De nya kriterierna är som följande:
Large, mid på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE.
Storlekskravet och noteringskravet finns där för att ge mer fokus på större, stabilare och mer genomlysta verksamheter.
Ägare
Tydlig ägare >20% med långsiktiga ägarmotiv samt som bedöms se till aktieägarnas bästa. Starka ägare är en fördel, speciellt om bolaget hamnar i problem av något slag då finns det bättre förutsättningar samt intresse för att lösa dem.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Som investerare är det naturligtvis ok om bolaget själv kan förvalta kapitalet så effektivt som möjligt men man vill i regel få en del av vinsten att förfoga över själv till nya investeringar. Jag vill inte vara beroende av nysparande eller försäljningar av aktier för att få loss kapital för att ta tillvara nya möjligheter.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Detta kriterium missgynnar bolag verksamma inom bl.a. bank, råvaror och, värdepappershandel.
Vad det gäller bank-sektorn, i och med dess avgörande betydelse på ekonomin som helhet, så påverkas dess verksamhet av ofta starkt av kriser, oavsett typ av kris. IT, fastighet eller finanskris. Banker drabbas och sitter ofta mitt i smeten i och med sin verksamhet. Vem som sitter med Svarte Petter är omöjligt för mig att förutsäga eftersom allt ser ok ut i balansräkningarna innan det så att säga inte gör det... "To big to fall" existerar inte enligt Warren Buffett och jag tar vara på det.
Vad det gäller råvaror så beror deras vinster på råvarupriset och dessa varierar kraftigt över tid. Råvaror är i princip alltid spekulativa.
När det kommer till politiska beslut så är en affärsverksamhet vars lönsamhet hänger på detta högst osäker till sin natur.
Värdepappershandel vare sig det är trading eller passiv investering i aktier är också väldigt oförutsägbart.
Vad det gäller investmentbolag så anses de exponerade om >20% av deras substans/portföljvärde kan hänvisas till ovanstående.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Gör verksamheten ofta kostsamt eller i alla fall oförutsägbart på lång sikt. Riskerar också att slå väldigt fel.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Det bästa är naturligtvis om man alltid går med vinst, men allt kan hända så det finns utrymme för någon redovisad förlust men man ska ha förmåga att kunna betala ut utdelningar även då så att man som investerare ändå får en del valuta för pengarna medan man väntar på att det vänder. Det är också ok om man gjort tvärtom. Man gör vinst, men håller inne utdelningen nån gång då de bedömts vara det långsiktigt bästa. Vinstredovisning kan ju också slå lite olika från år till år så då kan det vara bättre att titta på kassaflödet.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Leverantörskrediter etc är i regel inga problem, men en hög andel långsiktiga och/eller räntebärandeskulder gör bolaget sårbart för ränteändringar. Detta kriterium kommer missgynna fastighetsbolag, vars största kostnader brukar vara ränteutgifter. Detta gör dem också extra sårbara för ränteläget. Vinsterna är goda vid låga räntor, men sjunkande då de höjs. Jag vill heller inte ha för stor hävstång. Ett bra bolag klarar av att tjäna pengar utan att använda en stor hävstång i form av hög skuldsättning.
Den totala "hävstången" ska ej heller vara för stor. D/E bör ej vara över 2.
Avkastnings- och tillväxtskrav
En förväntad långsiktig ROE på 10% eller mer samt en direktavkastning och tillväxt som är attraktiv i relation till varandra. Jag föredrar ROE framför att titta på avkastning på sysselsatt kapital.
Generellt bör direktavkastningen ligga på >3,5% som lägst. Lägre direktavkastning är enbart intressant i undantagsfall. Som utgångspunkt så önskas ca 4,5% direktavkastning om tillväxten bedöms vara ca 10% samt då högre om tillväxten är lägre. Tillväxten bedöms främst via historiska siffror gällande vinst- och utdelningstillväxten per aktie i kombination med det egna kapitalets utveckling per aktie samt en titt på marginaler, omsättning, kassaflödet, marknadssituation m.m.
Ledningen
Finns förtroende för ledningen? En s.k. "mjuk" faktor och bedömningsfråga. Den stora frågan är om ledningen sitter där för att berika sig själva eller aktieägarna? Bygger man värden eller bokföringsresultat? Är man där som ett led i karriären eller är man genuint intresserad av bolagets verksamhet och har arbetat där en längre period?
Information tillgängligt
Det ska gå att kunna få tag på relevant information om bolaget i form av t.ex. finansiella rapporter regelbundet samt utan att det är för krånglig (därav fokus på noterade nordiska bolag). Det ska också vara möjligt att kunna få en personlig upplevelse av bolagets produkter, besöka verksamheten eller dylikt. M.a.o. undvik bolag som säljer saker du inte kan köpa alternativt som verkar på ställen du inte har någon egentlig möjlighet att själv besöka. Det ska också vara möjligt att, i teorin även om det inte skett i praktiken, bedöma bolaget utifrån besökt företagspresentation i någon form och på så sätt få en personlig upplevelse av ledningen eller dess representanter.
