länder är man en av de större aktörerna.
Att bolaget tilldrar sig intresse förstår man när man tittar på PE-värderingen som just nu ligger på ca PE TTM 4,2, men nu är ju PE inte allt.
Utifrån de s.k. "Magic Sixes" så är det enbart PE-värderingen som kvalar in. P/B är på 0,92 och någon utdelning ges inte.
Tittar man på balansräkningen så ser man också att skuldbördan har under en längre tid varit ganska hög. Det är nu på senare tid man lyckats beta av de värsta skulderna och nu vid det senaste bokslutet i oktober (bolaget har brutet räkenskapsår) så har man en nivå som jag själv finner mer acceptabel. Detta kan vara en förklaring till att bolaget inte gett någon utdelning. Pengarna har gått till avbetalning på skulderna. På plussidan är i alla fall att balansräkningen inte består av massa immateriella tillgångar.
En annan förklaring till avsaknande av utdelningar är förluståren. 2007, 2008 och 2009 innebar förluster för bolaget. 2010 vände trenden och även 2011 och 2012 gav vinst på sista raden. 2012 ser t.om. ut att ge en rekordvinst på 2,16 usd/aktie. Här har man också förklaringen till att PE TTM blir så lågt. Med en nuvarande kurs på 9,11 usd/aktie så blir det ett attraktivt PE-tal på TTM-basis.
Nu var det dock det här med PE-tal. Tittar man vidare på resultatet så ser man att försäljningen liksom brutto- och rörelsevinsten varit mindre 2012 än under 2011 och 2010. Varför då denna höga vinst? EBIT 2012 ligger på 1,69 usd/aktie att jämföra med 2,60 usd/aktie och 2,51 usd/aktie för 2011 och 2010. Resultatet från affärsverksamheten har ju då egentligen minskat...
Anledningen är vad som i resultatrapporten betecknas som "provision for income taxes". Det är detta som ger den höga bokföringsvinsten och en EPS på 2,16 usd/aktie. Inte att affärsrörelsen i sig gjort något rekordår.
Aktien i sig själv tilldrar sig säkert också intresse eftersom den visat sig vara väldigt volatil. Kursen har varit nere på 6-7 usd på ganska kort tid och där i mellan uppe på ca 13 usd. Så visst händer det saker där.
Själv har jag ingen aning om var kursen ska ta vägen i denna aktien. Jag tackar för tipset, men själv väljer jag att avstå. De parametrar jag brukar titta på passar inte riktigt in här. Jag hade dels velat sett en utdelning som både anses uthållig framöver samt att bolaget kunnat leverera utdelningar historiskt samt att vinstsiffrorna kunde visa större överensstämmelse med rörelseresultatet. Värderingen sticker heller inte ut egentligen. Den är nu på EBIT TTM-basis 5,9. Vilket i och för sig är i det lägre spannet, men det är inte tillräckligt för att sticka ut på samma sätt som PE-talet gör.
Som en jämförelse, Jag anser att EBIT x 7 är en fullt rimlig värdering för ett bolag som inte förväntas växa särskilt, EBIT x 10 är fullt rimligt för ett växande. Sanmina-SCI har visserligen vänt förlust under finanskrisåren till vinst, men omsättningen har ännu inte klarat av att nå upp till t.ex. 2007 års siffror. Min bedömning är att Sanmina-SCI bäst kategoriserar som ett icke växande bolag och därför är EBIT multipeln inte allt för långt från vad som kan anses "fair value". EBIT3 (baserat på de tre senaste "goda" åren) är 1,90 usd/aktie.
Hur ser du på Sanmina-SCI?
Bolaget är en underleverantör till telekom, teknik, industri, medicin, försvarsbranschen m.fl. där telekom är viktigast och står för nästan halva omsättningen. Med 48.000 anställda i över 20 länder är man en av de större aktörerna.
Att bolaget tilldrar sig intresse förstår man när man tittar på PE-värderingen som just nu ligger på ca PE TTM 4,2, men nu är ju PE inte allt.
Utifrån de s.k. "Magic Sixes" så är det enbart PE-värderingen som kvalar in. P/B är på 0,92 och någon utdelning ges inte.
