Tankar kring Northland Resources två år senare

Nu är det drygt två år sedan jag först fattade intresse för norska Northland Resources. Två till tre år är ju också den tidshorisont jag har när det gäller att göra en första utvärdering på mina inköpta innehav så det kan vara dags att ta en titt nu.

Bland det första jag skrev på denna bloggen för drygt två år sedan var följande:

"Northland Resources är noterat i Oslo och Toronto men det är tillgångarna i Sverige som just nu står i fokus. Caset är ett "för bra för att vara sant" case. Jag har tittat på bolagets och deras egna konsulters rapporter och jämfört med järnproducenter så som LKAB (bolagets granne), en del producenters förutsättningar i Austrailen, Brasilien och Indien. Mängden "järnpellets" som antas kunna produceras (5milj/ton per år 2014 och framåt) är inte kattskitt. Det är ett nytt LKAB vi eventuellt ser födas här. Liksom LKAB så är dock Northlands akilleshäl priset på järnmalm och transporterna."

Jag vädrade dock några farhågor. En var psykologisk:

" Är inte aktien för populär då? Finns det inte en risk i att investera i populära aktier? Jo det är inte mitt favoritläge då den redan varit rekad."

Jag har alltid haft någon form av motvilja till det jag uppfattar vara "populärt". Dock hindrade det mig inte denna gången. Intresset för bolaget blev större än motviljan mot dess popularitet.

Andra farhågor var transporterna till Narvik samt järnprisetsutveckling.

"Den mer påtagliga risk som dock finns är att allt faller pladask, eller att järnpriserna sjunker dramatiskt (vilket skulle resultera i att projektet faller). Huruvida tranporterna till Narvik löser sig och att utvinningen kommer igång får jag helt enkelt förlita mig på ledningen."

En annan sak var själva ägarbiten, eller som jag då skrev:

"Råvaror är alltid osäkra, dessutom så har (som jag påtalat förut) NAUR två akilleshälar, logistiken (som förhoppningsvis löses på bästa sätt men det är ändock ett osäkerhetsmoment) och ägarbiten.

Största ägaren Deans Knight äger ca 9,8% av NAUR. För deras del så utgör det ca 3,7% av sin portfölj. Jag tycker det är en bra tumregel på hur mycket man ska engagera sig i ett bolag. Låt inte ett bolag utgöra mer av din portfölj än största ägaren låter det göra i sin. Varför ska du riskera mer än största ägaren? Tittar man på näst största ägaren, Henderson Global Investor, så utgör NAUR en försumbar summa av deras portfölj. M.a.o. dessa båda "stor-ägare" använder andras pengar till att göra investeringar och i alla fall Deans Knight har tidigare "dumpat" projekt och innehav som utgör en större del av deras portfölj än NAUR utan att för den skull göra för mycket väsen av det för den sakens skull. NAUR finns, men utgör ingen vital ingridiens i portföljen. Jag har en liknande inställning till mina spekulativa innehav. De finns, men låt dem inte ta för stor plats. Tittar man på management i Deans Knight så (ursäkta mina fördomar) så liknar de en enligt mig också en samling "young-guns." :) Men det är kanske det som man ska vara för att stoppa pengar i råvarubolag."

Alla dessa "risker" var dock kända av mig och mer eller mindre kalkylerade. En sak som jag tagit med mig från detta är att inte tumma på ägarbiten. Den stora "misskalkyleringen" härleder jag just till ägarbiten och det är kraften på utspädningen. En stark långsiktig huvudägare hade inte låtit utspädningen bli så stor.

Jag underskattade helt enkelt i min ursprungliga analys hur stor utstpädningen kunde bli för Northlands del när det kom till att få till finansieringen helt och hållet. Extra ironiskt är det då jag backade från ett annat järnmalmsprojekt p.g.a. oro för massiv utspädning.

"Problemet här är utspädningen och CAPEX. Vad utspädningen kommer bli avgör ju i oerhört stor grad värderingen på Archelon och Kopparbergs andelar." 

Såg jag det i det ena fallet borde jag ha sett det på fler kan man tycka, men jag tror detta är ett tydligt exempel på hur hjärnan processar information olika beroende på vilka band och åtaganden man har till det. En högst mänsklig egenskap. Jag förmodar att vi är genetiskt programmerade för detta beteende.

Ser du först din partners alla goda sidor och sen blir kär baserat på de observationerna, eller blir du först kär och sedan upptäcker du din partners alla goda sidor?

Till saken hör också att jag inte var omedveten om järnprisetsutveckling och dess påverkan på finansieringslösningar.

"Jag har inte ökat något mer än i Northland utan enbart suttit vid sidan och försökt bevaka utvecklingen samt läst på om andra järnmalms-juniorer.

Det finns en formidabel arme av dylika. De prospekterar, planerar och i en del fall har de också påbörjat byggandet. De finns från nordligaste Kanada, djupaste Kamerun till sydligaste Australien. De höga priserna på järn har drivit upp intresset för dem samt underlättat för dem att få finansiering till bl.a. prospektering.

Det stora flertalet av dem lämnar jag snabbt därhän. De prospekterar i svårtillgängliga områden alternativt har för många år kvar tills brytning kan börja och är därför allt för osäkra från finansieringssynvinkel (eventuellt sjunkande järnpris försvårar finansiering då det drastiskt ändrar kalkylerna för banker/aktiemarknaden)." 

Dock fanns det troligen en naiv tanke om att finansieringslösningar skulle likna de som gjorts tidigare för bolagets del (nyemissionskurs 13,50 nok/aktie), inte till långt mycket sämre villkor.

Sammanfattningsvis så finns det alltså en del att lära från det här:

Att inte arbeta med olika kriterium för olika bolag. Jag ska försöka bedöma bolagen utefter en och samma "tumstock". Använder man olika för olika bolag riskerar "tumstocken" anpassas efter det som ska mätas. Detta har jag redan anammat i och med användandet av mina nuvarande ratingkriterier

Att använda så många "hårda faktorer" som möjligt. Använd nyckeltal, historiska siffror och beprövade modeller för att försöka eliminera så mycket "känslor" som möjligt. När detta inte är möjligt p.g.a. det inte finns, agera  väldig, väldigt varsamt.

Att ägarbiten är A och O. Inte bara i "nya" bolag utan även i andra. Starka, långsiktiga, huvudägare är  att föredra. Kompromissa inte med detta.

Att det alltid finns någonting som man missat att ta med eller processa i sin bedömning. Agera därför alltid varsamt både vad det gäller köp som sälj. "Förälskelser" svalnar efter tid och man kan då få möjlighet att processa fram en mer nyanserad bild. Samma sak gäller känslan av "motvilja". Man kan efter den första känslostormen upptäcka fördelar också.
.