Popcorn dags!

Så här när majsskördeperioden dragit igång i USA kan det vara lämpligt att ta en närmare titt på just majs. Majs är ju tillsammans med vete och ris de tre stora kvävebehövande växtsorterna.

Säger man majs så tänker många på popcorn och visst kan lite popcorn passa till fredagsmyset, eller varför inte majs till tacosen. En grillad majskolv sitter aldrig fel mot kvällningen, ej heller corn flakes till frukosten.

Majs används till mycket och är USAs stora stapelvara. Tillika är USA den viktigaste exportören och sätter sin prägel på majspriset världen över. I första hand kommer man kanske att tänka på just majs som mat till oss människor, men majs är också viktig som djurfoder. Att spannmålskonsumtionen överlag fördubblats sedan 70-talet har inte bara med. befolkningsutvecklingen att göra. Ökat välstånd i många länder har också lett till att man äter mer kött. Kött kräver foder. Man brukar schablonmässigt säga att för 1 kg nötkött så krävs ca 10 kg foder, 7 kg för grisköttsproduktion och 2 kg för broilers.

Nu är det inte bara för mat majs används. Lika mycket används i t.ex. USA till etanolproduktion. Här har utvecklingen gått snabbt. På 10-15 år har etanolproduktion kommit upp som en lika stor förbrukare av majs i USA som mat- och foderproduktion.

Majspriset, i likhet med andra råvaror, är förhållandevis volatilt. Nedan en graf över priset i September (början av skördesäsongen) de senaste 10 åren.Det går upp och det går ned och effekterna av torkan 2012 syns tydligt genom att priset sköt till nya rekordhöjder.

Den som är spekulativt lagd kan alltså köpa "majs" via te.x. ETF:n CORN. Den följer majspriset någorlunda även om den är något än mer volatil. Köp av dylikt är dock inget jag förespråkar som investering även om möjligheten att tjäna pengar på upp och nedgångar finns.

För lantbrukarens del så är det inte så "enkelt" att man tjänar mer pengar om skörden blir stor. Nej, här handlar det istället om marginaler. Ett år som 2012 då torkan bredde ut sig och skörden blev lägre än brukligt gav inte jättenegativa konsekvenser för den som sålde till aktuellt pris. Som synes sköt ju priset istället i höjden. Ett normalår så ger ett hektar ca 10 ton majs. 2012 var den genomsnittliga avkastningen enbart 8 ton. Det höga majspriset kunde dock kompensera för den sämre skörden.  Ett år som 2009, i bakvattnet av finanskrisen och efter några år av ökade priser, gav en stor, god skörd inte alls något ekonomiskt överskott då majspriset p.g.a. överutbud sjönk relativt kraftigt. 2009 var för många lantbrukare ett tufft år. Det syns också i resultatet hos t.ex. John Deere. Det finns en tendens till att lantbrukare uppgraderar sin maskinpark då de får/förväntas få goda vinster. De håller igen under år som är magrare. 

Den långsiktiga trenden ser dock ut att vara gynsam ut för majsproducenter säger någon. Priset har ju en stigande trend. Nej, även här handlar det om marginaler. Kostnaden för lantbrukaren har stigit i motsvarande grad. Den genomsnittliga kostnaden för att odla majs 2004 var 1035 usd/hektar. Nu 10 år senare, 2013, ligger den på 2050 usd/hektar. Om man tittar på majspriset och förutsätter att man under "normala" år får ca 10 ton/hektar så krävs det idag därför ett majspris på strax över 200 usd/ton för att det ska gå runt idag. För 10 år sedan krävdes det som synes strax över 100 usd/ton.

Genom att jämföra kostnader med avkastning och priser så kan man, mellan tummen och pekfingret, se vilka år som varit gynnsamma och vilka som varit dåliga ur ett ekonomisk synvinkel. 2008 och 2011 var väldigt gynnsamma år som överlag genererade bra med överskott, 2009 var ett förlustår för många medan 2010 och 2012 kan anses som helt ok. 2013 ser av allt att döma ut att bli ett ganska knapert år då det knappt kommer gå ihop sig för många lantbrukare. Kostnaderna och de beräknade inkomsterna tar till synes ut varandra i år. Detta förhållande syns också i förväntningarna på flertalet jordbruksrelaterade aktier. Inte minst I John Dere. Även i kväveproducenter som t.ex. Yara syns det i värderingen. Det verkar finns en korrelation mellan pris på t.ex. majs och pris på gödsel och användningen av det. Vid t.ex. höga majspriser vill man maximera avkastningen och använder gärna mer konstgödsel vilket driver upp efterfrågan och priset. Priset på majs och vete har gått ned och som på beställning blir vinstförväntningarna (men även rapporterat resultat p.g.a marginalpress) lägre på t.ex. Yara.

Vad utsäde, gödsel och bekämpningsmedel kostar har också stor betydelse för lantbrukarens marginaler eftersom den är i mångt och mycket en rörlig kostnad samt utgör en stor andel av den totala kostnadsbiten i ett modernt jordbruk där varje hektar ska kunna ge ca 10 ton/hektar (I ett lågkapitalintensivt Afrika får man ca 2 ton/hektar).

Som synes är ett modernt jordbruk väldigt kapitalintensivt. Då inte bara i form av realkapital (maskiner och mark) utan också i form av reda pengar. Det kostar en hel del pengar! Av ovanstående kaka så utgör kostnaderna för kvävebaserad gödsel (vid t.ex. majs eller veteodling) ca 30%. Kväve som måste tillföras varje år för att kunna ge de skördar som efterfrågas. Kväve som tillförs för att vi ska kunna avnjuta vårt popcorn till fredagsmyset.