Kinesiskt nyår, gyllene andelar och minoritetsägande

Det kinesiska nyåret har inletts. Igår kväll satt troligen många uppe. Idag på nyårsdagen brukar det traditionellt delas ut gåvor. Det kinesiska nyåret är årets största helg och varar i flera dagar. Var dag har enligt tradition sina sysslor.  21:e till 27:e är lediga helgdagar, men firandet kan fortsätta till den 5:e februari då det brukar avslutas med lyktfestival.

I år sammanfaller det också med att Kina inför festligheterna släppt på de tre år långa covid-restriktionerna. Kina höll länge i sin nolltolerans och hårda lock-down policy. Tvärt emot egentligen vad vi gjorde i Sverige som troligen var bland de mest öppna länderna.

Något annat som man i Kina slagit ned hårt på är bl.a. de stora tech-giganternas inflytande. Drygt två år av tumskrivande och ökad kontroll. Vilket lett till att utländska investerare tagit sitt pick och pack och lämnat kinesisk börs.

Kinesisk börs överlag har inte rosat någon. Räcker att kolla på SSE50 (de 50 största på Shanghai-börsen). Från toppen precis i början av 2021 då SSE 50 stod i ca 4000 till bottenivån i höstas 2022 på ca 2300.

Sedan positivare tongångar börjat inledas står SSE50 idag på ca 2800. D.v.s en klättring uppåt igen, liksom på övriga världens börser, verkar ha inträffat.

Återgår vi till tech-giganter så kan vi ta Alibaba som exempel. Toppnivåer på ca 305 usd via NYSE till botten i höstas på ca 64 usd.

Tencent toppade på 73 eur via Frankfurt-börsen. Botten i höstas på 27 eur.

Idag står de i 120 usd respektive 46 eur.

Kursrörelserna exemplifierar volaliteten man kan uppleva tämligen väl.

Ett sätt som man i Kina nyttjat för att stärka kontrollen över tech- och mediabolag är att 1 % ägs av staten. De aktierna kommer med särskilda rättigheter att kontrollera innehållet. S.k. ”gyllene andelar”. Rent formellt sker det genom att andelarna ger rätt till en styrelsepost vars ledamot har veto-rätt. Än så länge inte i något moderbolag så vitt jag vet, men man har börjat med det i några av alla de dotterbolag som de stora koncernerna består utav. Då dotterbolag verksamma i specifika affärsområden som t.ex video-strömningsplattformar (Youku som exempel).

Bolag inom media, finans och energi verkar vara de tre affärsområdena som i nuläget får dessa ”gyllene andelar”.

Kinas taktik att äga minoritetsandelar för att få insyn och inflytande är inget som enbart sker i Kina. Mer och mer har det också uppmärksammats att så sker i andra delar av världen också. Då gärna i kritisk infrastruktur.

Vi har t.ex. exempel på köp av andelar i Tysklands, liksom Europas, bland de största och viktigaste hamnar, Hamburgs hamn.

I Sverige har vi ett för aktieintresserade intressant exempel. Euroclear. Sveriges enda värdepapperscentral som hanterar aktieböckerna för alla svenska börsbolag. Hjärtat av själva infrastrukturen för aktieägande och handel. Tredje största ägaren är ett bolag kopplat till just Kina.

I mitt förra inlägg så gick jag igenom politisk risk som en sak i checklistan att stämma av. Just de politiska riskerna är ganska tydliga och man kan anpassa risktagandet med dem i åtanke. Men det finns också mer diffusa politiska risker. Risker som kan påverka oss på mer indirekta sätt.

Hur som helst. Tigerns år lämnar vi nu bakom oss och vi kliver in i kaninens år.

 

 

Kinas 20:e partikongress

Idag startade 20:e partikongressen i Kina. Där förväntas 69 åriga Xi Jinping (mitten på bilden nedan) få mandatet för en tredje period. Xi Jinping valdes första gången 2012 och har redan suttit två mandatperioder. En tredje period är inte det vanliga, men Xi Jinping har tydligen stärkt sin kontroll på så sätt att han troligen är den mäktigaste personen i Kina på länge. Sitter man en tredje kan det bli att man sitter livet ut… 

 

Företrädaren (till vänster) Hu Jintao satt mellan 2002-2012. Det var då Kina växte till och blev världens nästa största ekonomi. Tillväxttakten var hög och att den lågkonjunktur vi i Väst kände av 2008-2009 blev så kort kan man troligen tacka Kinas tillväxt för.

