Undersökningen gällde svenskar i åldern 20-69 år.
En skrämmande detalj i undersökningen är att andelen som inte har något sparande alls har vuxit från då man gjorde undersökningen senast 2010.
En av frågorna undersökningen sökte svar på var "Hur stort sparkapital har du idag utöver det värde som finns i bostaden?"
Svaret blev som följer:
13% Inget alls
8% 1-6.000 kr
7% 6.001-10.000 kr
6% 10.001-20.000 kr
11% 20.001-40.000 kr
11% 40.001-70.000 kr
11% 70.001-120.000 kr
33% Mer än 120.000 kr
Knappt en fjärdedel ser alltså ut att ha mindre än 10.000 kr i sparbuffert d.v.s. kan täcka en händelse så som att behöva byta ut frysen.
En annan av frågorna var "Hur mycket sparar du per månad exklusive pensionssparande?"
Svaret blev som följer:
19% Inget alls
10% 1-300 kr
11% 301-500 kr
16% 501-1.000 kr
16% 1.001 -2.000 kr
18% 2.001-5000 kr
5% 5.001-8.000 kr
3% 8.001-10.000 kr
2% Mer än 10.000 kr
Länsförsäkringar lyfter också fram någonting som den troliga orsaken till att sparandet försämrats, nämligen ökade boendekostnader:
"En viktig faktor bakom det minskade sparandet, och de minskade marginalerna, borde vara de svenska hushållens ökade boendekostnader. Även om boendekostnaderna, det vill säga kostnaderna för boende inklusive uppvärmning och el, har minskat något sedan mitten på 1990-talet då låneräntan var som högst, så utgör boendekostnaden en högre andel av hushållens konsumtion idag jämfört med decennierna innan 1990-talet.
Att boendekostnaden ligger på en relativt högre nivå idag har förmodligen bland annat sin förklaring i den kraftigt ökade belåningen av bostaden de senaste åren i Sverige. Statens Bostadskreditnämnds internationella jämförelse från februari 2011 visade att Sverige var det land där bostadslånen som andel av de totala skulderna ökade allra snabbast jämfört med övriga europeiska länder som ingick i studien. De skulder som inte är bostadslån utgör idag omkring 40 procent av den disponibla inkomsten, vilket är ungefär detsamma som för två decennier sedan. Bostadsskulderna har dock ökat från 50 procent år 1995 till 120 procent av den disponibla inkomsten år 2010. På grund av en totalt högre belåning bland svenska hushåll så har den generellt lägre räntan alltså inte skapat utrymme varken för betydande lägre boendekostnader eller ett ökat sparande."
Om Länsförsäkringarnas rapport ger en någorlunda rättvis bild över utvecklingen så kan jag inte påstå att det ser ut att ha gått åt rätt håll precis. Det blir lite svårt ge mina egna åsikter och kommentarer på vad jag tycker bör göras utan att det blir politiskt färgat. Även om jag har en del starka åsikter kring ditten och datten så försöker jag ändå inte få med det i bloggen då det inte bloggens syfte. Jag kan väl i alla fall säga så här, att jag tycker mindre energi bör läggas på att driva igenom reformer som ISK, Tobin-skatter etc och mer på hur man kan gynna vanligt sparande bland gemene man.
Vad är dina tankar kring rapporten?
Jag har också läst en och annan sådan rapport som fluktuerat i media. Min tanke är följande: amortering är indirekt sparande. Varför frågar man inte om gemene man amorterar?
SvaraRaderaJa det hade varit intressant att se sådana siffror med.
RaderaDet skulle vara en relevant fråga gällande amorteringen, tyvärr tror jag det ser väldigt mörkt ut på den fronten. Dvs det amorteras väldigt lite.
SvaraRaderaJag vet inte varför många tänker så kortsiktigt och lever från dag till dag som om världen skulle gå under vilken dag som helst. Tyvärr så tror jag många känner en viss press från omgivningen att köpa nya saker, resa osv.
Många tänker också att det är så billigt att låna att det vore dumt att inte göra det, varför inte unna sig en resa på lån eller vad spelar det för roll om man köper ett hus för 30% över utgångspriset, det är bara ett par hundralappar extra i månaden.
Jag säger inte att man inte ska låna, men man ska göra det smart och räkna på det både en och två gånger.
Det finns tyvärr ingen privatekonomisk kunskap bland gemene man.
Det enda jag tycker är lite tråkigt är att det drabbar även dem som har en lite mer ordnat ekonomi. Det är nästan lönlöst att ge sig in i en budgivning när det gäller tex ett hus :)
När verkligheten hinner ifatt oss så, för den gör det förr eller senare så kommer det bli jobbigt för många. Undrar vem man skyller på då? :)
Det du beskriver är väldigt utbrett både bland kolleger och bekanta men som "Amatörens aktieblog" skriver undrar även jag vem av slösa och spara som i slutänden kommer vara den korkade då jag själv är "spara" ;)
RaderaUndrar ibland om trenden inte kommer från övre samhällsskiktet eller/och tabloider där stora klipp ofta via lån ibland figurerar? Vidare upplever jag även företag ger intryck av att kortsiktighet och lån är vägen till framgång?
Jag tror inte någon tänker betala och då kommer även de som försökt spara/snåla dras med ned i moraset.
Ja det känns lite bekymmersamt. Några quick-fix finns antagligen inte, men man kan kanske börja i någon ände i alla fall. :)
RaderaTycker man bli lika orolig varje gång det kommer nya undersökningar av detta slag.
SvaraRaderaTycker det borde finnas ett ämne i skolan som rörde privatekonomi. Jag vet kompisar som snart har jobbat i 10 år sen vi gick ut gymnasiet och inte har en krona sparad utan har slut på pengar en vecka innan lönen kommer varje gång... Men visst så har de fina saker och är ute jämnt men frågan är om det är värt det. Är det dom eller jag som tillhör den korkade skaran? :)
Jag tror att i de flesta fall så hur man handskas med privatekonomi mer har med invanda beteenden och sociala normer att göra än med kunskap kring ekonomi, så nyttan med ett sådant ämne i skolan tror jag tyvärr är marginell. :/
Radera"We are the 33 %" klingar ganska vackert som slogan...
SvaraRaderaLOL =)
RaderaLåt oss börja skriva plakat. ;)