Kikat på Volvos rapport. VD skriver:
"Under Q3 var efterfrågan god på Volvokoncernens produkter och tjänster på de flesta marknader världen över.” men även ”Kvartalet påverkades dock av brist på halvledare, andra komponenter och fraktkapacitet.”
Detta är ett tema som går igenom mångas rapporter just nu. Orderingången på t.ex. lastbilar imponerade inte men redan i VD ordet förklaras varför. Volvo är medvetet restriktiva att ta nya ordrar p.g.a. redan fyllda order böcker och det allmänna läget.
Försäljningen ökade hur som helst med 11 % och med full fart så ger det också resultat på sista raden. 12 månaders rullande vinst är 16,7 kr/aktie
Lite spännande på gång är t.ex. planerna på att börja tillverka tunga Volvo lastbilar i Kina mot slutet av 2022. Det är, liksom i bilindustrin, även en hel del på gång på elektrifierings-sidan. Lastbils-sidan utgör ca 2/3 av Volvo även om anläggningsmaskiner också är viktig inte minst för dess ofta goda marginaler. På anläggningsmaskiner syns en inbromsning i Kina. Det verkar som byggboomen har kommit till sin ända där vilket också kan läsas in i diverse andra nyheter ifrån det stora landet i Öst.
Kinas ekonomi har mycket drivits av fastighetssektorn och byggnation de senaste åren. Framåt är tesen att det är konsumtionssidan som framförallt kommer driva den.
Värderingen på Volvo är PE 12 och PS 1,1. Jag misstänker att vinsterna kan stiga ännu något mer men att de toppar där runt 20 kr/aktie om något år eller två. Jag har tidigare varit mer av en Scania-fan boy, men får ge Volvo att de har gjort mycket som lett bolaget i rätt riktning.
Volvo utgör ca 27 % av substansen i Industrivärden. Även om Industrivärden i sig ogillas av en del så sitter de trots allt med en del fina klassiska industribolag med fina globala marknadspositioner. Via Industrivärden får du Volvo till 10 % rabatt.
I Sandvik har man inte bromsat ordrar. Orderingången var 31 % (organiskt 21 %). Försäljningen ökade med 23 % (+13 % organiskt).
Det leder som sig bör även till en marginalökning. Under Q1-3 2021 har vi hittills en rörelsemarginal på 19 %. Jämför det med år som 2013-2014 då vi landade mer runt 10 % i snitt. Du minns säkert att på den tiden var det kostnadsbesparingar som gällde för att bibehålla så goda rörelsemarginaler som möjligt.
Idag är försäljningen i princip densamma, men eftersom det är högtryck där ute i efterfrågan (samt förhoppningsvis att man ”slimmat” sig bättre) är marginaler de dubbla. Vilket ger att även vinsten är den dubbla. Sandvik tappar i regel 1/3 av vinsten eller mer när efterfrågan viker.
Nu har dock Sandvik, liksom Volvo, försökt transformera sig till det bättre. Frågan är om man framöver kommer vara en bättre version av sig själv. Det kommer vi få veta först när nästa lågkonjunktur kommer. På råvaru-efterfrågesidan är det ju fullt ös i dagsläget.
Rullande vinst är på 10, 50 kr/aktie vilket nog kan komma
upp en del. Har dock svårt att se att den ska upp över 14 kr/aktie inom de
närmsta två åren, men vi får se. Allt kan hända.
Med värderingen PE 21 och P/S 3,1 så upplever jag att optimismen är väl hög för Sandvik. Jag kan acceptera Volvos värdering och jag tror det nog ligger rätt, medan för Sandviks del har jag väldigt svårt att betala tre kronor för varje försäljningskrona.
En gammal tumregel som finns för stark cyklisk industri är att 10 gånger toppvinster är en ok prislapp. Eller att man kikar på det långsiktiga snittet på rörelsemarginalerna och ställer det mot P/S-värderingen. Därav att det gamla hundtricket att köpa på sig cykliskt i lågkonjunkturer ofta fungerar bra. Då får man mer för pengarna.
Sandvik utgör ca 28 % (inte minst p.g.a. kursuppgången) av Industrivärdens substans så önskar man exponering men inte vill betala fullpris för direktägande så får man lite rabatt via Industrivärden.
Några tankar om Volvo eller Sandvik?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar