Venture capital eller riskkapital är investeringar i nystartade bolag som har stor utvecklingspotential, ofta kopplat till någon form av ny teknologi eller biomedicin. Bolagen tenderar att vara små och risknivån hög.
Growth capital eller tillväxtsinvesteringar är investeringar i mer mogna bolag men som står inför ett större kapitalbehov för att kunna expandera. Bolagen kan ofta redan som de är generera vinster och positivt kassaflöde men för att kunna växa i eller på nya marknader krävs en kapitalstark samarbetspartner. Genom att sälja en del av sitt bolag till ett Private Equity bolag så får bolaget den möjligheten.
Leveraged buy outs, LBO, eller skuldsatta utköp, bygger på att hitta bolag med en stor utvecklingspotential. Dessa bolag tenderar att vara större och mer mogna men ett Private Equity bolag ser möjligheter till att göra goda affärer i det. En LBO går till som så att Private Equity bolaget använder en del av sitt egna kapital i kombination med lån för att förvärva bolaget. Sedan genomför man en del åtgärder som t.ex. byta ut ledningen sälja en del tillgångar m.m. Syftet är att utveckla bolaget, höja "värdet". Om bolaget förvärvades för 110 miljoner kr, 20 miljoner från egen kassa och 90 miljoner i lån, och sedan säljs för 130 miljoner så görs därmed en vinst (oaktat ränteutgifter) på 20 miljoner kr. Ofta betalas inte lånet av utan det ligger kvar hos det förvärvade bolaget och betalas av över tid med det kassaflöde den rörelsen genererar. Lånen där bidrar också till att hålla vinsten på resultaträkningen (och därmed skatten) nere då räntekostnader är avdragsgilla.
Special situations eller specialsituationer är affärsoperationer då man t.ex. satsar på att finansiera en "turn around" för att få till en vändning hos ett bolag med negativ affärsutveckling.
Infrastructure eller infrastruktursatsningar är investeringar i offentliga saker så som vägar, broar, flygplatser. Ofta öppnar sig dylika affärstillfällen när stater privatiserar affärsområden som tidigare skötts av det offentliga.
En annan egenskap för private equity är att man satsar på tillgångar som man avser tjäna på genom en "exit" efter en viss tid samt att man är aktiv ägare för att kunna utveckla verksamheten.
Jämför man med t.ex. en del hedgefonder så är deras perspektiv kortare samt så är de passiva ägare d.v.s. de engagerar sig inte i rörelsen eller försöker utveckla den på samma sätt.
Jämför man med t.ex. en del investmentbolag så är deras perspektiv generellt längre samt så är deras primära mål inte att tjäna på en "exit" utan att att ta del av de underliggande bolagens vinster och förvalta dem.
Avkastning inom privat equity sker oftast genom en av tre olika metoder. Två avser "exit" och en hur man fortlöpande kan generera avkastning.
Notering - Aktier i bolaget börsnoteras. Oftast delvis så att privat equity bolaget kan behålla en del av det (inklusive kontroll ytterligare ne tid) för senare försäljning.
Försäljning - Bolaget säljs till ett annat bolag. Oftast då, man i kombination med att man får tillräckligt betalt, ser att man inte kan tillföra mer till bolagets utveckling utifrån de förutsättningar man själv har.
Rekapitalisering - Pengar distributueras till private equity bolaget från innehavsbolaget. Antingen genom att en del av rörelsens vinst går dit i egenskap av utdelningar eller att bolaget, i och med att det håller en viss nivå på skuldsättningen, ger en sådan utdelning som del i en om-finansieringsplan. Eftersom man ofta inte vill deklarera för höga vinster i innehaven så används lån och ränteavdrag gärna för att få ned resultatet. Detta drabbar dock inte private equity bolaget som får del av kassaflödet.
Ratos brukar sägas vara en blandning mellan private equity och investmentbolag och därtill läggas i samma fack som investmentbolag. Jag håller inte med. Till sin natur är Ratos rätt och slätt ett private equity bolag.
Kinnevik däremot är ett bolag som jag tycker mig se utvecklas i en riktning mer och mer mot private equity hållet. Där skulle man möjligtvis kunna prata om en blandning mellan private equity och investmentbolag.
Hur ser du på private equity branschen?
Från allmänt perspektiv. I kort ser jag mycket positivt på på Private Equity. Jag tycker Private Equity gör en heroisk insats som investerar i och utvecklar företag.
SvaraRaderaFrån aktieägarperspektiv. Från ett aktieägarperspektiv delar jag upp Private Equity i två kategorier: utveckling för långsiktigt ägande (t.ex. Beijer Alma) och
utveckling med sikte på kommande exit (t.ex. Ratos).
