Checklista - Balansräkningen

Jag nyttjar en checklista för att få en överblick över bolag och dess risker. Denna lista är sedan en utgångspunkt för hur mycket jag vill exponera mig mot dem, om ens något. Då ju färre ok det blir ju högre risk anser jag bolaget och dess verksamhet medför. Risk för mig är m.a.o. aldrig hur volaliteten i en portfölj är utan hur bolagens verksamheter i portföljen kan tänkas utvecklas. Vilka risker man utsätter sig för när man investerar i dem.

 

Jag gillar inte skulder.

Jag oroar mig inte nämnvärt för bolag med en hel del korta skulder. Axfood är t.ex. ett bolag med många korta leverantörsskulder. Ingen större fara då man i princip säljer mjölken innan man betalar för den. Det är främst de räntebärande skulderna jag ser som ett orosmoln och då i förhållande till det egna kapitalet – tillgångarna. Därför tycker jag ej heller räntetäckningsgrad är så relevant ven om det är bra att ha koll på. Intäktsströmmar och ränteläge förändras  ju dock oftast snabbare än redovisade skulder och tillgångar. Grahams tumregler är då det gäller räntetäckningsgrad att industribolag bör ligga över 7, handelsbolag över 5 och s.k. utilites 4.

Jag vill se några saker i balansräkningarna. Att de räntebärande skulderna är lägre än det egna kapitalet och att den totala skuldbördan inte är större än 2 gånger det egna kapitalet. Man kan då prata om Debt/Equity 2 eller på svenska skuldsättningsgrad. Eller m.a.o. en soliditet på 33%. Det man ibland kan behöva tänka på är att obeskattade reserver ibland inte räknas till eget kapital så räknar man själv kan det behöva tillföras.

Det man då får fram är hur bolaget i stort finansierar sig självt. Jag vill alltså främst ha bolag som klarar av att finansiera sig själva (via det egna kapitalet), inte via lån.

I en del fall så utgör det egna kapitalet inte av så mycket reella tillgångar. Om goodwill och immateriella tillgångar överstiget det egna kapitalet diskvalificerar sig balansräkningen, medan om posterna håller sig under 2/3 brukar vara ok. Där i mellan en bedömningsfråga. Dylika tillgångar kan ju ibland föranleda nedskrivningar som kan slå till plötsligt. Samma sak med nyemissioner.

 

Vad tittar du på i balansräkningarna?

Alphabet Bokslutsrapport 2022

Alphabet noterade 1 % i omsättningstillväxt för sista kvartalet 2022. Några procentenheter mer om man räknar i konstant valuta då dollarn varit som den varit. Det är hur som helst inga imponerande siffror och ej heller siffror man vant sig vid då det gäller Alphabet. Inte så värst överraskande heller då man redan signalerat att det bromsar in. Det är just inom tech-sektorn man också aviserat uppsägningar i USA. Alphabet är inte unikt där

Förra rapporten var inte heller bra, men förväntningarna var än värre. Den visade på stagnerande tillväxt och att det slagit stopp fick vi se nu. Pressade intäkter på google search och youtube-sidan, men det såg ljusare ut på moln-sidan.

Rörelsemarginalen kom in på 24 % (29). Det betyder att vi backat ca 3 år i tiden vad det gäller lönsamhet, men vi ligger ganska mitt på vad jag på mina servetter bedömer som långsiktig hållbar rörelsemarginal (ca 25 %) genom upp- som nedgångar.

På året så landade tillväxten på 10 % (14 % i konstanta valutor). Att jämföra med förra årets 41 %. Rörelsemargalen landade på 26 % (31) och vi har nu en vinst på aktie på 4,53 usd.

Aktien har reagerat med både kursuppgång den senaste tiden som kursnedgång.  Med något förändrad vinst så ligger PE nu på ca 21. Forward är estimatet ca PE 20.

För framtiden har man påannonserat uppsägningar. Man kommer ta kostnader för det under Q1, men på sikt kommer det troligen stärka lönsamheten. Även kontorskostnader ska ses över. Har full förståelse för att när man vuxit med ca 40 % på ett år (2021) så glider kostnader lätt iväg.

Backar vi tillbaka till verksamheten i sig så var som sagt moln-sidan en ljuspunkt. Tillväxten på 32 % imponerande. Jämfört med Microsifts Azure på 31 % och Amazons AWS på 20 % så skäms inte de siffrorna. Man är med i matchen. Sakta, sakta närmar man sig massan för lönsamhet. Rörelsemarginalen är fortfarande negativ. Q4 på -6,6 % (-16,1). Jag får backa från mitt antaganden jag gjorde i början av min investering i bolaget att break-even skulle kunnas nås detta kvartal för segmentet. Ska jag våga tro på slutet av 2023 istället?

Om oron för lågkonjunktur släpper, företag börjar våga annonsera lite mer, bolaget skärper till sig lite med kostnaderna så kommer marginal och vinster ta ett skutt uppåt vad det lider. Någon guidning ger bolaget inte, men ledningen indikerar att 2023 kommer bli ett lite tuffare år och effekten av åtgärder kommer ses 2024.