Marknadsmakt och marknadssituation
Har bolaget någon "edge"? Vad är det som gör att bolaget lyckas bra? Har den en s.k. "moat" på marknaden? Kan man förväntas fortsätta med sin verksamhet i många många år till utan större förändringar? Är affärsverksamheten "tråkig" och föranleder lite "brus" eller finns det fallgropar och "moderna sanningar" som man riskerar att gå på?
Etiska aspekter
Lever bolaget upp till mina egna etiska överväganden? Jag är exempelvis aversiv mot tobaksbolag och spel om pengar.
Summasummarum 12 kriterier. Liksom tidigare använder jag en graderingsskala där betyget blir lägre ju fler kriterier bolaget misslyckas uppnå.
AAA - Högsta betyg. Alla kriterier ok.
AA - Gott betyg. Miss på enbart ett kriterium.
A - Värdig kandidat. Miss på två kriterier.
B - Neutral rek. Miss på tre kriterier.
C - Avrådes. Miss på fyra kriterier eller fler.
För att hamna på bevakningslistan behöver man m.a.o. hamna på betyget A eller högre. Enbart i undantagsfall så godtas B. Det kan trots allt vara svårt att dra knivskarpa gränser. Dock föredras naturligtvis AAA eller AA.
Liksom med de förra kriterierna så är jag medveten om att ovanstående kriterier utgår från min syn på risk och omvärlden så självfallet håller inte alla med om dem som avgörande utan kanske håller annat för viktigare. Jag tror dock att de utgör en bra grund för att bedöma kvaliten på ett bolag.
Liksom tidigare lägger jag inte in något värderingskriterium (annat än delvis via avkastnings- och tillväxtskriteriet). Att värdera ett bolag är enbart lönt, enligt mig, om bolaget uppnått vissa kvalitativa aspekter. Så första prioritet är att se till just kvaliten. Att köpa ett dåligt bolag billigt är sällan en bra långsiktig affär så min intention är att försöka undvika frestas till sådant genom att fokusera på kvaliten först, priset sedan. Som vanligt är ju också framtida avkastning en funktion av priset och den styrs ju även av faktorer som vilka alternativ som står till buds vid aktuell tidpunkt.
Inget om tillväxt?
SvaraRaderaFinns lite inbyggt i avkastningskriteriet. Jag satte dock ingen "ribba" angående tillväxt, som exempel tog jag att om tillväxten förmodas vara ca 10% så vill jag gärna se en direktavkastning på ca 4,5%. Jag kan acceptera lägre tillväxt om direktavkastningen är högre och vice versa.
SvaraRaderaJag döper om punkten till avkastnings- och tillväxtskrav. :)
Intressant! Har du några tankar kring hur länge ett bolag ska ha haft utdelning? Själv vill jag att de har delat ut 5 år (och inte sänkt), men det är ju kanske lite strikt.
SvaraRaderaJag har inte satt någon definitiv tidsgräns men visst känns minst 5 år rimligt. :)
SvaraRaderaUtomnordiska aktier tänker jag kan vara dumt att välja bort på förhand, trots kostnaden.
SvaraRaderaSuperstabila amerikanare kan t.ex. sänka risken i portföljen totalt sätt. KO, JnJ, P&G, och McD antar jag är stabilare än sina Nordiska motsvarigheter (Orkla, Astra och NSP får ursäkta). De kan också ha konkurrensfördelar som inget annat bolag har.
Andra bolag kan vara investeringar som verkligen inte går att hitta i Norden. Discovery Holdings och Ridley Corp anser jag vara två sådana exempel. Här är man dock ute på mer farlig mark och risken att gå fel är större.
Min poäng är i alla fall att man kan missa unika bolag om man INTE tittar utanför Sverige. Men dyrare, mer jobb och risken för minor kan vara större!
Dörren är naturligtvis inte stängd för utomnordiska aktier, men kriteriet gör att, allt annat lika, jag föredrar och rankar nordiska alternativ högre. Exempelvis om jag skulle finna Mekonomen och Advance Auto Parts Inc likvärdiga i kvalite och de båda var lika attraktivt värderade så skulle jag föredra att köpa aktier i Mekonomen. Det är en personlig preferens.
SvaraRaderaJag tror också att hur mycket avkastning jag i förlängningen får hänger antagligen inte så mycket på huruvida jag har utomnordiska aktier i portföljen eller inte, utan mer på vilken disciplin jag har att agera och inte agera när tillfälle ges samt att jag kan undvika att förlora pengar (större summor).