Exits och finansiella transaktioner må låta spännande, men som aktieägare håller jag mig undan sådan verksamhet (t.ex. Ratos) eftersom det är helt hopplöst att räkna på sådan verksamhet och att värdera sådana bolag. Oavsett vad bolaget själva säger hänger en mycket stor del av bolagets värdeskapande på att bolaget får till lyckade exits. En lyckad exit involverar externa faktorer och när man börjar räkna med externa faktorer gissar man på så många ställen att värderingen inte är värd sitt namn (det är lite som att räkna på om ett oljebolag ska hitta olja). Jag tycker man hamnar för mycket i knät på styrelsen med resonemang som "de har lyckats innan, varför ska man inte fortsätta med det" - för mig är inte sådana resonemang tillräckliga.
Jag vet inte till vilken grad detta stämmer, men jag är även rädd för att bolag som sysslar med Exits inte har den långsiktigthet som jag som ung och långsiktig aktieägare efterfrågar (jmf t.ex. vad Buffet skriver om Corporate Governance).
Tack för responsen AVI.
RaderaDet är inte helt lätt att "räkna" på framtida exits och onekligen är bolag som Ratos beroende av det.
Jag tror att private equity bolagens gyllene årtionde var 00-talet och att mycket av den glorian nu kommer att falna.
SvaraRaderaEfter 90-talets privatiseringar och 80-talets konglomeratbildning fanns det en stor mängd företag tillgängliga för att driva som onoterade innehav. Internationalisering, frihandel och Kinas framväxt innebar även att det med generell "managementkompetens" och en rejäl mängd pengar var möjligt att få en rejäl avkastning genom att internationalisera välskötta svenska bolag.
Sedan dess har hela marknaden för onoterade innehav förändrats. Lämpliga bolag för branschen är en i praktiken en begränsad resurs som uttömts vilket gör att det är svårt för bolagen att hitta bolag lämpliga för uppköp. Dessutom är de flesta av dessa bolag redan anpassade till den "nya marknaden" och börsen är så negativ att det är riskfyllt att börsnotera företag.
Vi har under de senaste åren fått se en hel del spektakulära magplask under de senaste åren och jag tror att det kommer att bli vanligare. Det finns fortfarande gott om kostymnissar med stort självförtroende men de kommer att slåss om en krympande mängd bolag i ett hårt klimat så jag räknar med spektakulära misstag där ett fåtal verkligt skickliga kommer att finnas kvar 2025.
Tack för responsen Järnvargen. Det pratas ju om "det nya normala" (i kontrast till 00-talets gyllene år), så ja det blir intressant att se vad det innebär.
RaderaIntressant frågeställning och intressanta kommentarer....
SvaraRaderaJag har själv både Ratos och Kinnevik i min fokuserade och långsiktiga portfölj, så även jag borde tänka till på hur jag ser på framtiden för dessa 2 bolag.
1. Ja, Ratos är ett rent private equity bolag och det kommer att bli svårare tider för dessa i framtiden. Men Ratos har unika kompetenser och en väl utvecklad affärsmodell så jag tror fortfarande att de är en av framtidens vinnare inom området. Är Ratos affärsmodell att betraktas som långsiktigt? Ja och nej. Exit efter 4 till 5 år är inte långsiktig verksamhet, men man håller också bolag längre om det är motiverat för verksamheten.
Ratos kommer att vara en av framtida vinnare, även om man kanske halverar utdelningarna 2013.
2. Kinnevik går mot att bli ett mer "aktivt" investmentbolag och kanske också mot att vara mer private equity. Det jag gillar med Kinnevik är en klok och förståndig huvudägare, och ett bolag med en mycket bra företagskultur. Och det är som man säger, "culture eats strategy for breakfast" så jag tror att det nog går bra för Kinnevik även i framtiden.
Besser
Tack för responsen Besser.
RaderaKinnevik är jätteintressant. Enligt mig en av de mer intressanta investmentbolagen som prissätts med allt för hög rabatt.
Jag föredrar private equity bolag före vissa hedge fonder då jag tycker de senare ofta gör mer skada än nytta i förlängningen när de går in tar makten i olika företag.
SvaraRaderaMöjligt de gyllene åren var 00-talet som Järnvargen skriver och då torde de med minst muskler löpa större risk gå en mer dämpad framtid till mötes? Arne i ratos verkar ha veta när att gå in och lämna byggnaden även om jag inte för egen del upplever Ratos ledning som dålig alls men jämför man ratos med t ex Carlyle group kan man föreställa sig där kan bli en del grynnor ta sig förbi under seglatsen.
Jag vet inte om man kan kalla Traction för ett "Private equity" bolag men jag tror verkligen att det är ett företag som fortfarande har en fungerande affärsmodell.
SvaraRaderaDär finns inga heliga kor, utan man söker värde där man kan finna det. Förutsättningarna förändras ständigt och det "lilla" bolaget har möjligheter att vara flexibelt och utnyttja marknadens misstag.
Kalle56
Jo jag benämner det i alla fall som ett private equity bolag. Traction är ju fokuserade på venture och growth biten inom private equity.
Radera