Svolder Bokslutsrapport 2021/2022

Svolder sammanfattar den gånga tiden bra i sin bokslutsrapport med orden

”Betydande ränte- och inflationsökningar gjorde sig allt mer påminda runt kalenderårsskiftet, vilket medförde stigande avkastningskrav hos investerarna samtidigt som oron steg för en kommande konjunkturförsvagning. Börserna föll då på bred front. När Ryssland i slutet av februari invaderade Ukraina utmanades freden i Europa, tillgången till energi försämrades och leveranskedjor för olika insatsvaror försvårades ytterligare. Ett globalt högre ränteläge, lägre börsvärden, högre inflation och ännu högre energikostnader är därefter ett faktum. Många osäkerheter består, även om företag och investerare på olika sätt i vanlig ordning brukar kunna anpassa sig till nya omvärldsbetingelser.”

Svolders strategi är att i princip vara fullinvesterad, men man har lite utrymme att hålla en del likvider och en del belåning. Upp till 10 % av substansvärdet. Jag kan sympatisera och känna igen mig i detta tankesätt.

Man har tappat substansvärde under året, men jämfört med sitt jämförelseindex har man gått bättre. Som alltid så är det över längre tidsperioder jämförelser är intressanta.

Portföljen var ej belånad på balansdagen. Man har istället relativt mycket pengar i sin påse vilket förklaras av försäljningen av Nordic Waterproofing till Kingspan. Större köp under året har varit i engcon, Viva Wine och Elanders.

Förvaltningskostnaden för Svolder motsvarade 0,5 % av substansten vilket som, det brukar, ge vid handen att Svolder är ett alldeles utmärkt alternativ till att hålla en liknande fond.

Utdelningen höjs till 0,90 kr/aktie (0,63).

New Wave, Troax (PE 11, PS 1,3) (PE 24, PS 3,4) och Garo (PE 32, PS 3,9)  är i nuläget de största positionerna.  Svolder självt handlas till en liten premie i dagsläget. Gillar Svolder. Äger Svolder. Vet att det är välskött och avkastar bra över tid. Dock är det så med investmentbolag att rabatten ofta blir som störst när även innehaven är lågt värderade och premium som störst när innehaven är som dyrast. Man skulle kunna tro att det rent logiskt borde vara tvärt om baserat på att aktieköpare borde räkna på vad man får för pengarna, men se så har jag aldrig sett att det fungerat i praktiken…

Har man ett långsiktigt fokus så är det överlag en hel del som är värt att pynta in pengar regelbundet i nu. Bevakningslistan pendlar mellan 5 och 6 gröna av 10. Fear & Greed index står på Fear. Fler räntehöjningar är att vänta, fortsatt höga energipriser och inlfation har urholkat en dels köpkraft.

Men än så länge bör det inte innebära några större levnadsförändringar om man är uppväxt med att man alltid ska ha marginal mellan vad man lever för och vad man tjänar samt en ihopsparad buffert för eventuellt sämre tider. Sedan är det aldrig roligt att se marginalerna pressas, men att tiderna kan variera bör inte komma som en överraskning. Så har det alltid snurrat.

Blandat om el, elpriser och buffert

Blir lite makronoteringar då det kan vara intressant att blicka tillbaka om några år hur det utvecklade sig.

Nedan elpriser i vår kära huvudstad Stockholm och ”Mellansverige” (Elområde SE3). Ljusblå linje från 2020. Ringhals stängdes som bekant sedan ned vid årsskiftet 20/21. Priset varierade mellan 11 och 33 öre kWh.

Den röda från i år. De åtta månader som varit. Elpriset varierat mellan 84 och 243 öre/kWh.

 

Det är minst sagt en kraftig, kraftig skillnad.

Det lite speciella med el är att det ska förbrukas då det produceras. Därav är vattenkraft och kärnkraftverk bra producerande alternativ utifrån det perspektivet. Det går styra produktionen efter efterfrågan där. Förutsatt att dammarna är fyllda av vatten (samma med gas).

