Jag har som ambition att göra några inlägg av privatekonomisk karraktär. Inte för att jag är någon expert, men som inspiration och diskussionsunderlag för läsare som kanske vill ändra sin ekonomiska situation. Jag hoppas därmed kunna vända mig till läsare som ej ännu har någon större andel investerat eller sparat, men som önskar ändra på detta.
Privatekonomi - Budget och utgifter
Det första man bör göra för att kunna förändra något är att kolla över hur det ser ut i nuläget. Kolla igenom kontoutdrag och se vad du lägger pengarna på. Om det är så att man gör av med mer pengar än man får in så gäller det att hitta vart det "läcker". Hushållning handlar om att få inkomster och utgifter att i värsta fall gå jämnt ut, allra helst ska det skapas ett överskott varje månad.
Allas livssituation ser olika ut, men en tumregel som kan vara till hjälp är att försöka anpassa sin livsstil till att försöka följa följande utgiftsregler:
50% av utgifterna till nödvändigheter (boende, försäkringar, basmatvaror, transportkostnader et.c.)
30% av utgifterna till vill ha saker (betal-tv, fritidsaktiviteter, finare matvaror, semester et.c.)
20% av utgifterna till amorteringar och sparande.
Lägger man lika mycket på "vill ha saker" som på nödvändigheter så bör man se över sin situation. Det är framförallt bland "vill ha sakerna" man lättast kan prioritera och dra ned för att se till att skapa ett överskott som kan gå till amorteringar och sparande.
Har man en ovanligt stor andel som går till nödvändigheter så bör man titta över sin livssituation överlag. Det kan hända att man har "nödvändigheter" som inte alls behöver vara så dyra. Ett exempel för mig som landsbygdsbo är t.ex. bilen. Det är en enorm skillnad på månadskostnad att köra omkring med en ganska ny bil (räkna in inköpspris/mil, ha helförsäkring et.c.) med att köra omkring med en 7-8 år gammal bruksbil med trafikförsäkring. Vad det gäller verkstadskostnader så har i alla fall inte jag märkt att det är billigare med en nyare bil. Den senaste bruks/andrahandsbilen vi hade räknade jag ut kostade oss 3 kr/milen + bensin, medan frugans nyare bil kostar oss ca 10 kr/milen + bensin utslaget på ett år. Milen vi färdas under ett år är ungefär detsamma. Ligger man på 2000-3000 mil/år så skiljer det alltså 14.000 - 21.000 kr/år i "nödvändiga" utgifter.
Nu är bilexemplet ovan kanske något som mest passar in på landsbygdssituationer, men tanken är att "nödvändiga" utgifter inte alltid är NÖDVÄNDIGA utan även här kan man faktiskt se över sin situation.
Målet är med andra ord att komma ner på en konsumtionsnivå som motsvarar 80% av inkomsten. Amorteringar ses här som en del av betalning till dig själv eller sparande, d.v.s. om det är lån på saker som du äger (t.ex. fastighet).
Konsumtionslån (lån till ny platt-tv et.c.) hör ej hit utan amortering på sådana lån är oftast utav "vill ha" karraktär. Platt-tv liksom den nya bilen är om 10 år med allra största sannolikhet mycket mindre värda då än i nuläget. Fastigheten bör med stor sannolikhet behållt sitt värde eller t.o.m. ökat.
50-30-20... Är jag ute och seglar eller låter något av det rimligt?
Privatekonomi - Budget och utgifter
Det första man bör göra för att kunna förändra något är att kolla över hur det ser ut i nuläget. Kolla igenom kontoutdrag och se vad du lägger pengarna på. Om det är så att man gör av med mer pengar än man får in så gäller det att hitta vart det "läcker". Hushållning handlar om att få inkomster och utgifter att i värsta fall gå jämnt ut, allra helst ska det skapas ett överskott varje månad.
Allas livssituation ser olika ut, men en tumregel som kan vara till hjälp är att försöka anpassa sin livsstil till att försöka följa följande utgiftsregler:
50% av utgifterna till nödvändigheter (boende, försäkringar, basmatvaror, transportkostnader et.c.)
30% av utgifterna till vill ha saker (betal-tv, fritidsaktiviteter, finare matvaror, semester et.c.)
20% av utgifterna till amorteringar och sparande.
Lägger man lika mycket på "vill ha saker" som på nödvändigheter så bör man se över sin situation. Det är framförallt bland "vill ha sakerna" man lättast kan prioritera och dra ned för att se till att skapa ett överskott som kan gå till amorteringar och sparande.
Har man en ovanligt stor andel som går till nödvändigheter så bör man titta över sin livssituation överlag. Det kan hända att man har "nödvändigheter" som inte alls behöver vara så dyra. Ett exempel för mig som landsbygdsbo är t.ex. bilen. Det är en enorm skillnad på månadskostnad att köra omkring med en ganska ny bil (räkna in inköpspris/mil, ha helförsäkring et.c.) med att köra omkring med en 7-8 år gammal bruksbil med trafikförsäkring. Vad det gäller verkstadskostnader så har i alla fall inte jag märkt att det är billigare med en nyare bil. Den senaste bruks/andrahandsbilen vi hade räknade jag ut kostade oss 3 kr/milen + bensin, medan frugans nyare bil kostar oss ca 10 kr/milen + bensin utslaget på ett år. Milen vi färdas under ett år är ungefär detsamma. Ligger man på 2000-3000 mil/år så skiljer det alltså 14.000 - 21.000 kr/år i "nödvändiga" utgifter.
Nu är bilexemplet ovan kanske något som mest passar in på landsbygdssituationer, men tanken är att "nödvändiga" utgifter inte alltid är NÖDVÄNDIGA utan även här kan man faktiskt se över sin situation.
Målet är med andra ord att komma ner på en konsumtionsnivå som motsvarar 80% av inkomsten. Amorteringar ses här som en del av betalning till dig själv eller sparande, d.v.s. om det är lån på saker som du äger (t.ex. fastighet).
Konsumtionslån (lån till ny platt-tv et.c.) hör ej hit utan amortering på sådana lån är oftast utav "vill ha" karraktär. Platt-tv liksom den nya bilen är om 10 år med allra största sannolikhet mycket mindre värda då än i nuläget. Fastigheten bör med stor sannolikhet behållt sitt värde eller t.o.m. ökat.
50-30-20... Är jag ute och seglar eller låter något av det rimligt?
Vad roligt att du har samma sparmål som jag själv(20%) haft sen jag tog examen och kom ut på arbetsmarknaden.
SvaraRaderaTycker det är en sund bas i ekonomin och hjälper till att snabbt bygga upp en buffert och långsiktigt aktiesparande.