Man redovisade ökad försäljning men minskade vinster. Nyckeltalsmässigt så redovisade man en vinst på 14,72 nok/aktie (20,35). Vinsten som 12 månaders rullande hamnar dämred på 31,86 nok/aktie. Den finansiella ställningen är fortsatt stark med en låg andel skulder. Det egna kapitalet motsvarar 190,48 nok/aktie. Kassan 35,37 nok/aktie.
Allt detta motsvarar med nuvarande kurs på ca 263 nok en PE TTM på 8,3 och en direktavkastning på 4,9%.
Lämnar vi då nyckeltalen därhän och tittar på andra aspekter så rapporterar Yara att priset på livsmedel fortfarande håller sig uppe på förhållandevis goda (Sett från jordbrukarens perspektiv) nivåer.
Detta är goda nyheter för konstgödseltillverkare så som Yara. Höga livsmedelspriser leder till större efterfrågan på konstgödsel.
Ändå har vinsten sjunkit. Hur kommer detta sig? Har den för kväveindustrin viktiga input varan gas blivit dyrare? Nej. Däremot har Kina släppt på sina exportrestriktioner vilket lett till ett prisfall på ca -30% på urea.
Låt mig göra ännu en avstickare som har att göra med kväveindustrin (se t.ex. förra inlägget om gasens geopolitiska konsekvenser: Syrien och den dödliga gasen)
Kina har ca 10% av världens jordbruksbara mark men ca 20% av befolkningen. Historiskt sett har man stundtals fått se svältkatastrofer utspela sig i Kina. Något som man naturligtvis vill undvika.
De absolut viktigaste grödorna i Kina är ris och vete. Båda två (samt majs som är USAs stora stapelvara) är väldigt kvävekrävande vilket i och för sig också gör att om man skjuter till kväve så får man mycket större skördar. Detta utnyttjas naturligtvis i hög grad i Kina för att se till att det finns mat (inhemsk producerad) på var mans bord. Man har även minimipriser som en jordbrukare kan få vilket också gynnar att jordbrukare vill öka sin produktion maximalt, därav skjuter jordbrukaren gärna till rikligt med kvävebaserad gödsel.
För att se till att det finns gott om kvävebaserad gödsel och säkra sin inhemska matproduktion så har Kina länge haft policyn med exportrestriktioner för dylikt. Höga exporttullar har gjort att det stannar inom landet och på så sätt kan höja landets matproduktion. Dock händer det att man står med osålda lager och överkapacitet (tänk liknande stålets situation idag som vissa menar på att Kina dumpar på världsmarknaden). Det är det som hänt nu i Kina. Man har sänkt exporttullarna för urea och väntas i stort sett ta bort dem temporärt de närmaste månaderna. Vilket följaktligen lett till prisfall på världsmarknaden.
Medaljens baksida, som uttrycket lyder, är övergödning och en för hög vattenförbrukning för att hålla på lång sikt. Redan idag står jordbruket i Kina för 2/3 av all vattenanvändning och man har borrat rikligt efter grundvatten. I norra Kina börjar denna möjlighet nu ta slut. Många ytvattendrag är övergödda av algblommning då den rikliga (alltför rikliga) användningen av kvävegödsel hamnar i sjöar och vattendrag.
En del experter föreslår att Kina istället ska importera mer livsmedel istället för att satsa på självförsörjning. Detta skulle enligt vissa leda till ett mer hållbart jordbruk i Kina. Jag har svårt att se att nuvarande regim skulle vilja välja det alternativet, men en mer långsiktigt uthållig användning av konstgödsling behöver troligen snarast införas. Jag har dock full förståelse för att man som jordbrukare, om man dels har erfarenheter av svält dels numera får bra betalt för sina skördar, vill maximera vad jorden kan ge. Hålls kostnaden för konstgödsel också generellt nere så ja då är det så klart som upplagt för överanvändning.
Ja det finns mer att skriva om matproduktion i världens folkrikaste land Kina. Sektorn har tydligen lockat många svenskar att satsa pengar där. Se till exempel Sino Agro Food ett bolag jag efter en förfrågan tittade lite snabbt på men snabbt tackade nej tack till. Svårtolkad balansräkning och ett icke existerande kassaflöde gjorde inte saken svår.