Tittar man på balansräkningen så ser man också att skuldbördan har under en längre tid varit ganska hög. Det är nu på senare tid man lyckats beta av de värsta skulderna och nu vid det senaste bokslutet i oktober (bolaget har brutet räkenskapsår) så har man en nivå som jag själv finner mer acceptabel. Detta kan vara en förklaring till att bolaget inte gett någon utdelning. Pengarna har gått till avbetalning på skulderna. På plussidan är i alla fall att balansräkningen inte består av massa immateriella tillgångar.
En annan förklaring till avsaknande av utdelningar är förluståren. 2007, 2008 och 2009 innebar förluster för bolaget. 2010 vände trenden och även 2011 och 2012 gav vinst på sista raden. 2012 ser t.om. ut att ge en rekordvinst på 2,16 usd/aktie. Här har man också förklaringen till att PE TTM blir så lågt. Med en nuvarande kurs på 9,11 usd/aktie så blir det ett attraktivt PE-tal på TTM-basis.
Nu var det dock det här med PE-tal. Tittar man vidare på resultatet så ser man att försäljningen liksom brutto- och rörelsevinsten varit mindre 2012 än under 2011 och 2010. Varför då denna höga vinst? EBIT 2012 ligger på 1,69 usd/aktie att jämföra med 2,60 usd/aktie och 2,51 usd/aktie för 2011 och 2010. Resultatet från affärsverksamheten har ju då egentligen minskat...
Anledningen är vad som i resultatrapporten betecknas som "provision for income taxes". Det är detta som ger den höga bokföringsvinsten och en EPS på 2,16 usd/aktie. Inte att affärsrörelsen i sig gjort något rekordår.
Aktien i sig själv tilldrar sig säkert också intresse eftersom den visat sig vara väldigt volatil. Kursen har varit nere på 6-7 usd på ganska kort tid och där i mellan uppe på ca 13 usd. Så visst händer det saker där.
Själv har jag ingen aning om var kursen ska ta vägen i denna aktien. Jag tackar för tipset, men själv väljer jag att avstå. De parametrar jag brukar titta på passar inte riktigt in här. Jag hade dels velat sett en utdelning som både anses uthållig framöver samt att bolaget kunnat leverera utdelningar historiskt samt att vinstsiffrorna kunde visa större överensstämmelse med rörelseresultatet. Värderingen sticker heller inte ut egentligen. Den är nu på EBIT TTM-basis 5,9. Vilket i och för sig är i det lägre spannet, men det är inte tillräckligt för att sticka ut på samma sätt som PE-talet gör.
Som en jämförelse, Jag anser att EBIT x 7 är en fullt rimlig värdering för ett bolag som inte förväntas växa särskilt, EBIT x 10 är fullt rimligt för ett växande. Sanmina-SCI har visserligen vänt förlust under finanskrisåren till vinst, men omsättningen har ännu inte klarat av att nå upp till t.ex. 2007 års siffror. Min bedömning är att Sanmina-SCI bäst kategoriserar som ett icke växande bolag och därför är EBIT multipeln inte allt för långt från vad som kan anses "fair value". EBIT3 (baserat på de tre senaste "goda" åren) är 1,90 usd/aktie.
Hur ser du på Sanmina-SCI?
lördag 3 november 2012
Magic Sixes, F-score och mer
S.k. "magic sixes" är ett mått som man kan använda för att försöka hitta undervärderade bolag. Det myntades från början av Norman Weinger och Michael Metz under 70-talet men har också refererats till av Peter Cundill. Kriterierna handlar om att hitta bolag vars aktier ska handlas för under P/B 0,6 och P/E 6 (ej negativt PE-tal) och med en direktavkastning på 6% eller högre.
På deras tid hittade de flertalet aktier som passade in. Ofta kunde det under 70-talet dyka upp bolag i screenen som värderades till enbart fyra gånger årsvinsten eller som Weinger kommenterat "You´d have to pay a bigger price for an unsucessfull candy store in your neighbourhood". Idag är det svårare att hitta bolag vars aktier passar in.
Även om man numera kan finna s.k. "magic sixes" så är ju ett billigt pris inte det samma som att man gör en en bra affär. Det är ju det som är de klassiska svårigheterna med s.k. värdeinvestering. Man riskerar att köpa en tillgång billigt som rätteligen är och ska vara billig. Jag tror därför att man även ska komplettera med följande två frågeställningar.
