Sparande

Nu när räntan på sparkontot kan tyckas rekordlåg kan ju en del undra vad det är för ide med att spara egentligen. Varför inte bara spendera upp hela månadslönen. Sätta sprätt på det. Man får ju inget för att sätta in det på sparkontot i alla fall...

2011 gjorde SBAB en undersökning angående svenskens sparvanor och det visade sig att svensken i genomsnitt sparar 9300 kr per år. Vilket motsvarar 775 kr/månad. Män sparar i genomsnitt något mer än kvinnor (ca 2000 kr mer/år).

Minst sparar ensamstående med barn. Mest sparar familjer som består av två vuxna utan barn. Ensamstående med barn sticker också ut på det sättet att det är i den gruppen de flesta av de som helt saknar sparbuffert finns.  Tvärt om för familjer med två vuxna och utan barn. Där är det ganska vanligt att det finns en sparbuffert.

Som alla förstår så kan det skilja kraftigt mellan olika hushålls möjligheter till sparande. En ensamtående deltidsarbetande med barn kan kanske knappt avsätta lika mycket på ett år som två välbetalda heltidsarbetande vuxna utan barn kan göra i månaden. 1000 kr i månaden är kanske en stor bedrift för den förstnämnda medan 25.000 kr i månaden lätt ordnas av de sistnämnda, utan att tulla allt för mycket på livskvaliten för det i deras fall.

Det är därför jättesvårt att sätta allmängiltiga sparbelopp som rekommendation. Det måste alltid vara personligt, utifrån sina egna förutsättningar. Däremot så går det alltid ha som mål att alltid vara en sparare.

Var en sparare oavsett ränteläge. För faktum är att fast sparkontoräntan är låg så betyder inte det att sparande är onödigt. Tvärt om det kan t.o.m. i realvärde räknat vara mer värt att spara när inflationen är i stort sett 0 och sparräntan 2% än när inflationen äter upp "värdet" med 2% årligen och sparräntan ligger på 3%.

Ska vi  ändock prata någon form av relativt sparmål så är ett vanligt råd att man ska ha 1-3 nettolöner i sparbuffert. En, kan jag tycka, högst rimlig nivå. 1-3 nettolöner ger en ett någorlunda initialt skydd.

Det kan väl också vara rimligt att ha en del av bufferten i kontanter hemma. Tänk dock då på att de flesta hemförsäkringar inte täcker stöld av kontanter upp till mer än ca 3-6.000 kr.

Huvuddelen av sparbufferten gör sig antagligen bäst i ett sparkonto med insättningsgaranti utan bindningstid. Sparbufferten ska allra helst vara både skyddad som tillgänglig ganska omgående vid behov. Därtill vill man naturligtvis ha en så bra ränta som möjligt.

Personligen, även om denna blogg handlar mest om aktier, så tycker jag att en sparbuffert är A och O. Man ska inte börja köpa vare sig fonder eller aktier utan att man har en bas i form av en sparbuffert. Det är oerhört mycket lättare att klara börsens svängningar liksom livet i övrigt, om man känner att man har en buffert att falla tillbaka på om något oförutsett händer. Mardrömsscenariot är att BEHÖVA sälja fonder/aktier för att man behöver pengarna. Fonder/aktier ska man enbart sälja för att man vill sälja. Därför är det även från ett aktieperspektiv viktigt med en sparbuffert.

Ett annat sätt att räkna på hur stor sparbuffert man behöver är att inte utgå från sin månadsinkomst utan från sina eventuella mer eller mindre förväntade framtida utgifter. Man kan tänka utifrån alla möjliga olika scenarion och aspekter. Om du skulle behöva köpa ytterligare en bil p.g.a. ändrade familje/arbetsförhållanden. Vad skulle det kosta dig att köpa en ny bil? Vilken prisklass av bil kör du vanligen? Vad kostar ditt boende? Vad händer om du behöver betala dubbelt boende? Hur många månaders boende kan du täcka med din sparbuffert, 6-9 månader? o.s.v.

Alla är vi ju olika samt lever olika därför kan det vara lämpligt att tänka ut några utgiftsscenarion som kan falla in, samt då se vilken storlek på sparbufferten som kan vara lämplig. Detta för att nyansera bilden något och inte bara jämföra med den normala nettoinkomsten.

En annan väldigt viktig aspekt av det hela är att inte leva upp hela sin inkomst. Om en omställning hastigt skulle behöva göras ekonomiskt så är det svårare att rätta mun efter matsäck om man ska ställa om från att 100% av nettolönen är intecknad än om 80% är det. Håll nere kostnaderna även om det inte behövs. Det är också den mest effektiva bufferten man kan ha då det är ett dubbeleggat svärd, dels byggs en sparbuffert lättare upp, dels så är man inte lika känslig för situationer som ger minskade intäkter.

Slutligen så kan jag inte hjälpa det, men jag måste lyfta fram ett förslag ännu en gång. Låt de första 5000 kr i kapitalinkomst få tjänas skattefritt. Inför ett sådant avdrag. Det gör inte stor skillnad för de med stora belopp sparat, men gör en stor skillnad för de som har lite mindre sparbuffertar. Det skapar incitament att spara, att skaffa sig en sparbuffert.


Tankar kring sparande?