Hu Jintaos företrädare (till höger) Jiang Zemin kom till makten efter Tianment-protesterna 1989. Han ersatte Zhiang Zao som satt fram till protesterna. Zhiang ansågs helt enkelt vara för liberal då det utbröt och blev utbytt i och med den interna maktkamp som troligen förekom då. Zhiang Zao var väl dock den som genomdrev mycket av transformationen mot mer marknadsekonomi i Kina. Även om det påbörjades så smått under Deng Xiaoping som också anses som arkitekten av den nya kinesiska modellen. Tillväxten och ökad levnadsstandard gillades och därav kunde större frihet tolereras. Däremot var det inte lika populärt i kommunist-partiet att detsamma skulle gälla politiska fri- och rättigheter.   

Tillbaka till Xi Jinping. Hans senaste mandatperiod har präglats av bl.a. coronakrisen. Här har man valt en annan väg än Väst och hållit i de hårda åtgärderna mycket längre med lock downs av städer m.m. Man har också gått hårt fram med diverse regleringar av näringslivet under den senaste mandatperioden. Inte minst i de sektorer med stort utländskt ägande. En effekt av detta ser ut att vara att Väst plockar hem mer och mer produktion. Eller flyttar till andra länder t.ex. Indien. Den produktion som ser ut att bli kvar är den som är till för den kinesiska marknaden. Produktion för export ser ut att minska.

På den geopolitiska arenan har retoriken ibland varit hård. För en utomstående så ser det ut som man mer och mer anspelar på nationalistiska ideer. De hårdare tongångarna mellan Kina och USA har även lett till en rad olika sanktioner och åtgärder. I sitt senaste tal nämnde även Xi att social stabilitet är grunden för nationell säkerhet.  Social kontroll har varit ett kinesiskt tema länge och bäddas ofta in i just den kontexten.

Ekonomiskt så ser det mer bekymmersamt ut för Kina än på länge då tillväxt-takten fallit fort. Även landets livsnerv, Yangtze-floden har det lägsta vattennivån på 150 år och det kan ses som ett omen. 

 

Dock inte bara det. Den låga vattenivån lär påverka elproduktionen i vinter också så det är inte bara vi i Europa som sitter och räknar på elen. Det som kan försvåra en eventuell global lågkonjunktur är att Kina inte längre verkar kunna agera samma startmotor denna gången. Vi har inte en lika globaliserad värld kvar heller för den delen utan där har gränslinjerna tvärt om ritats i hårdare. Både regleringsmässigt som mentalt då man drar sig för att bygga upp beroenden av andra i detta nu hårdare geo-poliska klimatet.

Vi lever som alltid i intressanta tider.

Blandade betraktelser

Som alltid lever vi i intressanta tider. Det gjorde man förr, det gör man nu. Världen fortsätter snurra och mycket av det som händer rimmar på ett eller annat sätt.

Lite blandade betraktelser kan komma till sin rätt nu. Alltid intressant att gå tillbaka till efter några år.

Inflations-siffrorna som kom in i augusti pekade på 9 %. Det mesta pekar på att vi har haft peaken och den ska börja komma ned nu, men vi får se.

Riksbanker världen över är i räntehöjartagen. USAs fed har gått före Europa och Sverige och ligger på 2,5 %.

Utflödet av kapital från Sverige har varit ganska så massivt. Svenska börsen har relativt mycket utländskt ägande och har tagit en del stryk och det märks även på svenska kronan. I skrivande stund ligger väl USD/SEK på ca 10,70. Förtroendet för svensk ekonomi är inte den största om man tittar på hur utländska kapitalförvaltare agerar. I Sverige har många konsumenter belånat sig en hel del. Det gäller inte bara fastighetsköpare utan tydligen är det ganska vanligt att låna till vanliga konsumtionsköp också.