Har bolaget en påtagligt för stor skuldbörda/finansiell hävstång d.v.s. en bra bit över "normen" för branschen?
Består balansräkning av en avsevärd immateriella tillgångar?
Får man ett jakande svar på någon av de frågorna är det antagligen bättre att stå över. Min förhoppning är att man då sållar bort de mest riskfyllda bolagen (utifrån de nyckeltal screeningen vilar på).
Går man sedan vidare med att kolla av checklistan över potentiella "värdefällor": Hur avslöjar man en s.k. value trap? så kan det därefter vara dags att ta en titt på Piotroskis 9 F.
Joseph Piotroskis 9 F beräknas ju också utifrån kvantitativa nyckeltal (liksom magic sixes) och sägs dels kunna sålla ut de "värsta" liksom potentiellt hitta de "bästa". De flesta bolag hamnar mellan 3 och 7 F. Vilket kanske inte säger så mycket. 2 eller under ska man helst hålla sig borta ifrån medan 8 eller 9 F ska betyda att bolaget är på god väg.
Kombinerar man Magic Sixes med Piotroskis 9 F, samt ställer frågor kring en del mer kvalitativa aspekter utifrån hurivida de kan vara s.k. "value traps", så är min tanke att det kan vara en intressant sak att följa upp.
Det är på denna grund mitt intresse av Wilh. Wilhelmsen vilar (Analys av Wilh. Wilhelmsen). Bolaget uppnår nämligen kriterierna ovan samt får 8 F på Piotroskis F-score utifrån H1 2012-rapporten.
Även om jag är tämligen skeptisk till rederinäringen som helhet så blev detta för mycket för mig. Jag blir helt tvungen att se hur detta kommer utveckla sig.
Vad tror du om ovanstående urvals-process?
På deras tid hittade de flertalet aktier som passade in. Ofta kunde det under 70-talet dyka upp bolag i screenen som värderades till enbart fyra gånger årsvinsten eller som Weinger kommenterat "You´d have to pay a bigger price for an unsucessfull candy store in your neighbourhood". Idag är det svårare att hitta bolag vars aktier passar in.
Även om man numera kan finna s.k. "magic sixes" så är ju ett billigt pris inte det samma som att man gör en en bra affär. Det är ju det som är de klassiska svårigheterna med s.k. värdeinvestering. Man riskerar att köpa en tillgång billigt som rätteligen är och ska vara billig. Jag tror därför att man även ska komplettera med följande två frågeställningar.
Har bolaget en påtagligt för stor skuldbörda/finansiell hävstång d.v.s. en bra bit över "normen" för branschen?
Består balansräkning av en avsevärd immateriella tillgångar?
Får man ett jakande svar på någon av de frågorna är det antagligen bättre att stå över. Min förhoppning är att man då sållar bort de mest riskfyllda bolagen (utifrån de nyckeltal screeningen vilar på).
Går man sedan vidare med att kolla av checklistan över potentiella "värdefällor": Hur avslöjar man en s.k. value trap? så kan det därefter vara dags att ta en titt på Piotroskis 9 F.
Joseph Piotroskis 9 F beräknas ju också utifrån kvantitativa nyckeltal (liksom magic sixes) och sägs dels kunna sålla ut de "värsta" liksom potentiellt hitta de "bästa". De flesta bolag hamnar mellan 3 och 7 F. Vilket kanske inte säger så mycket. 2 eller under ska man helst hålla sig borta ifrån medan 8 eller 9 F ska betyda att bolaget är på god väg.
Kombinerar man Magic Sixes med Piotroskis 9 F, samt ställer frågor kring en del mer kvalitativa aspekter utifrån hurivida de kan vara s.k. "value traps", så är min tanke att det kan vara en intressant sak att följa upp.
Det är på denna grund mitt intresse av Wilh. Wilhelmsen vilar (Analys av Wilh. Wilhelmsen). Bolaget uppnår nämligen kriterierna ovan samt får 8 F på Piotroskis F-score utifrån H1 2012-rapporten.
Även om jag är tämligen skeptisk till rederinäringen som helhet så blev detta för mycket för mig. Jag blir helt tvungen att se hur detta kommer utveckla sig.
Vad tror du om ovanstående urvals-process?