Det andra lite speciella är prissättningen som sätts, förenklat, inte efter vad det i snitt kostar att producera, utan efter utefter efterfrågan och vad man mest kan få ut på marknaden.

Jämför två bönder som båda producerar potatis. Om potatisen, som dyrast, kan säljas för 20 kr/kg på sin marknad så är det det priset båda bönderna får för potatisen. Även om den ena bonden producerar potatis till en kostnad av 19 kr/kg och den andre för 10 kr/kg. Det som händer är att bonde nr gör 1 kr i vinst/kg och bonde 2 gör 10 kr i vinst/kg.

Varför kan man inte bara köra prissättning som för andra varor då? Varför styr "högsta pris" prissättningen på sin marknad? Energin behöver produceras när den ska förbrukas. Finns inga lager, går inte göra konkursutförsäljningar av konkursad el m.m. Om saker tillåts gå ”i putten” blir det snabbt obehagliga konsekvenser då efterfrågan ökar igen.Det man kan göra är att producera så billigt som möjligt. Det gör man i regel, samt håller konstanta priser, om man kan öka produktionen då efterfrågan ökar.

En hel del energi får vi idag i Europa från gas. Gas är dyrt då Tyskland m.fl. köpt och byggt upp lager, kosta vad det kosta vill. Även om rysk gas ersätts så lär LNG-hantering troligen vara dyrare så dyrare gas i framtiden, än vad vi varit vana vid, är att förvänta sig överlag.

Olika länder har kommit med lite olika åtgärder. Enligt uppgift. Frankrike, som jag skrivit lite om tidigare, har t.ex. förstatligat/köpt EDF och har helt enkelt lagt ett tak på priser. Det kan de göra genom att tänka att de tar förluster via det nu statliga EDF. Man har också sänkt skatten på el.

Nederländerna har också sänkt skatten på el och i Polen bekämpar man de högre priserna inte bara med skattesänkningar på el utan har också tagit bort momsen på mat och gödsel. Likaledes har momsen sänkts på drivmedel.

I Sverige kommer också lite olika utspel, men enligt svensk maner handlar det inte om att minska kostnader utan om att öka och dela ut diverse bidrag.  

Ja vi får se hur det här slutar. Vi sitter inte i samma rävsax som på 70-talet för det finns en mängd lösningar på problemet. Då löste man beroendet av arabstaterna och deras olja genom att bygga ut kärnkraften i Europa, slutade med villaolja. Därefter glömde den efterföljande generationen av varför det inte var bra att sätta sig i knät på andra när det gäller energiförsörjning och la ned den för att istället importera och bränna gas. Lösning finns naturligtvis denna gång också, men det kommer ta lite tid och dessutom handla om komma överens om och att ta politiska beslut.

Som det ser ut nu kommer Sverige och Europa inte klara av det. Mer troligt är att det blir en stökig regeringsbildning efter valet här och vi kan säkerligen komma se 400 öre/kWH i december, 500 öre/kWH i januari och 600 öre/kWh i februari innan priset vänder nedåt i takt med att våren återvänder.  

Det rätta, enligt mig, skulle vara att sänka skatter och moms för att lindra för hushållen samtidigt som man tog beslut om och investerade i ny elproduktion. Men det är inte jag som bestämmer. Vi får se efter den 11 september vem som gör det.

"Sverige-priser" gapar en del efter, men det konstiga där är att det parti som säger sig "kämpa för solidaritet" och gapar om det visar så lite solidaritet med Europa genom att vilja isolera sig och inte bidra till energiförsörjningen i Europa.

På ett eller annat sätt kommer även detta passera. Aldrig fel att ha en buffert och i tider som dessa så lär man sig varför. Varför en riktig buffert är viktig och varför ett kreditkort inte räknas som buffertspar.  

Edit: Såg nyligen att i Tyskland tänker pynta ytterligare ca 65 miljarder euro i stödåtgärder (varav "bara" 1,7 miljarder euro av dem är skattelättnader till energikrävande industrier). Man verkar således gå bidragsvägen där med. Det tar totalen upp till ca 100 miljarder euro. För jämförelse så la man ca 300 miljarder euro i corona-stöd då det begav sig. En del gillar att pusha ut pengar.