Den stora snackisen annars i närtid är kring AI. Hur Googles AI-baserade chatbot, Bard, gav fel svar på en fråga och vips så försvann ca 100 miljarder usd i marknadsvärde för bolaget på börsen då aktien föll.

Bard är tänkt att konkurrera med Chat GPT. Microsoft har via sin söktjänst Bing startat samarbete med Chat GPT. De är tänkta att integreras. För egen del så ser jag det än så länge som ”brus”. Det är omöjligt att veta hur, vad och vilket bolag som kommer gå ledande ut. Vad det omvandlas till i rörelsemarginaler i en oviss framtid m.m. Helt klart investeras det. Både Alphabet och Microsoft m.fl. har de finansiella musklerna att ta AI-teknik framåt

Tankar om Alphabet eller AI?

Industrivärden Bokslutsrapport 2022

Även Industrivärden lyfter fram att man klarar sig bättre än Stockholmsbörsen. Både på substansnivå som aktieavkastningsnivå. 

 

Industrivärden kör en något högre ”hävstång” än t.ex. Investor. 5 % (4). Man har okcså köpt aktier för större summor än Wallenberg 3,2 miljarder gick till aktieköp. Mest i Volvo men även fördelat på flera av de andra innehaven.

I likhet med Investor höjer man utdelningen. 7,25 kr/aktie (6,75) föreslås.  Utdelningen skiftas ut i april.

I VD ordet noterade bl.a.

” Man kan också notera en sektorrotation från mer tillväxtorienterade bolag med framtida kapitalbehov till företag med starka finanser och en bevisad förmåga att generera goda resultat och kassaflöden. Detta gynnade Industrivärdens innehavsbolag som överlag uppvisade mindre värdetapp än börsen i genomsnitt.”

Just detta med starka finanser och bevisad förmåga är bra urvalskriterier när man själv väljer bolag att köpa aktier i. Man kan slippa en hel del bekymmer på det sättet. Sedan så visst kan det vara så att man vill ”krydda” med annat, men bara man är medveten om det och håller exponeringen på rimlig nivå.

Industrivärden själva sitter med nästan 100 % i noterade aktier. Volvo och Sandvik är de stora positionerna i portföljen.

Många kanske tycker att Industrivärden är extra tråkiga, men det finns en tjusning med förutsägbarhet också. I dagsläget värderas aktien till lite mer än 10 % av substansen. Förvaltningen tar 0,09 % av substansen. Har läst att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för en svensk indexfond är 0,31 %.

Checklista - Utdelningshistorik

Nästa punkt i min enkla checklista handlar än en gång om utdelningar, men med fokus på historiken. Den är tvådelad. Dels vill jag se att man kunnat vidhålla utdelningar (ordinarie) utan att behöva sänka under de senaste tio åren med mer än en tredjedel.

 

Benjamin Graham förespråkade att titta på 20 års sikt för den defensive investeraren. Riktigt så länge nyttjar inte jag. Jag är inte riktigt lika defensiv.

 

Det man i alla fall vill åt när man premierar bolag som inte sänker sin utdelning är bolag som driver verksamheter som är förhållandevis stabila. Ett bolag som driver sin verksamhet på sådant sätt så de kan genom en konjunkturcykel betala  utdelningar är en kvalitetsstämpel i motsats till de som betalar ut maximalt under ett fåtal år för att sedan köra i väggen där de sedan tvingas att kraftigt dra ned på sina utdelningar.

 

En del bolag har ju medvind i affärerna och betalar ut  väldigt mycket i utdelningar och slimmar balansräkningen för att sedan vid motvind behöva dra ned drastiskt. En del branscher är "boom and bust" branscher.

 

Kriteriet försöker premiera bolag och branscher som historiskt visat inte ha detta i sig. MEN man ska vara medveten om att historiken inte är detsamma som framtiden. En bolagsledning kan när som helst avgöra att pengar gör bättre nytta någon annanstans än i händerna på ägarna, men ju längre historiken av att inte ha sänkt utdelningar ju högre bör "tröskeleffekten" till ett sådant beslut vara. 

Ett aktuellt exempel här är t.ex. Castellum som efter en lång tid av utdelningshöjningar beslutade att ställa in utdelningar helt och hållet. Vad som händer då är att bolaget inte får "kryss i den boxen" längre. Nu är fastighetsbolag redan innan riskfyllda verksamheter och inget jag i relativa termer sätter mycket pengar i, men tidigare har Castellum hållits lite högre än många fastighetsbolag p.g.a. dess historik. Nu är bolaget en i "gänget" bara.

 

Kriteriet tillåter som sagt en sänkning på 33% för att inte vara allt  för dogmatiskt.

 

Den andra delen handlar om utdelningstillväxten. Utdelningar behöver inte bara bibehållas. Utdelningarna behöver också växa med i genomsnitt 5% per år och aktie över en 10-års period.