Etiketter:
Investeringar,
Joseph Piotriski,
Magic Sixes,
Peter Cundill,
Wilh Wilhelmsen
Analys av Wilh. Wilhelmsen
Wilh. Wilhelmsen, utifrån mina ratingkriterier.
Norska Wilh. Wilhelmsen grundades 1861 av dess namne Wilhelm Wilhelmsen. Bolaget kontrolleras fortfarande av familjen Wilhelmsen via ett holdingbolag. Bolaget är, i samarbete med svenska Wallenius, en av världens största biltransportörer bl.a. genom det gemensamma bolaget EUKOR Car Carriers.
Bolaget strukturerades om 2010 med ett nytt moderbolag, Wilh. Wilhelmsen Holding (WWH), med två underliggande innehav; Wilh. Wilhelmsen ASA (WWASA) som sysslar med sjötransporter och Wilhelmsen Maritime Services (WMS) som sysslar med skeppsservice m.m. WWASA listades på norska börsen samt tog in pengar via en IPO. Wilh. Wilhelmsen Holding behöll 72,7% av aktierna i sin ägo. WMS är helägt. Det finns även en tredje gren, Wilh. Wilhelmsen Holding Invest där investeringar som inte riktigt ryms inom ramen för de andra finns.
För WWHs del så är WWASA onekligen viktigast och stod 2011 för 2/3 av rörelseresultatet. WWASA består i sin tur av olika bolag främst de tre följande:
Wallenius-Wilhelmsen Logistic (WWL) med 55 fartyg.
EUKOR Car Carriers (EUKOR) med 71 fartyg och som namnet antyder så transporter det bilar från Sydkorea. Biltransporter från Huyndai och Kia står för 75% av transporterna. Sydkorea är ju numera världens femte största biltillverkare.
American Roll on Roll off Carriers (ARC) med 7 fartyg.
WMS är organiserad i tre delar, Wilhelmsen Ship Service, Ship Management och Technical Solutions. Man betjänar i stort sett alla typer av fartyg förutom oljetankers. 3/4 av intjäningsförmågan är hänförligt till fartyg och 1/4 till skeppsvarv.
Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.
Wilh. Wilhelmsen är noterat på norska OB Match (A-aktierna) och OB Standard (B-aktierna).Marknadsvärdet är just nu drygt 6 miljarder nok.
Ägare
Holding bolaget Tallyman AS, som kontrolleras av Wilhelmsen familjen, äger 60% av A-aktierna och 19% av B-aktierna.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja bolaget ger utdelningar. Utdelningen för 2011hamnade på 5,50 nok/aktie. Förutom under 2009 och 2010 så har bolaget historiskt gett utdelningar två gånger per år. 2009 och 2010 år gavs det bara utdelning en gång (2 nok/aktie). Nedan utdelningen mätt i nok.
5-års medel för utdelningen hamnar därmed på 5,10 nok/aktie. För 2012 hamnar utdelningen på 8 nok (under förutsättningen att Q4 utdelningen på 4,50 nok klubbas igenom nu i November)
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Ja, Wilh. Wilhelmsen är onekligen konjunkturberoende samt påverkas av en rad omständigheter man själv inte egentligen rår över så som t.ex. efterfrågan på bilar.
Bolaget anses inte klara kriteriet.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Nej.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja det har man hittills lyckats med. Vinsten 2011 låg på 4,05 usd/aktie (23,10 nok) Medelvinsten sett till den senaste 5-års perioden är 2,89 usd/aktie eller omräknat till nok utifrån nuvarande valutakurs, 16,50 nok/aktie.Nettovinsten har varierat kraftigt, men rörelsevinsten är mer stabil och har fluktuerat mellan 250 och 400 miljoner usd eller omräknat i nok och per aktie, 30 nok/aktie och 49 nok/aktie Nedan vinsten mätt i usd/aktie.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Eget kapital är på 1673 miljoner usd och räntebärande skulder på 1901 miljoner usd. Debt/equity ligger på 1,64 (2011).
Avkastnings- och tillväxtskrav
ROE 5-års medel ligger på 11,2% Eget kapital är på 36,13 usd/aktie (2011) eller motsvarande 206 nok. Tittar vi på H1 2012 rapporten så låg eget kapital på ca 227 nok/aktie.
Det egna kapitalet har växt med ca 76% på en femårsperiod eller fördubblats på en 7-års period vilket ger en genomsnittlig tillväxt på ca 10% årligen.
Direktavkastningen är just nu på ca 6,3% baserat på 2012 och 4,3% baserat på 2011. Utdelningarna och vinsterna har visserligen varierat en del över åren men sammantaget så får bolaget klara kriteriet.
Ledningen
Diederik Schnitler är ordförande och har suttit med i bolagets styrelse sedan 2002. Thomas Wilhelmsen är VD och har enligt referenslistan i stort sett vuxit upp med bolaget av naturliga skäl.Nämnas kan att Schnitler har varit norsk industriminister. Familjen Wilhelmsen är ju en av de stora, gamla, norska finansfamiljerna så i likhet med här i Sverige finns det antagligen kopplingar mellan finansvärlden och politikerkåren. Ett lite udda inslag, i alla fall för mig, är styrelsemedlemens Helen Juells referenslista som enbart anger "Housewife". Helen Juell är förresten barnbarnsbarn till grundaren av bolaget. Det påminner lite om Mats och Erik Paulsson som istället för stoltsera med tjusiga utbildningar brukar ha, rätt och slätt, "Folkskola". Nu har ju kanske Paulssons och Wilhelmsens barnbarnsbarn inte haft samma förutsättningar här i livet men jag tycker ändå det är lite kul när det sticker ut lite från det "vanliga".
Jag har hur som helst inte funnit någon anledning att misstro ledningen.
Information tillgängligt
Ja det får i likhet med t.ex. Stolt-Nielsen anses vara tillfredställande även om det inte är optimalt. Det är som sagt lite svårare för en privatperson att "få en känsla" för tjänsterna bolaget levererar.
Marknadsmakt och marknadssituation
Även om Wilh. Wilhelmsen verkar ha klarat sig mycket bättre än många andra rederier samt vara bland de absolut största inom sin nisch (ca 1/4 av världsmarknaden på car carriers) så ser jag inte att bolaget skulle ha någon speciell "moat". En stor skillnad dock, i jämförelse med andra rederier, främst tank- och torrlastrederier, är att det inte verkar råda ett stort utbudsöverskott på transportkapacitet som pressar fraktraterna, tvärtom så hänger inte transportkapaciteten riktigt med efterfrågan. Detta skulle förklara att bolaget nu i dagsläget gör tämligen goda vinster. Kassaflödet har dock inte hängt med riktigt. Bolaget har gjort stora investeringar de senaste åren i nya fartygstyper. Detta kan kanske också vara en anledning till att man verkar ha någon form av konkurrensfördel;större och bränsleffektivare fartyg.
Huruvida bolaget har någon prissättningsmakt har jag också svårt att uttala mig om. Ganska nyligen gjordes en gryningsräd mot flertalet aktörer inom branschen. Misstanken är otillåten prissamverkan. Här finns en risk för att juridiska åtgärder kommer vidtagas mot bolaget samt böter utdelas. Denna gransnking är troligtvis en förklaring till att kursen sjunkit den senaste tiden.
Man kan också disktutera att en form av "moat", som alla kapitalintensiva bolag egentligen har, är ju att kostnaderna är stora för att börja konkurrera. Sammantaget får bedömningen i alla fall bli att bolaget inte når upp till kriteriet.
Etiska aspekter
Ja det är ok.
Wilh. Wilhelmsen får godkänt på 9 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: B.
Slutsats
Med ratingen B så är min syn på Wilh. Wilhelmsen neutral. Wilh. Wilhelmsen är kanske inte ett bolag som normalt tilldrar mig sitt intresse och som lämpar sig för ett långvarigt innehav för min egen del. Under speciella omständigheter och i mindre dos kan det dock vara aktuellt.
Frågan är om det kan råda speciella omständigheter just nu? Jag har anledning att tro det vilket jag ska återkomma till i ett annat inlägg.
Noteringar kring nuvarande värdering
Wilh. Wilhelmsen B kurs 3/11 2012: 126,50 nok (Topp 3 år ca 165 nok, botten ca 110 nok)
PE 5,5
PE3 5,3
PE TTM 3,7
Direktavkastning 4,3% (2011) 6,3% (2012)
Vad är din syn på Wilh. Wilhelmsen?
