Utvärdering av de s.k. ratingkriterierna

När jag tittar på bolag så försöker jag i första hand bedöma vilken "kvalite" bolaget håller d.v.s. vilka risker som finns. Lägre risk = högre betyg.

På samma sätt använder jag de s.k. ratingkriterierna när jag köper på mig en position. Högre betyg betyder att jag är bekväm med en större exponering (givet att det går köpa till vettigt pris). Lågt betyg att jag, om köp görs, enbart vill ha en lägre exponering.

Nu så här vid årsskiftet har jag fått tummen ur för att göra en utvärdering av mina s.k. ratingkriterier. Gör de någon skillnad? Lyckas jag undvika de riskfyllda bolagen?

Jag har sonika tittar på 3 års utveckling. Utdelningar och valutaeffekter har jag bortsett ifrån. I och med att de flesta bolag som jag tittar på också ger utdelningar så är kursutvecklingen därför en underskattning, men det kvittar. Som jämförelsemått duger det gott.

Jag har ställt bolag med de högsta kvalitetsbetygen AA och A mot de som betygsattes som B och C. (AAA har inget bolag uppnått sedan jag snävade till kriterierna 2011).

Bolag som var "märkta" AA och A har fått se en genomsnittlig kursutveckling på +59%. Av de 24 bolagen så har enbart 1 fått se en negativ kursutveckling på ett fåtal procent (=ca 4% av antalen). Räknar man med utdelningar bolaget gett under de tre åren så hade det dock kompenserat för det.

Bolag som var märkta" B och C har fått se en genomsnittlig kursutveckling på +39%. Av de 32 bolagen har 8 gett negativ kursutveckling (=25% av antalen). Det är m.a.o. fler "fallgropar" samt då även sämre avkastning hos de bolag som bedömdes hålla sämre kvalitet/högre risk.

Antingen är det en slump eller så kan det tolkas som att ratingkriterierna fungerar som en fingervisning på hur hög risk bolagen medför. En annan slutsats, vilket i och för sig inte är ny för då hade jag inte lagt upp det som jag har gjort men kul i alla fall att få bekräftelse, är att kvalite både lönar sig som minskar risken.


Mina ratingkriterier verkar m.a.o. fungera hyfsat i att visa på riskerna och peka ut de mest riskfyllda bolagen.

En stor brasklapp är dock priset. Vare sig denna eller föregående utvärdering av fiktiva portföljer tar ju prislappen i beaktning. Utan utgår helt från en bestämd tidpunkt och period.

Bolagen i den föregående utvärdering (fiktiva portföljer) hade ju heller ej genomgått någon faktiskt granskning men en uppskattning är att bolag som Wells Fargo, Skanska, Handelsbanken, Hufvudstaden m.fl. inte hade klassats som av låg kvalite utan hyfsat god. De var ju inte helt slumpmässigt valda. Vilket kan vara en delförklaring till att de också gick hyfsat bra och inte allt långt ifrån min riktiga portfölj som har relativ stor viktning på bolag som också har bedömt hyfsad god kvalite.

Om man tänker sig investering-strategi som en linje. En linje som går från köp-och-sälj till köp-och behåll, så är prislappen viktigare ju mer köp-och-sälj inriktad du är. En del investeringar måste t.o.m. säljas i rätt tid för att rendera något av värde. Kvalitet är viktigare ju mer köp-och-behåll inriktad du är. Kvalitet, även om det är något dyrt, fortsätter leverera år efter år.

Det bästa är naturligtvis om man kan kombinera kvalitet med lågt pris, men det är långt ifrån lätt i alla lägen.