En tid full av retoriska fulknep men gå ändå och rösta

Snart bara en vecka kvar sedan ska valet vara över. Själv har jag blivit indoktrinerad i att man ska rösta. Det är viktigt att man röstar. Så rösta ska jag, men jag kan också tycka det kommer bli ganska skönt när valkampanjerna går mot sitt slut. Om man säger som så. Det tar inte alltid fram det bästa bland människor…

Låt oss peka på några exempel av retoriska fulknep som används friskt. Över hela partiskalan, av företrädare liksom svansar och troll på sociala medier, från vänster till höger.

 

Relativt – Om x gjort något dumt så har y gjort minst lika dumma saker och då minsann kan det inte vara lika farligt.

Syftar till att försöka ta udden av någonting man egentligen inte kan försvara.

 

Mot personen – X är t.ex. inte tillförlitlig för den är en idiot, löjlig, har en olämplig bakgrund, hånas gärna för ditten eller datten, har haft fel tidigare m.m.

Syftar till att ta bort fokuset på budskapet i sig så oavsett vad personen säger så kommer man inte fundera kring det utan det kommer förringas. Motsatsen här är att höja någon till skyarna så allt vad x säger eller gör kommer anses rätt utan att man lägger någon egentlig tanke på huruvida det är bra eller ej.

 

Hota meningsmotståndare – X kan hotas direkt men mer vanligt är kanske insinuationer och indirekta hot på olika sätt.

Syftar till att tysta.

 

Alienera och skapa rädsla – Något utmålas som ett otroligt hot. X är farlig för den kommer att…

Syftar som sagt till att både alienera någon annan samt att skapa oro och rädsla som gör det enklare att driva igenom det egna tycke och tänkandet.

 

Ovanstånde exempel går se både i storpolitikens arena som på små arbetsplatser. Samma fenomen men i olika form. Vi pratar nämligen om mänskligt beteende och vi faller alla i dessa gropar ibland.

För att göra det ännu mer komplex så är vi människor också tämligen ”biased”. På samma sätt som vi blir ”biased” när vi köpt en aktie så är vi det då det gäller ”budskap” som gäller gruppen. Antagligen en funktion av att vi människor sedan länge är konstruerade för att leva, verka och hålla ihop i grupp. Det är därför man i princip aldrig kan övertyga någon som är fast i sin ”grupptillhörighet”. Man får istället en s.k. ”backfire” effekt vid försök till debatt. Personen stärkts ännu mer i sin övertygelse.

Det krävs m.a.o. en ganska stor ansträngning att lämna en grupp för en annan. Alternativt att man ser sig själv som en ”outsider”, en kringströvare, där man har för vana att gå från grupp till grupp men aldrig riktigt känna samhörighet. För när man landar i en känsla av samhörighet. Blir man ofta kvar. Oavsett vad gruppen tar för svängar för man formas då fortsatt av gruppen. Liknande samhörighetskänsla spelar ut i de s.k. aktie-kulterna.

Vad kan man då göra för att få lite styrsel på det hela? Ja det finns egentligen bara ett sätt. Samma som med bedömning av bolag. Man får jämföra ord och handling och man får även kolla om man tar ansvar för sina ord och handlingar.

Säger man och agerar därefter? Eller säger man något och sedan gör man på ett helt annat sätt? Tar man ansvar för fattade beslut eller skyller man på andra.

Det är egentligen det enda man har att gå på. Detta gäller som sagt inte bara politik. Det gäller bolagsledningar, det gäller med samvaron med arbetskollegor, anställda m.m.

Men misströsta inte, gå och rösta. Trots att valtider kan vara lite hjärntröttande när man ska försöka smälta allt så är det viktigt att rösta. Det är inte alla förunnat i vår värld.

Försök att se bortom alla retoriska fulspel och finn områden som du tycker är viktiga. Jämför hur företrädare sagt och gjort inom de områdena tidigare. Se om det överensstämmer med vad du tycker hur framtiden ska formas.

Nyttja din rösträtt.