Norska Wilh. Wilhelmsen grundades 1861 av dess namne Wilhelm Wilhelmsen. Bolaget kontrolleras fortfarande av familjen Wilhelmsen via ett holdingbolag. Bolaget är, i samarbete med svenska Wallenius, en av världens största biltransportörer bl.a. genom det gemensamma bolaget EUKOR Car Carriers.
Bolaget strukturerades om 2010 med ett nytt moderbolag, Wilh. Wilhelmsen Holding (WWH), med två underliggande innehav; Wilh. Wilhelmsen ASA (WWASA) som sysslar med sjötransporter och Wilhelmsen Maritime Services (WMS) som sysslar med skeppsservice m.m. WWASA listades på norska börsen samt tog in pengar via en IPO. Wilh. Wilhelmsen Holding behöll 72,7% av aktierna i sin ägo. WMS är helägt. Det finns även en tredje gren, Wilh. Wilhelmsen Holding Invest där investeringar som inte riktigt ryms inom ramen för de andra finns.
För WWHs del så är WWASA onekligen viktigast och stod 2011 för 2/3 av rörelseresultatet. WWASA består i sin tur av olika bolag främst de tre följande:
Wallenius-Wilhelmsen Logistic (WWL) med 55 fartyg.
EUKOR Car Carriers (EUKOR) med 71 fartyg och som namnet antyder så transporter det bilar från Sydkorea. Biltransporter från Huyndai och Kia står för 75% av transporterna. Sydkorea är ju numera världens femte största biltillverkare.
American Roll on Roll off Carriers (ARC) med 7 fartyg.
WMS är organiserad i tre delar, Wilhelmsen Ship Service, Ship Management och Technical Solutions. Man betjänar i stort sett alla typer av fartyg förutom oljetankers. 3/4 av intjäningsförmågan är hänförligt till fartyg och 1/4 till skeppsvarv.
Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.
Wilh. Wilhelmsen är noterat på norska OB Match (A-aktierna) och OB Standard (B-aktierna).Marknadsvärdet är just nu drygt 6 miljarder nok.
Ägare
Holding bolaget Tallyman AS, som kontrolleras av Wilhelmsen familjen, äger 60% av A-aktierna och 19% av B-aktierna.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja bolaget ger utdelningar. Utdelningen för 2011hamnade på 5,50 nok/aktie. Förutom under 2009 och 2010 så har bolaget historiskt gett utdelningar två gånger per år. 2009 och 2010 år gavs det bara utdelning en gång (2 nok/aktie). Nedan utdelningen mätt i nok.
5-års medel för utdelningen hamnar därmed på 5,10 nok/aktie. För 2012 hamnar utdelningen på 8 nok (under förutsättningen att Q4 utdelningen på 4,50 nok klubbas igenom nu i November)
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Ja, Wilh. Wilhelmsen är onekligen konjunkturberoende samt påverkas av en rad omständigheter man själv inte egentligen rår över så som t.ex. efterfrågan på bilar.
Bolaget anses inte klara kriteriet.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Nej.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja det har man hittills lyckats med. Vinsten 2011 låg på 4,05 usd/aktie (23,10 nok) Medelvinsten sett till den senaste 5-års perioden är 2,89 usd/aktie eller omräknat till nok utifrån nuvarande valutakurs, 16,50 nok/aktie.Nettovinsten har varierat kraftigt, men rörelsevinsten är mer stabil och har fluktuerat mellan 250 och 400 miljoner usd eller omräknat i nok och per aktie, 30 nok/aktie och 49 nok/aktie Nedan vinsten mätt i usd/aktie.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Eget kapital är på 1673 miljoner usd och räntebärande skulder på 1901 miljoner usd. Debt/equity ligger på 1,64 (2011).
Avkastnings- och tillväxtskrav
ROE 5-års medel ligger på 11,2% Eget kapital är på 36,13 usd/aktie (2011) eller motsvarande 206 nok. Tittar vi på H1 2012 rapporten så låg eget kapital på ca 227 nok/aktie.
Det egna kapitalet har växt med ca 76% på en femårsperiod eller fördubblats på en 7-års period vilket ger en genomsnittlig tillväxt på ca 10% årligen.