Jag håller med om att superstabila amerikanare kan vara rätta vägen för många och de ofta har bra kvaliteer samt att man ökar chansen att hitta bra investeringar om man tittar bredare. Jag tycker dock det är lättare att bli "förförd" av utländska aktier och bli allt för optimistisk. Det är lite av en exotisk aura över många av dem. Det är spännande att inneha dem. Detta är för mig en varningssignal som jag hoppas bli bättre på att förnimma i framtiden. Kriteriet hjälper mig att synliggöra denna svaghet hos mig själv. :)
Aha, då förstår jag. Håller med till och med! Trodde först att allt utanför Norden gick bort.
RaderaÄr verkligen något att fundera på hur stor andel utländska aktier man ska ha (jag har närmare 40%), till viss del just därför att det är mer spännande. Men det är ju också en varningssignal som du är inne på, bra investering är ofta tråkig investering (detta ämne ska nog bli ett eget inlägg på bloggen snart).
Jag har fått uppfattningen att du ändå lyckats vara mer disciplinerad i bolagsval än jag när det gäller utlandssatsningar. För drygt ett år sedan hade jag ju t.ex. aktier i en sydafrikansk guldjunior (Gold One). Det har ju iofs gått bra ,men när man tänker efter... mardrömmen är ju att man drabbas av hybris och kör in huvuddelen av portföljen i något exotiskt bolag man är bergssäker på för att sedan upptäcka man misstagit sig. Då är ju allt arbete man tidigare lagt ned samt ändå lyckats bra med varit förgäves. :)
RaderaDet är lockande att ställa upp ett antal kriterier så som du gör men det är också lite problematiskt och det kan vara intressant att höra hur du tänker på ett par punkter.
SvaraRaderaTycker du att något av kriterierna är viktigare än de andra, dvs. lägger du mer vikt vid något kriterium?
Att du har med ett etikkriterium är intressant. Om ett bolag får alla rätt, men fel etik, kan du tänka dig att köpa bolaget då? Om inte, vore det inte enklare att skippa analysen av bolaget helt och ha etikkriteriet som en inledande sållning? Man kan göra motsvarande för andra kriterier om det är något som är extra viktigt också.
Slutligen en fundering om du anser att man absolut bör skippa bolag som delvis brister i kvalitet även om det kompenseras av lågt pris (som därmed minskar risken)?
I praktiken så rankas nog en del högre eftersom enbart några i sista änden väljs ut för en närmare studie. Saker som balansräkningen, vilken verksamhet man har, ROE samt utdelningshistorik är ju saker som går ganska snabbt att ögna igenom och som ligger för grund för urvalsprocessen. Kriterierna i sig är naturligtvis också föränderliga allt eftersom jag själv lär mig och får nya (goda som dåliga) erfarenheter.
SvaraRaderaAngående etikkriteriumet så har jag hittills aldrig direktägt en aktie som är i en bransch jag är aversiv mot. Det finns en logik utöver det etiska också. Branscher man är aversiv mot har man en psykologisk tendens att förstora riskerna i. Ser man för mycket risk kommer man inte ha övertygelsen att öka i innehavet då saker och ting är som mest turbulent och därmed som billigast.
Pris är enligt mig inte den värsta risken. Risk är först och främst att en affärsverksamhet inte utvecklas som förmodas/förväntas. Kvaliteer är därmed viktigare än pris. Pris bestämmer visserligen framtida avkastning men man kan dock betala ett för högt pris för en kvalitativ bra verksamhet. Det leder visserligen till en medioker avkastning på kortare sikt. Det omvända är dock värre, att köpa en dålig verksamhet billigt leder troligen till att man förlorar pengarna helt och hållet.
Kriterierna hjälper mig att titta på kvalitativa aspekter först och främst innan jag börjar titta på pris och värdering d.v.s. börja med det viktigaste för att inte förledas av vad som synes vara "billigt". Enda gångerna "billigt" är intressant är ju om det gäller en verksamhet av bedömd bra kvalitet. Kurser är mer volatila än verksamheter. Hittar man en bra verksamhet kan man vänta till priset är det rätta. Det kan ofta hända ganska plötsligt av diverse anledningar, men ska man vänta på att en dålig verksamhet utvecklas till en bra kan man få vänta länge... om det ens någonsin slår in.
Intressant, tackar för utläggningen! :-)
SvaraRaderaJag håller till stora delar med dig. På sistone har jag fått en förkärlek till starka balansräkningar (gärna skuldfria bolag) vilket ofta hänger ihop med andra kvalitetsfaktorer. Som du säger så får man tyvärr ofta betala lite extra om man inte kan hålla huvudet kallt (vilket är förbaskat svårt...).