Eftersom Europa byggde in sig i ett beroende av rysk gas så har energi-priserna skenat detta året. På sikt ska det väl lösa sig. Det vill säga, om man kan tänka sig att bygga för den energiproduktion som behövs och sluta göra om tabben att då det gäller energi vara beroende av andra bara för att det ska ”ge bra siffror” på hemmaplan. Bygger man upp i det egna landet utifrån de egna förutsättningar landet har så bygger man också upp starkast resiliens. På samma sätt som om man bör producerar den mat som det egna landet har störst förutsättningar att producera.  Inte leva på importerad kiwi och rata betesmarker bara för sakens skull.

Rysslands invasion av Ukraina har stött på ordentlig patrull. Ukraina har vad det ser ut som lyckats med en del återtagande av ockuperad mark. Fortfarande är stora delar ockuperat, men ett trendskifte har i alla fall skett.

Drottningen av Storbritannien (och 14 andra samväldesriken) har avlidit efter 69 år på tronen. 

Även om det inte ger några direkta ekonomiska konsekvenser så är det ändock en särskild händelse. Europas kungasläkten går lätt ihop. Elisabeth II var barnbarn barnbarns till t.ex. drottning Victoria av Storbritannien. Likaså är vår egen svenska kung Carl XVI Gustaf det.

Från monarkistiska händelser till svenska valet. Ser ut som om det blir ett regeringsskifte baserat på det valresultat som blev. Inget färdigt än, men förhoppningsvis blir det inte en lika stökig regeringsbildning som sist det begav sig. Här kan det bli en del ekonomiska konsekvenser. Förhoppningsvis skattesänkningar. På utgiftssidan så kommer a-kassan troligtvis vara svår att röra, medan bidragstak möjligtvis kan införas.

A-kassan finansieras dels av den avgift man betalar in, men också som en del av arbetsgivaravgiften. 2,64 % ligger den s.k. arbetsmarknadsavgiften på. I goda år så drar staten in mer pengar här än man betalar ut. Vid kriser, tex 2009, räcker inte pengarna.

Min personliga uppfattning är att flertalet bidrag bör kunna sänkas eller tas bort. För att komma ifrån bidragsberoende. Sverige har en av Europas högsta arbetslöshetssiffror samtidigt som vi har en välfärdsmodell som ger ut rikligt med bidrag. Som jag ser det så bidrag hjälper inte att ställa om till arbete. Det skapar inaktivitet. Den här trenden måste vändas. Flerbarnstillägg är exempel på bidrag som jag ser kan dras ned.

På samma sätt anser jag att sparande ska uppmuntras, inte lån. Skattefritt sparande upp till ett visst belopp vore uppmuntrande för folk att skaffa sig en buffert och skulle gärna se att ränteavdrag fasas ut. Det har varit ett mantra länge här på bloggen.

I USA är det på gång med val snart. Det mesta pekar på att republikanerna går framåt. I alla fall är det brukligt då vi har en demokrat till president.

Kina ska troligen välja om Xi för en tredje period. Han har jobbat för att stärka sin maktbas och det mesta tyder på att Ryssland över tid kommer förvandlas till en satellit-stat till Kina då man gjort sig persona non grata i Väst. En marknad för kineserna att avsätta sina produkter på samtidigt som man kan säkra leveranser av råvaror till sin industri.

En risk i alla diktaturer är att man sitter för länge. I en demokrati ska saker ha sin gilla gång och när någonting drar för långt åt ena hållet så uppstår oftast ett motstånd till det som gör att makten, fredligt, övergår till en annan part. Maktskifte är med andra ord naturligt i en demokrati och gör att samhället tar lite ”mjukare” svängar än om en och samma part sitter på makten hela tiden. I en despotisk diktatur kan samma part sitta i 20 år eller mer och även om besluten börjar urarta är det ingen annan som vågar säga emot. Det hela kan få katastrofala följder och dra ned hela samhällen i avgrunden.

I princip har Ryssland med sitt agerande troligen spelat ut sin roll på världsarenan och gjort sig till en mindre aktör än de tidigare var. De två stora samhällsmodellerna som återstår kommer troligen vara Västs och Kinas.

Vi kommer fortsätta leva i spännande tider.