Direktavkastningen är just nu på ca 6,3% baserat på 2012 och 4,3% baserat på 2011. Utdelningarna och vinsterna har visserligen varierat en del över åren men sammantaget så får bolaget klara kriteriet.
Ledningen
Diederik Schnitler är ordförande och har suttit med i bolagets styrelse sedan 2002. Thomas Wilhelmsen är VD och har enligt referenslistan i stort sett vuxit upp med bolaget av naturliga skäl.Nämnas kan att Schnitler har varit norsk industriminister. Familjen Wilhelmsen är ju en av de stora, gamla, norska finansfamiljerna så i likhet med här i Sverige finns det antagligen kopplingar mellan finansvärlden och politikerkåren. Ett lite udda inslag, i alla fall för mig, är styrelsemedlemens Helen Juells referenslista som enbart anger "Housewife". Helen Juell är förresten barnbarnsbarn till grundaren av bolaget. Det påminner lite om Mats och Erik Paulsson som istället för stoltsera med tjusiga utbildningar brukar ha, rätt och slätt, "Folkskola". Nu har ju kanske Paulssons och Wilhelmsens barnbarnsbarn inte haft samma förutsättningar här i livet men jag tycker ändå det är lite kul när det sticker ut lite från det "vanliga".
Jag har hur som helst inte funnit någon anledning att misstro ledningen.
Information tillgängligt
Ja det får i likhet med t.ex. Stolt-Nielsen anses vara tillfredställande även om det inte är optimalt. Det är som sagt lite svårare för en privatperson att "få en känsla" för tjänsterna bolaget levererar.
Marknadsmakt och marknadssituation
Även om Wilh. Wilhelmsen verkar ha klarat sig mycket bättre än många andra rederier samt vara bland de absolut största inom sin nisch (ca 1/4 av världsmarknaden på car carriers) så ser jag inte att bolaget skulle ha någon speciell "moat". En stor skillnad dock, i jämförelse med andra rederier, främst tank- och torrlastrederier, är att det inte verkar råda ett stort utbudsöverskott på transportkapacitet som pressar fraktraterna, tvärtom så hänger inte transportkapaciteten riktigt med efterfrågan. Detta skulle förklara att bolaget nu i dagsläget gör tämligen goda vinster. Kassaflödet har dock inte hängt med riktigt. Bolaget har gjort stora investeringar de senaste åren i nya fartygstyper. Detta kan kanske också vara en anledning till att man verkar ha någon form av konkurrensfördel;större och bränsleffektivare fartyg.
Huruvida bolaget har någon prissättningsmakt har jag också svårt att uttala mig om. Ganska nyligen gjordes en gryningsräd mot flertalet aktörer inom branschen. Misstanken är otillåten prissamverkan. Här finns en risk för att juridiska åtgärder kommer vidtagas mot bolaget samt böter utdelas. Denna gransnking är troligtvis en förklaring till att kursen sjunkit den senaste tiden.
Man kan också disktutera att en form av "moat", som alla kapitalintensiva bolag egentligen har, är ju att kostnaderna är stora för att börja konkurrera. Sammantaget får bedömningen i alla fall bli att bolaget inte når upp till kriteriet.
Etiska aspekter
Ja det är ok.
Wilh. Wilhelmsen får godkänt på 9 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: B.
Slutsats
Med ratingen B så är min syn på Wilh. Wilhelmsen neutral. Wilh. Wilhelmsen är kanske inte ett bolag som normalt tilldrar mig sitt intresse och som lämpar sig för ett långvarigt innehav för min egen del. Under speciella omständigheter och i mindre dos kan det dock vara aktuellt.
Frågan är om det kan råda speciella omständigheter just nu? Jag har anledning att tro det vilket jag ska återkomma till i ett annat inlägg.
Noteringar kring nuvarande värdering
Wilh. Wilhelmsen B kurs 3/11 2012: 126,50 nok (Topp 3 år ca 165 nok, botten ca 110 nok)
PE 5,5
PE3 5,3
PE TTM 3,7
Direktavkastning 4,3% (2011) 6,3% (2012)
Vad är din syn på Wilh. Wilhelmsen?
Etiketter:
Analyser,
Ratingkriterier,
Rederibranschen,
Wilh Wilhelmsen
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)