Yara är heller inte en "walk in the park". Inget inom jordbruk är det. Som jag påtalat förut så är framtiden alltid osäker. Det finns en mängd faktorer som är svåra att förutspå. Jag väljer dock alla dagar i veckan hellre ett bolag som uppvisar ett positivt kassaflöde, ger relativt goda utdelningar och har en stark balansräkning med kassa och reala tillgångar än ett bolag som betalar sina räkningar genom att trycka upp nya aktier, tillgångarna består av landrättigheter och redovisade vinster består av fordringar.
Jag tror att den s.k. 12 månaders rullande vinsten kan fortsätta sjunka för Yaras del men jag anser inte att aktien på något sätt är dyr idag trots det. Mycket av vårens utdelningar gick till att öka min position i Yara.
För den som är intresserad av andra noterade aktörer så finns bl.a. även:
CF Industries PE TTM 6,1 Direktavkastning 0,9%
Mosaic PE TTM 12,1 Direktavkastning 1,9%
Potash PE TTM 15,6 Direktavkastning 3,7%
Agrium PE TTM 9,3 Direktavkastning 2,2%
Marknaden verkar inte tycka att framtidsutsikterna för Yara's vinst ser speciellt bra ut (med tanke på det låga P/E-talet). Vilket jag förstår att du håller med om till en del? Mina frågor då jag inte satt mig in i bolaget än är: hur ser utdelningsandelen ut och har bolaget råd att betala sina utdelningar med det fria kassaflödet? Hur långt kan vinsten sjunka innan situationen börjar bli ansträngd sätt till dagens utdelningsnivåer? Är de låga P/E-talet en "engångsföreteelse" eller har bolaget även historiskt kunnat handlas till dagens nivåer?
SvaraRaderaBolaget åker upp på min lista av analyser som ska göras framöver, tack för tipset!
/ Analysakademin
Sektorn har cykliska drag m.a.o. behöver ett lågt PE-tal inte alls indikera att det är billigt. Tvärtom, man gör kanske just nu bara (tillfälligt?) stora vinster. När gaspriserna är låga men matpriserna höga har man bra marginaler. För Yaras del har vinsten varierat mellan 13 nok och 42 nok/aktie bara de senaste 5 åren så vinsterna är jättesvåra att förutspå.
SvaraRaderaSom vanligt är jag svag för attraktiva balansräkningar. Kika på hur det egna kapitalet växt, kassan växer och skuldsättningen sjunkit över tid. Samtidigt som man delar ut mer och återköper fler aktier. Jag känner mig också trygg med affärsmodellen (även om råvarupriser spelar in på vilka vinster man kan få). Sedan är det naturligtvis jättesvårt att förutspå den långsiktiga trenden vad det gäller användandet av konstgödsel och vilka marginaler producenter kan tänkas få, men så är det ju med allt "makroekonomiskt".
Förutom här på bloggen så finns det nog lite skrivet av bloggaren Defensiven om bolaget också som nyanserar bilden mer.
Självfallet behöver ett lågt P/E-tal inte indikera att bolaget är billigt om branschen är cyklisk eller tillväxten för vinsten låg (parallellen "lågt P/E = billigt" drar jag väl inte i mitt första inlägg?).
SvaraRaderaDet jag fiskade efter i mina frågor var just vad det är som orsakar Yara's låga P/E-tal om 8,3 idag. Om det var för att bolaget hade höga oregelbundna vinster eller tillväxten för vinsten bara var rent av dålig (eller kombination). Om vinsten skiftat mellan 13-42 NOK de senaste 5 åren så förstår jag att de är det förstnämnda. Vilket gör P/E-talet ett rätt dåligt mått på bolagets värdering idag, eller?
Fin balansräkning är du inte ensam om att gilla! Kan bolaget bara betala sina utdelningar med den löpande verksamheten så brukar kombinationen för en bra investering vara grundlagd.
/ Analysakademin
Nej du gjorde inte den parallellen. Det var bara jag som i mer allmänna ordalag passade på att påpeka det då detta inte är en privat kommunikation utan fler kommer läsa den. :)
RaderaSer fram emot och läsa din syn på bolaget efter att du gått igenom det. :)